Page 1

PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING – en väg till inkludering?

CATHARINA TJERNBERG

– en väg till inkludering?

Catharina Tjernberg är universitetslektor och forskare i läs- och skrivutveckling vid Karlstads universitet. Hon har särskilt intresserat sig för kopplingen mellan akademi och fält för att synliggöra hur den akademiska kunskapen kan göras tillgänglig och användbar i pedagogisk verksamhet. Catharina har en bakgrund som lärare, språkpedagog, speciallärare, och specialpedagog. Läs mer på hennes egen webbplats: catharinatjernberg.blogspot.com.

PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING

skapa goda förutsättningar för deltagande och lärande för alla elever. Författaren betonar att undervisningen bygger på ett förhållningssätt och inte en ”färdig” metod där det är viktigt att läraren har en referensbas av teoretisk kunskap att spegla de pedagogiska handlingarna mot. Förhållningssättet innebär att läraren tar reda på vad eleven kan, synliggör och bekräftar detta och bygger vidare på det. Boken består av två delar. Den första tar upp de teoretiska utgångspunkterna för processinriktad läs- och skrivundervisning. Här definieras och beskrivs det språkutvecklande arbetssättet, kopplingen mellan läsande, skrivande och tänkande, lärarens viktiga roll, det karakteristiska förhållningssättet samt inkluderingsprojektet. Det senare innebär att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. I den andra delen vävs praktiska exempel från klassrummet in i ett teoretiskt sammanhang. Läsaren får stöd och idéer om hur man kan lägga upp sina vägledande samtal, ge feedback, och utveckla skrivundervisningen vidare för att ge varje elev det stöd hon eller han behöver och synliggöra lärandet. Här ges exempel på hur man kan arbeta med narrativa texter, instruerande texter, faktatexter, poesi, argumenterande texter och laborationsrapporter. Best.nr xx-xxxxx-x Varje kapitel avslutas med några frågeställningar förxx-xxxxx-x läsaren att reflektera Try r ck.nr över, enskilt eller tillsammans med kollegor. Boken är praktiskt användbar för såväl lärarstudenter som lärare som vill utveckla sin läs- och skrivundervisning. Den kan användas som kurslitteratur i lärarfortbildning och i lärarutbildningens metodkurser.

TJERNBERG

Processinriktad läs- och skrivundervisning visar hur lärare kan

Best.nr 47-12499-2 Tryck.nr 47-12499-2

9789147124992c1c.indd 1

11/05/18 12:17 PM


PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING – en väg till inkludering? CATHARINA TJERNBERG

Liber •1

9789147124992b1-200c.indd 1

11/05/18 2:55 PM


Innehåll Författarens förord

7

DEL I 11 1. Inledning 12 Utgångspunkt och analys 14 Bokens innehåll och disposition 16 Urval 17 2. Vad är processinriktad läs- och skrivundervisning? The Reading and Writing Project 21

18

3. Språk-, läs- och skrivutveckling 24 Uppmärksamhet på fonemen 27 4. En modell för klassrumsinteraktion 30 Interaktion mellan lärare och elev 30 Fokus på innehåll 32 Fokus på språk 32 Fokus på språkanvändning 33 Flerspråkighet som resurs 33 5. Språkutvecklande läs- och skrivundervisning 36 De språkliga lagren 38 Att skifta mellan de språkliga lagren 40 En cykel för undervisning och lärande 41 6. Scaffolding – utmaning och stöttning

44

7. Separated, Simulated, Integrated 50 Struktur för skrivlektion 52 Sammanfattning 55 8. Att medvetet arrangera sin undervisning 9. Den interaktiva processen 61 Att modellera undervisningsmoment Metakognition 64

57

63

10. Att undervisa i läsförståelse och textmedvetenhet 65 Läsförståelse 67 Elevaktivt, textnära och utforskande 67 Att gemensamt skapa mening och förståelse i texten 68

9789147124992b1-200c.indd 3

11/05/18 2:55 PM


11. Vägledande samtal 71 Lärarrespons och elevrespons 74 12. Ett dialogiskt perspektiv på textanalys 76 Att ställa sig i dialog med författaren 78 Hur kan läraren underlätta elevens möte med texten? 78 13. Att använda grafiska modeller i undervisningen 82 Visuella guider 84 Hur ser en processinriktad skrivundervisning ut i en digital miljö? 86 14. Muntlig framställning 89 Att aktivera eleven att äga sitt eget lärande 91 Återkoppling som för lärandet framåt 91

DEL II 97 1. Att skriva berättande texter 98 Läs- och skrivstrategier 99 Bygg din berättelse! 100 Fånga de små stunderna 103 Skriv med fokus, detaljer, och dialog 107 Koppling till del 1 109 Från personligt narrativt skrivande till att skriva om karaktärer 110 Att använda drama i skrivundervisningen 114 Att visualisera 114 Att skriva som en författare 116 Språkets form och skrivkonventioner 121 Studera författares strategier 123 Generalisera strategierna 124 Interagera med den framväxande texten 125 Att skriva mönstertexter 128 Revidera och färdigställ dina bästa texter för publicering 131 2. Att skriva instruerande texter 132 Didaktiska perspektiv och vägledning 133 Avslutande del som återkopplar och pekar på hur praktiken kan knytas till teorin 135

4

9789147124992b1-200c.indd 4

11/05/18 2:55 PM


3. Att skriva och läsa faktatexter 136 Didaktiska perspektiv – idéer och vägledning 138 Att börja skriva faktaböcker 142 Självständigt skrivande och vägledande samtal 146 Att skriva faktatexter med hjälp av källor 150 4. Att skriva poesi 153 Didaktiska perspektiv och vägledning 154 Avslutande del som återkopplar och pekar på hur praktiken kan knytas till teorin 159 5. Att skriva argumenterande texter 160 Bindeord 163 Att arbeta med argumentation i årskurs 3 – ett exempel från en skriftspråkspraktik 165 Självständigt skrivande och vägledande samtal 169 Revidering 170 6. Att skriva recensioner 172 Att skriva med en röst 173 Att göra jämförelser 174 Avslutande del som återkopplar och pekar på hur praktiken kan knytas till teorin 176 7. Att arbeta med laborationsrapporter 178 Att skriva laborationsrapporter 180 Att utveckla laborationsrapporten 183 Vägledande samtal under NO-lektionen 184 8. Avslutning 187 Referenser 190 Kort om författaren 196 Register

9789147124992b1-200c.indd 5

197

11/05/18 2:55 PM


To teach well, we do not need more techniques and strategies as much as we need a vision of what is essential. /Lucy Calkins

6

9789147124992b1-200c.indd 6

11/05/18 2:55 PM


FÖRFATTARENS FÖRORD jag sitter tillsammans med flera hundra andra förväntansfulla lärare i den vackra Riverside Church på Columbia University i New York. Blicken söker sig runt och fastnar vid de höga vackra fönstren där ljuset återspeglas i de färgrika blyinfattade fönstren. Så står hon där vid podiet, redo att hålla sitt välkomsttal till oss – Lucy Calkins. Sorlet lägger sig och allas odelade uppmärksamhet riktas mot henne när hon tar till orda: ”Teachers, you come from all over the world, all with a common interest and commitment for teaching and learning, you come from the United States, you come from Canada, you come from Sweden, … … …” Den här boken tar sin utgångspunkt i det förhållningssätt till läs- och skrivundervisning som under decennier utvecklats inom ramarna för The Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) vid Columbia University, ansedd som en av världens främsta lärarutbildningar. Varje år söker sig lärare från hela världen till Columbia University för att delta i de läs- och skrivkurser som anordnas där. Jag kom i kontakt med Lucy Calkins tankar om skrivundervisning för första gången i mitten av 2000-talet då jag läste en kurs vid Stockholms universitet. Vi hade hennes bok The art of teaching writing (Calkins, 1994/2001) som kurslitteratur och det kom att bli en bok jag ofta återvände till. Det var något speciellt med den här boken som skilde den från andra metodikböcker jag läst. Lucy Calkins förmedlade ett förhållningssätt till läs- och skrivundervisning, snarare än att beskriva en metod. Hon underströk vikten av att ha en positiv tro på elevens förmåga och att bygga upp förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Hon förespråkade en undervisning där alla elever utifrån sina förutsättningar ska få möjlighet att lyckas och utvecklas till självständiga individer som läser och skriver med glädje. Hon betonade att alla har något viktigt att bidra med till helheten.

7

9789147124992b1-200c.indd 7

11/05/18 2:55 PM


Några år senare, sommaren 2011, fick jag för första gången möjlighet att delta i en sommarkurs inom The Reading and Writing Project. Det blev startskottet för ett spännande utforskande och lärande med skrivandets och läsandets förtecken. Jag återvände till Columbia University sommaren 2014 för att fördjupa mina kunskaper, nu med erfarenhet av den processinriktade skrivundervisningen praktiserad i svenska klassrum. Året därpå, 2015, var min mentorlärare från Columbia University, Amanda Hartman (Deputy Director for Primary Literacy of the TCRWP), inbjuden till Sverige av Natur & Kultur för att föreläsa på ”Läskonferensen 2015”. Då fick jag möjlighet att träffa henne och samtala om processinriktad läs- och skrivundervisning och mina författarambitioner. År 2016 reste jag tillbaka till New York och Columbia University för att delta i en fördjupningskurs. Mitt främsta fokus nu var mina forskningsfrågor om hur lärare kan utveckla läs- och skrivundervisning för att möta alla elevers förutsättningar och behov. En central frågeställning var vilken betydelse lärarens undervisningsstrategier har för elevens lärande. Utbildningen vid Columbia University har inte bara givit mig en ökad medvetenhet om skrivandets, läsandets, och tänkandets kraft för att lära i skolans alla ämnen, utan också om hur man som lärare kan förmedla detta förhållningssätt till sina elever. Den interaktiva processen mellan samtalande, läsande, skrivande, tänkande, och kopplingen mellan läs- och skrivstrategier framstår tydligt för mig. Min förståelse för den processinriktade läs- och skrivundervisningens gestaltande i svenska klassrum är både teoretiskt och erfarenhetsmässigt förankrad. Under flera års tid har jag, som forskare med lärarbakgrund, följt lärares och elevers arbete med processinriktat skrivande och läsande i svenska klassrum. Dessa lärare har gått skrivarkurser vid The Teachers College och praktiserar nu detta förhållningssätt i sina klassrum. Tillsammans har vi reflekterat över undervisningssituationer och anpassat och utvecklat arbetsformen till svenska förhållanden och den svenska läroplanen. I dessa pedagogiska samtal har vi kopplat praktik till teori och reflekterat över hur undervisningen kan utvecklas vidare för att främja elevernas lärande. Vi har följt lärprocessen och sett hur eleverna har utvecklats till självständiga skribenter som skriver med engagemang och glädje. Vi har också sett hur väl den processinriktade läs- och skrivundervisningen stämmer överens med språkutvecklande undervisning i skolans alla ämnen och med den svenska läroplanen.

8

9789147124992b1-200c.indd 8

11/05/18 2:55 PM


Utgångspunkt för den här boken är också den forskning som jag genomför 2014–2018, där jag studerar lärmiljöer och lärsituationer för att se vilken betydelse lärarens undervisningsstrategier har för elevens lärande. Resultaten visar att den processinriktade läs- och skrivundervisningen, med sitt inkluderande förhållningssätt, skapar goda förutsättningar för deltagande och lärande för alla elever. Min forskning utgår från sociokulturell och designteoretisk teori som tydliggör lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika skriftspråkspraktiker. I den här boken vill jag visa hur den processinriktade läs- och skrivundervisningen lämpar sig väl för att möta olika elevers förutsättningar och behov, samtidigt som läroplanens intentioner uppfylls. Min avsikt är att genom boken förmedla ett förhållningssätt till läs- och skrivundervisning som jag tydligt sett fungera framgångsrikt i praktiken. Min förhoppning är att denna bok ska vara lätt att ta till sig och vara praktiskt användbar för såväl lärarstudenter som för lärare som vill utveckla sin läs- och skrivundervisning. Den kan användas som kurslitteratur i lärarfortbildning och i lärarutbildningens metodkurser. Som lärarutbildare ser jag ett stort behov av denna typ av kurslitteratur som tydligt kopplar teori till praktik, och praktik till teori, och synliggör den pedagogiska gestaltningen i klassrummet.

Tack Det är många lärare och kollegor som jag under årens lopp haft förmånen att få samarbeta med, och som på olika sätt bidragit till innehållet i den här boken. Särskilt vill jag tacka Ylva Frändén, Lena Landelius, Emelie Svanström och Anna-Carin Thorsell Westlöf som har öppnat sina klassrum och så generöst delat med sig av sina erfarenheter och sitt professionella kunnande ifråga om läs- och skrivundervisning. Ni har varit en mycket viktig inspirationskälla. Ett varmt tack också till min forskarkollega och vän Eva Heimdahl Mattson för många och långa samtal som lett oss fram till definitionen på inkluderande verksamheter som ett resultat av framgångsrika undervisningspraktiker i kombination med övertygelsen om alla elevers rätt till delaktighet och lärande.

Författarens förord • 9

9789147124992b1-200c.indd 9

11/05/18 2:55 PM


10

9789147124992b1-200c.indd 10

11/05/18 2:55 PM


DEL I I den första delen av boken tas de teoretiska utgångspunkterna för processinriktad läs- och skrivundervisning upp. Här definieras och beskrivs det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, kopplingen mellan läsande, skrivande och tänkande, lärarens viktiga roll, samt det karakteristiska förhållningssättet. Inkluderingsprojektet, vilket innebär att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande, är centralt och genomsyrar såväl teori som praktik.

Författarens förord• 11

9789147124992b1-200c.indd 11

11/05/18 2:55 PM


1 | INLEDNING

D

agens samhälle som karakteriseras av stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt, ställer ökade krav på elevers kommunikativa kompetenser. Att behärska det skrivna ordet i en vidgad betydelse hänger samman med demokrati och jämställdhet. Enligt läroplanen (Lgr11) ska alla elever i svensk grundskola ha möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera i såväl tal som i skrift. Skriftspråklighet är en demokratifråga. Men hur kan lärare undervisa så att eleverna blir skickliga läsare och skribenter? Läs- och skrivlärande är ett livslångt projekt, vilket gör det viktigt att tala om på vilket sätt skolpraktiken kan lägga grunden för ett ändamålsenligt läs- och skrivlärande, och hur eleverna tillägnar sig nödvändiga läs- och skrivstrategier (Barton, 2007; Cummins, 2017). Detta är av yttersta betydelse för att eleverna ska kunna bli delaktiga i de skriftspråkspraktiker som de möter både i skolan och ute i samhället. Dessa skriftspråkspraktiker, eller literacypraktiker, beskriver Liberg och Säljö (2014) som verksamheter där läsande och skrivande är involverade i ett meningsskapande på något sätt. För att eleverna ska kunna ta till sig alla de ämnen, genrer och olika syften med att läsa och skriva som de möter i skolan och i samhället, behöver de utveckla såväl förståelse- som avkodningsstrategier. De behöver lära sig att sovra och kritiskt granska information, lära sig att argumentera, vilket innebär att både kunna lyssna på andras argument och föra fram sina egna synpunkter, omvärdera eller stärka sina argument, lyssna på andras åsikter och utveckla ett resonemangspråk. Det är också nödvändigt att utveckla digital kompetens. Att läsa och skriva på 12

9789147124992b1-200c.indd 12

11/05/18 2:55 PM


skärm kräver andra förmågor som till exempel att kunna orientera sig i informationsflödet, kritiskt granska, söka information, samt klara olika tekniska funktioner. Digital kompetens kan definieras som förmåga att kunna använda internet och digital teknik för att stödja det egna lärandet. Hit hör också att lära sig tolka budskap i bilder och multimodala texter (Kress, 2009). Allt detta är viktiga kompetenser för att göra sin röst hörd och kunna vara med och påverka sin egen livssituation och samhället i stort. Att utveckla sådana nödvändiga kompetenser ställer givetvis ökade krav på lärarens kunskap, inlevelseförmåga, och undervisningsskicklighet. Det råder stor samstämmighet bland forskare om lärarens betydelse för elevers lärande och identitetsutveckling (Dillon, O’Brian, Sato & Kelly, 2011; Hattie, 2009; Pressley, 2006; Cummins, 2000). En av lärarens viktigaste uppgifter är att utforma lärmiljöer och lärsituationer som leder till elevers språk-, läs- och skrivlärande. För detta uppdrag behöver läraren ha både teoretiska kunskaper och kunskaper om lärprocesser (Dillon, O’Brian, Sato & Kelly, 2011), och kunna göra didaktiska överväganden och val. Detta förutsätter att läraren har såväl goda kunskaper i ämnet som en teoretisk förståelse för de pedagogiska handlingarna i klassrummet (Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2017). Det handlar också om lärarens förmåga att kunna möta de varierande och sinsemellan olikartade problem som en elevgrupp kan uppvisa, och skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande (Fergusen, 2008; Howes, Booth, Dyson & Frankham, 2005; Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014). För att alla elever ska bli delaktiga krävs alltså att de genom undervisningen får tillgång till kunskap genom lärande. Howes, Booth, Dyson och Frankham beskriver inkluderande undervisningspraktiker (inclusive practices) som verksamheter som kan verka inkluderande och undanröja hinder för alla elevers delaktighet och lärande. Levitt och Red Owl (2013) betonar lärarens betydelse för utformningen av lärandemiljön och menar att det är lärarens erfarenheter och värderingar som formar lärmiljön. Lärarens pedagogiska kompetens är avgörande för att skapa ett positivt klassrumsklimat och en god lärmiljö, vilket i sin tur påverkar elevernas skriftspråksutveckling (Heimdahl Mattson & Roll Pettersson, 2007). Det handlar således om hur lärare kan anpassa sina undervisningsstrategier för att på bästa sätt möta alla elevernas lärande. Detta är en fråga om demokrati, delaktighet och lärande. Språket är här av största betydelse för såväl kunskapsutvecklingen som identitetsskapandet (Gibbons, 2015a; Cummins, 2000; 2017). Inledning • 13

9789147124992b1-200c.indd 13

11/05/18 2:55 PM


Detta understryks även i styrdokumenten: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kultur, livsåskådning, generationer och språk möts. (Lgr11, s. 222)

Utgångspunkt och analys Den här boken bygger på min forskning om framgångsrika skriftspråkspraktiker, kunskaper och erfarenheter från The Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) vid Columbia University, samt mina erfarenheter av att anpassa detta arbetssätt till svenska förhållanden. Detta är ett arbete som har pågått sedan 2011. Vid analysen tar jag utgångspunkt i Vygotskijs (1934/1962) sociokulturella teori om att lärande sker i sociokulturella sammanhang med begrepp som den proximala utvecklingszonen, medierande redskap, och scaffolding, Hallidays (2004) språkteori, Roz Ivaničs (2004) modell om de språkliga lagren, samt inspireras av cykeln för undervisning och lärande (Gibbons, 2015b). Utgångspunkt för analysen är också Cummins (2000) språkutvecklande modell, där interaktionen mellan lärare och elev står i centrum, och där fokus sätts på innehåll, språk och språkanvändning. De teoretiska begreppen hjälper mig att precisera och medvetandegöra de pedagogiska handlingarna. Min grund vilar således på en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk. Att inta ett critical literacy-perspektiv ger inblick i hur literacypraktiker formas och iscensätts. Janks (2010) talar om att literacypraktiker innehåller dimensionerna makt och dominans, möjlighet och tillgång, olikhet, samt design. Målet med undervisning är att få möjlighet att utveckla alla dessa sidor av sitt läsande och skrivande och att vistas i en tillåtande och kreativ literacypraktik. Det kritiska literacy-perspektivet kan stimulera och inspirera till nya pedagogiska-didaktiska arbetsformer (Olin-Sceller & Tengberg, 2012; Scmidt & Wedin, 2015). Jag utgår således från principer som att undervisningen behöver ligga på rätt nivå och ha ett innehåll som engagerar, motiverar, och aktiverar eleverna. Den bör vara väl strukturerad och bygga på upprepning och en förutsägbar struktur, där läraren skapar representationer så att eleverna blir påminda om det de lärt sig och kan överföra och använda sig av den

14

9789147124992b1-200c.indd 14

11/05/18 2:55 PM


kunskapen även i andra sammanhang (Langer, 2004). Förhållningssättet innebär att läraren tar reda på vad varje elev redan kan, synliggör och bekräftar detta, för att sedan bygga vidare på det. För att visa hur skrivprocessen kan synliggöras för både eleven och läraren, beskriver jag lärprocesserna i klassrummet, det vill säga hur lärare och elever tillsammans arbetar med skrivande och läsande, och kopplar det till den teoretiska basen som jag redogör för i den första delen av boken. Jag hoppas därigenom inspirera och ge lärare vägledning i hur kommunikation och delaktighet kan lägga grunden för en insiktsfull och strategisk läs- och skrivundervisning, där eleverna lär sig att sätta ord på sina idéer, insikter och frågor och finna glädjen i läs- och skrivprocessen. Det jag vill förmedla är ett förhållningssätt till läs- och skrivundervisning, inte att beskriva någon ”färdig” metod. Det finns en uppenbar risk för instrumentalisering när metoder och arbetsformer hamnar i förgrunden och oreflekterat följs som om de vore ”recept”. Liberg (2009) varnar för detta, och påpekar att även framgångsrika pedagogiska koncept som genrepedagogiken och cirkelmodellen förlorar sitt värde om de praktiseras oreflekterat. Det är viktigt att lärare har en referensbas av teoretisk kunskap att spegla de pedagogiska handlingarna mot. Enligt Chall (1996) handlar det mer om klassrumsmiljön och hur den enskilda läraren utformar undervisningen utifrån sina elever, än om vilken metod som används. Utifrån sig själv, sina elever och undervisningssammanhanget behöver läraren göra sina egna didaktiska val. Dessa val är baserade på lärarens kontinuerliga reflekterande över sin undervisning och en beredskap att ompröva och utveckla den utifrån hur eleven lär bäst, den aktuella situationen, och sammanhanget (Tjernberg, 2013). Dessa vägledande principer genomsyrar den processinriktade läs- och skrivundervisning som jag beskriver i den här boken. Undervisningen kan ses som stödstruktur i en språkutvecklande undervisning och blir därigenom också en naturlig del i alla ämnen. Exemplen i boken är huvudsakligen hämtade från de lägre årskurserna, men förhållningssättet, principerna och strukturen som utmärker den processinriktade läs- och skrivundervisningen kan mycket väl överföras till senare stadier i grundskolan. Momenten som praktiseras återkommer under hela skoltiden så att det sker en progression, där tidigare förvärvade kunskaper byggs på och strategierna fördjupas och förfinas. Exempel på detta är arbete med narrativt skrivande, faktatexter, argumenterande texter och laborationsrapporter. Inledning • 15

9789147124992b1-200c.indd 15

11/05/18 2:55 PM


Bokens innehåll och disposition Boken består av två delar där den första delen tar upp teoretiska utgångspunkter för processinriktad läs- och skrivundervisning. Här definieras och beskrivs det språkutvecklande arbetssättet, kopplingen mellan läsande, skrivande och tänkande, lärarens viktiga roll, det karakteristiska förhållningssättet, samt inkluderingsprojektet, vilket innebär att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Samtalande, läsande och skrivande sätts in i ett sociokulturellt och samhälleligt perspektiv. I den andra delen av boken vävs praktiska exempel från klassrummet in i ett sammanhang. Jag presenterar didaktiska perspektiv, och ger stöd, idéer och vägledning för att arbeta processinriktat. Jag tar upp och exemplifierar hur man kan arbeta med narrativa texter, instruerande texter, faktatexter, poesi, argumenterande texter och laborationsrapporter. Den pedagogiska gestaltningen i klassrummet återkopplas här genomgående till den teoretiska basen och pekar på hur praktiken kan knytas till teorin. Boken speglar således en abduktiv process från teori till praktik/ från praktik till teori. Varje kapitel avslutas med några frågeställningar för läsaren att reflektera över, enskilt eller tillsammans med kollegor. I del 2 ger jag även några förslag på undervisningsaktiviteter som lärare kan pröva att utföra i sin egen undervisning. Vid läsning av boken kan man följa en struktur för kollegialt lärande som bland annat praktiseras i Skolverkets lärmoduler: A) B) C) D)

Läsa utvald text och reflektera över den enskilt. Diskutera texten i kollegiet. Genomföra en undervisningsaktivitet. Reflektera över hur det gick, tillsammans med kollegorna, och fundera över hur man kan utveckla sin undervisning utifrån erfarenheten.

16

9789147124992b1-200c.indd 16

11/05/18 2:55 PM


Urval De exempel som förekommer i boken är huvudsakligen hämtade från fyra lärares klassrum under åren 2011–2017. Dessa lärare har fortbildat sig i processinriktad skrivundervisning vid Columbia University. Det förekommer även exempel från andra lärare som jag har haft förmånen att samtala och samarbeta med under årens lopp, samt från mina studier vid The Teachers College Reading and Writing Project.

Inledning • 17

9789147124992b1-200c.indd 17

11/05/18 2:55 PM


2 | VAD ÄR PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING?

I

det här kapitlet ger jag en inblick i vad processinriktad läs- och skrivundervisning är och berättar om vad som utmärker arbetssättet och vilka grundtankarna bakom arbetssättet är. Processinriktad läs- och skrivundervisning är mer ett förhållningssätt till lärande än en metod. Det innebär att lärandet knyts till autentisk kommunikation i naturliga sammanhang, såväl i tal som i skrift, där det vägledande samtalet blir centralt. Denna språkutvecklande undervisning syftar till att stärka identiteten av att vara en läsande och skrivande person och skapar därmed förutsättningar för delaktighet och lärande för alla elever, såväl i skolan som i ett vidare samhälleligt perspektiv. Processinriktad läs- och skrivundervisning är engagerande och interaktiv. I undervisningen flyttas uppmärksamheten fram och tillbaka, mellan läsande och skrivande, mellan talande och skrivande, mellan tänkande, läsande och skrivande. Processinriktad läs- och skrivundervisning har fokus på syfte och mål och medvetandegör eleverna om varför de läser och skriver. Läsaren på mottagarsidan av varje text blir lika viktig som skrivandet i sig. I korthet innebär processkrivande att skrivandet förbereds genom att man noga studerar texter av den typen man ska skriva, och samlar underlag. Sedan planerar man skrivandet genom att organisera in ett under stoffet och göra een disposition av det man ska skriva, så att det får en struktur. Under hela sk skrivprocessen rör man sig framåt och bakåt i texten och skiftar perspektiv mell mellan att vara läsare och att vara skribent för att 18

9789147124992b1-200c.indd 18

11/05/18 2:55 PM


finna olika infallsvinklar. I denna process är lärarens vägledande samtal, liksom kamratresponsen, viktiga delar eftersom alla då blir delaktiga i varandras tankar och kunskaper, och skrivprocessen blir synlig för både lärare och elever (Tjernberg, 2016a). En naturlig del av skrivprocessen är att arbeta med att förbättra texten, att man ser sina utkast som formbara. Här ingår det också att bearbeta och färdigställa sina bästa texter för att låta andra ta del av dem, det vill säga att publicera texterna. Detta kan göras genom en vernissage efter avslutat arbetsområde. Vid ett sådant tillfälle får eleverna uppleva hur det som de har skrivit tillskrivs värde och blir uppmärksammat och läst av intresserade mottagare. Här får de också möjlighet att presentera sina alster muntligt och diskutera innehållet. Detta kan leda till nya tankar och perspektiv på innehållet. I processinriktad skrivundervisning arbetar man efter en struktur som är återkommande, vilket syftar till att skapa trygghet i skrivandet. Skrivlektionen är medvetet enkel och förutsägbar, formen är densamma, men arbetet och innehållet förändras. Denna enkelhet och förutsägbarhet underlättar arbetet för både lärare och elever. Alla vet gången i arbetet och vad som förväntas av var och en. Det medför också att eleverna allt eftersom utvecklar mer självständighet i sitt skrivande. Därigenom frigörs tid för läraren att ägna sig mer åt vägledande samtal med enskilda elever. Lektionerna inleds oftast med en så kallad minilektion som innehåller ett modellerande element, följt av en kort elevaktivitet, och avslutas med en sammanfattning. Därefter skriver eleverna egna texter under en längre sammanhållen tid. Här prövar och förankrar eleverna den nyvunna kunskapen under lärarens vägledning. Under denna del av lektionen för läraren vägledande samtal med enskilda elever eller grupper av elever. Eleverna får också tid att samtala kring sin text med en läskamrat. Lektionen avslutas med en återsamling där dagens arbete diskuteras och elevtexter lyfts fram (Tjernberg, 2016a). Lärarens tilltro till varje elevs förmåga är avgörande för att var och en ska utveckla självkänsla i sitt skrivande så att hon/han känner sig som en skribent. Läraren visar i handling hur eleven kan tillämpa och utveckla strategier för sitt skrivande. Metakognition, det vill säga förmågan att kunna tänka om sitt tänkande, är här ett nyckelord. Läraren: ”Hur kom du fram till att skriva att pojken gick med tunga steg?” Eleven: ”Jag tänkte att när man är ledsen, så går man ju inte med glada och snabba steg.” När det gäller processinriktad läs- och skrivundervisning är det viktigt att påpeka att arbetssättet inte innebär någon ”färdig modell” som ska Vad är processinriktad läs- och skrivundervisning? • 19

9789147124992b1-200c.indd 19

11/05/18 2:55 PM


följas, utan läraren anpassar undervisningen till den aktuella elevgruppen, ämnet och sammanhanget. Strukturen är ett redskap, men det är eleverna, inte modellen i sig, som står i centrum. Därför blir lärarens undervisning inte statisk, utan står hela tiden i relation till elevens lärande, något som Timperley (2013) understryker betydelsen av. Lärarens noggranna planering öppnar också för möjligheter att fånga didaktiska ögonblick, här och nu, och undervisa utifrån var elevernas intresse och behov finns i stunden. Calkins (2015) talar om vikten av lyhördhet och att följa flödet i klassen. Processinriktad läs- och skrivundervisning ställer speciella krav på läraren. Läraren behöver ha goda kunskaper om såväl läsande och skrivande som om lärprocesser för att kunna bedöma var varje elev befinner sig i sitt lärande och stödja dem, både de som kommit längre och de som är i början av sitt läs- och skrivlärande. Yrkesskickligheten visar sig när läraren lyhört uppfattar vad varje elev inte förstått för att kunna komma vidare, och snabbt ger eleven stöd på lämplig nivå. På så vis möter och hanterar läraren mångfalden i klassen (Tjernberg, 2016a). Detta förutsätter att läraren har förståelse för de teorier som ligger till grund för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning och förmår koppla samman sina teoretiska kunskaper med de erfarenhetsbaserade till en handlingsorienterad kunskap (Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014; 2017). I följande kapitel beskriver, förklarar och exemplifierar jag hur läraren kan fördjupa sina kunskaper om läs- och skrivundervisning för att sedan insiktsfullt förmedla detta till sina elever. Det handlar om ett förhållningssätt till läs- och skrivlärande, att få eleverna att bli personligt engagerade, synliggöra lärprocesser för dem, stödja dem i deras lärande så att de tillägnar sig effektiva läs- och skrivstrategier och skapa situationer där aktivt lärande kan ske. Läraren undervisar så att eleverna utvecklar förmågan att tänka och samtala om texter, och skriva egna texter för en mottagare – att läsa och skriva för att lära. I den här boken vill jag ge lärare stöd och idéer om hur de kan lägga upp sina vägledande samtal, hur de kan ge feedback, och hur de kan utveckla skrivundervisningen vidare för att ge varje elev det stöd hon eller han behöver. Det är viktigt att kunna lyssna på en skribent som talar om sitt skrivande, att ögna igenom det eleven har skrivit och därefter gå in på ett sådant sätt att det lyfter inte bara nivån på den aktuella texten utan också på elevens framtida texter. Processinriktad läs- och skrivundervis-

20

9789147124992b1-200c.indd 20

11/05/18 2:55 PM


ISBN 978-91-47-12499-2 © 2018 Catharina Tjernberg och Liber AB förläggare: Maria Granler förlagsredaktör: Annika Sandström formgivning: Birgitta Dahlkild omslagsbild: Veronika Unuchko, Marek Velechovsky/Shutterstock illustratör: Jonny Hallberg Illustration s. 102 och 108 ”Sneaky Sheep” by Chris Monroe. Illustration copyright 2010 by Chris Monroe. Reprinted with the permission of Carolrhoda Books, a division of Lerner Publishing Group, Inc. All rights reserved. Illustration s. 116 Magda Korotynska bildredaktör: Mikael Myrnerts produktionsledare: Lars Wallin

Första upplagan 1 tryck: People Printing, Kina 2018

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

2

9789147124992b1-200c.indd 2

11/05/18 2:55 PM


PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING – en väg till inkludering?

CATHARINA TJERNBERG

– en väg till inkludering?

Catharina Tjernberg är universitetslektor och forskare i läs- och skrivutveckling vid Karlstads universitet. Hon har särskilt intresserat sig för kopplingen mellan akademi och fält för att synliggöra hur den akademiska kunskapen kan göras tillgänglig och användbar i pedagogisk verksamhet. Catharina har en bakgrund som lärare, språkpedagog, speciallärare, och specialpedagog. Läs mer på hennes egen webbplats: catharinatjernberg.blogspot.com.

PROCESSINRIKTAD LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING

skapa goda förutsättningar för deltagande och lärande för alla elever. Författaren betonar att undervisningen bygger på ett förhållningssätt och inte en ”färdig” metod där det är viktigt att läraren har en referensbas av teoretisk kunskap att spegla de pedagogiska handlingarna mot. Förhållningssättet innebär att läraren tar reda på vad eleven kan, synliggör och bekräftar detta och bygger vidare på det. Boken består av två delar. Den första tar upp de teoretiska utgångspunkterna för processinriktad läs- och skrivundervisning. Här definieras och beskrivs det språkutvecklande arbetssättet, kopplingen mellan läsande, skrivande och tänkande, lärarens viktiga roll, det karakteristiska förhållningssättet samt inkluderingsprojektet. Det senare innebär att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. I den andra delen vävs praktiska exempel från klassrummet in i ett teoretiskt sammanhang. Läsaren får stöd och idéer om hur man kan lägga upp sina vägledande samtal, ge feedback, och utveckla skrivundervisningen vidare för att ge varje elev det stöd hon eller han behöver och synliggöra lärandet. Här ges exempel på hur man kan arbeta med narrativa texter, instruerande texter, faktatexter, poesi, argumenterande texter och laborationsrapporter. Best.nr xx-xxxxx-x Varje kapitel avslutas med några frågeställningar förxx-xxxxx-x läsaren att reflektera Try r ck.nr över, enskilt eller tillsammans med kollegor. Boken är praktiskt användbar för såväl lärarstudenter som lärare som vill utveckla sin läs- och skrivundervisning. Den kan användas som kurslitteratur i lärarfortbildning och i lärarutbildningens metodkurser.

TJERNBERG

Processinriktad läs- och skrivundervisning visar hur lärare kan

Best.nr 47-12499-2 Tryck.nr 47-12499-2

9789147124992c1c.indd 1

11/05/18 12:17 PM

9789147124992  
9789147124992