Page 1

Äldreomsorgens lagar – praktisk juridik i din vardag

Boken utgår från de frågor om lag och rätt som äldreomsorgspersonal kan ställas inför i sitt arbete: Vad är lex Sarah? Hur ska man hantera tystnadsplikten i knepiga situationer? Vilket ansvar har man vid delegering?

Boken kan användas i utbildningar eller som handbok och uppslagsbok.

Siv Drott Tolf Marie Ardström Marie Eriksson

Den lättlästa texten, exemplen och diskussionsfrågorna gör det lätt att förstå lagarnas betydelse i det praktiska vård- och omsorgsarbetet. Ökad kunskap om lagarna ger större trygghet för både personalen och de äldre.

Äldreomsorgens lagar

Den här boken ger grundläggande kunskap om de lagar och regler som styr äldreomsorgens vardag.

Siv Drott Tolf, Marie Ardström och Marie Eriksson


Innehåll Inledning  1. Äldreomsorgens utveckling

9 11

2. Internationella och nationella mål och regler 13 3. Sekretesslagen Exempel från verkligheten: Elsa och Tage

4. Socialtjänstlagen, SoL Socialtjänstens mål (kapitel 1 i socialtjänstlagen) Normalisering och helhetssyn Närhet, flexibilitet och kontinuitet Valfrihet, frivillighet, självbestämmande och integritet Exempel från verkligheten: Gösta Exempel från verkligheten: Signe Kommunens ansvar (kapitel 2 i socialtjänstlagen) Socialnämndens uppgift (kapitel 3 i socialtjänstlagen) Rätten till bistånd (kapitel 4 i socialtjänstlagen) Särskilda bestämmelser för olika grupper   (kapitel 5 i socialtjänstlagen) Exempel från verkligheten: Sune Dokumentation (kapitel 11 i socialtjänstlagen) Anmälan om missförhållanden (kapitel 14   i socialtjänstlagen) Tystnadsplikt (kapitel 15 i socialtjänstlagen)

18 22 23 24 25 26 28 29 30 31 32 33 35 36 37 40 41

5. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

42

Inledande bestämmelser Kommunens ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Exempel från verkligheten: Eva

42 44 45 46

6. Delegering Exempel från verkligheten: Alice

48 50


7. Lex Sarah och lex Maria

52

Lex Sarah – för socialtjänsten Att anmäla Exempel på olika anmälningar som har figurerat   i pressen de senaste åren Skillnader och likheter mellan lex Sarah och lex Maria Lex Maria – för hälso- och sjukvården Anmälan enligt lex Maria Exempel från pressen Rapportera hellre för mycket än för lite Exempel på lex Maria-anmälan:   Orsaken till skrik kan vara smärta Exempel på lex Maria-anmälan: En ond fot Kvalitetsarbete och avvikelsehantering

62 63 65

Mer information

66

  8. Medicintekniska produkter Exempel från verkligheten: Amira

  9. Basala hygienrutiner Exempel från verkligheten: Gunnar

10. God man Exempel från verkligheten: Eivor

52 54 56 57 58 60 61 62

67 70 71 75 76 79

11. Uppsökande och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade

80

12. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

84

Insatser enligt LSS

85

Exempel från verkligheten: Bianca

87

13. Skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom Frihetsinskränkningar och nödrätt Användning av larm Frågor och svar

. 89 90 92 93


Bilaga 1. Lagar och författningar som finns med i boken

95

Vill du läsa mer?

97

Bilaga 2. Socialstyrelsens exempel från verkligheten

98

Exempel från verkligheten: Elsa och Tage Berätta för anhöriga om kärleksrelation   på äldreboende? Exempel från verkligheten: Gösta Hur få en duschvägrare att tvätta sig? Exempel från verkligheten: Signe Äldre kvinna får hjälp av manlig personal mot   sin vilja? Exempel från verkligheten: Sune För frisk för särskilt boende? Exempel från verkligheten: Eva Får enskilda bestämma om att avstå medicin? Exempel från verkligheten: Gunnar Informera personal om smittorisk? Exempel från verkligheten: Eivor Väger dotterns eller makens åsikt tyngst för   handläggaren?

Bilaga 3. Patientsäkerhet Exempel från verkligheten: Alice Äldre kvinna fick dubbel insulindos   – fördes till sjukhus Exempel från verkligheten: Amira Gled ner i sin rullstol – fastnade i bältet   och avled

Författarpresentation

98

100 103

105 107 109 110

113 113

115

117


Inledning

Äldreomsorgens lagar påverkar dig varje dag i ditt arbete. ­Lagarna finns för att de äldre ska få en rättssäker vård och omsorg. Det är i den dagliga verksamheten i relation till den äldre som lagarna ska vara till stöd och hjälp, och därför är arbetsplatsen utgångspunkten för denna bok. Lagarna blir också mer levande och begripliga när de förankras i det direkta vård- och omsorgsarbetet. Tanken är inte att du ska bli expert på lagar utan att du ska bli medveten om vad som styr ditt arbete och förstå hur lagar, regler och förordningar kan användas rent praktiskt. Idén till att skriva boken kom genom vårt arbete med Krav­ 1 märkt Yrkesroll . Där prövar vårdbiträden och undersköterskor sina kunskaper mot yrkeskrav som beskriver de baskunskaper som krävs för att klara arbetet i äldreomsorgen. Ett av områdena är de lagar som styr verksamheten. Det har visat sig att många tycker att det är svårt att förstå hur lagarna styr arbetet och hur lagarna samspelar med varandra. Det gör också att man kan bli orolig för att råka bryta mot lagen på grund av okunskap.

1  Kravmärkt Yrkesroll är en modell som tillvaratar kunskap och erfarenhet hos dem som arbetar i äldreomsorgen. Basen är fastställda yrkeskrav och kriterier för vårdbiträdens och undersköterskors arbete. Varje medarbetare får sina kunskaper bekräftade och bedömda. Lärandet sker på arbetsplatsen genom nyttjande av befintlig kompetens och samarbete med vuxenutbildning.

9


Många behöver komplettera sina kunskaper inom detta område. Problemet har varit att det inte har funnits något bra samlat material inom ämnet för just denna personalgrupp, något som vi hoppas råda bot på. Vi har med stor noggrannhet valt ut de lagar som berör just dig som äldreomsorgspersonal. Boken innehåller en lag eller författning per kapitel. Varje kapitel inleds med en kort lagtext. Därefter följer en beskrivning av hur just den lagtexten kan påverka ditt arbete. Nästan alla kapitel innehåller även exempel från verkligheten samt diskussionsfrågor. Frågorna är konstruerade så att den första frågan är av allmän karaktär, den andra frågan är riktad till dig som personal och den tredje frågan handlar om er arbetsplats. Vi tror att denna bok passar utmärkt i omvårdnadsutbildningar, i studiecirklar, för chefer vid verksamhetsutveckling på planeringsdagar och som uppslagsbok då behov av kunskap om lagar plötsligt uppstår. Målet är att visa vilken nytta du har av att kunna äldreomsorgens vanligaste lagar. Vi vill också ge dig möjlighet att utveckla dina egna tankar kring den praktiska verksamheten i förhållande till de olika lagarna. Stockholm i maj 2010 Siv Drott Tolf, Marie Ardström och Marie Eriksson

10


6 Delegering

Ett beslut om delegering är personligt. Kommentar: Av denna föreskrift följer – att ett delegeringsbeslut endast får avse en person som är namngiven och inte en viss yrkesgrupp (t.ex. enhetens undersköterskor), – att den som genom ett delegeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift i sin tur inte får delegera uppgiften till någon annan person, och – att delegeringsbeslutet inte gäller ersättaren/efterträdaren när den som beslutet gäller har semester, annan tjänstledighet eller har avgått från sin tjänst. Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. (SOSFS 1997:14, Socialstyrelsens föreskrifter är i fet stil, det övriga är Socialstyrelsens kommentarer)

Delegering innebär att en arbetsuppgift av hälso- och sjukvårdskaraktär kan överlämnas till en person som saknar formell kompetens för uppgiften. Det kan handla om att ge läkemedel till en äldre som inte klarar att ta hand om sin medicinering eller att ge insulin till en äldre som har diabetes. Det är den ansvariga sjuksköterskan, sjukgymnasten eller arbetsterapeuten inom din enhet som har ansvar för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. De måste förvissa sig 48


om att du som får delegeringen har tillräcklig kompetens. Man brukar prata om formell och reell kompetens. Den som har en högskoleutbildning och legitimation för sitt yrke har formell kompetens. Reell kompetens innebär att du har lärt dig om vissa sjukvårdsuppgifter antingen genom lång praktisk erfarenhet eller genom studier. Oftast handlar det om en kombination. Det är viktigt att veta att du alltid kan tacka nej till att ta emot en delegering om du känner att du inte har tillräcklig kunskap för den specifika uppgiften. Sjuksköterskan använder ofta någon form av kontroll för att ta reda på vad du kan. Inför till exempel delegering av insulingivning vill sjuksköterskan veta vad du kan om diabetes och att du har kunskap om vilka varningstecken som kan uppstå vid för högt eller lågt blodsocker. Dessutom vill sjuksköterskan förvissa sig om att du har kunskap om hur man ger injektion med insulinpenna och vad som ska rapporteras tillbaka till ansvarig sjuksköterska. Delegeringens syfte är att kunna ge säker vård och en hög grad av kontinuitet och trygghet för de äldre – eller patienterna, som det heter när man arbetar med hälso- och sjukvård. Bra att veta vid delegering: • Den ska vara skriftlig. • Den är alltid personlig. • Den kan inte överlåtas till någon annan. • Du har rätt att vägra att ta emot skriftlig delegering om du inte har kunskap för det du ska utföra. Däremot kan du inte vägra en muntlig delegering. Muntlig delegering förekommer bara i akuta situationer och sjuksköterskan tar då hela ansvaret. • Delegeringen ska förnyas efter ett år. Du räknas som hälso- och sjukvårdspersonal när du utför arbetsuppgifter genom delegering. Du är då ansvarig för de sjuk49


vårdsuppgifter du har tagit på dig att utföra och du lyder under samma lagar som övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS-nr: 1998:531, LYHS) innehåller regler om att du ska vara informerad hur de delegerade uppgifterna ska utföras på bästa och säkraste sätt. Det står också att den personal som delegerar en arbetsuppgift har ansvar för att du som får uppgiften kan utföra den på ett bra och säkert sätt. D is k u t e r a

1. Hur diskuterar ni kring delegering i din verksamhet? 2. Vad har just du för delegeringar? 3. Saknar du delegering i något eller några arbetsmoment som du

utför?

Exempel från verkligheten:

Alice Alice har sedan många år insulinbehandlad diabetes men också en begynnande demenssjukdom. Hon har därför hjälp med omvårdnadsinsatser i hemmet. Vård- och omsorgspersonal från kommunens hemtjänst besöker Alice flera gånger dagligen, bland annat för att ge insulin med hjälp av en så kal�lad insulinpenna. Personalen har delegering för att ge insulin. Delegeringarna har getts av en sjuksköterska inom den kommunala hemsjukvården. Undersköterskan som var i tjänst den här kvällen hade delegering för insulingivning. Hon kom hem till Alice i samband med kvällsmåltiden då Alice behövde insulin. Undersköterskan kontrollerade ordinationslistan och mätte blodsockervärdet, som var normalt. Hon gav den ordinerade dosen med hjälp av insulinpenna, men trodde inte att Alice hade fått något insulin. Undersköterskan gav därför ytterligare en dos av insulinet. Undersköterskan blev nu tveksam till om hon gett 50


korrekt dos insulin och kontaktade därför tjänstgörande sjuksköterska. Efter kontroll av blodsockervärdet och insulinpennans funktion konstaterades att Alice hade fått dubbel dos av insulinet. Läkare kontaktades och ordinerade upprepade blodsockerkontroller. Blodsockervärdet sjönk alltmer och Alice fördes till sjukhus för vård. D is k u t e r a

1. Vad var det som gick fel i detta fall? 2. Hur går det till när du får en delegering? 3. Läs hela exemplet i bilagan på sidan 113–114. Diskutera de olika

förslagen till förbättringar.

51


sig att det som är anmält inte är ett allvarligt missförhållande kan det ändå vara någon felaktighet som ska tas omhand inom kommunens systematiserade kvalitetsarbete. När det gäller fel, brister och avvikelser inom hälso- och sjukvården så är det resultatet av utredningen som avgör om det ska göras en lex Maria-anmälan eller inte. Det är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) som gör denna utredning, och om utredningen visar att det är ett lex Maria-ärende görs en anmälan till Socialstyrelsen. En av Socialstyrelsens uppgifter är att arbeta med just patientsäkerhet. Under 2010 pågår arbete med att förnya vissa delar av lex Maria för att avdramatisera anmälningsförfarandet. I dessa uppkopplade tider är det inte svårt att hålla sig uppdaterad på olika lagar trots att de förändras då och då. På Socialstyrelsens hemsida finns alltid de aktuella versionerna. Det är din chef eller din medicinskt ansvariga sjuksköterska som har i uppgift att hålla koll på dessa.

Lex Maria – för hälso- och sjukvården 2 § Hälso- och sjukvårdspersonalen skall enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. (SOSFS 2005:28 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet)

1936 inträffade fyra dödsfall på dåvarande Maria sjukhus i Stockholm. De orsakades av en förväxling mellan ett läkemedel och ett rengöringsmedel. Efter händelsen skapades en lag om att alla olyckshändelser och skador som inträffar i sjukvår58


den måste anmälas. Lagen har sedan dess omarbetats många gånger men har behållit sitt namn. Lex betyder lag, så detta är alltså ”Marias lag”. Kommunen har sedan 1992 ansvar för all sjukvård som bedrivs på vård- och omsorgsboende och på dagverksamheter. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när du utför arbetsuppgifter på delegation av en sjuksköterska (se även kapitel 6). De äldre på din enhet är enligt hälso- och sjukvårdslagen patienter när de får insatser och hjälp av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare och av dig som utför arbetsuppgifter på delegation. I din roll som hälso- och sjukvårdspersonal är du skyldig att rapportera avvikelser som kan leda till en lex Maria-anmälan. Det är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) som har ansvar för att utreda händelser enligt lex Maria samt att anmäla händelser till Socialstyrelsen. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvarar också för att det finns aktuella riktlinjer för all personal att arbeta efter inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Ingen människa ska komma till skada i vård och omsorg, men det händer ibland att det blir fel. För att kunna vidta åtgärder så att samma fel inte händer igen är det viktigt att rapportera fel och risker. Vård- och omsorgspersonal har ett ansvar att rapportera avvikelser och risker, såväl stora som små. (Socialstyrelsens hemsida)

59


Exempel på händelser som kan bli aktuella att rapportera: • Fallolyckor som lett till skada eller risk för skada för den äldre. • Brister i information och instruktion till personal – om in- struktionerna är felaktiga, inte tillräckliga eller otydliga. • Brister i omvårdnad vid vård i livets slutskede. • Brister i omvårdnad i samband med personlig hygien som har gett obehag och skador. • Sjukvårdande behandling som inte har utförts på ett korrekt sätt; det kan handla om omläggningar, sondmatning eller vård av personer med stomi. • Brister i samband med läkemedelshantering: läkemedel ges vid fel tidpunkt, ges till fel patient eller ges inte alls. • Brister i arbetsrutiner såsom slarv med hygien vid fara för smitta eller vid tydliga brister i den basala hygienen.

Anmälan enligt lex Maria Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan gör en bedömning om händelsen ska hanteras enligt den lokala avvikelsehanteringen eller resultera i en anmälan till Socialstyrelsen. Om det blir aktuellt med en anmälan görs den på en särskild blankett från Socialstyrelsen. Anmälan ska innehålla bland annat vad som har hänt, vilka åtgärder som har vidtagits, vilka risker det finns för att det ska hända igen och om det har hänt något liknande tidigare. De inblandade ska upplysas om att ärendet har resulterat i en lex Maria-anmälan. Socialstyrelsen tar ställning till utredningen, granskar det som är dokumenterat i journalen samt tar del av redogörelser från personal, patient eller närstående. Återkoppling sker i förs­ta hand till den berörda verksamheten. Vid allvarliga händelser kan legitimerad personal (till exempel läkare och sjuksköterskor) bli av med sin legitimation och annan personal kan få en varning eller bli av med sitt arbete. 60


Exempel från pressen Kritik efter självmord på boende En man tog sitt liv en månad efter att han flyttats från ett äldreboende till ett boende för dementa. Flytten genomfördes under sommaren 2009 då de ansvariga sjuksköterskorna på båda boendena hade semester. Mannen hade tidigare haft självmordstankar, vilket fanns dokumenterat i läkarjournalen.   Trots det hävdar personalen på demensboendet att de inte informerades om mannens självmordstankar.   Dödsfallet anmäldes enligt lex Maria till Socialstyrelsen som konstaterar flera brister: Dels att ingen har gjort någon bedömning av risken för självmord, dels att det har brustit i information mellan de båda boendena samt att någon vårdplanering inte genomförts.   Socialstyrelsen kräver nu att Nyköpings kommun redovisar hur information och vårdplanering fungerar under semestertider. (Sörmlands nyheter 2010)

Att någon tar sitt liv är en relativt ovanlig händelse på ett vårdoch omsorgsboende. De vanligaste lex Maria-händelserna från den kommunala sjukvården handlar om läkemedel, bristfällig medicinsk bedömning och fall – och då ofta i kombination med medicintekniska produkter som liftar och rullstolar. När det gäller den personliga omvårdnaden så handlar anmälningarna oftast om mat och näringstillförsel, sår av olika slag samt bristfällig smärtlindring.

Lär av misstag och berätta för andra. (Hippokrates, cirka 470–360 före Kristus)

61


bi

l a ga

2

Socialstyrelsens exempel från verkligheten I den här bilagan kan du ta del av exempel från verkligheten som har skickats till Socialstyrelsen från olika verksamheter i landet. Genom att skicka in sina berättelser kan man få del av hur helt utomstående experter ser på det aktuella problemet. Problemen är ofta av vardaglig karaktär men inte alltid lätta att hantera. Socialstyrelsen poängterar att ”Det är viktigt att synpunkterna inte ska ses som rådgivande, utan att de presenterar ett sätt att tänka”. Vi har valt att korta ner både exemplen och svaren utan att för den skull förändra innehållet. Du kan hitta det fullständiga materialet på www.sos.se under rubriken Etiska frågeställningar.

Exempel från verkligheten: Elsa och Tage Berätta för anhöriga om kärleksrelation på äldreboende? Vid ett boende med heldygnsomsorg bor Elsa och Tage. Båda har en demensdiagnos. Tage har nyligen blivit änkling. Elsa är gift och hennes man besöker henne regelbundet. Nu har Elsa och Tage fattat tycke för varandra och enligt personalen har de ett aktivt samliv. Paret sitter alltid tillsammans och håller varandra i handen och uppehåller sig ofta på sina rum. Perso98


nalen uppfattar det inte som om någon av dem blir utnyttjad eller far illa av relationen. Enligt personalen känner Elsas man inte till relationen. Elsa själv kommenterar den med att hennes man varit otrogen tidigare under deras äktenskap. Vid ett tillfälle fick Tage besök av ett par och då reagerade Elsa starkt och skrek att Tage var otrogen. Besökarna blev förstås väldigt fundersamma. Personalen tror att Elsa ibland blandar ihop sin make med Tage. Tage har en dotter som är väldigt kritisk till det mesta som personalen gör, allt från städning till vad läkaren ordinerar, och personalen är nu orolig för vad som kan hända om dottern får reda på relationen. Varken Elsa eller Tage har några inskränkande omständigheter, det vill säga god man eller förvaltare.

Juridiska aspekter Elsa och Tage är myndiga personer med full rättslig handlingsförmåga. De bestämmer själva över sin person och över sin egendom. Med utgångspunkt från att det är fråga om ett kommunalt boende, gäller följande: I 1 § i socialtjänstlagen (SoL) där målen för samhällets socialtjänst anges slås det fast att ”verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet”. Den enskildes rätt att bestämma över sin person och egendom medför ibland att enskilda försätter sig i ogynnsamma situationer eller fattar beslut som av andra anses vara dåliga, kanske rent av skadliga för personen ifråga. Även om Elsa och Tage är demenssjuka, så är det de som är huvudmännen i förhållande till myndigheten (boendet). Det är inte fritt fram för personalen att sprida information ens till de anhöriga. Sekretesslagens regler måste iakttas (7 kapitlet 4 § SekrL), och en bedömning måste göras hur man tror att Elsa och Tage skulle ställa sig till att de anhöriga informeras. Om personalen kommer fram till att de vill informera de anhö99


riga måste personalen bedöma om en sådan information kan lämnas utan att Elsa eller Tage riskerar att lida men av detta.

Etikrådets diskussion Allt som personalen gör, ska de göra för att det är i Elsas och Tages intresse. Personalen bör inte ha några moraliska synpunkter på att Elsa och Tage har inlett en förbindelse utan ska se paret som fritt handlande individer. Det är inte lämpligt att ringa upp dottern till Tage eller Elsas man i syfte att berätta om relationen. Det blir som ett rapporterande av något som tycks avvika från det normala. Det kan uppstå situationer när det faller sig naturligt för personalen att berätta om relationen eller om de anhöriga frågar personalen rakt ut om de har en relation. Det fanns en enighet i rådet om att personalen inte ska ljuga. Elsa och Tage har rätt till ett privatliv. De har full rättslig handlingsförmåga även om de är dementa. Deras relation är inte något som personalen opåkallat ska ta upp med de anhöriga. Behandlat av Socialstyrelsen hösten 2007

Exempel från verkligheten: Gösta Hur få en duschvägrare att tvätta sig? Gösta flyttade in på demensboende för ett år sedan. Han har en demenssjukdom av alzheimertyp. Han har varit aktiv friluftsmänniska och varit ute mycket i skog och mark och vandrat. När Gösta bodde hemma hade han svårt att hålla rent omkring sig. Han visste inte hur en toalett fungerade och gjorde sina behov i alla möjliga kärl han hittade och öppnade fönstret och kastade ut det. Gösta har en väninna, Eva, som kommer och besöker honom med jämna mellanrum. Hon är mån om att 100


Äldreomsorgens lagar – praktisk juridik i din vardag

Boken utgår från de frågor om lag och rätt som äldreomsorgspersonal kan ställas inför i sitt arbete: Vad är lex Sarah? Hur ska man hantera tystnadsplikten i knepiga situationer? Vilket ansvar har man vid delegering?

Boken kan användas i utbildningar eller som handbok och uppslagsbok.

Siv Drott Tolf Marie Ardström Marie Eriksson

Den lättlästa texten, exemplen och diskussionsfrågorna gör det lätt att förstå lagarnas betydelse i det praktiska vård- och omsorgsarbetet. Ökad kunskap om lagarna ger större trygghet för både personalen och de äldre.

Äldreomsorgens lagar

Den här boken ger grundläggande kunskap om de lagar och regler som styr äldreomsorgens vardag.

Siv Drott Tolf, Marie Ardström och Marie Eriksson

9789172057104  

– praktisk juridik i din vardag Siv Drott Tolf, Marie Ardström och Marie Eriksson 3. Sekretesslagen 1. Äldreomsorgens utveckling 6. Delegeri...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you