9789147109319

Ella Grundell, Johan Lycke, Alf-Peter Svensson & Gerhard Winroth

Etik och regelverk på värdepappers­ marknaden Licensieringstest för värdepappersmarknaden.

Delområde 4–5

1 uppl

Etik och regelverk på värdepappersmarknaden ISBN 978-91-47-10931-9 © 2013 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Omslag: Toril Bækmark MDD, Saltomortale Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Tyskland 2013

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller ­fängelse), ­skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post:kundservice.liber@liber.se

Förord Etik och regelverk på värdepappersmarknaden är en sammanslagning av två tidigare titlar framtagna av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för Licensieringstest för värdepappersmarknaden, Etik och gott omdöme samt Regelverk på värdepappersmarknaden.

Vår ambition är att boken väl ska svara mot delområde 4 (”Etik och sundhetsregler”) och 5 (”Regelverk på värdepappersmarknaden”) i SwedSec:s kunskapskrav och därmed bli ett bra hjälpmedel för den som står inför sin licensiering. Vi ser också boken som ett bra stöd för befintliga licensierade rådgivare och för andra som önskar grundläggande och aktuella kunskaper om berörda områden.

Innehållet har aktualiserats för att ta hänsyn till nya bestämmelser och andra förändringar. Kapitelindelningen följer i huvudsak delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav.

De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2) och Finansiell ekonomi (delområde 3).

Författarna

3

Innehåll Del 1: Etik på värdepappersmarknadeN Inledning............................................................................. 12 1. Grundläggande etiska begrepp och teorier.................... 15 Konsekvensetiska teorier.............................................. 16 Etisk egoism............................................................ 16 Utilitarism............................................................... 16 Deontologiska teorier eller pliktetik........................ 17 Etisk relativism........................................................ 18 Autonomi och ansvar.............................................. 18 Rättsregler kontra etik – eller t­ värtom.......................... 19 Vad har gjort etikfrågor så ­aktuella?............................ 20 Dagens debatt......................................................... 21 Frågor.......................................................................... 21 2. Normbildning............................................................... 22 Offentlig reglering........................................................ 22 Lagar och regeringens förordningar........................ 22 EU-regler................................................................. 23 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd . 26 Normhierarkin........................................................ 27 Självreglering........................................................... 27 Svenska Fondhandlareföreningen............................ 29 Fondbolagens förening............................................ 29 Kollegiet för svensk bolagsstyrning.......................... 29 Aktiemarknadsnämnden.......................................... 30 SwedSec AB............................................................. 31 Frågor.......................................................................... 32 3. Grunderna för god sed................................................. 33 Reglerna för banker – lagen eller självbevarelsedriften? 33 Sundhetsreglerna för ­värde­pappersinstituten................ 35 God kreditgivningssed vid kredit till privatperson........ 39 Marknadsföring av krediter.......................................... 39 Marknadsföring av ­investeringsprodukter.................... 40 Analyser och investerings­rekommendationer................ 41 Reglerna om analysernas utformning och ­innehåll.. 41 Reglerna om analysenhetens organisation och analytikernas egna affärer................................... 44 Frågor.......................................................................... 45 4

Innehåll

4. Banksekretess ger ­integritetsskydd åt ­kunderna............ 46 Myndigheters rätt till information................................ 49 Uppgifter till andra än ­myndigheter.............................. 50 Tystnadsplikt om värdepappers­institutens affärsmässiga ­förhållanden...................................... 50 Frågor.......................................................................... 51 5. Penningtvätt och ­terroristfinansiering........................... 52 Lagen om åtgärder mot ­penningtvätt och finansiering av terrorism.......................................... 52 Vad är penningtvätt?............................................... 53 Företag som omfattas.............................................. 53 Identitetskontroll..................................................... 54 Giltiga id-handlingar............................................... 55 Kontroll av syftet med affärsförbindelsen eller transaktionen...................................................... 55 Kontroll av ägarförhållanden.................................. 55 Fortlöpande uppföljning – monitorering.................. 56 Ett riskbaserat förhållningssätt................................ 56 Misstanke om penningtvätt..................................... 57 Granskning av misstänkta transaktioner och meddelandeförbud....................................... 60 Dokumentation....................................................... 60 PEPs........................................................................ 60 Frågor.......................................................................... 61 6.

Bankanställdas ­integritet.............................................. 62 Generellt om hanteringen av ­etiska problem................. 63 Ditt uppträdande i din yrkesroll – men också privat..... 63 Bisysslor....................................................................... 64 Medverkan vid skatteplanering................................ 65 Dokumentation, informationsutbyte och sekretess . 65 Compliancefunktionen................................................. 66 Farliga favörer.............................................................. 67 Skärpt uppmärksamhet........................................... 67 Behövs denna lagstiftning?...................................... 67 Vilka kan tänkas begå dessa brott?.......................... 68 Vilka värden är det fråga om?................................. 69 Klara regler ger gott stöd......................................... 71 Frågor.......................................................................... 71

7. Investeringsbedrägerier................................................. 72 Inledning...................................................................... 72 Bedrägerier där seriösa banker och värdepappersbolag med flera utnyttjas......................................... 73 5

Innehåll

Bedrägerier mot investerare.......................................... 73 Några varningssignaler på investerings­bedrägerier . 74 Att inhämta mer information....................................... 75 Frågor.......................................................................... 76 8.

Grundläggande ­kundskyddsregler................................ 77 Inledning...................................................................... 77 Konsumentkreditlagen (1992:830) och Finans­ inspektionens allmänna råd (FFFS 2005:3) om krediter i konsumentförhållanden................. 78 Prisinformationslagen (1991:601) och ­marknads­föringslagen (1995:450)...................... 82 Sammanfattning...................................................... 84 God rådgivningssed och ­omsorgsplikt (inklusive lämplighets­bedömningar)........................................ 84 Investeringsrådgivning och portföljförvaltning – lämplighetsbedömning..................................... 85 Vårdslöshet............................................................. 86 Vårdslöshet i praxis................................................. 87 Ersättningsgill skada............................................... 89 Omsorgsplikt utanför rådgivnings­situationer, till exempel vid ­utförande av order (­ inklusive ­passandebedömningar)............................................ 90 Execution only........................................................ 91 Dokumentationskrav.................................................... 93 Dokumentation av rådgivaren/banken.................... 93 Dokumentation av kunden...................................... 94 Dokumentation av själva rådet................................ 95 Utlämnade av dokumentation................................. 96 Dokumentation av order......................................... 96 Kompetenskrav............................................................ 97 Kundkategorier............................................................ 99 Frågor.......................................................................... 100

9. Affärer per telefon........................................................ 102 Inspelning av telefonsamtal.......................................... 103 10. Skatteuppläggen........................................................... 104 11. Lag om straff för marknadsmissbruk............................ 106 Reglernas syfte............................................................. 106 Insiderbrotten............................................................... 108 Insiderinformation.................................................. 108 Vilka instrument och vilka affärer omfattas?........... 111 Handla eller föranleda någon att handla................. 111 6

Innehåll

Uppsåt och oaktsamhet........................................... 112 Undantag................................................................ 113 Röjandeförbudet..................................................... 115 Straff....................................................................... 116 Otillbörlig marknadspåverkan...................................... 117 Straff....................................................................... 119 Försök och medverkan................................................. 120 Försök..................................................................... 120 Uppsåtlig medverkan enligt brottsbalken................ 120 Grovt oaktsam medverkan...................................... 120 Skyldighet att rapportera m ­ isstänkta transaktioner...... 121 Inledning................................................................. 121 Genomförda transaktioner...................................... 121 När är du skyldig att rapportera?............................ 122 Förbjudet att tala om för kunden att ­rapportering har skett............................................................. 123 Insiderförteckning........................................................ 123 Frågor.......................................................................... 124 12. Anmälningsskyldighet.................................................. 125 Anmälningsskyldighet för ­personer med insynsställning................................................................... 125 Personer med insynsställning................................... 126 Närstående.............................................................. 127 Anmälan och dispens............................................... 127 Insynsregister.......................................................... 128 Förbud mot handel under viss tid............................ 129 Anmälningsskyldighet för ­anställda och uppdragstagare i värde­pappersinstitut..................... 129 Personer som omfattas av ­anmälningsskyldigheten. 129 Förbud mot korttidshandel...................................... 130 Frågor.......................................................................... 131

Del 2: Regelverk på värdepappers­ marknaden Förkortningar............................................................... 134 13. Värdepappersrörelse..................................................... 137 Tillståndspliktig verksamhet; olika tillstånd och vad dessa avser............................................. 138 Sidotjänster/sidoverksamheter; ­olika tillstånd och vad dessa avser............................................. 142 Regler för rörliga ersättningar................................. 144 7

Innehåll

Sekretess.................................................................. 145 Definition av finansiella instrument......................... 149 Frågor..................................................................... 151 14. Lagen om ­investeringsfonder........................................ 152 Nyheter med UCITS IV........................................... 154 Öppna fonder.......................................................... 158 Fondbestämmelser................................................... 159 Fondbolag............................................................... 162 Placeringsbestämmelser........................................... 163 Förvaringsinstitut.................................................... 165 Information om investeringsfonder......................... 167 Fondandelar och inlösen av fondandelar................. 168 Upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en fond........................................................... 169 Fondbolag och förvaringsinstitut står under F ­ inansinspektionens tillsyn................................. 169 Frågor..................................................................... 170 15. Flaggning, bud och tvångsinlösen................................. 171 Flaggningsregler...................................................... 171 Budplikt vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden............................................. 177 Inlösen av minoritetsaktier (”tvångsinlösen”).......... 178 Frågor..................................................................... 179 16. Klagomålshantering...................................................... 180 Rättelse av fel.......................................................... 180 Hantering av kunders klagomål i övrigt (ARN, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Kronofogdemyndighet och allmän domstol)....... 181 Frågor..................................................................... 183 17. Avtal............................................................................. 184 Annan information till kunderna............................. 185 Allmänna bestämmelser för depå- och kontoavtal – bank respektive värdepappersbolag.................... 186 Kundavtal, Integrerat Handels- och ­ Clearingkonto hos NASDAQ OMX ­ Derivatives M ­ arkets............................................ 188 Förfogandeavtal...................................................... 190 Något om förekommande avtal inom olika ­typer av kapitalförvaltning................................. 190 Allmänna villkor för handel med finansiella ­ instrument.......................................................... 191 8

Innehåll

Allmänna villkor för värdepapperslån..................... 194 Frågor..................................................................... 195 18. Grundläggande regler om pantsättning......................... 196 Pantsättning............................................................ 196 Värdepappersinstitutets roll och riskerna vid pantsättningen.............................................. 198 Belåning av värdepapper......................................... 199 Riskerna vid pantsättning........................................ 201 Preskription............................................................. 204 Frågor..................................................................... 204 19. Civilrättsliga frågor och familjerätt.............................. 205 Grundläggande civilrättsliga begrepp...................... 205 Grundläggande avtalsrätt........................................ 207 Fullmakter och annan behörighet............................ 209 Obestånd, konkurs och utmätning.......................... 211 Grundläggande familjerätt, äktenskap och samboförhållanden med mera............................. 213 Testamente och arv samt omyndigs ställning........... 216 Frågor..................................................................... 226 20. Bolagsrätt – Aktiebolagsrätt......................................... 227 Skillnaden mellan olika associationsformer............. 228 Aktien och aktiens rättsverkningar.......................... 237 Aktiebrev................................................................. 238 Annan central formalia............................................ 239 Avstämningsbolag och hanteringen av dessa............ 241 Bolagets beslutande organ....................................... 242 Corporate Governance (ägarstyrning)..................... 244 Frågor..................................................................... 245 21. Insättningsgaranti och investerarskydd......................... 247 Insättningsgarantin.................................................. 247 Investerarskyddet.................................................... 248 Riksgälden............................................................... 249 Frågor..................................................................... 249 Svar på Frågor..................................................................... 250 Bilaga: Svenska Fondhandlareföreningens regler om anställdas ­värdepappersaffärer..................................... 258 Register............................................................................... 277

9

DEL 1: ETIK PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN

Inledning Begreppet etik förknippar väl de flesta av oss med de grundläggande värderingar som vi önskar ska styra vårt eget och framför allt andras handlande i det dagliga arbetet; värderingar som rättvisa och pålitlighet. Den här boken behandlar visserligen etik i finansbranschen, men utgångspunkten är en lite bredare syn på vad som ligger i föreställningen om hållbar etik.

Boken har i första hand sin utgångspunkt i bankmiljön och i värdepappersmarknaden. Därför använder vi uttrycket banketik.

Men vi kan nog påstå att de etiska ställningstaganden som redo­ visas också gäller i andra delar av näringslivet.

Eftersom instituten i sitt agerande gentemot myndigheter, privatpersoner och företag alltid företräds av enskilda personer, kommer vi i det följande mest in på de etiska krav som ställs på dig som individ. Vår avsikt är inte att i första hand åstadkomma några sammanfattande moraliska anvisningar för ledningarnas – i sammanhanget väsentliga – policybetonade beslut och åtgärder. Det är snarare fråga om ett komihåg för personal vid handlarbordet, disken, skrivbordet eller datorn.

Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har regleringarna på bank- och värdepappersområdet ökat betydligt och genomgått stora förändringar. I många avseenden har områden, som tidigare enbart varit föremål för moraliska eller etiska överväganden och någon gång branschens självreglering, reglerats i lagar och föreskrifter. Även om det i grund och botten är fråga om moral och etik, har lagstiftaren beslutat att ett visst förhållningssätt eller ett visst beteende ska var påbjudet eller förbjudet. Exempel på sådana områden är hanteringen av intressekonflikter, rådgivning och anställdas egna affärer. På dessa områden är det fortfarande relevant att tala om moral, etik och branschstandard.

Men du måste, som verksam i finans- och värdepappersbranschen, vara uppmärksam på att det i botten finns en ”hård” lag­ regel. Du kan alltså inte enbart föra ett resonemang om etik och moral och utifrån detta besluta dig för att agera på ett visst sätt.

Du måste också fundera på vad det finns för lag- och föreskriftsregler på området. Om du inte följer det som står där riskerar du att råka ut för sanktioner från myndigheter och domstolar. Men när du fått klart för dig vad lagen säger har du fortfarande ställ-

12

Inledning

ningstaganden kvar att göra. Att något inte är förbjudet eller påbjudet av lagen betyder inte att du bör eller inte bör agera på ett visst sätt. Du har fortfarande utrymme att välja mellan olika mer eller mindre lämpliga alternativ. Och i det valet kan moralen och etiken och branschstandarden ge dig vägledning.

Lagar och föreskrifter utgör visserligen fasta hållpunkter för ditt handlande, men de befriar dig inte från det moraliska ställningstagandet: om du ska följa den aktuella bestämmelsen eller bryta mot den. När du har gjort klart för dig vilka regler som gäller, måste du också passera den zon där ditt samvete eller känslor råder. Det är då du kanske ibland kan känna en etiskt betonad tveksamhet, oberoende av om lagen eller andra normer innehåller ett färdigt svar på dina frågor.

13

SwedSec: Delområde 4 omfattar kunskap om sådana regler och etiska förhållningssätt som i ett bredare perspektiv kan sägas bidra till att bevara sundheten på den svenska värdepappersmarknaden.

En licenshavare ska känna till och kunna tillämpa grundläggande etiska riktlinjer på värdepappersmarknaden. Licenshavare ska känna till hur normer av olika slag skapas och utvecklas samt ha kunskap om och kunna tillämpa regler om bland annat intressekonflikter, anställdas värdepappersaffärer, mutor och bestickning, penningtvätt och marknadsmissbruk. Avsnitten inom området är relativt fristående från varandra. Alla har dock det gemensamt att reglerna, förutsatt att de efterlevs, kan sägas bidra till att bevara sundheten på värdepappersmarknaden och till att allmänhetens förtroende för denna marknad upprätthålls.

1

Grundläggande etiska begrepp och teorier Begreppen moral och etik används ofta synonymt, eller bara tillsammans, för att beskriva vad som, oavsett juridik och andra formella regler, är rätt och riktigt. Bland dem som ägnar sig åt dessa frågor professionellt brukar begreppet moral beteckna praktiken, det vill säga faktiska handlingar och ställningstaganden, medan etiken är själva teorin, det vill säga förklaringsmodellen eller reflektionerna över vad som är moraliskt och inte.

Inom etiken finns olika verksamhetsområden. De som till exem­ pel sysslar med deskriptiv etik beskriver och förklarar moraliskt handlande och tänkande. Inom metaetiken ägnar man sig åt att undersöka i vilken mån ett argument eller en utsaga är sann eller falsk. Ett område som kanske är av mer närliggande relevans för dig är den normativa etiken. Inom det området försöker man förklara vad som utmärker ett riktigt handlande och sätta samman en mer eller mindre heltäckande förklaringsmodell, en etisk teori, att använda generellt som utgångspunkt eller hjälpmedel för att handla på ett visst sätt i en viss situation. Tillämpad etik innebär att man använder bland annat de etiska teorierna för att bearbeta moraliska problem som uppstår inom ett visst område.

De etiska teorier som behandlas inom den normativa etiken kan till en början tyckas akademiska och sakna relevans för ditt dagliga arbete. Men i din verksamhet, liksom i de flesta andras, kan du ha nytta av att känna till de mest grundläggande etiska teorierna och principerna. Dessa kan vara till vägledning när du ställs 15

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

inför ett moraliskt vägval. Ofta väljer du intuitivt att handla på ett visst sätt för att det känns rätt. Men de etiska teorierna kan vara till hjälp när du gör dina val. De kan hjälpa dig att efteråt förstå varför du handlade på ett visst sätt. Här följer en sammanfattning av några etiska teorier.

Konsekvensetiska teorier I de konsekvensetiska teorierna tar man bara hänsyn till konsekvenserna av en viss handling för att bedöma om en handling är rätt eller orätt.

Etisk egoism Utgångspunkten i etisk egoism är att en människa handlar på det sätt som gynnar henne själv så mycket som möjligt. Det är därför mest realistiskt att följa den principen när vi väljer handlingssätt.

En variant av etisk egoism är etisk partikularism. Men istället för att utgå från vad som gynnar en enskild individ utgår man från vad som mest gynnar den grupp – familjen, företaget, föreningen – som individen tillhör.

Utilitarism Enligt utilitaristerna är det konsekvenserna för mänskligheten i stort som är avgörande för om en handling är rätt eller orätt. Det alternativ som leder till mest lycka i världen är det moraliskt riktiga alternativet. Ett problem med den teorin är att fastställa vad lycka är, och här har utilitaristerna lite olika svar. För några, vars inriktning kallas hedonism, är lycka positiva upplevelser och välbefinnande. För andra, preferensutilitaristerna, är det de berördas önskningar eller preferenser som är avgörande. Enligt den inriktningen är den handling moraliskt riktig som leder till att så många och så starka önskningar som möjligt uppfylls. Inom den inriktning som kallas behovsorienterad utilitarism är utgångspunkten att människan har vissa grundläggande behov, både fysiska som mat att äta och luft att andas, och psykologiska och sociala som trygghet, frihet och självförverkligande. Enligt denna inriktning bör man sträva efter att maximera möjligheterna till behovstillfredsställelse.

16

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

Deontologiska teorier eller pliktetik Inom de deontologiska etiska teorierna hävdar man att man inte bara ska ta hänsyn till en handlings konsekvenser. Man ska också avgöra om en handling är rätt eller fel genom att ställa den i förhållande till ett antal övergripande regler. Enligt pliktetiken ska man alltså handla i enlighet med visa moraliska rättesnören eller lagar. Den princip som motiverar handlingsvalet ska vara sådan att man skulle vilja att alla andra också handlar enligt den. Tanken är att det inte går att utgå från till exempel en princip som ”det som gynnar en själv så mycket som möjligt är rätt”, för att formulera en sådan allmängiltig princip eller lag. Att till exempel ljuga för att ta sig ur en besvärlig situation skulle kunna motiveras enligt etisk egoism. Men om man upphöjde det till en allmän regel skulle man aldrig kunna veta om andra talade sanning eller inte.

Det rätte­snöre eller den plikt som man borde leva efter bör istället vara: ”man bör inte ljuga”, och det oavsett om man själv eller den grupp man tillhör skulle gynnas av det.

Ett problem med plikt­etiken är att olika plikter kan komma i konflikt med varandra. Detta tas inom pliktetiken omhand genom att man använder vissa grundläggande plikter som utgångspunkt, prima faice-plikter, till exempel ”man bör inte ljuga” eller ”man bör hjälpa människor i nöd”. När man ställs inför en situation där dessa plikter kommer i konflikt med varandra avgör man intuitivt vilken av dessa man ska följa, den valda blir då den faktiska plikten. Om till exempel den enda möjligheten att hjälpa en människa i nöd är att ljuga så kommer man att välja att ljuga, och ”man bör hjälpa människor i nöd” blir den faktiska plikten i denna situation.

Ett annat sätt att fastställa ett allmängiltigt moraliskt rättesnöre för till exempel fördelning av resurser i ett samhälle är att tänka sig in i en situation där man inte känner till sin egen ställning ­eller position. Med den utgångspunkten kommer man att formulera principer så att de i första hand tar hänsyn till dem som har det sämst.

Känner man inte till sin egen position blir det vanskligt att välja en annan princip. Denna teori utvecklades av filosofen John Rawls på 1970-talet. Teorin är inte något politiskt ställningstagande även om det kan se så ut. Den moraliskt riktiga principen kan vara att föra över resurser från dem som har det bäst till dem som har det sämst. Men den kan också vara att premiera dem som är särskilt företagsamma, för att det som de gör gynnar hela samhället och därmed kommer de sämst ställda till del.

17

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

En i princip motsatt uppfattning har filosofen Robert Nozick.

Enligt honom har varje individ vissa grundläggande rättigheter, rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Andra är skyldiga att respektera dessa rättigheter. Grundantagandet är att var och en har ett intresse av att dessa rättigheter respekteras och därför bör respektera andras rättigheter på samma områden. Med den inställningen kan det aldrig vara moraliskt rätt att föra över resurser från den ene till den andra, det vore att kränka individens rättigheter.

Etisk relativism Enligt denna teori är en handling rätt om den stämmer överens med värderingarna i det samhälle där den utförs. Den etiska relativismen gör ingen annan bedömning av ett samhälles värderingar än just det att värderingen är gemensam för ett samhälle eller en grupp. Stämmer en handling överens med detta är handlingen rätt, men skulle handlingen inte accepteras av samhället eller gruppen är den fel. Ett problem med teorin är att den kan komma i konflikt med vad vi intuitivt uppfattar som grundläggande rättigheter. Om ett samhälle eller en grupp accepterar tortyr eller rasism så är sådana handlingar enligt denna teori etiskt korrekta.

Autonomi och ansvar Varje människa har rätt att bestämma över sitt liv och sina handlingar. Därmed har hon också en skyldighet att själv ta ställning i moraliska frågor, kanske med hjälp av någon av teorierna. Man kan inte lasta över ansvaret för ett sådant val på någon annan.

Varje människa är moraliskt autonom. Detta låter kanske självklart men kan bli problematiskt när du är anställd i en bank eller i ett annat företag och i den rollen ställs inför ett moraliskt vägval.

Det kanske finns interna instruktioner och policy som förbjuder eller påbjuder ett visst handlande.

Vad innebär det att en anställd är moraliskt autonom? Det kommer knappast att accepteras av arbetsgivaren att du i vilken situation som helst handlar i strid med instruktionerna för att du har valt att leva efter en viss etisk teori. Men å andra sidan kan knappast någon hålla med om att lojaliteten med arbetsgivaren sträcker sig hur långt som helst. Om du ställs inför ett svårt etiskt dilemma, du upptäcker till exempel att arbetsgivarens rutiner eller produkter har någon allvarlig brist som kan få svåra följder för 18

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

kunder eller andra, finns det oftast någon kanal som du kan använda för att föra frågan vidare. Går det inte att ta upp frågan med din närmaste chef, kan du vända dig till den compliancefunktion som finns i de flesta banker och värdepappersbolag. Den funktionen är fristående från den direkta affärsverksamheten, och en av funktionens uppgifter är att ta emot signaler från anställda om att något inte fungerar som det ska ur ett etiskt perspektiv.

Rättsregler kontra etik – eller ­tvärtom Det kan ligga olika motiv bakom tillkomsten av en rättsregel. En anledning kan vara att lagstiftaren önskar inskärpa ett visst förhållningssätt hos medborgarna fastän han vet att inte alla gillar de värderingar, inte sällan av etisk innebörd, som upphöjs till lag.

I ett rättssamhälle kan majoriteten dock normalt räkna med att även de som inte delar en viss uppfattning hyser en sådan respekt för systemet att de accepterar och efterlever också en regel som de egentligen ogillar.

I bästa fall antas lagar och förordningar ge uttryck för sådana etiska bedömningar som omfattas av de flesta medborgare. Ju fler som inte delar ett bakomliggande synsätt, desto svårare blir det att få regeln respekterad. En effektiv kontroll- och sanktionsapparat kan under en viss tid åstadkomma att den trots allt iakttas.

Men om spännvidden mellan den normala laglydigheten och det allmänna rättsmedvetandet blir alltför stor, är det sannolikt att en sådan ifrågasatt regel i längden blir en belastning. Då måste den antingen anpassas till flertalets värderingar eller så löper man risken att det uppstår så starka motsättningar att rättssamhället i värsta fall kan ta allvarlig skada. Å andra sidan kan bestämmelser, som till en början var kontroversiella och vars etiska täckning från början varit låg, med tiden komma att vinna allmän acceptans och till och med bli betraktade som omistliga.

En etisk norm, som existerar bland människor utan direkt stöd av någon lag, kan ändra karaktär genom att omvandlas till en rättsregel och därmed upphöra att vara av enbart etiskt slag. Majoriteten, det vill säga lagstiftaren, förutsätts ha intresse av att låta den gälla även för den minoritet som kanske inte vill erkänna uppfattningen som etiskt acceptabel. Om normen som sådan hade va19

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

rit allmänt omfattad, skulle man inte ha behövt skapa rättsregeln.

Egentligen gäller ett liknande förhållande när en institution eller ett företag bestämmer sig för att, exempelvis i form av en intern instruktion, kodifiera innebörden av en viss etisk inställning. Själva kodifieringen kan antyda att det finns ett spänningsförhållande mellan dem som uppfattar regeln som självklar och dem som visserligen är av annan åsikt men som kan förväntas bryta mot regeln i mind­re omfattning om den görs till en uttrycklig föreskrift.

Vad har gjort etikfrågor så ­aktuella?

Man kan fråga sig vilka omständigheter i samhället och närings­ livet det är som, i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, fått intresset att rikta in sig på de etiska aspekterna, både utomlands och här hemma.

På ett mera allmänt plan är det lätt att svepande hänvisa till massmedias täta rapportering om större eller mindre förlöpningar och större eller mindre skandaler bland politiker, fackliga förtroendemän, polisbefäl och andra befattningshavare eller bolagsdirektörer. Men för att förstå bakgrunden till att etikfrågorna inom finanssektorn hamnat i fokus räcker det med att påminna sig om de svåra kriser som i början av 1990-talet och även under 2000-­talet drabbade finansbolag, försäkringsbolag, kreditförsäkringsbolag och bankväsende. För flera företag vars verksamhet förutsätter högt förtroende kan etikfrågor ytterst vara en fråga om överlevnad.

Förtroende, integritet, ärlighet, öppenhet och empati är grundläggande värden i näringslivet. Det finns många exempel på att marknadens dom är hård när företag visar sig ha dålig moral.

Ta exempelvis den gamla fina revisionsfirman Arthur Andersen som drivits sedan 1913 men som inte slog larm om manipuleringen av Enrons bokföring. Över en natt förlorade Arthur Andersen uppdrag som firman haft i decennier. Delta Airlines bröt ett samarbete som pågått sedan sent fyrtiotal.

Och chokladtillvekaren Hershey bytte revisionsfirma efter 75 år. Idag finns inte Arthur Andersen.

Jacob Wallenberg vid Svenskt Näringslivs Förtroendekonferens i Aula Magna i Stockholm 2004-03-03

20

1 Grundläggande etiska begrepp och teorier

En latent anledning till att kritik ofta riktas mot bankerna är den omständigheten att de med sina beslut kan påverka kundernas verksamhet och levnadsvillkor. Människor uppfattar alltså bankerna som alltför maktfullkomliga. Flertalet medborgare har också en kundrelation till en bank. Det är mycket sällan någon känner sig jämbördig i affärsförhållandet till banken. Under den senaste nedgången av börsvärdena har allmänheten kommit med ett a­ nnat slags kritik. Många anser att värdepappersinstituten skor sig på spararnas bekostnad, antingen genom att ge dåliga råd eller genom att ta ut för stora förvaltningsavgifter.

Dagens debatt Aktieaffärer som görs av insiders utgör ett känsligt område som alltför ofta fått bidra till debatten om etiken på värdepappersmarknaden. Avslöjanden om insiderhandel eller blotta misstanken att någon skulle ha utnyttjat insiderinformation medför en ofelbar reaktion och ger stora rubriker. (Reglerna till skydd mot sådant missbruk behandlas närmare i kapitel 10.)

Också den viktiga och livaktiga diskussionen om hur stora ingrepp i miljön som kan tolereras från etisk synpunkt, har medfört att företagens och företagarnas etiska framtoning ofta blir kritiskt granskad.

Vidare kan vi notera att frågor om företagsledares och chefers bonusar och optionsprogram, ibland på bekostnad av aktieägarnas intressen, har ägnats betydande uppmärksamhet under senare år.

Frågor 1 Vad är skillnaden mellan etisk egoism och utilitarism?

2 Vad är kännetecknande för pliktetiken?

3 Vad innebär etisk relativism?

21

2

Normbildning

En fungerande finans- och värdepappersmarknad är uppbyggd kring olika funktioner och aktörer som är beroende av varandra.

De måste kunna kommunicera och interagera så att allmänhetens, inklusive investerarnas, förtroende för marknaden upprätthålls.

För att värdepappersmarknaden ska fungera finns ett komplicerat regelverk som består av allt från grundläggande lagbestämmelser, över myndigheters föreskrifter och allmänna råd till den privata självreglering som sker hos marknadens aktörer i form av rekommendationer från kommittéer och intresseföreningar och bestämmelser i avtal. Till regelverket i vid bemärkelse hör också de rutiner som aktörerna medvetet eller omedvetet har skapat samt skrivna och oskrivna etiska normer. Det här avsnittet handlar om olika sorters regelbildningar och regler som har betydelse för värdepappersmarknaden.

Offentlig reglering Lagar och regeringens förordningar Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, inleds med meningen: All offentlig makt utgår från folket. Det innebär bland annat att det endast är riksdagen som får stifta lagar, det vill säga utfärda generellt tillämpliga, bindande, normer. Ett riksdagsbeslut blir en lag när det gäller vissa situationer eller handlingssätt. En lag är generell och handlar inte om ett konkret fall. Men det finns inget 22

2 Normbildning

krav på att lagen ska kunna tillämpas i många situationer.1 Lagar är den viktigaste rättskällan och finns med i Svensk Författningssamling (SFS).

En lag föregås av ett lagstiftningsärende, då regeringen ofta lämnar ett lagförslag till riksdagen. Regeringens förslag kallas för proposition och handlar om den aktuella lagen. En proposition, av vilken det till exempel framgår vad lagstiftaren avsett med de olika lagbestämmelserna, är också en rättskälla som kan ge ledning när lagen ska tillämpas. Grundlagsbestämmelsen om att det bara är riksdagen som får stifta lagar, hindrar inte att riksdagen stiftar lagar som ger regeringen rätt att utfärda detaljregler inom ett område. Sådana bestämmelser utfärdade av regeringen kallas förordningar och återfinns också i Sveriges Författningssamling (SFS).

I lagen kan riksdagen också ge ”den myndighet regeringen föreskriver” rätt att utfärda bindande detaljregler. Inom värdepappersområdet har lagstiftaren på detta sätt, via lagar och förordningar, gett Finansinspektionen en omfattande rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Normalt brukar lagar på värdepappersområdet vara relativt allmänt hållna och förordningarna i princip endast innehålla bestämmelser om Finansinspektionens föreskriftsrätt.

Detaljregleringen inom detta område finns oftast i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

EU-regler I sammanhanget vill vi också beröra den normbildning som sker inom EU. Enligt EU:s grundlag kan ministerrådet, ibland tillsammans med Europaparlamentet, utfärda regler som kallas direktiv. I direktiven anges vad som ska regleras i medlemsstaternas egen lagstiftning. Varje medlemsstat ska införa direktivets bestämmelser i form av lag före ett visst datum. Direktivets bestämmelser gäller inte i Sverige förrän riksdagen har stiftat en ny lag eller ändrat den gamla lagen. I vissa fall kan en bestämmelse i ett EU-direktiv vara så klart och tydligt utformad att den i sig ger enskilda personer och företag rättigheter. I så fall kan företaget eller personen göra direktivsregeln gällande mot medlemsstaten om staten inte implementerat regeln i sin lagstiftning i rätt tid. Detta oavsett vad som står i den svenska lagen. Det innebär att EU-regler, i sällsynta fall, I praktiken behöver man givetvis inte fundera så mycket över om någonting är en lag eller inte eftersom det framgår av benämningen att det är en lag. Den kallas till exempel ”x-lagen” eller ”lagen om X”.

1

23

2 Normbildning

kan gälla istället för svensk lag. På värdepappersområdet har EU utfärdat en rad direktiv för att underlätta den fria rörligheten för kapital och företagens etableringsfrihet, till exempel: • MiFID,2 gemensamma regler om investeringstjänster (värdepappersrörelse) och reglerade marknader • Marknadsmissbruksdirektivet3 • Prospektdirektivet, gemensamma regler om skyldigheten att upprätta prospekt4 • Öppenhetsdirektivet, gemensamma regler om bolags redovisning och information till aktieägarna5 • Direktivet om uppköpserbjudanden, regler om offentliga bud med mera.6 Lamfalussymodellen Utvecklingen av lagstiftningen på värdepappersmarknadsområdet är en del av den harmonisering av regelverket för de finansiella marknaderna som har ägt rum inom EU. Arbetet inom EU på området har intensifierats sedan EU-kommissionen i maj 1999 presenterade sin handlingsplan för finansiella tjänster (Europeiska kommissionens meddelande ”Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: En handlingsplan, KOM (1999) 232”).

Handlingsplanen syftade till att skapa en integrerad marknad för finansiella tjänster i EU och innehåller drygt fyrtio åtgärder. Euro­ peiska rådet och Europaparlamentet har gett sitt stöd åt handlingsplanen.

Medlemsländerna fick kort tid på sig för att genomföra handlingsplanen för finansiella tjänster. Därför tog EU fram en ny modell för lagstiftning på värdepappersmarknadsområdet. I en Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EEG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EG och 93/6EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EG. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk).

4 Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG. 5 Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.

2

24

2 Normbildning

rapport, som presenterades i februari 2001, föreslog visemannakommittén en ny lagstiftningsmodell. Kommittén ansåg att den gällande lagstiftningsprocessen var alltför långsam, stel, komplicerad och illa anpassad till förändringstakten på de internationella finansiella marknaderna. Den modell som kommittén föreslog, Lamfalussymodellen, syftar till att möjliggöra ett snabbare lagstiftningsförfarande och en mer flexibel lagstiftning. Modellen delar in regelgivningen och uppföljningen i fyra nivåer. (Rapporten kallas ”Lamfalussyrapporten” efter kommitténs ordförande, Alexandre Lamfalussy.)

På nivå 1 fastställs allmänna principer, enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EG-rätten, genom direktiv eller förordningar som föreslås av kommissionen och antas av rådet och Europaparlamentet. När det gäller de rättsakterna har kommissionen viss rätt att utfärda bestämmelser om hur direktiven eller förordningarna ska genomföras.

På nivå 2 antar kommissionen genomförandebestämmelser för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå 1. Kommissionen biträds i detta arbete av en ny kommitté, Europeiska värdepapperskommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna och som även ska fungera som en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års kommittologibeslut.

Ytterligare en kommitté har inrättats av kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, CESR. Den har till uppgift att vägleda kommissionen, särskilt i fråga om att arbeta fram utkast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I denna kommitté finns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet.

Nivå 3 omfattar ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar bland annat till att de bestämmelser som beslutats på nivåerna 1 och 2 genomförs i lagstiftningen i medlemsstaterna på ett konsekvent och likvärdigt sätt. I detta arbete har CESR en viktig roll och utfärdar rekommendationer för tolkning och tillämp­ning av reglerna.

Slutligen ska kommissionen på nivå 4 ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna.

Lamfalussymodellen antogs av Europeiska rådet i mars 2001 och har sedan antagits av Europaparlamentet. I modellen ingår en

25

Etik och regelverk på värdepappersmarknaden Licensieringstext för värdepappersmarknaden. Delområde 4–5.

Etik och regelverk på värdepappersmarknaden är en av tre böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för Licensieringstest för vär­ depappersmarknaden.

Boken är anpassad till delområde 4 och 5 i kunskapskraven och ger aktuella, grundläggande kunskaper. Kapitelindelningen följer i huvudsak delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav. De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2) samt Finansiell ekonomi (delområde 3).

SwedSec ansvarar för licensiering av anställda på den svenska värde­pappers­ marknaden. Syftet är att skapa och upprätthålla allmänhetens förtroende för ­branschen, genom att säkerställa en hög kunskapsnivå hos de anställda.

Ella Grundell är idag Skattejurist på Swedbank och arbetar med internationella skattefrågor.

Hon har tidigare varit verksam som bolagsjurist vid Euroclear Sweden AB, med särskild inrikt­ ning på bolagsrätt, värdepappersrätt, skatterätt och compliance-frågor. Hon har även varit expert i Fiscal Compliance Group (FISCO) i EU kommissionen samt i Aktievinstkontrollutredningen på Finansdepartementet.

Johan Lycke är Compliance Officer på Swedbank LC&I och ledamot i SwedSec:s prövnings­ nämnd. Han har tidigare arbetat inom compliance och juridik på SEB och Öhman. Johan var sekreterare i Värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappers­ marknaden och i Marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för mark­ nadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

Alf-Peter Svensson är advokat och delägare vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inrikt­ ning på värdepappersmarknadsrätt. Han har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bland annat som värdepappersjurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission.

Gerhard Winroth har innehaft olika chefsfunktioner inom affärsområden och divisioner i Skandinaviska Enskilda Banken AB samt varit vVD i Östgöta Enkskilda Banken AB. Han har även varit styrelseordförande i SwedSec AB.

Best.nr 47-10931-9 Tryck.nr 47-10931-9