9789140688705

Sh

Sh

SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6

Utkik

Utkik

Utkik Samhällskunskap är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i samhällskunskapsundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 4-6, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

S A M H Ä L L S K U N S K A P

Vill du bli företagare när du blir stor?

Sh

S A M H Ä L L S K U N S K A P

4–6

Hans Almgren

Utkik

4–6

ISBN: 978-91-40-68870-5

9 789140 688705

40688705_SH_OMSLAG-orig_K1.indd 1

2015-03-31 14:57

Innehållsförteckning Var dig själv! ________________________________________________ 6-19 Familjen och skolan förr och nu, att gifta sig, skilja sig, sambo, adoption, fosterföräldrar, jämställdhet, skolans regler och lagar, mobbning mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 17 Sammanfattning ............................................................................ 18-19

Arbete _______________________________________________________ 20-31 Arbete, varor och tjänster, facket och arbetsgivaren, lagar och avtal på jobbet, arbetslöshet och a-kassa, barn och arbete mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 30 Sammanfattning ................................................................................. 31

Pengar ______________________________________________________ 32-43 Byteshandel och elektroniska pengar, skatter och moms, statens, landstingens och kommunernas pengar, företagens och hushållens pengar, ränta, veckopeng, inflation, budget mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 42 Sammanfattning ................................................................................. 43

Regler och lagar ___________________________________________ 44-59 Skrivna och oskrivna regler, samvetet, olika lagar, brott och straff, domstolen, brott på internet, när barn och ungdomar begår brott, allemansrätten mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 58 Sammanfattning ................................................................................. 59

40688705_SAMHALLL.indb 2

2015-03-31 11:49

Politik _______________________________________________________ 60-79 Sveriges grundlagar, riksdag och regerings uppgifter, hur man röstar, kungens makt, EU:s makt, landstings och regioners uppgifter, kommunen, demokrati, korruption, diktatur, monarki, republik mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 77 Sammanfattning ............................................................................ 78-79

Mänskliga rättigheter ____________________________________ 80-97 Vad mänskliga rättigheter innebär, barns rättigheter enligt FN, barnarbete förr och nu, brott mot de mänskliga rättigheterna, Sveriges nationella minoriteter, diskriminering mm.

Repetera och diskutera ....................................................................... 96 Sammanfattning ................................................................................. 97

Medier och opinion _____________________________________ 98-115 Information och propaganda, massmedias uppgifter, enkel- och dubbelriktad kommunikation, reklam, marknadsföring, tryckfrihet och yttrandefrihet, sociala medier mm.

Repetera och diskutera ..................................................................... 113 Sammanfattning ........................................................................ 114-115

Världen och vi __________________________________________ 116-127 Varför är rika länder rika? Fattigdom i övriga EU-länder. Varför är fattiga länder fattiga? Räcker jorden till för att vi ska leva som vi gör? Vad kan du och alla vi andra göra? Mycket har blivit bättre under senare år mm.

Repetera och diskutera ..................................................................... 126 Sammanfattning ............................................................................... 127

Ordförklaringar .................................................................................. 128 Register ....................................................................................... 129-131 Bildförteckning ................................................................................... 132

40688705_SAMHALLL.indb 3

2015-03-31 11:50

Vad är ett samhälle? Är v i al ika? la l

Ett samhälle är en grupp människor som lever tillsammans. De bor på en plats och känner att de på något vis hör ihop och är beroende av varandra.

Men samhället är inte bara människor. Det är också byggnader och annat som vi kan se där vi bor och på andra platser dit vi reser. Det är naturligtvis helt olika om du bor i en större stad eller på landsbygden.

Men det finns mer som gör att människorna i ett samhälle känner att de hör ihop.

Det är våra regler och lagar, sjukvården, polisen och skolan. Men det är också fotbollslandslagen, Emil i Lönneberga, Kalle Anka på julafton och mycket mer.

Med andra ord: ett samhälle är allt som gör att människor känner att de hör samman.

Ordet samhälle kommer av ett medeltida ord som betyder sammanhållning.

Hur hänger badhus och politik ihop?

Vad har kon med hållbar utveckling att göra?

4

40688705_SAMHALLL.indb 4

2015-03-31 11:50

Vad är samhällskunskap?

När du läser samhällskunskap får du kunskaper om samhället och hur det fungerar. Vilka som bestämmer (”har makten”) och varför domstolar är viktiga. Du kommer också att läsa om demokrati och mänskliga rättigheter (”Gör mot andra som du själv vill bli behandlad”). Demokrati och mänskliga rättigheter går inte att strunta i. Det gäller både för politiker och för er i klassen.

En viktig del av ett samhälle är människors arbete som skapar välfärd och trygghet. Arbete och pengar är viktigt för oss alla.

Men ännu viktigare är att vi tar ansvar och sköter om vårt jordklot så att både dina barnbarn och deras barnbarn kan få ett bra liv.

Allt det här kan du läsa om i Utkik Samhällskunskap.

Du får lära dig hur du och dina kompisar och din familj kan påverka vad som händer. Men samhällskunskap är ett nyttigt ämne för hela livet. I skolan tränar och övar du så du klarar dig bra i det verkliga livet.

Vad har mänskliga rättigheter med jeans att göra?

Får jag arbeta?

5

40688705_SAMHALLL.indb 5

2015-03-31 11:50

Var dig själv!

Vad skulle livet vara utan vänner och kompisar? Ganska trist.

Nästan lika trist skulle det vara om alla var lika.

Det här kapitlet handlar om hur familjen och skolan såg ut förr i tiden, men också om hur det är idag: hur familjer kan se ut och hur personer som tycker om varandra bor ihop. Du får också läsa om vilka rättigheter barnen har om föräldrarna flyttar ifrån varandra. Kapitlet handlar också om vilka som bestämmer i skolan. Slutligen beskrivs vad skolan måste göra om det förekommer mobbning och vad du som elev kan göra.

6

LÄS OM . . .

• familjen förr och nu • vad som gäller för barnen vid skilsmässa eller separation • om jämställdhet förr och nu • skolan förr och nu • vad lagen säger om mobbning VIKTIGA ORD OCH BEGREPP familj · skilsmässa · sambo äktenskap · jämställdhet · skollagen plan mot kränkande behandling

VAR DIG SJÄLV!

40688705_SAMHALLL.indb 6

2015-03-31 11:50

Familjen Hur ser din familj ut? Några kanske svarar: ”mamma, pappa, brorsan … och katten Sigge förstås”. Andra svarar kanske så här: ”pappa, bonusmamman Susanne, hennes dotter Lisa … mamma också och hennes nya kille och hans son Bertil”. Ytterligare någon svarar kanske ”Min familj? Det är min mamma Lotta och hennes fru Sigrid, och så syrran Linda, och Sigrids son Johan ... Och så pappa förstås, och hans nya fru Bettan och deras nyfödda lilla Kajsa.” En familj kan se ut på många sätt.

Familjen och skolan förr i tiden Ännu för drygt 100 år sedan var det inte ovanligt att en familj bestod av tre generationer: mamma, pappa, barn och mor- eller farföräldrar. Men historikerna har visat att det vanligaste även i äldre tider var kärnfamiljen med mamma, pappa och barn.

Flickor hade rätt att gifta sig när de fyllde 15 år, men pojkarna fick vänta tills de fyllde 21. Den här ålderskillnaden berodde på att mannen hade det ekonomiska ansvaret och skulle ta hand om sin hustru och sina barn.

Den gifta kvinnan var omyndig ända fram till år 1921. Det betydde att en hustru inte kunde flytta hemifrån och ta med sig barnen. Det var mannen som hade hand om hustruns ekonomi och bestämde var de skulle bo. Att skilja sig var mycket ovanligt. Det var färre skilsmässor under hela 1800-talet än det är nu under ett år i Sverige. Antalet skilsmässor ökade när lagen ändrades år 1911. Då blev det tillåtet att skiljas om mannen och hustrun inte kom överens. Men det räcker inte med att lagen ändras. Först när det blev vanligt att även

gifta kvinnor arbetade utanför hemmet blev det fler skilsmässor. Då var kvinnorna inte längre beroende av mannens inkomster utan kunde tjäna egna pengar.

De som levde ogifta på 1800-talet var inte alls lika många som idag. Många ogifta unga kvinnor som födde barn och inte hade någon att gifta sig med arbetade gratis mot att de kunde bo hos bönder. När prästen skrev in ett sådant barn i födelseboken, lade han till förkortningen, ”oä”, ”oäkta”, eftersom barnets föräldrar inte var gifta med varandra.

Redan på 1600- och 1700-talet såg kyrkan till att alla barn, även de fattigaste, lärde sig läsa. Klockaren i församlingen skulle inte bara sköta klockringningen och hjälpa prästen utan skulle också lära barnen läsa i psalmboken och i Bibeln. Prästen kontrollerade att alla kunde läsa och att de kunde några psalmverser utantill vid de årliga husförhören. ”Betyget” skrev han in i husförhörslängden. År 1842 bestämde riksdagen att alla barn skulle gå i skola.

Folkskolan gjorde att barnen fick både kunskaper och färdigheter. Man skulle också lära sig ”veta hut”.

Om barnen protesterade blev det en skarp tillrättavisning eller ett ”kok stryk”. Först 1979 blev barnaga olaglig i skolan.

DISKUTERA Vad innebär det att vara omyndig? Vilka följder tror du det fick för kvinnor att vara omyndig?

VAR DIG SJÄLV!

40688705_SAMHALLL.indb 7

7

2015-03-31 11:50

De nya sociala medierna har fört med sig mycket som är bra. Men samtidigt har den som vill prata illa om någon fått det mycket lättare att sprida sina elakheter. Nätmobbare är fega och försöker gömma sig på internet.

Om du inte gillar vad en annan person gör eller säger, säg det då direkt till honom eller henne. Det är modigt!

Vem har ansvaret?

Det är skolans rektor som har ansvar för att det inte förekommer mobbning på en skola.

Det har hänt att kommuner har dömts att betala pengar till elever som har mobbats där skolans personal inte har gjort något åt det.

Det är viktigt att våga, att övervinna sin egen rädsla och protestera: ”Det är inte ok att mobba någon i vår klass!” Den eleven skulle bli klassens hjälte. Kanske i hemlighet, men ändå.

Skolinspektionen är en myndighet som kollar upp att skolorna följer alla regler. Under första halvåret 2014 kritiserade Skolinspektionen i 328 fall skolor för kränkande behandling. Det gällde anmälningar som hade kommit in åren 2012–2013.

Om du mår dåligt kan du vända dig till

Om det förekommer mobbning i en klass är det säkert fler än mobbaren och den mobbade som vet om det. Men varför säger de andra ingenting? En förklaring kan vara att man inte vågar, att man inte vill gå emot dem som mobbar om de är populära.

Det kallas grupptryck när alla tycker lika och ingen vågar säga det som man innerst inne tänker.

16

• BRIS (Barnens rätt i samhället) har en hjälptelefon 116 111 som är öppen varje dag till klockan 9 på kvällen. Det är gratis att ringa och du behöver inte säga ditt namn.

• BEO (Barn- och elevombudet) www.skolinspektionen.se/sv/BEO/ for-barn-och-elever • Skolsköterskan, din lärare, rektor eller kamratstödjarna på skolan.

Friends är en organisation som arbetar för att förhindra mobbning och diskriminering i skolor och i föreningar.

VAR DIG SJÄLV!

40688705_SAMHALLL.indb 16

2015-03-31 11:51

Repetera och diskutera 1. Hur såg 1800-talets familjer ut?

2. Hur kan familjer se ut idag?

3. Nämn några skillnader mellan 1800-talet och idag när det gäller hur familjer kan se ut.

4. Vilka två saker har gjort att antalet skilsmässor har ökat under senare årtionden?

5. Varför vet man inte exakt hur många sambor som separerar, flyttar isär?

6. Vad innebär det att äktenskapslagstiftningen är könsneutral?

7. Vad betyder jämställdhet?

8. Vad innebär det att vara fosterförälder?

9. Skriv ned något som a) riksdagen bestämt om skolan. b) regeringen bestämt om skolan.

c) Skolverket bestämt om skolan. d) kommunfullmäktige bestämt om skolan.

ORDKUNSKAP Vad betyder orden äktenskapsskillnad, gemensam vårdnad och umgängesrätt?

Mobbning Diskutera i grupper om 4-5 elever. Låt alla elever i gruppen komma till tals.

Försök hitta ett gemensamt svar på de här frågorna: 1. Vad innebär fysisk mobbning, psykisk mobbning och verbal mobbning?

2. Förekommer någon av de här typerna av mobbning på er skola eller där ni bor? I så fall vilken typ av mobbning håller pojkar mest på med?

Vilken typ av mobbning håller flickor mest på med?

3. Varför håller pojkar på med det? Varför håller flickor på med det?

4. Gör man något åt den mobbning som ni i gruppen beskriver? a) Om gruppen svarar nej på den frågan: Varför gör man inget åt mobbningen? b) Om gruppen svarar ja på frågan: Vad gör man åt mobbningen?

Någon gång kan det nog hända att alla råkar ut för gräl, tjafs och bråk.

Fundera över var gränsen går mellan sådant ”tjafs och bråk” och mobbning.

REPETERA OCH DISKUTERA

40688705_SAMHALLL.indb 17

17

2015-03-31 11:51

Sammanfattning Familjerna såg mer lika ut fram till för drygt 100 år sedan: mamma, pappa och barn. En sådan familj kallas kärnfamilj. Ibland bodde också mor- eller farföräldrarna hemma, en tregenerationsfamilj.

Det var ovanligt med skilsmässor förr i tiden.

En orsak var att den gifta kvinnan var omyndig och inte fick bestämma var hon skulle bo.

Kvinnan hade svårt att ekonomiskt försörja sig efter en skilsmässa. Först när lagen ändrades och det blev tillåtet att skilja sig om makarna inte kom överens, ökade antalet skilsmässor. Ännu vanligare blev det med skilsmässor efter 1960-talet när gifta kvinnor arbetade utanför hemmet. Då hade de ju ett jobb och kunde försörja sig.

De gifta par som vill skilja sig skriver till tingsrätten. Paret får skilja sig omedelbart om båda är överens och om det inte finns något barn under 16 år i hemmet. Om bara en av makarna vill skilja sig eller om det finns barn under 16 år i familjen, beslutar tingsrätten om sex månaders betänketid. Nästan alltid får båda föräldrarna gemensam vårdnad om barnet. Det är tingsrätten som beslutar var barnet ska bo efter en skilsmässa. Tingsrätten ska lyssna på även små barn för att höra hur de vill ha det. Tingsrätten ska alltid besluta utifrån barnets bästa.

De allra flesta par idag gifter sig. Men ändå är det så att mer än hälften av dem som får sitt första barn inte är gifta. De lever som sambor. Hur många vet man inte, eftersom samboförhållanden inte registreras. Antalet ensamhushåll, singelhushåll, är mångdubbelt fler idag än för 100 år sedan. Äktenskapsbalken bestämmer hur det ska gå till vid en vigsel. Man kan gifta sig kyrkligt eller borgerligt. Äktenskapslagstiftningen är könsneutral så att också homosexuella, personer av samma kön, kan gifta sig i Sverige.

Jämställdheten i Sverige har ökat men det finns fortfarande brister. Kvinnor gör oftast mer än män i hemmet. Kvinnor har ofta lägre lön än män.

18

En del par, men ibland också singlar, adopterar barn, oftast från Sydkorea, Kina eller något annat land. När det gäller till exempel arv har de adopterade barnen samma rättigheter som biologiska barn som också kanske finns i familjen. Adopterade barn ärver inte sina biologiska föräldrar.

SAMMANFATTNING

40688705_SAMHALLL.indb 18

2015-03-31 11:51

• Familjer som består av mamma, pappa och barn kallas kärnfamilj.

• Hälften av alla hushåll är singelhushåll med bara en person.

• De allra flesta par idag gifter sig eller lever som sambor.

• Äktenskapsbalken bestämmer hur det ska gå till vid en vigsel.

• Äktenskapslagstiftningen är könsneutral.

• Jämställdheten i Sverige har ökat men det finns fortfarande brister.

Det finns barn som bor tillfälligt hos fosterföräldrar i ett familjehem. Socialnämnden i kommunen har då beslutat att barnet inte ska bo hemma under en tid.

Det är många som bestämmer över hur den svenska skolan ska se ut. Riksdagen har beslutat om skollagen som till exempel säger att alla vuxna på en skola måste rapportera till rektor om det förekommer mobbning.

Regeringen har bestämt att det ska vara betyg från årskurs sex och nationella prov i årskurs tre, sex och nio. Skolverket skriver frågorna i de nationella proven. Kommunfullmäktige i kommunen bestämmer hur mycket pengar som finns till kommunens skolor.

Mobbning kallas i skollagen för kränkande behandling och är olaglig. Det innebär att mobbning inte får förekomma och att kommunen kan straffas om inte kommunens anställda förhindrar mobbning. Det här är en sak som Skolinspektionen kontrollerar.

• De gifta par som vill skilja sig skriver till tingsrätten. Det är tingsrätten som beslutar var barnet ska bo efter en skilsmässa.

• En del par, och ibland också singlar, adopterar barn.

• Det finns barn som bor tillfälligt hos fosterföräldrar i ett familjehem.

• Riksdagen har beslutat om skollagen, regeringen har bestämt att det ska vara betyg i årskurs sex till nio och nationella prov i årskurs tre, sex och nio.

• Skolverket skriver frågorna i de nationella proven.

• Kommunfullmäktige i kommunen bestämmer hur mycket pengar som finns till kommunens skolor.

• Mobbning kallas i skollagen för kränkande behandling och är olaglig.

SAMMANFATTNING

40688705_SAMHALLL.indb 19

19

2015-03-31 11:51

Arbete

Många ungdomar vill arbeta med djur eller djursjukvård, till exempel som veterinär, djursjukskötare eller djurvårdare. Här ser vi Jack Russel-terriern Sigge på besök hos veterinären.

Det här kapitlet handlar om arbete. Skolan är ditt arbete just nu. Du får ingen lön i pengar, utan i kunskaper som gör att du får en bra allmänbildning och en bra start i livet så att du längre fram kan få jobb och tjäna pengar. Du får gratis utbildning nu så att du om några år kan tjäna pengar. Men så är det tyvärr inte i alla länder som du kan läsa om i kapitlet Mänskliga rättigheter.

20

• • • • •

LÄS OM . . . arbete och lön varor och tjänster yrken förr och nu fackföreningar och kollektivavtal barn och arbete

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP varor · tjänster · konsumtion · fackförening ombudsman · strejk · lockout kollektivavtal · konkurrent arbetslöshet

ARBETE

40688705_SAMHALLL.indb 20

2015-03-31 11:51

Du får lära dig vilka lagar och regler som gäller på arbetsplatserna och hur det går till om de anställda och arbetsgivarna inte är överens. Det är inte bara fotbollsspelare som vet att den som kan reglerna slipper undan en massa problem. Även alla som arbetar vet det.

Arbete Är det jobbigt att arbeta? Alla tycker nog det ibland. Ändå vill vi ha ett arbete att gå till. Den som mest längtar efter arbete är nog den som är arbetslös. Samhället, både kommunen du bor i och hela landet, är beroende av att folk arbetar och gör nytta.

Vi själva vill också känna att vi bidrar till något bra.

Varor förr …

Förr i tiden, för cirka 100 år sedan, arbetade en mycket stor del av svenska folket med jordbruk, skogsbruk eller fiske. Bönderna och deras söner och döttrar, men också gårdarnas pigor och drängar arbetade alla med att få fram mat på bordet åt svenska folket.

Andra svenskar kunde vara industriarbetare och tillverkade järnvägshjul, symaskiner, cyklar, fabrikssydda skjortor eller tusentals andra saker som började bli vanliga i slutet av 1800-talet. Alla sådana saker kallas varor, sådana som vi kan ta på. En vara kan man välja att använda, konsumera nu eller lägga undan för konsumtion i framtiden. De allra flesta svenskar arbetade förr i tiden med att framställa varor.

Sjukvården är en av Sveriges största arbetsgivare. I en operationssal arbetar bland annat narkosläkare, narkossköterska, kirurg och operationssköterska.

DISKUTERA Nämn minst tre varor som finns att köpa idag, men som inte fanns för 100 år sedan.

ARBETE

40688705_SAMHALLL.indb 21

21

2015-03-31 11:51

Arbetslösheten, Arbetsförmedlingen och a-kassan Men alla har inte något arbete att gå till. Ändå tycker alla politiska partier i Sverige illa om arbetslöshet och lovar att göra allt för att minska eller avskaffa den. Varför finns det ändå arbetslöshet? Hur kan det komma sig?

• En förklaring till arbetslöshet kan vara att ett svenskt företag som tillverkar bra produkter i Sverige konkurreras ut av företag i andra länder som gör lika bra, eller nästan lika bra varor, fast till lägre pris. Den här läroboken trycks i ett annat land trots att det finns många utmärkta tryckerier i Sverige. Men om den hade tryckts i Sverige skulle den ha blivit dyrare.

• En annan förklaring till arbetslöshet är att människor ändrar sig om vad de vill köpa. Om svenskarna mer och mer gillar godiset Center som tillverkas av Cloetta i Ljungsbro utanför Linköping i Östergötland, då kanske det säljs mindre av Toblerone som tillverkas av Marabou i Sundbyberg och Upplands Väsby. Om det blir så här heter det på ekonom-språk att efterfrågan ökar för Cloetta medan efterfrågan minskar för Marabou.

Cloetta och Marabou är konkurrenter och de som gör reklam på Cloetta, Marabou och alla andra godisföretag försöker få dig och dina kompisar att köpa mer och mer av just deras godis.

• Arbetslöshet kan också bero på ”dåliga tider” i andra länder. Tyskland är Europas ekonomiskt starkaste land och om Tyskland får problem med sin ekonomi, då köper inte tyskarna så många Volvobilar eller så mycket Vika knäckebröd längre, eller så åker inte så många tyska turister till Sverige. Då får Volvo, brödfabriken och turistanläggningarna problem och måste kanske säga upp anställda.

Du känner kanske någon som är arbetslös.

Då vet du att det kan vara jobbigt att vara arbetslös. Man tycker att man har gjort en bra insats för företaget. Ändå behövs man inte. Det är också en förlust för samhället när en person har en massa kunskaper men inte får använda sig av sina kunskaper i ett arbete. Utan lön får samhället inte in någon skatt från de arbetslösa.

DISKUTERA Tänk om Marabou och Cloetta och alla andra godisfabriker går ihop och bildar ett enda jätteföretag, Svenska Godisfabriken! Skulle det vara bra eller dåligt? Motivera ditt svar.

28

ARBETE

40688705_SAMHALLL.indb 28

2015-03-31 11:51

A-kassan Arbetsförmedlingen vill hjälpa de arbetslösa att så fort som möjligt få nytt arbete. Under tiden finns det möjlighet för de flesta att få ersättning från a-kassan (arbetslöshetskassan). A-kassan fungerar som en försäkring.

När man har arbete betalar man en liten del av lönen till a-kassan. Om man sedan blir arbetslös får man pengar under tiden man söker nytt arbete.

Den som är arbetslös och inte längre får ersättning från a-kassan har ändå möjlighet att klara sig ekonomiskt. Hos kommunens socialtjänst kan man ansöka om att få hjälp med att betala de allra nödvändigaste räkningarna.

Barn och arbete Får du som är 10-12 år arbeta och tjäna egna pengar? Ja, men det finns regler för att skydda barn och ungdomar från att utnyttjas av arbetsgivare. Ingen vill ha tillbaka den tid när barn hindrades från att gå i skolan eftersom de var tvungna att arbeta. Att det fortfarande är så för många barn i världen idag kan du läsa om i kapitlet Mänskliga rättigheter.

Alla under 18 år kallas minderåriga i arbetsmiljölagen. I lagen står att minderåriga inte får arbeta med sådant som medför risker för överansträngning eller olycksfall.

Minderåriga som ännu inte fyllt 13 år kallas yngre barn i lagen. De kan få utföra lättare arbeten, exempelvis att sälja jultidningar, klippa gräsmattan, kratta löv, plocka bär eller lätt utfodringsarbete.

Barnen måste alltid ha föräldrarnas godkännande för att få arbeta.

Reglerna för hur barn ska arbeta måste också vara mycket tydliga och arbetsgivaren måste kanske stå bredvid i början och se till att barnet inte utsätter sig för risker.

Enligt arbetsmiljölagen är det ok även för yngre barn att tjäna pengar, t.ex. genom att ta hand om grannens kaniner när grannarna är borta. Däremot är det tveksamt om grannen hade haft giftormar.

Minderåriga mellan 13 och 16 år kallas äldre barn. Lagen bestämmer att arbetsgivaren kan anlita äldre barn för ”arbete som inte kräver stort ansvarstagande eller är fysiskt eller psykiskt tungt.” Vad kan det vara? Att sitta barnvakt för sin sexåriga kusin är oftast enkelt. Ändå har barnvakten ett stort ansvar. Om det skulle hända något krävs att någon vuxen kan nås per telefon så att barnvakten kan få hjälp.

Att fysiskt tunga jobb är förbjudna också för äldre barn är lätt att förstå. Men också psykiskt tunga jobb är förbjudna.

Det kan till exempel gälla kassajobb i livsmedelsbutiken för där säljs ju snus, tobak och alkohol. För att köpa dessa varor måste man ha uppnått en viss ålder. Det är inte lätt för en 14-åring att vägra sälja folköl till en 17-årig kund i ICA-butiken.

ARBETE

40688705_SAMHALLL.indb 29

29

2015-03-31 11:51

Repetera och diskutera 1. Nämn några varor och några tjänster som du och din familj köpt den senaste veckan.

2. Vad beror det på att allt färre svenskar arbetar med att tillverka varor?

3. Vilka tre lagar bestämmer hur det ska gå till på arbetsplatsen?

4. Vad bestäms i ett kollektivavtal?

5. Vad är fördelar och vad är nackdelar med att regeringen och riksdagen bestämmer vad du och dina kompisar får arbeta med?

Skulle det inte vara bättre om du fick bestämma själv vad du vill göra?

6. Vad är det för skillnad mellan fysiskt tunga jobb och psykiskt tunga jobb?

7. Inget politiskt parti vill ha arbetslöshet men ändå finns det många som går arbetslösa.

Hur kan det komma sig?

8. Arbeta i grupp. Gör en lista på vad var och en har arbetat med. Finns det någon arbetsuppgift som inte verkar stämma med reglerna för yngre barn och äldre barn?

9. Arbeta i grupp. Alla skriver ned på ett papper det yrke som var och en helst av allt skulle vilja ha när skolan och studierna är avklarade. Alla får sedan motivera varför han eller hon valt just det yrket.

ORDKUNSKAP Skriv egna meningar till varje ord. varor

tjänster

strejk

elevråd

fackförbund

a-kassa

Mina saker Titta på några av dina leksaker eller saker du brukar använda som du har hemma.

Från vilket land eller vilka länder kommer sakerna?

Har du någon svensktillverkad leksak eller sak? I så fall, vilken eller vilka?

Gör en enkel tabell över de fem länder som har tillverkat flest av dina saker.

30

REPETERA OCH DISKUTERA

40688705_SAMHALLL.indb 30

2015-03-31 11:51

Sammanfattning För 100 år sedan arbetade de flesta svenskar med att framställa varor från jordbruket eller från industrin. Produktionen av varor har minskat. Det beror på att maskiner tagit över tillverkningen och på grund av lägre kostnader i andra länder. I stället har produktionen av tjänster ökat. En tjänst måste produceras och konsumeras samtidigt, till exempel när du går och klipper dig eller går på restaurang.

I slutet av 1800-talet började arbetarna bilda fackföreningar. Fackföreningarna vid vissa fabriker började samarbeta i fackförbund.

Alla fackförbund bildade 1902 Landsorganisationen, LO. Även arbetsgivarna samarbetade med varandra och bildade Svenska Arbetsgivareföreningen. Fram till 1906 kunde arbetsgivarna avskeda arbetare som tillhörde facket.

Ofta förhandlar facket och arbetsgivarna, men ibland blir det konflikt när de inte kan enas. Arbetarna tar då till strejk och arbetsgivarna lockout. Många anställda i Sverige är medlem i facket, men det är frivilligt att vara med.

Några lagar bestämmer vad de anställda och arbetsgivarna får göra och inte får göra på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen bestämmer att arbetsplatsen ska vara så säker som möjligt. Diskrimineringslagen förbjuder all diskriminering. Lagen om anställningsskydd (LAS) bestämmer vilka som måste sluta när ett företag tvingas säga upp personal. Förutom dessa lagar bestäms mycket i kollektivavtal som förhandlas fram mellan de anställdas och arbetsgivarnas föreningar.

Arbetsförmedlingen hjälper dem som är arbetslösa att få nytt jobb. De flesta är med i a-kassan (arbetslöshetskassan). Arbetslöshet kan bero på att företag konkurreras ut av andra företag eller att efterfrågan på ett företags produkter minskar.

Arbetsmiljölagen kallar barn under 13 år för yngre barn. De får utföra lättare arbeten. Äldre barn, 13-16 år, får inte ha mycket ansvarsfullt eller fysiskt eller psykiskt tungt arbete.

• I äldre tider arbetade de flesta med jordbruk, skogsbruk och fiske.

• För hundra år sedan arbetade allt fler med att tillverka industrivaror.

• Idag arbetar de flesta med att producera tjänster.

• En fackförening (facket) består av dem som frivilligt vill samarbeta för att de anställda ska få högre lön och få det bättre på jobbet.

• A-kassan (arbetslöshetskassan) är en försäkring som ger pengar till dem som är arbetslösa.

• Arbetsmiljölagen bestämmer att det mest är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön.

• Diskrimineringslagen och Lagen om anställningsskydd (LAS) är två andra viktiga lagar på arbetsmarknaden.

SAMMANFATTNING

40688705_SAMHALLL.indb 31

31

2015-03-31 11:51

Sh

Sh

SAMHÄLLSKUNSKAP 4–6

Utkik

Utkik

Utkik Samhällskunskap är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i samhällskunskapsundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 4-6, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

S A M H Ä L L S K U N S K A P

Vill du bli företagare när du blir stor?

Sh

S A M H Ä L L S K U N S K A P

4–6

Hans Almgren

Utkik

4–6

ISBN: 978-91-40-68870-5

9 789140 688705

40688705_SH_OMSLAG-orig_K1.indd 1

2015-03-31 14:57