F Ö R E TA G S E K O N O M I B FA K TA B O K
Jan-Olof Andersson
/A-B
S M Å F Ö R E TA G A N D E B /A-B
Marie Asserlind
ENTREPRENÖRSKAP
Cege Ekström Jöran Enqvist
E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap.
Anna Hjalmarsson Per Hörberg
E2000 Combi B lämpar sig för alla som läser Företagsekonomi B, alternativt A–B, och/eller Småföretagande B, alternativt A–B, på gymnasiet och komvux. Combi B lämpar sig således för den som läser både A- och B-kursen eller som vill ha en kortare repetition av A-kursen för att sedan inrikta sig på B-kursen. E2000 Combi passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande såväl på gymnasiet och komvux som inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) och annan vuxenutbildning.
Rolf Jansson Louise Kruse
E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande. Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter
FA K TA B O K
• Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov
E2000 Combi B består av faktabok, problembok med dvd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Visma ekonomiprogram Administration 500 via Libers hemsida, gå in på E2000 Combi. Författargruppen till E2000 Combi B har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Marie Asserlind är lärare och utbildningskonsult inom marknadsföring, Cege Ekström är konsult och lärare i inom bla kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare, Anna Hjalmarsson är lärare i ekonomiska ämnen och redaktör för tidningen Handel & Ekonomi, Per Hörberg är internationell miljöhandläggare och journalist, Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen och Louise Kruse är ekonom, journalist och egen företagare.
FA K TA B O K
Best.nr 47-08905-5
Tryck.nr 47-08905-5-00
F Ö R E TA G S E K O N O M I B /A-B S M Å F Ö R E TA G A N D E B /A-B ENTREPRENÖRSKAP
Fakta - omslag.indd 1
09-06-11 13.16.27
E 2000 Combi B Faktabok ISBN 978-91-47-08905-5 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Karin Landmér Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Figurer: Daniel Sjöfors, Blå Huset Upplaga 1:1 Tryck: Elanders 2009
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
E2000_Combi_B_kap_0.indd 2
09-07-09 10.31.38
Detta är
!
förenar kunskaper i företagsekonomi med småföretagaranda och entreprenörskap. Materialet är lämpligt för kurser där man vill lyfta fram nytänkande tillsammans med företagande. B lämpar sig för alla som läser Företagsekonomi B, alternativt A–B, och/eller Småföretagande B, alternativt A–B, på gymnasiet och komvux. Boken inleds nämligen med en kortfattad version av A-kursen. Combi B lämpar sig således för den som läser både A- och B-kursen eller som vill ha en kortare repetition av A-kursen för att sedan inrikta sig på B-kursen. E2000 Combi passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande, såväl på gymnasiet och komvux som inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) och annan vuxenutbildning. E2000 Combi passar också mycket bra för självstudier och distansstudier. inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet är starkt verklighetsförankrat genom exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg. Målsättningen är att skapa en aktiv inlärning med fokus på ekonomi ihop med entreprenörskap. Det rika utbudet av exempel och reportage från verkligheten ger en god inblick i att både starta och driva eget företag. Materialet kan med fördel kombineras med Ung Företagsamhet eller med andra typer av företagsprojekt. B består av en klargörande och intresseväckande Faktabok samt en Problembok som innehåller rikligt med övningar av olika slag. Med Problemboken finns en dvd med interaktiva övningar på bokens kapitel, bl a bokföring och bokslut, videointervjuer med företagare och filmer kopplade till övningsuppgifter, blanketter etc som används i materialet. Fakta ger bra inblick i verklighetens småföretag genom intresseväckande exempel och företagsreportage inom ett stort antal aktuella branscher. Det inkluderar även ett antal ”följetongsexempel” som förstärker förståelse för sammanhang och helhetsuppfattning.
Förord •
E2000_Combi_B_kap_0.indd 3
3
09-06-11 11.18.56
Fakta anknyter till det framgångsrika E2000-konceptet med en lättfattlig, berättande och informativ text, inramad av en inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton. Begreppsförklaringar i marginalen och fylliga sammanfattningar ger stöd för repetition, inlärning och prov. Som stöd för elevaktiva arbetssätt finns också flera praktiska checklistor, samt baktill i boken en ”Entreprenörens ordlista” – med begreppen även på engelska. PROBLEMBOK innehåller rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad, vilket ger en stegvis förstärkt inlärning. Den problemorienterande pedagogiken finns också med i olika praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang. Större projektarbeten förstärker kunskaper och färdigheter, bl a genom aktiv användning av webben, men utvecklar också nytänkande och social kompetens. PROBLEMBOK bidrar också till elevaktiva arbetssätt genom att boken innehåller digitalt stöd. Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Visma ekonomiprogram Administration 500 via Libers hemsida, gå in på E2000 Combi.
Författargruppen till E2000 Combi B har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Marie Asserlind är lärare och utbildningskonsult inom marknadsföring, Cege Ekström är konsult och lärare inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare, Anna Hjalmarsson är lärare i ekonomiska ämnen och redaktör för tidningen Handel & Ekonomi, Per Hörberg är internationell miljöhandläggare och journalist, Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen och Louise Kruse är ekonom, journalist och egen företagare.
Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion
4
• Förord
E2000_Combi_B_kap_0.indd 4
09-06-11 11.18.57
Innehåll Inledning Företaget i världen 10 Lönsamhet och hänsyn – kärnan i företagande 12
Block 1: Grunder & repetition 15
1 Eget företag 16 Varför starta företag? 18 Det börjar med en affärsidé 18 H&M jobbar med trender och funktion 20 Affärsmodellen beskriver verksamheten 21 Svenska Statoil – ett mönster att följa 23 Affärsplanen 24 Företagets intressenter 25 Olika företagsformer 26 Registrering av företag och domän 28
2 Lönar sig företaget? 30 Vinst krävs för överlevnad 32 Intäkter och kostnader måste beräknas 32 Uppföljning och avvikelser 34 Likviditetsbudget 35 Bra produkter och trendig design ger lönsamhet på sikt 38 Hur kan likviditeten förbättras? 39
4 Vägen till marknaden 54 Från affärsidé till affärsplan – och vidare ut på marknaden! 56 Produkt och varumärke 56 Glass – en kringprodukt som säljer bra 57 Produktcykeln – till hjälp vid planeringen 58 Positionera företagets produkter 60 Bevaka trender och konkurrenter 60 Att konkurrera om kunden – 4P:n eller fler? 61 Från hela världen – till butik och ut på webben 65 Olika distributionsvägar till kunden 66 Aktivitetsplaneringen styr marknadsföringen 70
5 Miljö och etik i företagandet 74 Hur hänger miljö, etik och företagande ihop? 76 Ekonomi – att hushålla med resurser 77 Nya bränslesnåla tjänster – miljöhänsyn & ekonomi 78 Hållbar utveckling – Vad är det? 78 Företagen möter omvärldens krav – och tjänar pengar på det 80 The House of Fair Trade – Rättvisa som affärsidé 82 CSR – företagens verktyg för miljö- och etikfrågor 83 Nya krav kan ge nya möjligheter 84
6 Kortfattat om bokföring och bokslut 90 3 Försäljningspriset är avgörande 42 Flera faktorer avgör priset 44 Priskalkyl 45 Beräkna påläggsprocent 47 Beräkna moms 48 Stabila priser inger förtroende 49 Marginalen – det som blir kvar 50 Stationens läge avgör priset 52
E2000_Combi_B_kap_0.indd 5
Koll på ekonomin 92 Dubbel bokföring 92 Kontantbokföring 95 Grundbokföring 96 Man måste följa upp på sin ekonomi! 98 Bokslutet – ett avslut på året 99
Innehåll •
5
09-05-26 09.47.51
Block 2: Organisation och ledarskap 107
7 Organisation 108 Varför organiserar man ett företag? 110 Ideella organisationer och föreningar 113 Ideell organisation – många likheter med företag 113 Styra mot mål 114 Organisationsschemat visar hur allt hänger ihop 115 H&M:s organisation speglar kundernas behov 116 Formella och informella organisationer 118 Projektorganisation 120 Styrkan med att arbeta i projektform 121 Kombination av flera organisationstyper 122
8 Personal & rekrytering 124 Rekrytera och anställa 126 Befattningsbeskrivningen 129 Lagandan – en viktig del vid rekryteringen på HM 130 Bemanningsföretag 131 Bemanningsföretag – vägen till en fast anställning 132 Outsourcing 132
10 Nätverk 144 Företag i nätverk 146 Olika typer av nätverk 147 Personliga nätverk 148 Professionella nätverk 148 Nätverkande i praktiken 150
11 Arbetsrätt & arbetsledning 152 Avtal och lagar reglerar arbetsmarknaden 154 Vad är ett kollektivavtal? 154 Lagen om anställningsskydd (LAS) 155 Anställningsavtal 155 Anställningsformer 155 Uppsägning 157 Border Music – ”Att säga upp någon är lite som att göra slut” 159 Avsked 160 Övriga lagar på arbetsmarknaden 160 Diskriminering 162
9 Ledarskap 134 Ledare och chefer 136 Butikschef och personalledare 137 Coachning 138 Mottot är glädje, information och diskussion 139 Kommunikation – information 140 Att få medarbetarna att trivas med teamarbetet – chefens ansvar 141 Är det skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap? 142
6
• Inneh å l l
E2000_Combi_B_kap_0.indd 6
09-05-26 09.48.03
Block 3: Kalkylering 165
12 Bidragskalkylering 166 Vad är en bidragskalkyl? 168 Särintäkter och särkostnader 168 Sälja outnyttjad kapacitet 169 Täckningsbidrag – från olika avdelningar 171 Täckningsgraden – ett rättesnöre 171 Bättre miljö & bättre lönsamhet 172 Fredros Gård – En lönsam satsning på miljö och kvalitet! 173
14 Investeringskalkyl 190 Investera eller inte? 192 Kalkylen – ett underlag för beslut 192 Investeringskalkylens tre delar 193 Byggnation innebär stora investeringar – och risker 195 Olika metoder för investeringskalkyl 196 Kalkylränta – en fjärde byggsten 198 Investering med leasing 202
13 Lönsamhetsberäkning 176 Är företaget lönsamt? 178 Volymen inverkar på lönsamheten 178 Företag som säljer endast en typ av produkter 180 Företag som säljer flera olika produkter 183 Fler biljetter måste säljas 186 Säkerhetsmarginal – avståndet till nollresultat 187 Rätt kapacitet på sikt 187 Stordriftsfördelar 188
B Innehåll •
E2000_Combi_B_kap_0.indd 7
7
09-05-26 09.48.10
Block 4: Marknadsföring 207
15 Marknadsplanering 210 Varför är det viktigt att marknadsplanera? 212 Marknadsplaneringen – en process i flera steg 213 Steg 1: Nulägesanalysen – var startar vi? 213 Steg 2: Mål – vart vill vi nå? 218 Steg 3: Strategiska beslut – marknadsföring på lång sikt 219 Steg 4: Taktik – marknadsföring på kort sikt 221 Steg 5: Uppföljning – att lära för framtiden 221 Kampanjplanering för dvd-filmer 223
18 Den taktiska marknadsföringen 264 Från affärsidé till taktik 266 Marknadsmixen – utifrån kundens perspektiv 266 Tillgänglighet och kommunikation 269 De taktiska vägvalen 270 H&M säljer en livsstil 271 Konsten att kommunicera 272 Att välja rätt målgrupp 272 AIDAS hjälper dig att nå målet 275 Att utforma budskapet 276 Att välja media 279 Satsar på hemsida med bra träffresultat 281
16 Marknadsundersökningar 226 Att känna sin marknad 228 Hur kan du få fram den information du behöver? 228 Hur planerar du en marknadsundersökning? 234 Att ställa rätt frågor på rätt sätt 236 Fråga alla – eller välja ut vissa? 237 Hur presenteras resultatet av undersökningen? 239 Kvalitativa undersökningar – när du vill veta varför 240 Stor och kostnadseffektiv webbundersökning kring nöjen 241
19 Mer om media och mediaval 284 Vilken mediamix ger bäst effekt? 286 Kampanj med provokation och humor 287 Olika media – olika egenskaper 288 Annons i fackpress och sponsring passar vår målgrupp 289 Personlig försäljning – effektivt men dyrt 300 Första intrycket kan vara avgörande 303 Försäljning i butik 304 Telefonförsäljning 304
17 Att bygga långsiktiga kundrelationer 244 Fokus på kundlojalitet 246 Hit återkommer såväl diplomater som kompisgäng! 248 Relationsmarknadsföring – RM 249 Relationsmarknadsföring – H&M knyter kunderna till sig 250 Att bygga kundlojalitet 251 Sponsrar Elvisgalor – uppskattat av kunderna 252 Hur skapas ett starkt varumärke? 255 Etik och miljöhänsyn 258 Att vara trovärdig 258 Kaj vill minska kundernas klimatpåverkan 259
8
20 Marknadens spelregler 306 Syftet med lagar, regler och riktlinjer 308 Företagens egna riktlinjer 308 Marknadsföringslagen – skyddar konsumenter och näringsidkare 309 Lagen om distans- och hemförsäljning 315 Andra marknadsföringslagar 316 Könsdiskriminerande reklam 317 Konkurrenslagstiftning 319 Miljölagstiftningen 322 Miljötänkande ska inte klinga falskt 323
• Inneh å l l
E2000_Combi_B_kap_0.indd 8
09-05-26 09.48.21
Block 5: Bokföring & bokslut 327
21 Bokföringsrutiner 328 Alla affärshändelser måste bokföras 330 Vem gör bokföringen? 330 Emma – det lilla företagets ekonomiavdelning 331 Verifikationerna är bevis 332 Kontering före registrering 333 Kontering vid försäljning 335 Kontering vid inköp 337 Redovisning av momsen 338 ”Även stora företag har en gång varit små” 340 Kontering av personalkostnader 341 Lön till ägare 344 Inköp av inventarier, fordon m m 345 Affärer med utlandet 346
22 Bokslut med periodisering 350 Vad menas med periodisering? 352 Värdera tillgångar och skulder 352 Värdera anläggningstillgångar 352 Värdera varulager 355 Inventering tre gånger om året 356 Tillfälliga fordringar och skulder 358 Företag med förenklat årsbokslut 362
23 Ekonomiska rapporter 364 Rapporterna visar hur företaget går 366 Bokföringslagens krav 366 BAS-kontoplanen underlättar dokumentationen 369 Årsredovisning för de stora 371 Årsredovisning – mer än bara siffror 373 Förenklat för de små 374 Revisorn granskar 374 Redovisa miljöarbetet 375
24 Uppföljning och nyckeltal 378 Hur gick det egentligen? 380 Nyckeltal – verktyg för jämförelser 380 Vad säger nyckeltalen? 381 Lönsamhet visar förtjänsten 381 Finansiell balans visar betalningsförmågan 384 Kapacitetsutnyttjande visar hur tillgångarna används 385 Nyckeln till framgång 386 Analys av nyckeltal 388
Checklista för affärsplan 390 Marknadsföringslagens förbudslista 392 Entreprenörens ordlista 393 Nyttiga adresser 401 Sakregister 405
In nehåll •
E2000_Combi_B_kap_0.indd 9
9
09-05-26 09.48.31
Miljö och etik i företagandet
innehåll Ekonomi – att hushålla med resurser
The House of Fair Trade – Rättvisa som affärsidé
Nya bränslesnåla tjänster – miljöhänsyn & ekonomi
CSR – företagens verktyg för miljö- och etikfrågor
Hållbar utveckling – Vad är det?
Nya krav kan ge nya möjligheter
Företagen möter omvärldens krav – och tjänar pengar på det
Sammanfattning
Hur hänger miljö, etik och företagande ihop?
E2000_Combi_B_kap_5.indd 74
09-05-26 10.02.43
5 Lilla Kafferosteriet i Malmö är en kaffebar med eget rosteri och butik mitt i stan. Här serverar Filip Åkerblom och hans kollegor färskt nyrostat kaffe i en inspirerande miljö. Företaget etablerades 2006 som pionjär inom specialkaffebranschen med sitt microrosteri och spårbara kaffe.
1.
Varför har ni satsat på spårbart kaffe?
2.
Ger det en merkostnad att erbjuda spårbart kaffe?
– Kaffe är världens näst största handelsvara, vilket gör att det finns mycket global politik, ekonomi och etik inblandat i affärsområdet. Spårbarhet är den enda öppna metod som ger konsumenten möjlighet att spåra sitt kaffe till dess ursprung och att därigenom få mer kunskap och förståelse om de förhållanden som råder där, förklarar Filip.
– Spårbart kaffe ger inga merkostnader, bara mer kunskap!
3.
Lönar det sig att erbjuda spårbart kaffe?
4.
Finns det några problem med att erbjuda spårbart kaffe?
5.
Är detta ett ”idealistiskt” eller ett affärsmässigt beslut?
– Lönsamheten ligger i förtroendet som skapas i den öppna kundrelationen. Kunder som söker kunskap och kvalitet har definitivt en starkare köpkraft, eftersom de vet mer och inte behöver söka trygghet i ett varumärke eller i speciella märkningssystem.
”Kunder som söker kunskap och kvalitet har definitivt en starkare köpkraft”
– De problem som kan uppstå är kommunikationssvårigheter, speciellt när det gäller mindre aktörer. Språk och kunskap utgör ju grundstenar vid en transparent handelskedja.
– Detta är ett idealistiskt och affärsmässigt beslut, konstaterar Filip.
5. M i ljö o c h e t i k i f ö re t a g andet •
E2000_Combi_B_kap_5.indd 75
75
09-05-26 10.02.49
Nätverk
innehåll Företag i nätverk
Professionella nätverk
Olika typer av nätverk
Nätverkande i praktiken
Personliga nätverk
Sammanfattning
E2000_Combi_B_kap_10.indd 144
09-05-26 10.13.30
10 10 Jeanette Bäfverfeldt är projektledare på Länsstyrelsen i Västra Götaland och arbetar med utveckling av kvinnors företagande på landsbygden.
1.
Hur arbetar du?
2.
Vad innebär begreppet nätverk?
3.
Hur bildas ett nätverk?
– Jag organiserar, stöttar och ger råd till de entreprenörer som har idéer de vill utveckla. Det finns många entreprenörer med idéer. Våra samarbetsparters är bland andra Tillväxtverket och Almi. Vi arbetar med professionella nätverk och branschnätverk.
– Som jag ser det finns det två tolkningar av begreppet. En av dem är att det är ett sätt att träffa folk på. Den andra är att det ger en möjlighet att sätta sig själv och sitt företag i ett sammanhang och lära av varandra.
– Nätverken som vi arbetar med uppkommer genom behov från deltagare på idéseminarier som vi anordnar. Initiativet kommer nerifrån och vår roll är att hjälpa till att organisera. Alla nätverk som vi arbetar med har sin utgångspunkt i människors egna behov.
4.
Kan du berätta lite om nätverk som projekt?
5.
Hur kan nätverk gynna företagande?
– Nätverkande bygger på människors lust att driva och ta egna initiativ. Ett nätverk som startar uppifrån kan därför få problem. Ett nätverk som är tidsbestämt behöver inte alls vara negativt och engagemanget i gruppen kan vara större. Det sägs att en aktiv person som ”nätverkar” träffar minst 15 personer i veckan. För att de här träffarna ska vara meningsfulla måste någon form av meningsoch kunskapsutbyte ske.
”Nätverkande bygger på människors lust att driva och ta egna initiativ”
– Att vara med i ett eller flera nätverk kan liknas vid att gå till en marknadsplats. Alltså kan man ställa sig frågan: ”Hur kan vi tillsammans agera för att bli framgångsrika?” Det finns helt klart flera marknadsföringsfördelar.
1 0 . N ä tv erk •
E2000_Combi_B_kap_10.indd 145
145
09-05-26 10.13.32
Företag i nätverk
Nätverksträffar kan ge värdefulla nya kontakter och tillfälle att utbyta erfarenheter kring det egna företagandet. Här diskuteras allt ifrån hemsidor, bokföring och prissättning till hur man bäst fördelar sin tid mellan uppdrag och företagsadministration.
exempel 1
De flesta företag i Sverige är små. Trots sin storlek vill de gärna ha stora order som ger jobb månader framåt. Det underlättar planeringen av verksamheten och ger en ekonomisk trygghet. Många företag löser detta genom samarbete med andra företag. De jobbar i vad man kallar nätverk. Vissa nätverk utökar kompetensen. Exempelvis kan en sprängfirma samarbeta dels med ett grävmaskinsföretag, dels med ett företag som har dumpers. På så sätt kan de ta sig an en hel lösning för kunden, dvs spränga, gräva undan och frakta bort material. Fördelen med denna typ av samarbete är att de olika företagen ordnar jobb åt varandra. Tillsammans känner de av marknaden mer effektivt. Andra nätverk utökar ”företagets” storlek. Detta sker genom samarbete med konkurrenter. Ett litet sprängföretag vågar inte åta sig större jobb. Men tillsammans med en konkurrent kan företaget åta sig även dessa jobb. Det kan t ex gälla ett sprängningsarbete för utbyggnad av ett butikscentrum. Fördelen med denna typ av nätverk är att marknaden vidgas och man får nya större kunder. Mindre företag kan få stordriftsfördelar genom att samverka med andra liknande företag, t ex i så kallade frivilliga kedjor. Man gör då gemensamma inköp och gemensam marknadsföring för att få ner såväl rörliga som fasta kostnader per produkt, och även få en större försäljningsvolym. Exempel på frivilliga fackkedjor är AudioVideo (radio och tv), Team Sportia (sportprodukter), Mio (möbler) och Hemmabutikerna (vitvaror). Även franchising ger liknande fördelar. Ett annat sätt att nå stordriftsfördelar är att sälja över Internet och på så sätt nå en större marknad.
Nätverk kan skapa nya möjligheter Intrack HB är ett företag som säljer e-learning på nätet samt en bok. Företaget nådde tidigare ett högst begränsat antal kunder. Genom ett samarbete med Edsbäcker Konsulter AB, som bedriver utbildningsverksamhet i olika företag, har antalet kunder ökat. Dessutom stärker båda företagen sin kompetens. Edsbäcker Consulting kan nu sälja föreläsningar, e-learning och bok. Ett starkt produktpaket. Genom att samarbeta med en annan utbildningsanordnare, Consultus, har man lyckats nå även deras kunder. På så sätt har Intrack HB nu kunder som Ericsson och Volvo, något som man aldrig skulle ha klarat på egen hand.
146
• 10. N ä t v e r k
E2000_Combi_B_kap_10.indd 146
09-05-26 10.13.37
Olika typer av nätverk Nätverk – Ett oftast informellt kontaktnät.
Nätverk är en ganska informell organisationsform, något som allt fler företag anammar – åtminstone för sina kontakter utanför företaget. Nätverken är till för att skapa personliga kontakter och öppna nya affärsmöjligheter. Ett annat skäl till att bilda nätverk kan vara att ge mindre företag möjlighet till gemensamma träffar, föreläsningar eller utbildningar. Ett affärsmässigt nätverk kan även innebära att riskerna sprids vid större investeringar, och att man kan dra nytta av varandras namn och rykte. Nätverk inom företagande brukar delas in i fyra typer:
10
1. Nätverk där företagen utbyter information. 2. Nätverk där företagen har utbyte av resurser, varor eller tjänster. 3. Nätverk där företagen samarbetar, t ex kring hur de ska agera i en viss situation. Branschorganisationer är ett exempel på detta. 4. Nätverk där företagen samarbetar för att klara en affär eller ett uppdrag.
exempel 2
Ett nätverk är till för att stärka relationerna både inom och utanför företaget. Ibland skapas nätverk som endast är till för vissa typer av företag eller personer, t ex nätverk för kvinnliga chefer eller unga VD:ar.
Nätverk för ledare under 40 Patricia Eklöv arbetar i familjeföretaget Friggahuset som säljer vitvaror enligt ett lagerförsäljningskoncept. Företaget ägs av grundaren JanErik Eklöv, Patricias pappa. Patricia är med i nätverket för unga VD:ar för personer i ledande ställning, såsom VD eller platschef, som ännu inte fyllt 40 år. Patricia är med trots att hon ännu inte är VD (det är fortfarande hennes far), men hon förväntas bli det inom en snar framtid. Syftet med Unga VD:ar är bland annat att höja kompetensen inom vissa utvalda områden och att få en personlig utveckling som ledare.
av kunskap. Nätverket ger möjlighet att dryfta småföretagarnas vardagsproblem, alltifrån personalfrågor till ekonomifrågor.
Nätverket träffas några gånger per år. Patricia, som är en av två tjejer i nätverket, tycker att idén är bra. – Det är nyttigt att träffa företagare från andra branscher, säger hon. Trots att alla har olika bakgrund så är det ingen större skillnad på behovet
1 0 . N ä tv erk •
E2000_Combi_B_kap_10.indd 147
147
09-05-26 10.13.39
Mer om media och mediaval
innehåll Vilken mediamix ger bäst effekt?
Personlig försäljning – effektivt men dyrt
Kampanj med hopp och humor
Första intrycket kan vara avgörande
Olika media – olika egenskaper
Försäljning i butik
Annons i fackpress och sponsring passar vår målgrupp
Telefonförsäljning Sammanfattning
Laddade varumärken
E2000_Combi_B_kap_19.indd 282
09-05-26 10.44.12
19 19 Helena Ekström arbetar som copywriter på den digitala reklambyrån Tewonder i Stockholm. Internet är huvudkanal för de reklambudskap som Helena utformar.
1.
Vilka är era kunder?
2.
Hur avgör ni vilka medier som passar kundens syfte bäst?
3.
Vilka mediakanaler ökar mest just nu?
4.
Finns det någon mediakanal som du anser används allt för sällan?
5.
Vad är det viktigaste att tänka på när man väljer mediakanal?
– NK, SVT, Karamellkungen, Sveriges Radio, Yrmis och Expressen, för att nämna några.
– Vi utgår alltid från Internet som huvudkanal. Men inom webben är det sedan alltid en avvägning var man ska synas vid annonsering.
– Internet som kanal ökar starkt. Allt fler företag väljer nu att styra om sina budgetar ett steg från de traditionella reklamkanalerna, som tryckta annonser och tv, för att i stället kommunicera på Internet. Dels för att det idag är billigare, dels för att vi har ändrat vårt beteende de senaste åren – hur vi söker och tar in information.
”Allt fler företag väljer nu att kommunicera på Internet”
– Det har tagit tid för många kunder att inse potentialen och styrkan med att använda Internet som huvudkanal, men här kommer det att ske en stor förändring inom de närmsta åren, menar Helena.
– Det viktigaste är att alltid utgå från kundens behov och var kunden finns. Om företaget har sin verksamhet på Internet är det i allra högsta grad den kanal som bör väljas i första hand. Sedan kan man möjligtvis stödja upp med andra kanaler. Ofta kan även idén avgöra val av kanal, en bra idé ska inte tvingas in i ett visst format bara för att kunden beställt exempelvis en tryckt annons. Där är det viktigt att vara ärlig mot kunden med vad man tror fungerar bäst, avslutar Helena.
1 9 . M e r o m m e d i a o c h m e d i av al •
E2000_Combi_B_kap_19.indd 283
283
09-05-26 10.44.14
10 000 barn som knatar – vilket event! Skånemejerier arrangerar varje år Kalvinknatet, en löpartävling som genomförs tillsammans med lokala friidrottsföreningar på flera orter i södra Sverige.
Vilken mediamix ger bäst effekt? Kommunikationseffekt – Förmåga att få maximalt utfall av varje satsad marknadsföringskrona.
Vilken eller vilka mediakanaler som passar bäst beror på syftet med kommunikationen och vilken målgrupp man vill vända sig till, samt vilken kommunikationseffekt man vill uppnå. Kommunikationseffekten är ett resultat av: • Impact – budskapets genomslagskraft • Räckvidd – hur stor andel av målgruppen man når • Frekvens – hur många gånger man når målgruppen med sitt budskap • Timing – att budskapet kommer i rätt tid Impact betyder genomslagskraft eller den effekt reklamen behöver ha för att nå igenom informationsbruset på marknaden. Tv-reklam och personlig försäljning är media som historiskt sett valts för att de kan nå igenom bruset. Events är ett medium som ökat de senaste åren och som kan utformas så att det får stor genomslagskraft. Räckvidd handlar om hur stor andel av målgruppen man vill nå. Tv, radio och rikstäckande dagstidningar når många läsare vid ett tillfälle. Genom att dividera kostnaden för t ex ett annonsinförande med räckvidden (antal nådda mottagare) får man fram kontaktkostnaden för den aktuella tidningen. Frekvens är ett mått på hur många gånger man når sin målgrupp med samma reklam. En tv- eller radiospot sänds sällan bara en gång utan repeteras ett flertal gånger. Ju fler repetitioner, desto större chans att målgruppen uppfattar budskapet. Utomhusreklam, som människor kanske går förbi flera gånger om dagen, har förmåga att bygga frekvens beroende på var den är placerad. Timing utgår från att man känner till köpprocessen hos sin målgrupp och att man vill nå målgruppen vid rätt tillfälle för att få effekt på reklamen. Julsaker marknadsförs inte i juli!
284
• 19. M e r o m me d i a o c h me d i a v a l
E2000_Combi_B_kap_19.indd 284
09-05-26 10.44.16
Direktmarknadsföring – DM Direktmarknadsföring (DM) – Reklam som skickas direkt till mottagarens brevlåda.
Direktreklam är ett medium som används både i massmarknadsföringen – i form av breda oadresserade kampanjer, och i relationsmarknadsföringen – i form av mer kundanpassad adresserad reklam. Oadresserad DR innebär att man når t ex alla på en ort genom postutdelningen. Adresserad DR bygger på att man väljer ut en specifik målgrupp genom olika typer av register och adresserar utskicket till de specifika personerna. Det finns flera företag som tillhandahåller olika typer av register. Adresserad DR lämpar sig bäst för smala målgrupper som tydligt går att identifiera, t ex alla nyinflyttade inom ett visst bostadsområde. Med ny teknik som CRM-system (Customer Relationship Management) bygger allt fler företag upp egna kunddatabaser och adressregister för direktmarknadsföring till befintliga kunder.
19
Internet och andra digitala medier Webben är speciell som mediakanal eftersom besökaren själv avgör vilka hemsidor, bloggar, nätverksplatser etc som besöks, samt hur ofta. Därför är det inte möjligt att planera reklamaktiviteter på webben utifrån impact – räckvidd – frekvens. En webbsida är en utmärkt kanal för att ge fördjupad information till dem som är intresserade och själva söker efter information. Dessa människor har ofta en tendens att sprida sina kunskaper vidare och dela med sig av synpunkter, tips och idéer till andra likasinnade. Förr frågade man vänner och kollegor, nu kan man fråga på nätet och med sin mobiltelefon.
Hungrig? Via Google hittar du lätt en sponsrad länk till onlinepizza.se där du kan beställa din egen favoritpizza. Inom 30 sekunder får du en bekräftelse från den lokala restaurangen på att beställningen gått fram. Omvänt kan de anslutna pizzeriorna använda nätet för att skicka ut specialerbjudanden till sina kunder, de dagar då försäljningen är låg. Nöjda kunder tipsar gärna vänner och bekanta om tjänsten.
1 9 . M e r o m m e d i a o c h m e d i av al •
E2000_Combi_B_kap_19.indd 289
289
09-05-26 10.44.47
fakta Internetannonseringen ökar Annonsering on-line omsatte i slutet av 2007 för första gången mer än tv-reklam. Den kraftiga uppgången för Internetannonsering fortsatte under hela 2008. Dagspressen, som fortfarande är det största reklammediet i Sverige, tappade dock rejält under 2008. Finanskrisen, i slutet av året, drabbade dagspressen särskilt hårt, medan Internet, tv och populärpressen kom lindrigare undan. Bland de verkliga vinnarna 2008 finner man ett antal mindre medier: mobilannonsering, bioreklam och butiksmedia. Källa: IRM (Institutet för reklamoch mediestatistik)
Sociala medier – Samlingsbegrepp för teknik som tillåter användarna själva att publicera sina åsikter och synpunkter och dela dessa med andra. T ex bloggar, wikis, chattar och olika Internetforum.
Eftersom företaget i denna process förlorar kontroll över både budskapet och spridningen kan man säga att webben inte är särskilt effektiv som mediakanal. Å andra sidan finns det ingen annan kanal som lika snabbt och till lika låg kostnad kan göra ett företag känt i nästan hela världen. En starkt växande mediakanal De låga kostnaderna och möjligheten att nå många människor är en orsak till att Internet på senare år exploderar som mediakanal. En annan orsak är att budskapen kan anpassas till olika målgruppers behov och intresse på ett helt annat sätt än tidigare. Det tredje, och kanske viktigaste, skälet är att sociala medier som intresserade människor – via sociala medier som bloggar, nätverk, diskussionsforum och andra verktyg – själva sprider informationen vidare till andra intresserade. Man kan säga att ”målgruppen bearbetar målgruppen” – vilket skapar helt nya förutsättningar för marknadsföraren. På webben gäller det att lyssna och försöka förstå varför folk tycker och tänker som de gör och sedan anpassa produkter, erbjudanden och budskap till detta – snarare än att med massiva reklaminsatser övertrumfa konkurrenterna i mediabruset. Förr använde man nätet som ett billigt komplement till traditionella mediakanaler. Idag håller webben på att bli ett huvudmedium, medan traditionella media används för att locka besökare till webben.
Kända personer som tycker till på en blogg kan ge stort genomslag. Här framför chefredaktören för Veckorevyn, Ebba von Sydow, sina synpunkter på olika varumärken på sin blogg. (www.veckorevyn.com/mode/ebbasblogg).
290
Med en enkel tidningsannons leder företaget besökare till sin hemsida för att där ge mer information, locka till dialog och kanske även sälja varor eller tjänster direkt över nätet.
• 19. M e r o m me d i a o c h me d i av a l
E2000_Combi_B_kap_19.indd 290
09-05-26 10.44.53
exempel 1 Affiliate marketing – nätverk för webbannonsering Via företag som erbjuder så kallad affiliate marketing kan en annonsör, som t ex Ginza, marknadsföra sina erbjudanden på en mängd hemsidor, portaler, communities, bloggar, nyhetsbrev etc som riktar sig till den målgrupp man vill nå. För detta betalar Ginza en provision på allt som de förmedlade kunderna köper när de slussats till Ginza via affiliaternas webbplatser. Affiliate marketing-företaget administrerar och mäter all trafik på hemsidorna samt gör statistikuppföljning, fakturerar och sköter utbetalningarna mellan annonsören och affi-
19
Via exempelvis en kampanjbanner som placeras ut på utvalda webbplatser kan Ginza nå ett stort antal intresserade och bjuda in dem till sin kampanjsajt.
liaterna. TradeDoubler och Doublenet är två företag som erbjuder affiliate marketing.
”Egna” nät – för medarbetare och kunder
Extranät – Webblösning med information åtkomlig för ett företags externa partners.
exempel 2
Webben används också ofta till att underlätta dialogen med medarbetare, återförsäljare, serviceverkstäder, kunder och olika typer av samarbetspartners. Ett intranät är en företagsintern webb för de anställda. Ett extranät, i motsats till ett intranät, är en specialdesignad webblösning för kunder, leverantörer och externa samarbetspartners där man kan utbyta detaljerad information om produkter, leveranstider och liknande. Informationen på intranät och extranät skyddas givetvis mot intrång från obehöriga av brandväggar och olika behörighetskoder.
Hall Miba – lade om helt till nätet Hall Miba är Sveriges största oberoende grossist när det gäller bilrelaterade produkter för landets bensinstationer. I sortimentet finns allt från bilschampo till torkarblad. Trots stort kundunderlag och stabil utveckling har Hall Miba valt att lägga om verksamheten helt. Ordermottagning per telefon och faxlistor har er-
satts av en modern e-handelssajt med kundlogin och nischade kunderbjudanden. Överblicken över sortimentet ökar, beställningarna går snabbare och butikspersonalen får bättre stöd när det gäller att hjälpa kunden att välja rätt produkt. I nästa fas har man för avsikt att utveckla lösningar som påverkar och hjälper även slutkunden – och därmed ökar försäljningen.
”Torkarbladsskolan” är en kort instruktionsfilm, en s k web cast, som ligger på Hall Mibas hemsida och visar hur det går till att byta torkarblad på en bil. Bra för personalen i butikerna att känna till.
1 9 . M e r o m m e d i a o c h m e d i av al •
E2000_Combi_B_kap_19.indd 291
291
09-05-26 10.44.55
fakta Några av verktygen i den digitala verktygslådan Verktygen på nätet utvecklas ständigt. Här följer några av de mest använda: • Hemsida, en grupp av informationssidor som ett företag eller en organisation använder för att presentera sig på webben. Skriv rakt och enkelt utan att skryta och lova framförallt inte saker som inte kan hållas. Försök att hålla webbsidan ständigt uppdaterad och spännande så att den lockar besökaren att återkomma. Ett CMsystem (Content Management) hjälper dig att hålla reda på och snabbt publicera information, utan att du behöver använda HTML. På nätet kan du hitta hundratals CM-system, från sådana som är nästan gratis till sådana som kostar över miljonen. • Kampanjsajt, en från hemsidan fristående webbplats med specifika budskap och erbjudanden, ofta kopplade till kampanjer i andra media. • Sökmotoroptimering, utformning av webbplatsen så att företaget hamnar högt upp på sökmotorernas rankinglistor. Ca 80 % av all trafik som kommer in på en hemsida beräknas komma från sökmotorerna, främst Google. De allra flesta besökarna klickar på de tre översta träffarna i listan. För att hamna där gäller det att förstå vilka ord kunderna söker på och se till att dessa ord förekommer ofta och på en framträdande plats på sidan, samt att se till att man får många länkar från andra webbplatser till sidan, men också veta hur programkoden skrivs. Det finns idag verktyg som läser av hur sökmotorerna jobbar och anpassar sina rekommendationer till detta. Genom att googla på ”SEO” (Search Engine Optimization) finner du massor av tips och länkar till företag som kan hjälpa dig med att få din hemsida högt rankad.
292
Företaget ”Best2Music. se” säljer sina produkter via en webbutik. De finns också med på portalen ”HittaButik.se” under rubriken ”Film & musik”. På webbutikens startsida har besökaren möjlighet att registrera sig för ett nyhetsbrev som kommer via e-mail med erbjudanden och senaste nytt.
• 19. M e r o m me d i a o c h me d i av a l
E2000_Combi_B_kap_19.indd 292
09-05-26 10.44.59
tv 286 tv-reklam 286 tvåvägskommunikation 266 tvärkontroll 97 täckningsbidrag 168, 171, 182 täckningsbidrag 2 171 täckningsgrad 171, 185
utfall 34 utförsäljning 312 utgift 34 utgående behållning 35 utgående moms 48, 93 utomhusreklam 287 utställningar 296
underkonto 334, 353 underleverantör 180, 258 ungdomsstudie 215 uppföljning 34, 221, 280 uppförandekod 83, 86, 259 upplevd kvalitet 245 upplupna intäkter 358 upplupna kostnader 360 uppsägning 157 uppsägningstid 158 urval 127, 236 urvalsundersökning 235 utbetalning 34
variationsköp 272 varuförbrukning 33 varuhandeln 180 varukostnad 33 varulager 39, 352, 355 varumärke 217, 252 varumärkesdokument 308 varumärkesplattform 253 web 2.0 278 webben 278, 289, 291, 294 webbmarknadsföring 294 webbpanel 230, 238 webbplats 294
webbsida 289, 292 webbundersökning 230 webbutik 292 web casts 293 Weber, Max 119 verifikation 330, 332 verifikationslista 96 verkliga värdet 357 vertikal konkurrens 321 videoreklam 286 vikariat 156 wikis 293 vilseledande efterbildningar 312 vilseledande förpackningsstorlekar 312 vilseledande marknadsföring 310 vilseledande påstående 311 vinstmarginal 381, 382 virtuella världar 293 virusmarknadsföring 293, 295 vision 217, 253
viss säsong 156 vite 311, 323 värdeminskning 33, 352 YouTube 244, 293 åklagare 323 ångerrätt 315 årsbokslut 366 årsomsättning 367 årsredovisning 371, 380 återanvändning 322 återföring 361 återkoppla 71 återvinning 322 öppet köp 56 öppna frågor 234 övertidsblockad 161 över-/underskott 35
Bildförteckning Abba Seafood s. 273 AbleStock s. 28, 32, 46, 47, 50, 51:1, 58, 76, 80, 93, 101, 102, 103, 149, 169, 170, 171, 172, 184, 185, 201, 235, 328, 330, 345, 347:1, 348, 355:2, 357, 359, 366, 367 Actera s. 295:2 Aftonbladet, Felipe Morales s. 186 Audi s. 60 Bang & Olufsen s. 245:2 Bernstone, Niklas s. 285:1 Blingo s. 66 Carlsson, Lars O s. 196 Cheap Monday, Gustav Karlsson Frost s. 298:1 Cordovan Group s. 365 DemCollective s. 259 Dubee, Kaarina s. 84 Edsbyn s. 352 Ekolådan, Lina Eriksson s. 63 Ekström, Helena s. 283 Elvander, Fredrik s. 202 F22, Jocke Gustavsson s. 263, 267 Forsman & Bodenfors, Peter Boström s. 287:1 Forsman & Bodenfors, Lasse Kärkkäinen s. 296:1 Frydebo, Tomas s. 299 GB Glace s. 57, 188 Glave, Cissi s. 333, 391 GotEvent 351, 379 Green Cargo, Peter Lydén s. 69 Green Cargo s. 323:1 Greenpeace, Ben Fonnesbeck s. 26 H&M s. 65, 269 H&M, Peter Gehrke s. 20 Hemglass s. 19 Holmbergs s. 287:2 Hästens sängar s. 61 IBL, Age s. 224 IBL, Gamma/Gellie Yves s. 79 IBL, Rex Features/ Patrick Frilet s. 86
E2000_Combi_B_kap_25.indd 408
Ica s. 255 Ikea s. 218 Inark s. 17 Ingram s. 129, 158, 162:2, 236, 341, 342, 343, 344 iStockphoto s. 33, 156, 183, 228, 258, 309, 313:1, 316:1, 338, 339, 353, 354, 355:1, 358, 361, 370, 371, 383, 388 Jakobsdals s. 55 Jakobsdals, Jonas Lundberg s. 67, 234 Jakobsdals, Kristian Berlin s. 212:1 JM, Seniorgården Richard Hammarskiöld s. 270 Jupiterimages s. 10, 12, 27, 36, 48, 68:2, 77, 97, 100, 104, 117, 146, 148, 150, 154, 161:2, 179, 197:2, 198, 208, 210:1, 217, 219:1, 219:3, 231, 232, 238, 274:1, 278:1, 278:3, 301, 302, 304, 310, 311, 315, 317, 320, 321, 322, 346, 347:2, 369, 382, 384, 385 Klimatskyddsbyrån s. 257 Kopparberg Göteborg FC s. 139:1 Kruse, Louise s. 23, 31, 38, 43, 49, 52:1, 98:2, 109, 112, 121, 125, 132:1, 135, 137, 139:2, 145, 153, 159, 167, 177, 246, 247:1, 303, 329, 331, 356 Krögerström, Lars s. 173 Landenfors, Katarina s. 307 Landmér, Karin s. 251:1, 295:1, 360 Lerums tidning, Christina Lundin s. 191 Lindex s. 323:3 Ludvig Svensson s. 81:2 Lundstedt, Tomaz s. 132:2 Löfgren, Sara s. 225 Matkomfort, Paulina Wester s. 265 Matton s. 162:1 Miami s. 298:2 Naturskyddsföreningen s. 324:1 Naturskyddsföreningen, Jonas Lindkvist s. 324:2 NCC, Bruno Ehrs s. 195 New Wave Mode s. 340, 373 New Wave Mode Per Aronsson s. 340, 386 Nordström, Lasse s. 243
Odd Molly s. 252 Offesson, Andreas s. 16, 18, 19, 30, 34, 35, 37, 40, 42, 44, 45, 54, 64, 68:1, 71, 74, 75, 90, 91, 92, 94, 95, 96, 99, 108, 110, 111, 114, 115, 118, 120, 124, 128, 134, 136, 138, 140, 142, 144, 152, 157, 160, 166, 168, 176, 178, 180, 181, 182, 190, 192, 193, 194, 197:1, 199, 200, 203, 212:2, 214, 216, 220, 227, 242, 244, 245:1, 251:2, 254:1, 262, 276:2, 278:2, 282, 306, 313:2, 314, 319, 328, 330, 335, 336, 337, 350, 362, 364, 368, 378, 381, 387 Palm, Jonas s. 11 PhotoDisc s. 155 Posten, Bengt Alm s. 237 Posten, Ulf Lundin s. 230 Ruth s. 299:1 Saltå Kvarn s. 256 Scandic s. 83 Sandsjö Action, Håkan Sandsjö s. 285:2 Scanpix, Jack Mikrut s. 380 Scanpix, Sören Andersson s. 161:1 Sjöfors, Daniel s. 51:2, 219:2 Skånemejerier s. 284 Statoil s. 52:2, 98:1 Sterner, Johan s. 116, 130, 141 Swedbank s. 39 Telestep s. 271 Toledo, Mario s. 288:2 Trendmark s. 300 Vestas s. 81:1 Vesterberg, Johanna s. 82 Vero Moda s. 22 Vikner, Susanne s. 113 Volvo AB s. 204 Volvo Penta s. 230:1 Åhléns s. 323:2 2Entertain s. 239, 240
09-06-15 08.30.08
F Ö R E TA G S E K O N O M I B FA K TA B O K
Jan-Olof Andersson
/A-B
S M Å F Ö R E TA G A N D E B /A-B
Marie Asserlind
ENTREPRENÖRSKAP
Cege Ekström Jöran Enqvist
E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap.
Anna Hjalmarsson Per Hörberg
E2000 Combi B lämpar sig för alla som läser Företagsekonomi B, alternativt A–B, och/eller Småföretagande B, alternativt A–B, på gymnasiet och komvux. Combi B lämpar sig således för den som läser både A- och B-kursen eller som vill ha en kortare repetition av A-kursen för att sedan inrikta sig på B-kursen. E2000 Combi passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande såväl på gymnasiet och komvux som inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) och annan vuxenutbildning.
Rolf Jansson Louise Kruse
E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande. Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter
FA K TA B O K
• Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov
E2000 Combi B består av faktabok, problembok med dvd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Visma ekonomiprogram Administration 500 via Libers hemsida, gå in på E2000 Combi. Författargruppen till E2000 Combi B har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Marie Asserlind är lärare och utbildningskonsult inom marknadsföring, Cege Ekström är konsult och lärare i inom bla kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare, Anna Hjalmarsson är lärare i ekonomiska ämnen och redaktör för tidningen Handel & Ekonomi, Per Hörberg är internationell miljöhandläggare och journalist, Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen och Louise Kruse är ekonom, journalist och egen företagare.
FA K TA B O K
Best.nr 47-08905-5
Tryck.nr 47-08905-5-00
F Ö R E TA G S E K O N O M I B /A-B S M Å F Ö R E TA G A N D E B /A-B ENTREPRENÖRSKAP
Fakta - omslag.indd 1
09-06-11 13.16.27