9789140694249

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Eliasson Nolervik

till samhällskunskap

50

till samhällskunskap Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Kompass till samhällskunskap 50 finns även som digitalt läromedel.

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 100 för kurs 1b i samhällskunskap.

till samhällskunskap

Kompass till samhällskunskap 50 är skriven för gymnasieskolans 50p-kurs i samhällskunskap för de yrkesförberedande programmen.

Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion.

50

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson, verksamma inom Jämtlands gymnasium.

Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkes­ progammen.

ISBN 978-91-40-69424-9

9

789140 694249

50

Innehåll ATT STUDERA SAMHÄLLET 8 Samhällskunskap handlar om dig! 9 Vad är ett samhälle? 9

Ämnet samhällskunskap 10 Hur kan man studera samhället? 12

Källor 12 Att analysera samhällsfrågor 16 Hur gör man? – Lite tips på vägen 18 Så kan du använda boken 21

DEMOKRATI 22

DEMOKRATI OCH DIKTATUR 24 Demokrati 26

Demokrati förr och nu 27

Demokratins kännetecken 29

Hur fattas ett demokratiskt beslut? 30

Hur mår den svenska demokratin? 31 Diktatur 33 Diktaturer idag 33

Demokrati i praktiken 35

Monarki eller republik 35 Parlamentarism 36 Valsystem 36 Arbetsuppgifter 38

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 40 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 42

Olika typer av rättigheter 43 De mänskliga rättigheterna är demokratins grund 44 Kollektiva rättigheter 45 Hur skyddas de mänskliga rättigheterna 46 Om dina rättigheter kränkts 46 Arbetsuppgifter 47

IDEOLOGIER OCH PARTIER 48 Ideologier 50

Konservatism – försiktig förändring 50 Liberalism – frihet till individen 51 Socialism – solidaritet och rättvisa 52 Icke-demokratiska ideologier 53 Nyare politiska ideologier 54 De politiska partierna 57 Politik utanför partierna 58 Arbetsuppgifter 61

4 Innehåll

MEDIA

62

Medias uppgifter 64

Granska 64 Informera och kommentera 65 Förmedla åsikter och vara ett forum för debatt 66 Vilka spelregler finns för media? 67 Tryckfrihetsförordningen 67 Yttrandefrihetsgrundlagen 68 Pressetiska regler 69 Nyhetsvärdering och nyhetsurval 69 Vad är en nyhet? 70 Nyhetsurvalet i traditionella medier 71 Det nya medielandskapet 73 Sociala medier 74 Det nya medielandskapet på gott och på ont 76 Kränkningar på nätet 77 Kränkt på nätet – vad göra? 79 Massmedier i en diktatur 80 Arbetsuppgifter 81

SÅ STYRS SVERIGE 82

SVERIGES STATSSKICK 84 Våra fyra grundlagar 86 Statschefen 88 Rösträtt och val 89

Varför ska man rösta? 90 Arbetsuppgifter 91

KOMMUNER, REGIONER OCH LANDSTING 92 Kommunernas uppgifter 94 Så styrs kommunen 96 Landsting och regioner 97 Arbetsuppgifter 98

RIKSDAG OCH REGERING 100 Riksdagen – den lagstiftande makten 102 Riksdagens uppgifter 103 Så arbetar riksdagen 104

Regeringen – den styrande makten 105 Olika sorters regeringar 105 Regeringens uppgifter 106 Så arbetar regeringen 107 Statsförvaltningen 108 Arbetsuppgifter 109

Innehåll

5

EUROPEISKA UNIONEN, EU 110 EU:s historia 112 EU – samarbete på olika sätt 114 EU:s institutioner 116 Utmaningar för EU 117 Arbetsuppgifter 119

SVERIGE I VÄRLDEN 120 Svensk säkerhetspolitik 122

Försvaret 123 Utrikespolitiska samarbeten 123 Arbetsuppgifter 127

EKONOMI 128 DIN PRIVATA EKONOMI 130 Våra inkomster 134

Inkomst av arbete 134 Inkomst vid sjukdom 135 Utgifter 137 Skatt 138 En stor utgiftspost: Boendet och räntan 140 Att betala 142 Spara och låna 146 Att köpa på kredit 146 Att låna pengar 147 Arbetsuppgifter 148

VARDAGSJURIDIK

150

Att vara en smart konsument 152 Att skaffa bostad 154 Hyresrätt 154 Bostadsrätt 155

Att leva tillsammans 156 Att vara sambo 156 Att vara gift 157 Arbetsuppgifter 159

ARBETSLIV

160

Arbetsmarknaden 162

Konjunkturer 163 Arbetslöshet 163 Att söka jobb 165 Olika anställningsformer 167 Arbetsmarknadens parter 168 Kollektivavtal 169 Rätt lön 170 Att jobba svart 170 Arbetsmiljö 171 Arbetsuppgifter 173

6 Innehåll

SOCIALA FRÅGOR 174 FATTIGA OCH RIKA 176 Klass 179 Välfärdssamhället 181 Fattigdom i Sverige 181

KÖN, GENUS OCH SEXUALITET 184 Kön och genus 186

Könsroller 187 Jämställdhet 188 Sexualitet 192

ETNICITET

194

Vad är etnicitet? 196

Från utvandring till invandring 197 Vem får stanna i Sverige? 199 Etnicitet i dagens Sverige 200 Arbetsmarknad 200 Boende 201 Hälsa 202 Ekonomi 202 Olika levnadsvillkor 203

Bildförteckning 206 Register 207 Kartor pärmens insida

Innehåll

7

DEMOKRATI I detta block behandlas punkt 1 och 2 i det centrala innehållet:

• ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella

och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.”

• ”De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter”

Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Världens länder styrs på olika sätt. Vi pratar om demokratier och diktaturer där det antingen är folket som styr – demo­ krati – eller en ledare eller en grupp som har makten utan folkets stöd – en diktatur. I diktaturer är det bara tillåtet med ett enda politiskt parti medan det i demokratier ska finnas många olika politiska partier som har möjlig­ het att föra fram en mångfald av åsikter. Partierna i demokratiska länder bygger sina tankar utifrån ideologier, en samling idéer och värderingar om hur ett samhälle ska styras.

Mänskliga rättigheter som slår fast att alla människor är fria och har lika värde respekteras olika beroende på om ett land är demokrati eller dikta­ tur. I en demokrati är det till exempel självklart att allt människor kan fram­ föra sina åsikter medan det i en diktatur är den styrande makten som har kontrollen över media och det är heller inte tillåtet att kritisera maktha­ varna. En viktig grund i demokratier är alltså att medierna är fria så att de utan hinder kan förmedla en mångfald av åsikter och röster. Om allt detta handlar blocket Demokrati.

Demokrati och diktatur Kapitlet handlar om vad som krävs för att ett land ska kunna kallas för en demokrati och hur diktaturen skiljer sig från demokra­ tin. Det handlar också om hur människors liv och vardag påverkas av hur samhället styrs, med andra ord vad det innebär att leva i en demokrati respektive diktatur.

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är för oss i Sverige en självklarhet men det är det inte för alla människor världen över. Kapitlet hand­ lar om hur deklarationen om de mänskliga rättig­heterna växte fram, vad den omfattar och hur länder och organisationer arbetar för att leva upp till deklarationen.

Ideologier och partier I detta kapitel får du kunskaper om vad ideo­logier är och hur de kan kopplas ihop med de svenska politiska partierna. Kapitlet tar också upp hur du som individ kan vara med och påverka politiken och samhället.

Media Detta kapitel handlar om medias roll och funktion i samhället och varför media är så viktigt i en demokrati. Kapitlet beskriver också hur det nya medielandskapet för­ ändrats och pekar på vad som är viktigt att tänka på som mediekonsument.

Demokrati

23

Här i Kenya köade man i timtal för att kunna rösta.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR Detta kapitel handlar om: vad demokrati är, demokrati förr och nu, demokratins kännetecken, vad diktatur är, hur demokratier kan styras på olika sätt.

Hur ska det demokratiska samhället hantera intolerans?

300 nazister tågade under Nordiska mot­ ståndsrörelsens flagg i Borlänge på första maj. Organisationen hade fått tillstånd av polisen att demonstrera. Många av demon­ stranterna bar en sorts uniform bestående av vita skjortor med slipsen instucken mel­ lan skjortknapparna. Demonstranterna kom från hela landet men också från Norge och Finland. På plats fanns unge­ fär lika många motdemonstranter. Ett stort antal poliser övervakade demon­ strationen eftersom man befarade att det skulle uppstå våldsamheter. Bilden visar när en kvinna kliver ut i gatan och ställer sig framför de demonstrerande nazisterna i en tyst protest. Händelsen slutar med att

Samma helg genomfördes en basket­ turnering i Borlänge. Ett av de besökande lagen har många spelare med utländsk bakgrund. Demonstranterna skulle samlas vid skolan där turneringen genomfördes och det var en obehaglig stämning. Flera spelare känner sig obekväma och rädda.

Laget beslutar sig för att resa hem redan på lördagskvällen. I bussen på vägen hem går diskussionen högt. Hur kan nazister få demonstrera på gatorna? Varför skyddar polisen nazister? Är det rimligt att grup­ per som skrämmer människor får föra fram sitt budskap på gatorna?

polis kommer fram och avlägsnar kvinnan.

Polisen summerar dagen med att det gått lugnt till.

Kanske tänkte inte ungdomarna på att de diskuterade demokrati och de utmaningar som det demokratiska samhället måste hantera.

I Sverige har alla rätt att demonstrera enligt grundlagen oavsett vilka åsikter man har. Organisationer kan inte heller förbjudas även om de har rasistiska åsik­ ter. Däremot är det förbjudet att sprida rasistiska budskap. Brottet kallas hets mot folkgrupp. (Mötes- och demonstrations­ friheten regleras i 2 kap. 1§ i regerings­ formen)

UPPGIFT Exemplet ovan visar att demokrati inte alltid är så enkelt. Ibland uppstår svåra situatio­ ner och problem. Var går gränsen för vilka åsikter man får uttrycka? Ska Sverige förbjuda rasistiska organisationer? Ska nazister och rasistiska organisationer få demonstrera?

Diskutera vad ni tycker i dessa frågor. Försök hitta argument både för och emot. Återkom till frågorna när ni arbetat igenom blocket. Ta reda på vilka lagar som gäller i Sverige. Jämför gärna med andra länder som till exempel Tyskland.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

25

D

et är inte självklart hur ett samhälle ska organiseras och styras. Vilka ska bestämma och hur ska makten utövas?

Vilka lagar och regler ska gälla? Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Samhällen där folkets vilja får styra kallas demo­ kratier. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om människors möjligheter att vara med och bestämma.

Sverige är en demokrati och vårt demokratiska statsskick har vuxit fram under lång tid. Demokrati kan fungera på olika sätt i olika länder, men det finns vissa saker som ett land måste leva upp till för att kunna kallas demokratiskt.

Motsatsen till demokrati kallas diktatur. I en diktatur saknar människor många fri- och rättigheter och kan inte välja sina ledare och på så sätt påverka hur landet styrs. Världens länder kan placeras in på en skala från väl fungerande demokratier till hårda diktaturer där människor förtrycks.

Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre.

Demokrati handlar om hur samhället styrs och hur gemensamma beslut fattas. Demokratiska beslut påverkar mycket i vår vardag som till exempel hur mycket skatt vi ska betala, hur utbildning och sjuk­ vård ska fungera och vilka lagar vi måste följa.

I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor har lika värde och ska ha samma möjligheter att påverka samhället. Det är folkets vilja som avgör hur landet ska sty­ ras. Demokrati handlar alltså om makt och hur den ska fördelas.

Demokratisk a län­ der är rikare och lever i större ut­ sträckning i fred än diktaturer. V ar för är det så tror du?

26 DEMOKRATI

I en demokrati har varje människa vissa friheter och rättig­ heter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter, ha möten och demonstrationer, starta partier och föreningar. Rätten att rösta i fria val är en grundläggande rättighet. Vi har också skyldig­ heter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri- och rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri- och rättigheter. De beslut som fattas i demo­ kratisk ordning måste vi acceptera och följa.

Demokrati handlar också om hur vi människor ser på och behand­ lar varandra. En fungerande demokrati bygger på att vi kan respek­ tera varandras olikheter och lyssna på vad andra tycker. Möjlighet att kunna vara med och påverka i vardagen – hemma, på skolan eller arbetsplatsen och i olika föreningar - är också viktigt i en demokrati.

Demokrati är något som vi behöver lära oss som barn och träna på.

Demokrati förr och nu Den demokratiska idén föddes för mer än 2000 år sedan i Grekland. I det antika Aten deltog alla vuxna och fria män i viktiga och gemensamma beslut. Männen disku­ terade och röstade. Majoritetens vilja skulle gälla, det vill säga det förslag som fick flest röster vann. Kvinnor och slavar hade däremot ingenting att säga till om, så någon demokrati för alla i samhället var det inte fråga om.

Den demokratiska idén fick inte något större genom­ slag förrän långt senare. På 1700-talet började tanken om alla människors lika värde få fotfäste. Auktoriteter som kyrkan och kungahusen kritiserades. Tanken att de som styrde fått sin makt av Gud började ifrågasättas. Varför skulle bara några få ha makt att bestämma? Varje männis­ kas frihet och rätt att uttrycka sina tankar var viktiga i det så kallade upplysningstänkandet. Den franska revolutio­ nen 1789 handlade om att de grupper som saknade möjlig­ heter att påverka samhället gjorde uppror. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet och broderskap”.

Svenska kvinnor fick rösträtt sist i Norden. Bilden visar ett rösträtts­ vykort som användes för att påverka politikerna att tillåta kvinnlig rösträtt.

Som en följd av upplysningstänkandet och den franska och den indu­ striella revolutionen, växte de politiska ideologierna fram. Socialism, liberalism och konservatism innebar olika sätt att se på samhället och människan. Politiska partier runt om i världen har hämtat sina idéer från dessa ideologier. (Läs mer om ideologier och partier, s. 48–61)

Demokratins utveckling under 1900-talet I Sverige började de moderna politiska partierna att växa fram för drygt hundra år sedan. Det svenska samhället hade förändrats av industrialiseringen. Ståndssamhället med adel, präster, borgare och bönder hade spelat ut sin roll. Nya grupper som till exempel arbe­ tarna i industrierna krävde rösträtt och inflytande. De framväxande

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

27

partierna företrädde olika grupper, eller klasser, och deras syn på hur samhället skulle se ut. År 1921 fick kvinnorna i Sverige rösta för första gången, vilket innebar att alla medborgare över 23 år nu hade rösträtt. Vi kan konstatera att den svenska demokratin inte ens är 100 år gammal.

Under 1920- och 30-talen var demokratin i kris.

Den bräckliga demokrati som införts i Tyskland efter första världskriget hade förvandlats till en nazistisk diktatur. I Italien hade fascismen tagit över. I Sovjetunionen styrde det kommunistiska partiet enväldigt. Förföljelse, tortyr och mord på Turkiets president Erdogan har skaffat sig allt människor som inte tyckte och tänkte på ”rätt” större makt de senaste åren. Det finns ett känt uttalande som han gjort om att demokrati är som sätt eller tillhörde en viss grupp var vanligt en spårvagn som man hoppar på för att ta sig dit inom dessa diktaturer. Miljontals offer kräv­ man vill, och sedan hoppar av när man är framme. Återstår att se hur utvecklingen blir i Turkiet. des. Länderna i före detta Sovjetunionen och Östeuropa avskaffade sitt kommunistiska styre efter Berlinmurens fall 1989. Den demokratiska utvecklingen i dessa länder har varit skakig och flera länder i området är idag långt ifrån fungerande demokratier.

Demokratiska länder är i genomsnitt rikare och lever i större utsträck­ ning i fred än de länder som inte är demokratier. Idag är färre än

DISKUTERA

SEMESTER I PARADISET?

Är det rätt eller fel att resa till en dikta­ tur på semester? Många svenskar väljer att åka på semester till länder som inte är demokratier. Exempel på sådana länder är Kuba, Thailand, Förenade Arabemiraten och Kina. Är det lämpligt att njuta av semester, sol och bad när befolkningen i landet saknar grundläg­ gande demokratiska rättigheter? Eller är det så att turism kan hjälpa befolkningen i landet? Vilka argument kan du hitta för och emot att resa till diktaturer?

28 DEMOKRATI

Diskutera frågan i klassen! Du kan for­ mulera dina argument så här: Det är fel att resa till sådana länder där­ för att...

Det är rätt att åka till diktaturer därför att … /Folket i dessa länder får det bättre om det kommer turister på så sätt att...

Granska och värdera argumenten!

Håller de för granskning?

hälften av medlemsstaterna i FN demokratier. De senaste åren har tyvärr inte utvecklingen gått mot mer demokrati i världen. Tvärtom är det så att ett antal länder blivit mindre demokratiska och vissa länder utvecklats till diktaturer. Thailand är ett exempel på ett demo­ kratiskt land som på senare år utvecklats till att mer och mer likna en militärdiktatur. Men också i stabila demokratier som Sverige måste vi ständigt försvara och utveckla demokratin.

det så Varför är länder a g n å m att r sig a gärna kall atiska kr o för dem inte e d m o även ? alls är det

Demokratins kännetecken Demokrati handlar om hur samhället ska styras, men också om vilka friheter och rättigheter vi har som människor. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en av grundpelarna i demokratin. I nästa kapitel kommer vi att lära oss mer om de mänskliga rättigheterna och varför de är så viktiga.

Demokrati utgår från att alla människor har lika värde och rättighe­ ter. Alla människor ska ha möjlighet att påverka politiska beslut. Vad krävs då för att ett land ska vara demokratiskt?

Frihet: Det ska finnas frihet för alla att tycka och tänka som man vill, och möjlighet att föra fram sina åsikter på olika sätt genom yttrandeoch tryckfrihet.

Folket styr: I en demokrati ska det finnas allmän och lika rösträtt.

Det betyder att alla vuxna medborgare har rätt att rösta och att alla har en röst var. Det måste också finnas olika partier att välja mellan. Ingen ska kunna påverka eller få veta vad någon röstar på och valen ska ske regelbun­ det. Vem som helst har rätt att starta ett parti och ställa upp i val.

Majoriteten bestämmer: Majoritetsprincipen gäller när beslut ska fattas. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner. Men det är viktigt att komma ihåg att majoriteten inte kan besluta vad som helst. Besluten måste ta hänsyn till alla människors fri- och rättigheter.

Här vid Miljöpartiets kongress 2017 fattas beslut på demokratisk väg, dvs. majoritetsprincipen gäller.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

29

Arbetsuppgifter A. ORD OCH BEGREPP Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. demokrati 2. direkt demokrati 3. majoritetsprincipen 4. folkomröstning 5. förtroendevalda

6. indirekt-/representativ demokrati 7. diktatur 8. statschef 9. monarki

10. republik 11. parlamentarism 12. presidentstyre 13. proportionella val 14. majoritetsval

B. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Hur fattas ett demokratiskt beslut?

Något som är positivt/negativt med … är …

2. Förklara skillnaden mellan direkt och indi­ rekt demokrati genom att sätta in orden i ett sammanhang och ge exempel.

Jag ser flera fördelar/nackdelar.

En fördel/nackdel är … En annan är …

3. Förklara skillnaden mellan propor­ tionella val och majoritetsval. Vilka för- och nackdelar finns med de olika valsystemen?

Du kan börja ditt svar så här:

Jag menar att … är bra för/dåligt för …

4. Vad menas med parlamentarism?

Utgå från hur det svenska systemet fungerar. Använd följande ord i ditt svar: riksdag, regering, stöd, majoritet.

En fördel/nackdel med … är …

C. ANALYSERA 1. Jämför ett demokratiskt styrelseskick och en diktatur genom att ta fram en lista på vad som kännetecknar en demokrati och sedan en lista på vad som kännetecknar en diktatur. Förklara skillnaderna utifrån dessa känne­tecken.

Jämför sedan hur människor kan påverka samhället i en demokrati med hur människor kan påverka samhället i en diktatur.

Du kan börja ditt svar så här: Skillnaden mellan demokratin och dikta­ turen är först och främst att ...

38 DEMOKRATI

Det finns många skillnader. En är ... en annan är ...

Om man jämför ser man att ...

2. Vilka problem finns i den svenska demokratin? Diskutera och rangordna vilka problem du/ni tycker är störst?

Tänk på t.ex.: Valdeltagande, politiker­ förakt, minskade medlemsantal i parti­ erna, odemokratiska/extrema grupper, politiskt ointresse bland medborgarna.

Vilka orsaker och konsekvenser kan du se till problemen?

C. ANALYSERA 3. Kan fler folkomröstningar öka intres­ set för politiska frågor? Vilka för- och nackdelar finns med fler folkomröst­ ningar? I Schweiz folkomröstar man i en mängd olika frågor varje år. Ta reda på hur det fungerar där.

4. Hur fungerar elevdemokratin på din skola? Vilka frågor engagerar eleverna på skolan? Vilka frågor vill du vara med och påverka? Vilka frågor borde elev­ erna få vara med och bestämma om?

Hur kan elevdemokratin utvecklas?

5. Vilka egenskaper tycker du att en poli­ tiker ska ha? Vilka förväntningar har vi på de människor som är politiker? Har vi rätt att kräva mer av våra politiker än vi kräver av oss själva? Rangordna

vilka egenskaper som är viktigast och kom gärna med egna förslag.

• Hög utbildning • Ärlighet • Erfarenhet • Starka ledare • Kunniga i politiska sakfrågor • Framgångsrika • Lyhörda • Engagerade • Diplomatiska • Vara som ”vanliga” människor • Har ålder och kön någon betydelse?

Skulle du själv kunna tänka dig att vara politiskt aktiv i till exempel din kommun?

D. TA REDA PÅ 1. Gör en lista på de 10 rikaste och de 10 fattigaste länderna i världen och se om de är demokratier eller diktaturer. Använd dig av måttet BNP per capita.

2. Jämför några länders statsskick. Rita av och fyll i tabellen.

Land

Monarki eller republik

Parlamen­ tarism eller presidentstyre

Stats­ chefens namn

Premiär­ ministerns namn

Demo­krati eller diktatur

Största parti

USA Tyskland Storbritannien Kina Ryssland

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

39

Så här kan det se ut i en helt vanlig svenska vallokal.

SVERIGES STATSSKICK Detta kapitel handlar om: det svenska statsskicket, våra grundlagar, vilken roll statschefen har, hur valen fungerar, varför du ska rösta.

Varför ska man rösta?

I Sverige har vi något som människor i vissa andra länder är beredda att dö för. Tänk efter en stund vad det kan vara.

Det skulle kunna vara olika saker, men här handlar det om rätten att vara med och bestämma hur landet ska styras – rösträtten.

Vart fjärde år väljer vi politiker som ska representera oss och för många är det självklart att rösta.

Men alla människor utnyttjar inte sin rösträtt. I valet 2014 röstade nästan 86%. Ungefär var sjätte svensk väljare röstar alltså inte.

Men det är viktigt att komma ihåg att vi har ett högt valdeltagande i Sverige jämfört med andra länder.

Ja, varför ska man rösta? Måste man det? Vilka argument håller du med om? Kommer du att rösta?

Vad tror du händer om allt färre människor röstar?

Amina, 25 år: Det är självklart att jag vill vara med och påverka! Jag betalar hälften av mina inkomster i skatt och då vill jag vara med och bestämma hur de ska användas!

Algot, 84 år: Det är min plikt som medborgare att rösta!

Ahmed, 44 år: Om jag inte använder min rösträtt kan jag lika gärna leva i en diktatur. Tänk så många människor som kämpat för demokratin i det här landet.

Agneta, 65 år: Min röst är lika viktig som alla andras!

Anna, 22 år: Jag är inte intresserad av politik och det finns inget parti som jag tycker om. Min röst spelar ändå ingen roll!

Andreas, 18 år: Om du inte röstar har du inte rätt att klaga senare!

UPPGIFT Gå ihop i små grupper och diskutera några kluriga frågor om rösträtt!

• Berättar du för andra vad du röstar på?

• Skulle du sälja din röst för pengar?

• Ska dömda brottslingar få rösta?

• Kan det finnas någon anledning att ta ifrån en människa sin rösträtt?

• Borde även människor som bor i Sverige, men som inte är medborgare, få rösta i riksdagsvalet?

• Varför är det vanligare bland unga människor att inte rösta tror du?

• Vad kan vi göra för att få fler unga

människor att gå och rösta?

• Borde man få rösta redan från 16 års ålder?

• Skulle du kunna rösta på ett parti som bara engagerar sig i en enda fråga?

• Vad är det som gör att vi svenskar röstar i högre utsträckning än i många andra länder?

Sveriges statsskick 85

S

verige är en demokrati. Det finns spelregler för hur landet ska styras och de står i våra grundlagar. Spelreglerna talar om vilka som bestämmer i olika frågor och vem som ansvarar för hur besluten ska bli verklighet. Till exempel: Vem bestämmer hur stort studiebidraget ska vara? Om fritidsgården ska läggas ned? Om svenska soldater ska ingå i fredsbevarande styrkor i krigsdrabbade länder?

Grundlagarna beskriver alltså hur politiska beslut ska fattas, men de behandlar också våra demokratiska fri- och rättig­heter.

Exempel på sådana är rösträtt, yttrandefrihet och tryckfrihet.

I grundlagarna står också hur valen ska gå till och vilka regler som gäller för rösträtten.

Grundlagarna slår också fast att Sverige är en monarki. Kung Carl XVI Gustaf är landets statschef. Kungen och kungafamiljen har ingen politisk makt utan representerar landet i olika sammanhang.

Det här kapitlet handlar om våra grundlagar, vilken roll statschefen och kungafamiljen har och om rösträtt och val.

Våra fyra grundlagar Grundlagarna skyddar vår demokrati. De talar bland annat om hur val ska gå till, hur riksdagen ska arbeta och regering bildas. De talar

AaBbCcDdEeFf Regeringsformen (RF)

Jag tycker...

Tryckfrihetsförordningen(TF)

Yttrandefrihetsförordningen (YGL)

Successionsordningen (SO)

Riksdagsordningen (RO) Vanliga lagar

Grundlagarna ligger till grund för andra lagar och skapar ramarna för hur Sverige ska styras. De skyddar demokratin och står över alla andra lagar.

86 SÅ STYRS SVERIGE

också om vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Grundlagar är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Väljarna kan då avsätta politiker som till exempel vill ändra grundlagarna för att gynna sitt eget parti, begränsa eller till och med avskaffa demokratin.

att Tycker du n dru g någon gare ti k vi r lag ä ? än de andra g? ti k Mindre vi

Sverige har fyra grundlagar som tillsammans utgör vår författning eller konstitution:

• Regeringsformen (RF) slår fast att Sverige är ett demokratiskt land,

”att all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Regeringsformen styr också hur valen ska gå till och hur beslut ska fattas på olika nivåer. Den reglerar statschefens, riksdagens och regeringens arbete och befogenheter. Här finns också varje medborgares fri- och rättigheter uppräknade.

• Tryckfrihetsförordningen (TF) reglerar vilka fri- och rättigheter vi medborgare och massmedierna har när det gäller att uttrycka våra åsikter i tryck till exempel i tidskrifter, tidningar och böcker.

• Yttrandefrihetsgrundlagen (YG) – lagen skyddar yttrandefriheten i radio, tv, film och ljudinspelningar. I likhet med tryckfrihetsförordningen gäller reglerna såväl oss medborgare som våra medier.

Läs mer om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i kapitlet om media s. 62.

• Successionsordningen (SO) reglerar tronföljden. Det betyder att

den slår fast vem som blir ny kung eller drottning när tronen blir ledig. Lagen har funnits sedan 1810. Sedan 1980 har vi både manlig och kvinnlig tronföljd, det vill säga att den förstfödda i kungafamiljen ärver tronen oavsett kön. Det innebar att Victoria blev kronprinsessa och kommer att bli vår nästa statschef.

Förutom de fyra grundlagarna finns också Riksdagsordningen (RO) som innehåller regler för hur riksdagen ska arbeta. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag men har nu en mellanställning mellan en grundlag och en vanlig lag.

Sveriges statsskick 87

Statschefen Sverige är en monarki. Monarki betyder kungadöme, ett land med en kungafamilj eller ett kungahus. Statschefen, som kan vara en kung eller en drottning, utses ur den kungliga familjen eller släkten. Sverige har varit en monarki i mer än tusen år. Familjen Bernadotte har suttit på den svenska tronen sedan 1800-talets början. Vår nuvarande statschef är kung Carl XVI Gustaf.

Vilken uppgift har vår statschef? Man kan säga att kungen och hans familj fungerar som symboler för Sverige. De representerar landet.

Statschefen har ingen politisk makt utan får endast information från regeringen om viktiga politiska händelser. Kungen inviger också riksdagen varje år. Kungafamiljen besöker ofta andra länder vid så kallade statsbesök. Syftet är att skapa kontakter och göra reklam för Sverige.

Vilka fördel ar tycker du att det fi nns med den svenska monarkin? Skulle de t vara bättre med en folkvald presiden t?

De som är kritiska till den svenska monarkin menar bland annat att det är odemokratiskt att statschefen ärver sitt ämbete. De som stöder monarkin menar att den har en lång tradition och är en viktig symbol för landet. Det svenska kungahuset är populärt och så länge en majoritet i riksdagen vill behålla monarkin så kommer den att vara kvar.

Enligt successionsordningen ärver det äldsta barnet i kungafamiljen tronen. Den dag kung Carl XVI Gustaf dör eller lämnar över tronen blir kronprinsessan Victoria drottning. Då blir hennes äldsta barn, Estelle, kronprinsessa. Bredvid Victoria syns hennes man, prins Daniel, och i famnen har hon prins Oscar. Bredvid kungen står drottning Silvia.

88 SÅ STYRS SVERIGE

Rösträtt och val Den andra söndagen i september vart fjärde år är det val i Sverige. Då väljer alla röstberättigade vilka personer och partier som ska representera dem i kommunen, landstinget eller regionen och riksdagen de kommande fyra åren. Tiden mellan valen kallas för mandatperiod och den är alltså fyra år i Sverige. Rösträttsåldern är 18 år. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att rösta i riksdagsvalet. I kommunal- och landstingsval får även utländska medborgare rösta om de varit bosatta och folkbokförda i landet i tre år.

EU-medborgare samt isländska och norska medborgare får rösträtt i kommunal- och landstingsval direkt när de folkbokför sig i Sverige.

För att den svenska demokratin ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Därför kan man göra det på olika sätt. Du kan rösta i vallokalen på valdagen. Du kan också rösta före valdagen.

Platser för förtidsröstning kan vara biblioteket eller kommunhuset.

Människor som av olika anledningar inte själva kan rösta, kan göra det med hjälp av ett ombud. Om du befinner dig i ett annat land kan du rösta på ambassaden eller på ett konsulat.

Du röstar alltid på ett parti men du kan påverka vilka kandidater som ska representera partiet. Genom att sätta ett kryss i rutan framför din favoritkandidat har du gjort ett personval. Du kan däremot inte stryka någon kandidat.

Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Vi väljer därför också representanter till Europaparlamentet. Sverige har 20 mandat av parlamentets 754 platser. Val till Europaparlamentet sker vart femte år och hålls alltså inte samtidigt som våra övriga politiska val.

Valsedlarna har olika färger för att de inte ska blandas ihop: gul valsedel för riksdagsvalet, vit för valet till kommunfullmäktige och blå används i valet till landstings- eller regionfullmäktige. Valet till Europaparlamentet sker vid ett annat tillfälle och därför är också den valsedeln vit. Det är partierna själva som bestämmer vilka personer som finns med på valsedlarna och i vilken ordning de ska stå.

Sveriges statsskick 89

Varför ska man rösta?

I Sverige finns ca 7,5 miljoner röstberättigade. I förra riksdagsvalet 2014 röstade 85,8 %. Vi har ett högt valdeltagande, men var sjätte väljare valde att inte använda sin rösträtt.

Du kanske tänker att din röst inte gör någon skillnad, men kom ihåg att vi alla påverkar valresultatet lika mycket! Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, rik eller fattig, på valdagen väger alla röster lika tungt. Om du väljer att inte rösta kan man säga att det gör andras röster mer värdefulla! Om många unga människor väljer att inte rösta får de äldre i samhället mer makt.

Politikernas mål är att vinna väljarnas förtroende och röster.

Inför varje val lägger de politiska partierna ner mycket tid och pengar på att föra fram sin politik på olika sätt.

I vissa länder som till exempel Bel gien och Australien är det obligatorisk t at t rösta och den som inte röstar kan straffas med böter. Är röstplik t et t bra sätt at t stärka de mokratin?

Tycker du att det är svårt att veta vilket parti du ska rösta på?

Fundera på vilka frågor som är viktigast för dig. Kolla vad de olika partierna tycker till exempel på deras hemsidor. Följ debatterna på TV. Lyssna på politiker som håller tal och besök valstugor där representanter för de olika partierna möter väljarna. Genom att hänga med i debatten, lyssna och ställa frågor kan du hitta det parti som ligger närmast dina egna åsikter.

UPPGIFT

VALDELTAGANDE I OLIKA GRUPPER I riksdagsvalet 2014 ökade valdeltagandet med 1,2 procentenheter till 85,8 procent. Det är tredje riksdagsvalet i rad som andelen röstande ökar, men valdeltagandet varierar mellan olika delar av landet och olika befolkningsgrupper.

1. Hur många procent av åldersgruppen 18–29 år utan gymnasieutbildning röstar?

2. Hur många procent av de i samma ålder med eftergymnasial utbildning röstar?

Ålder

Utbildningsnivå/ röstande i procent av röstberättigade.

3. Jämför andelen som röstar i åldersgruppen 30–49 utan gymnasieutbildning, med de som har eftergymnasial utbildning. Vad tror du skillnaderna beror på?

4. Varför ökar röstandet med åldern i alla grupper?

Förgymnasial

Gymnasial

Eftergymnasial

18–29

76,2

80,9

92,6

30–49

70,7

86,2

94,1

50–64

79,9

89,7

94,6

65–74

88,0

92,6

96,4

90 SÅ STYRS SVERIGE

Arbetsuppgifter A. ORD OCH BEGREPP Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. grundlagar 2. konstitution 3. författning 4. regeringsformen 5. yttrandefrihetsgrundlagen

6. tryckfrihetsförordningen 7. successionsordningen 8. riksdagsordningen 9. monarki

10. statschef 11. statsbesök 12. mandatperiod 13. personval

B. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vilka är våra fyra grundlagar?

2. Hur går det till att ändra en grundlag?

3. Varför är grundlagarna svårare att ändra än andra lagar?

4. Vem är Sveriges statschef?

5. Sverige är en monarki. Vad betyder det?

6. Vilka uppgifter har kungen och kungafamiljen?

7. Vem har rösträtt i riksdagsval, regioneller landstingsval och kommunalval?

C. ANALYSERA 1. Avskaffa monarkin? a) Vilka argument kan finnas för att avskaffa monarkin och införa republik i Sverige? b) Hur kan vi på demokratisk väg införa republik dvs. vad krävs för att införa republik vad gäller ändringar i grundlagarna?

2. Jämför Sverige som är en monarki med ett land som har republik. Ett förslag kan vara att jämföra med vårt

grannland Finland. Försök hitta likheter och skillnader mellan statschefens roll i de olika länderna. Vilka för- och nackdelar kan du se med monarki respektive republik? Du kan formulera dig på följande sätt: Likheten mellan rollerna är …

Om man jämför … ser man att …

Det som är bra med... är …

En nackdel med … är …

Det mest positiva/negativa med … är …

D. TA REDA PÅ 1. Ta reda på något exempel när någon av grundlagarna ändrats. På vad sätt ändrades grundlagen och varför?

2. Hur har valdeltagandet sett ut de senaste 20 åren? Information finns på val.se

Sveriges statsskick 91

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Eliasson Nolervik

till samhällskunskap

50

till samhällskunskap Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Kompass till samhällskunskap 50 finns även som digitalt läromedel.

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 100 för kurs 1b i samhällskunskap.

till samhällskunskap

Kompass till samhällskunskap 50 är skriven för gymnasieskolans 50p-kurs i samhällskunskap för de yrkesförberedande programmen.

Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion.

50

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson, verksamma inom Jämtlands gymnasium.

Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkes­ progammen.

ISBN 978-91-40-69424-9

9

789140 694249

50