9789152633946

Page 1

Traditionsboken

Il et dis volorrunti cum, odis cor modistis non raeror aliqui ipsuntem faciendit rempore non cus qit, occus, ilitemporia dunt andae. Ferit, volo tet, ipitiae. Itate et autem dolorer atibus simporro velit eum ut la quo con cones volupid modit, volupta di. Bea dolo ium, con rent faces et arum accaeptasped quibus nuscipsae. Piderrum volorestinis nus, que et et liqui occum nati re net laut doloreium et et accus, quia apedi quoditi reicienihil ipsam eliquunt.

Tradbitoioknesn Verbum



Tradbitoioknesn

Verbum


Innehåll Vinter Advent 12 Första advent • Kajsa Lindroth 14 Nu börjar kyrkoåret • Jonas Eek 16 Adventskalendern • Kajsa Lindroth 18 Adventsfastan • Susanne Järved 22 Övergiven och efterlängtad • Mika Wallander 24 Lucia • Kajsa Lindroth 28 Ljus • Christina Lövestam Jul 32 Gläns över sjö och strand … • Lena Brolin 38 Julgranen • Kajsa Lindroth 40 Julklappar • Kajsa Lindroth 42 Julbön • Mika Wallander 44 Jultomten • Kajsa Lindroth 46 Jul på tv • Kajsa Lindroth 48 Högtidernas ångest • Camilla Lif 52 Mat och fest • Kajsa Lindroth 54 Att följa en stjärna • Lena Brolin 56 Tjugondedag jul • Kajsa Lindroth Nyår 58 Tradition är nutid • Annika Hamrud 64 Från ett år till ett annat • Kajsa Lindroth 68 Jag reser mig igen och rätar på ryggen • Beata Åhrman Ekh 72 Alla hjärtans dag • Kajsa Lindroth 74 Namnsdag • Kajsa Lindroth 76 Födelsedag • Kajsa Lindroth 78 Månaderna • Kajsa Lindroth 80 Veckans dagar • Kajsa Lindroth


Vår

Sommar

Fastan 84 Fettisdagen och semlan • Kajsa Lindroth 86 Varför fastan? • Fredrik Modéus 90 Stilla veckan • Kajsa Lindroth 92 Tidens gång • Kajsa Lindroth

140 Nationaldagen • Kajsa Lindroth 142 Skolavslutning • Kajsa Lindroth

Påsk 94 Påskpynt och uppståndelse! • Lena Brolin 98 Dop • Gunilla Lindén 102 Påskägg och påsklekar • Kajsa Lindroth 104 Påskharen • Kajsa Lindroth 106 Påskkärringar och häxor • Kajsa Lindroth 108 Påskriset • Kajsa Lindroth 110 Vår i luften • Mikael Mogren 114 Valborgsmässoafton • Kajsa Lindroth 116 1 maj • Kajsa Lindroth 118 Mors dag och fars dag • Kajsa Lindroth Kristi himmelsfärd 120 När himmel och jord möts • Ann-Katrin Bosbach 122 Gökotta • Kajsa Lindroth 124 Konfirmation • Gunilla Lindén Pingst 128 Sedd och förstådd • Ann-Katrin Bosbach 130 Vigsel • Gunilla Lindén 134 Vilka traditioner ska vi välja? • Kristoffer Morén

Midsommar 144 Små grodorna … • Kajsa Lindroth 148 I skapelsens hjärta • Hans-Erik Lindström 152 Vad ska jag ha på mig? • Kajsa Lindroth 154 Musiken • Kajsa Lindroth 156 Sången • Kajsa Lindroth 158 Dansen • Kajsa Lindroth 160 Vi flyttar ut och in! • Kajsa Lindroth 162 Sensommarens njutning • Kajsa Lindroth

Höst 168 Skolan börjar igen • Kajsa Lindroth 170 Skördetid • Kajsa Lindroth 172 Religiös matkultur • Kajsa Ahlstrand 176 Fredagsmys och lördagsgodis • Kajsa Lindroth 178 Mårten gås • Kajsa Lindroth Allhelgona 180 Vi tänder ljus på gravarna • Kajsa Lindroth 182 Begravning • Gunilla Lindén 184 Allhelgona i våra hjärtan • Gudrun Råssjö 188 Nu är kyrkoåret slut • Jonas Eek 190 Kyrkoåret • Christina Lövestam 192 Källor till faktatexterna och lästips 193 Bildregister



Våra liv och traditioner Alla behöver vi ibland göra avbrott i vardagslunken och årets högtider och storhelger ger ofta tillfälle till några extra lediga dagar. Men våra högtidsdagar betyder mer än så. De bygger på kyrkliga och folkliga traditioner. Många firar samma sak på en bestämd dag och på ett liknande sätt. Det skapar gemenskap. Det är en av anledningarna till att hålla traditioner vid liv. Traditionsboken följer i första hand två år, det kyrkliga året och kalenderåret. Två år som möts i våra traditioner och våra liv. Folkliga traditioner som adventsljusen, det fyllda påskägget, dansen kring midsommarstången och gåsmiddagen beskrivs här parallellt med de kristna helgerna som julens budskap med krubban i fokus, påsken med den tomma graven och uppståndelsen, sommaren med skapelsen i centrum och hösten med allhelgonahelgen. Traditionsboken innehåller många faktatexter med historiska perspektiv, men också reflekterande texter kring vår samtid. Vad är en tradition i dag och hur kommer den till? Hur och varför lever den vidare? Vad händer med oss när den förändras? Traditionsboken ger kunskap om traditioner och berättar hur det kristna budskapet kan tolkas in i vår verklighet i dag.


Vinter

Vinterns traditioner


Vi stod och väntade på bussen som var försenad. Det var mörkt och kallt och jag stod som förstenad, längtade hem till en god bok och en varm kopp te, ville skynda mig att göra kväll, när en pojke ropade: ”Se!” I parken intill vägen låg det barn i långa rader, de gjorde snöänglar, obekymrade om vädrets minusgrader, deras lek var så lustfylld att jag kände för att gå, under avlägsna stjärnor och längs vintergator små. Mellan höga hus med lysande fönster, gatulampornas bleka sken och snöflingornas mönster, gick jag, och kände ett märkligt välbehag, det gör ingenting, visst får det vara vinter ett tag! Text: Mika Wallander

11


Advent

Äntligen får vi tända ljusen i adventsljusstaken ett efter ett, och tända stjärnan som lyser upp mörkret. Vi väntar och längtar i fyra långa veckor.

Första advent På första advent är det som att trycka på en knapp i våra städer och samhällen. Helt plötsligt lyser det i nästan alla fönster av elektriska ljusstakar och stjärnor. Buskar, träd och förstukvistar strålar av ljusgirlanger. All vår längtan efter ljuset under de mörka långa novemberkvällarna briserar. Annat var det förr i tiden. Då var advent en tid för avhållsamhet och fasta, som förberedelse inför den stora glädjehögtiden. Senare slutade man att fasta men skulle fortfarande vara i stillhet och inte föra för mycket oväsen. Dagens adventsfirande är en tradition från början av 1900-talet. Det började med en adventsgran på Ersta diakonianstalt i Stockholm. I granen tände man sju ljus de fyra

Vinterns traditioner

söndagarna före jul, ett för varje veckodag. På 1920-talet hade seden spridit sig och granen byttes ut mot en ljusstake med fyra ljus i, och man tände ett för varje söndag. Ljusstaken var ofta klädd med lingonris eller mossa. Att lysa upp fönstren i jultid är en gammal tradition. Då gällde det att ha ett ljus brinnande i fönstret för att leda julottebesökarna på vägen hem. Den elektriska adventsljusstaken började tillverkas i Göteborg 1937. Under samma tid började uppfällbara adventsstjärnor av röd papp att tillverkas och säljas. Tidigare hade man importerat dyra och skrymmande stjärnor från Tyskland, där stjärnan började användas på 1880-talet som en symbol för Betlehems stjärna.


I dag finns det adventsljusstakar och stjärnor i fönstren och en adventsstake med fyra stearinljus på bordet i de flesta hem. När det

första ljuset tänds på första advent är det nog många som ser det som en inledning till julen.

13


Text: Jonas Eek

Nu börjar kyrkoåret Mitt i vintermörkret kommer advent varje år som en räddning! Äntligen får vi lov att plocka fram ljusstakar ur vindsförråden och hänga stjärnor i fönstren. Äntligen inleds vägen fram mot jul, med luckor att öppna, ljus att tända, kort att skriva. Allt yttre plock och pynt påminner om den inre förberedelsen att ta emot Jesus när han föds i julnatten. I och med advent inleds också kyrkans år. Det är ett alternativt år, en annorlunda tid, vars rytm kretsar kring livets innersida. Varje vecka får i söndagens gudstjänst en rubrik som en tydning för livet. Söndagar och högtider, psalmer och texter återkommer, inte enformigt utan som möjligheter till igenkänning och återseende, struktur och tradition, fördjupning och växt i nya livssituationer. Texter, teman och tilltal förändras över tid, eftersom vi människor förändras. I kyrkans år ryms hela livet: djupaste sorg varvas med innerlig tacksamhet, tvivel tampas med tro, och stor förundran paras med trosvisshet. Hela livet ryms, inte bara de delar som vi brukar eller önskar visa upp. Kyrkans år är alternativt, och därmed är också kyrkans nyår ett annorlunda nyårsfirande. Andra nyårslöften står i centrum, löften som inte handlar om allt som jag själv ska prestera eller lyckas med. I kyrkan rör löftet det som jag får ta emot, i ord och sakrament, i bön och gemenskap. Varje vecka! Det är nåd, och rubrikernas rubrik – kyrkoårets huvudtema – är Nådens år. Tiden och livet som vi får som gåva och ansvar. Mitt in i det livet rider Jesus i advent, för att dela hela livet så som det är. Också det är ett uttryck för nåd. Att vi söndag efter söndag får stå här vid vägkanten och ropa ut vårt Hosianna: Hjälp oss! Mitt i vårt mörker kommer advent som en räddning! 

Vinterns traditioner


15


Fastan

Fastan ger oss en sju veckor lång möjlighet till eftertanke och förändring i våra liv. En förberedelse inför påsken.

Fettisdagen och semlan Under medeltiden var Sverige katolskt och då var fastlagen och fastan en viktig förberedelse inför påsken. Fastlagen är de tre dagarna före fastan, som inleds med askonsdagen 46 dagar före påsk. När det var fastlag gällde det att äta och festa. Den inleddes med fläsksöndagen och då skulle man äta kött och fläsk. Måndagen kallas för blå måndag, förmodligen för att kyrkorummet då kläddes i blått som förberedelse för fastan. På fettisdagen, som också kallades vit tisdag, skulle man äta mjölmat av olika slag. Fettisdagen ansågs i gammal folktro vara brytningen mellan vinteroch sommarhalvår och det var sista dagen då man behövde ha med sig ljus i ladugården och första kvällen som man åt kvällsvard i dagsljus. Det var på fettisdagen man skulle äta semla, eller hetvägg som den också

Vårens traditioner

kallas. Från början var det ett vetebröd med kummin som var format som ett kors eller en kil. Så småningom blev det en urgröpt vetebulle fylld med en röra av det urgröpta brödet blandat med smör, mandel, socker och ägg, serverad i en skål med varm mjölk. I Årstafruns dagbok från 1833 kan man läsa om semlor med mandelmassa. Det sägs att den vispade grädden lades till av en konditor på Gotland efter första världskriget. I dag har fastlagen tappat sin betydelse, men många är noga med att äta sin semla på fettisdagen och förfasas över att denna delikatess numera går att få tag på från advent ända fram till påsk. Och det är endast fantasin som sätter gränser för hur dagens semla ska se ut och smaka. Varför inte prova en saffranssemla, en blåbärssemla, en wienersemla eller en chokladsemla nästa gång?


85


Text: Fredrik Modéus

Varför fastan? Fastetiden börjar någon gång i skarven mellan vinter och vår. Den är fyrtio dagar lång och varar från askonsdag till påskafton. Under fastan följer kristna världen över Jesus på vägen till korset. I den tidiga kyrkan var påsken den viktigaste högtiden och fastetiden växte fram som dess förberedelsetid. Tidigt utvecklades också fastan som en förberedelsetid inför dopet. De som ville låta döpa sig fick lära sig mer om kristen tro. I många församlingar är det likadant i dag. I organiserad form ges möjlighet till samtal kring existentiellt angelägna frågor som ursprung och mening, skuld och förlåtelse, liv och död – allt i ljuset av den kristna trons sätt att tolka livet. Sådana samtal kan vara livsavgörande för en människa. För den som vill kan alltsammans leda fram till dop, förnyelse av dop eller konfirmation vid påsken. Fastan är den självvalda eftertankens tid. För mig är det viktigt att för en tid få lov att dra mig tillbaka från vardagen, pröva mitt liv och fundera över mina prioriteringar. Det kan handla om att resa bort några dagar, tillbringa tid i ensamhet eller välja bort sådant som distraherar och hindrar eftertanken. Fastetiden är en hjälp att träna sig i konsten att skilja mellan stort och smått, viktigt och oviktigt. Ofta förefaller det lättare att bara leva på, utan att tänka efter så mycket. Men ju längre jag lever utan att fundera över mina livsval, desto svårare blir det att leva på ett sätt som känns äkta. Det är lätt att fastna i livsmönster som jag egentligen inte tycker om.

Vårens traditioner


Fastan är den självvalda eftertankens tid. För mig är det viktigt att för en tid få lov att dra mig tillbaka från vardagen, pröva mitt liv och fundera över mina prioriteringar.

87


Om jag vänjer mig vid regelbunden eftertanke kan jag upptäcka sådant som annars är svårt att se. När jag får tid att tänka färdigt kan det leda till oväntad insikt. Ibland känns en sådan insikt befriande, men lika ofta är den obekväm. Det jag har upptäckt under tider i avskildhet har lett till att jag behövt säga förlåt, att jag har omvärderat beslut eller till och med ändrat kursen längs livsvägen. Jag har också fått syn på sådant som bundit, hämmat och skapat ofrihet. Ibland används orden askes och botgöring under fastetiden. Askes betyder egentligen övning – eller träning. Jag brukar tänka att det inre livet behöver minst lika mycket träning som allt annat jag vill lära mig. Utveckling kräver ansträngning och fastetiden är årligen återkommande träningsläger. Jag utmanas att välja det som är gott, sant och värdigt, även om det är besvärligt. På det sättet är fastan den smala vägens tid. Jag tror att fastans eftertanke måste göras i ljuset av min egen dödlighet. Insikten om att livet är ändligt väcker liv i de existentiella frågorna: Vad är viktigast i mitt liv? Hur vill jag egentligen leva? Vad håller att leva för och sedan dö ifrån? För att knyta samman möjligheten till eftertanke med insikten om en människas dödlighet inleds fastetiden med en askonsdagsgudstjänst. I min hemförsamling består ett moment i gudstjänsten i att ett kors av aska ritas på gudstjänstfirarens panna. Detta åtföljs av korstecknandet och av orden ”Kom ihåg att du är stoft och att du åter ska bli stoft. Omvänd dig och tro evangelium”. De orden uttrycker fastetidens utmaning och påminner om att eftertanken görs av mig som dödlig människa. Det är jag som ska dö, inte bara de andra. Det är min kropp som ska bli aska. Av jord har jag kommit, jord ska jag åter bli. För mig är fastan avståendets tid. Jag avstår både för min egen och för andras skull. Syftet är alltid dubbelt. Att avstå från mat, tid, pengar, arbete eller nöjen är redskap för att eftertanken ska bli möjlig. Detta har inte en funktion i sig själv, utan är en hjälp när jag vill få perspektiv på mitt liv. Att för en tid leva enklare kan göra det lättare att sedan leva

As

1

ag nsd ko

Vårens traditioner

5

10

20


enklare under resten av året. Jag tror att det är viktigt att eftertanken inte leder till självupptagenhet. Jag väljer inte avskildhet för att stänga om mig och ägna tiden åt att grubbla. Resultatet ska komma andra till del i form av kärlek och barmhärtighet. Jag avstår för att andra ska få vad jag äger i överflöd. Endast den som kan avstå är verkligt fri. Fastetiden är till sist också kampens tid. I den tidiga kyrkan tänkte man sig att de som skulle döpas, dopkandidaterna, skulle rustas för att kunna möta det svåra under livsvandringen. Ännu i dag handlar flera av söndagarna under fastetidens början om livets mörker, om lidandets problem och om kampen mot frestelser och ondska. Det finns så mycket som kan förstöra en människas liv. Lyckan känns så bräcklig och livet skört som kristall. Jag tror att det varsamma samtalet med andra människor under fastans allvarstid kan ge stöd i vardagskampen. För det är kamp allt handlar om. Ondskan är inte ett teoretiskt problem att lösa, utan en praktisk verklighet som jag har att förhålla mig till. Fastetiden kan hjälpa mig till balans mellan att acceptera det som händer och att vara aktiv i kampen mot ondskan, när så är möjligt. Balansen känns livsviktig. Acceptans utan aktivitet gör mig likgiltig. Aktivitet utan acceptans dränerar mig på kraft. Fastan är fyrtio dagar lång och varar från askonsdag till påskafton. Att förberedelsetiden är så lång betyder att träningen får ta tid. Vilken befrielse! Det betyder också att jag får lov att närma mig korsets mysterium långsamt. I min egen takt följer jag Jesus på vägen mot lidande, död och uppståndelse. Det finns inga krav på att förstå mer än vad jag förstår. Orden behöver inte fångas in. Under fastevandringen tar jag farväl av vardagen för en tid. I ljuset av min dödlighet kan jag få nya perspektiv. Vad är egentligen viktigast? 

Endast den som kan avstå är verkligt fri.

25

30

35

40

Påskaft on

89


Stilla veckan För att påminna om Jesus lidande och död har veckan före påsk präglats av stillhet, framför allt långfredagen. Många minns de oändligt långa dagarna som barn, då man skulle sitta stilla och tänka på Jesus lidande. Spela ett spel eller lägga ett pussel var inte att tänka på, knappt läsa en bok gick an. Undrar hur många barn som ens kan föreställa sig det i dag? Nu åker vi till fjällen för att åka skidor under påskveckan. Eller så stannar vi hemma och ser de många lediga dagarna i samband med påsk som en möjlighet att sjösätta båten, öppna sommarstugan eller att förnya

vårgarderoben. För numera håller affärerna inte stängt utan kommersen är i full gång. Hur har denna förändring gått till? Tidsandan vi lever i präglas av föränderlighet. Det gäller att hänga med och ta vara på det som är nu. Vi har bråttom att hinna njuta, bråttom att hinna vara lediga och bråttom att hinna tillbaka till jobbet. Vi har inte längre tid för eftertanke och stillhet, vi jagar nästa njutning. Men kanske vore den största njutningen ändå att stanna upp och tänka efter, precis det som stilla veckan brukade handla om.

Vi har inte längre tid för eftertanke och stillhet, vi jagar nästa njutning.

Vårens traditioner


Stilla veckans eller dymmelvecka

ns dagar Palmsöndagen – Jesus intåg i Jerusale m. Folket hyllar Jesus genom att breda ut palmkvistar och kläder på vägen där han rider fram på en åsna.

Blå måndag – egentligen namnet på måndagen i fastlagen, alltså dagen före fettisdagen, men har även kommit att beteckna måndagen i stilla veckan. Vit tisdag – sista dagen man fick äta vitt mjöl och ägg före påskhögtiden. Dymmelonsdagen – Judas förråder Jesus med en kyss för 30 silvermynt. Dymmel kommer av de träkläppar man ersatte kyrkklockornas vanliga kläppar med, för att de skulle ljuda dovt dessa stilla dagar. Skärtorsdagen – Jesus tvättar lärjungar nas fötter och instiftar nattvarden. Långfredagen – Jesus pinas och dör på korset. Den stora sorgens dag. Påskafton – Jesus ligger i sin grav och lärjungarna håller sig undan av rädsla för dem som avrättad e Jesus. Påsken börjar egentligen på påskdagen med Jesus upp ståndelse, men vi börjar firandet på aftonen, kvällen före den egentliga dagen. Påskdagen – Jesus uppstår. Den stora festdagen och den kristna kyrkans största högtid.

91


Tidens gång I alla tider har människan försökt hålla reda på tidens gång genom att titta på solens, månens och stjärnornas placering på himlen. Särskilt uppmärksammade man dagjämningarna och solstånden. På vårdagjämningen, runt den 21 mars, och höstdagjämningen, runt den 23 september, är dag och natt lika långa. Vid vintersolståndet runt den 21 december är dagarna som allra kortast. Vid midsommartid, ungefär den 21 juni, infaller sommarsolståndet då dagarna är som längst. För den moderna människan som tittar på klockan i stället för på solen för att hålla reda på tiden har kanske

Vårens traditioner

omställningen till vintertid och sommartid blivit viktigare att hålla reda på än dagjämningarna. Sommartiden infördes 1980 i Sverige och innebär att klockan flyttas fram en timme på våren för att utnyttja dagsljuset under sommarhalvåret. På hösten ställs klockan tillbaka till normaltiden inför den mörka årstiden. Många har svårt att komma ihåg om klockan ska ställas framåt eller bakåt en timme när själva omställningen väl ska ske. En vanlig minnesregel är att jämföra tidsomställningen med årstiden: på våren flyttar man ut (framåt) och på hösten flyttar man in (bakåt).


Många har svårt att komma ihåg om klockan ska ställas framåt eller bakåt en timme när själva omställningen väl ska ske.

93


Påsk

Några lediga dagar när ljuset har kommit tillbaka är välkommet. Påskens dramatiska dagar speglar livet. Från död till liv.

text: Lena Brolin

Påskpynt och uppståndelse! Äntligen kunde hon se att våren var på gång. Ute spirade vårblommorna längs husväggen och själv njöt hon av ljuset som var på väg tillbaka. Nu stod hon där och plockade med påskpyntet och funderade på hur pyntet egentligen hängde ihop med Jesus. Hur löd den nu, berättelsen om påsken, den om Jesus sista dagar i livet? Påsken, som är den viktigaste av alla kristna högtider, handlar om Jesus lidande, död och uppståndelse. Långt innan Jesus tid firade man påsk, den judiska påsken, för att minnas uttåget ur Egypten. Då räddade Mose det judiska folket undan slaveriet och Gud slöt ett förbund med dem. Bäst var att fira påsk i Jerusalem! Förstrött plockar hon upp en dammig palmkvist ur lådan med pynt. På palmsöndagen berättar bibeltexterna om Jesus som rider in i Jerusalem på en åsna. Och om hur människorna som stod längs vägen skar kvistar av träden och viftade med dem och hurrade när de kom! Sedan var det nog rätt lugnt där i Jerusalem några dagar, tänker hon. Skärtorsdagens gudstjänst berättar om kvällen när Jesus samlade lärjungarna för att fira påskmåltiden. De åt och drack. Mot slutet av måltiden tog Jesus bröd och vin, tackade Gud, bröt brödet och gav åt lärjungarna och sa: Tag och ät och drick, detta är min kropp och mitt blod som blir utgivet för er. Gör det till minne av mig. Då är det därför vi gång på gång firar nattvard i våra gudstjänster, funderar hon.

Vårens traditioner


I slutet av gudstjänsten på skärtorsdagen är det vanligt att man tar bort allt som finns på altaret: blommor, ljus, dukar med mera. Till sist släcker man ljusen och lämnar kyrkan i tystnad och stillhet. Som en förberedelse inför långfredagen. På kvällen under påskmåltiden berättade Jesus för lärjungarna att en av dem skulle förråda honom, att han skulle tas till fånga, dömas och dö. Men att han efter tre dagar skulle uppstå igen! Lärjungarna protesterade; inte är det jag. Utom Judas som smet iväg. Han hade kommit överens med översteprästerna om att visa dem var Jesus fanns. Mitt i natten kom Judas, översteprästerna och soldaterna till den trädgård där Jesus och de andra lärjungarna var. Judas avslöjade Jesus med ett hemligt tecken, en kyss. Soldaterna fängslade Jesus och tog med honom in till staden där han förhördes av översteprästerna som anklagade honom för att ha sagt sig vara Guds son, ett brott som krävde dödsstraff. Till sist frågade översteprästen: ”Är du Guds son?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.” Det räckte! Judarna fick inte besluta om dödsstraff eftersom landet var ockuperat av romarna, så Jesus sändes till Pontius Pilatus som var Roms utsände. Han förhörde Jesus men fann honom inte skyldig till något som förtjänade döden. Han försökte få översteprästerna att ändra sig utan att lyckas. Men kanske fanns det en utväg! Varje påsk hörde det till traditionen att frige en fånge. Därför lät Pilatus hämta Barabbas, en mördare, ur fängelsehålorna och ställde honom bredvid Jesus och frågade: ”Vem ska jag frige?” Till hans stora förvåning svarade folket: ”Barabbas!” På frågan om vad som skulle hända med Jesus skrek de: ”Korsfäst!” Pilatus lät dem få som de ville men själv tvådde han sina händer – han ville inte ha med detta att göra. Soldaterna tvingade Jesus att bära sitt kors till avrättningsplatsen som hette Golgota, det betyder Skallen. Där korsfästes han och på eftermiddagen dog Jesus. Långfredagen är inte längre än någon annan dag, men den känns längre. I alla fall kändes det så när hon var barn, tänker hon, och ställer fram ett par vackra påskägg. Den blev lång för att Jesus led och dog och då skulle allt vara tyst och stilla.

95


Hon tittar ut på snödropparna som sträcker sina vita huvuden mot ljuset och tänker att nog hänger det ihop alltid.

Vårens traditioner


Långfredagens gudstjänster berättar om det som hände. Under gudstjänsterna tänds inga ljus, inga klockor klämtar och orgeln är tyst. På en del håll får det stora Kristusljuset brinna fram till eftermiddagen då man blåser ut det som ett tecken på att Jesus dör. När Jesus hade dött gick Josef, en rik man, till Pilatus och bad att få Jesus kropp för att begrava den. Eftersom det snart var sabbat och inget arbete fick göras då lades kroppen direkt i graven utan att göras i ordning. Det fick vänta. För att ingen skulle komma och ta kroppen lät Pilatus rulla en stor sten framför ingången och bevaka graven. Resten av fredagen och hela lördagen hände ingenting. Varken då i Jerusalem eller nu i våra kyrkor. Så blir det söndag, påskdag, och i Bibeln berättas det om hur kvinnorna som följt Jesus gick till graven tidigt på morgonen för att äntligen få göra i ordning kroppen. När de kom fram var den tunga stenen borta och graven som var inhuggen i en klippa var tom! Vid fotändan där Jesus legat satt en ängel som sa: ”Var inte rädda. Jesus har uppstått!” Omtumlade skyndade de iväg för att berätta detta för lärjungarna. Först blev de inte trodda. Men när lärjungarna varit vid den tomma graven och sett med egna ögon, då trodde de. Det här är kyrkans stora dag! Självklart måste Jesus uppståndelse från det döda firas. Varje söndag faktiskt! I en del kyrkor firar man med en midnattsmässa mellan påskafton och påskdag, i de första skälvande minuterna. På andra håll väntar man till senare och firar påskdagen med mycket musik och glädje! Gud har segrat! Hon tittar ut på snödropparna som sträcker sina vita huvuden mot ljuset och tänker att nog hänger det ihop alltid. Dammiga palmkvistar och vackra påskägg vill påminna oss om att Jesus segrade över ondskan och att livet segrar över döden! 

97


Sommar

Nu är det som ljusast och en friare tid ligger framför oss då vi är lika mycket ute som inne. Sol, bad och långa varma kvällar med grillad korv, smultron, kräftor, hjortron och surströmming.

Nationaldagen I början av 1900-talet rådde en nationalistisk anda i Sverige. Då började man diskutera en svensk nationaldag och man funderade länge på vilken dag som skulle kunna vara lämplig. År 1916 bestämdes att den 6 juni skulle vara Svenska flaggans dag. Just den dagen hade Gustav Vasa blivit vald till kung 1523 och då hade också 1809 års regeringsform skrivits under. Båda dessa händelser har bidragit till att forma Sverige. Redan tidigare hade Skansens grundare Artur Hazelius ordnat Vårfest på Skansen som pågick under flera dagar och som kulminerade just den 6 juni. Firandet av Svenska flaggans dag började på Stockholms Stadion, men man firade också parallellt på Skansen med flaggparader, musik och uppträdanden. Det blev också tradition att kungen invigde flaggor

Sommarens traditioner

och fanor och överlämnade dem till föreningar, företag och organisationer under dessa festligheter. År 1983 blev dagen svensk nationaldag. Men 2005 ändrade man om bland helgdagarna och bestämde att annandag pingst skulle bli en vardag och att den 6 juni skulle bli helgdag. Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Man valde den dagen för att man 1917 höll det första samiska landsmötet i Trondheim då. Det var första gången som nord- och sydsamer från Norge och Sverige träffades för att diskutera gemensamma frågor. I dag ordnas offentliga firanden runt om i landet under den svenska nationaldagen. Ofta handlar det om flaggparader och scenframträdanden av olika slag, gärna utomhus i den skira försommargrönskan. En del


kommuner ordnar också en välkomstceremoni för de invånare som blivit svenska medborgare under året. Några allmänt spridda familjetraditioner för dagen finns inte. En kopp kaffe på en grön plätt någon-

stans kan vara ett sätt att tillbringa den. Och har man riktig tur kanske det vankas en nationaldagsbakelse till, en mazarinbotten med skivade jordgubbar på, gärna prydd med en svensk flagga dagen till ära.

141


Skolavslutning Många får nog en nostalgisk känsla från barndomen när de hör de första raderna i den älskade sommarpsalmen ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor …” eller i Idas sommarvisa ”Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart …” Sånger som sjungs på de allra flesta skolavslutningar runt om i vårt land i början av juni. Skolavslutningen är något alldeles speciellt för de flesta av oss och väcker många känslor och minnen. Syrendoft, nystrukna sommarklänningar, sångerna och så det där speciella försommarljuset. Läsåret tar slut och framför oss ligger det oändliga sommarlovet som ett smultronstrå redo att njutas. Nu kanske inte verkligheten ser ut så för de flesta av oss. Semesterveckorna är få och det är mycket som ska hinnas med. Sommarstugan och de lyxiga resorna är något som långt ifrån alla kan unna sig. Och dessutom kanske det regnar hela semestern.

Sommarens traditioner

Vem har förresten sagt att man kan vara ledig och ta det lugnt på sommaren? För en same är sommaren en hektisk tid då renarna ska samlas ihop och kalvarna ska märkas. Hela samebyn arbetar tillsammans. Oftast är hela familjen med uppe på fjället. Skolavslutning! När försommaren är som allra grönast och som mest fylld av blomdoft och fågelsång är det lätt att glömma alla vardagliga orosmoln. En nioåring som går i tredje klass fick frågan om vad han tänker på när han hör ordet skolavslutning. Hans omedelbara svar blev ”ett långt härligt sommarlov”, tätt följt av namnet på den skola han skulle börja i till hösten. Kanske fångar dessa två svar alla de känslor som väcks i oss när vi tänker på våra egna skolavslutningar. En känsla av frihet efter väl utfört arbete och en pirrande förväntan om vad som ska komma sedan.


Läsåret tar slut och framför oss ligger det oändliga sommarlovet som ett smultronstrå redo att njutas.

143


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.