9789188099952 by Smakprov Media AB

Alla lärare har mött dem, de där eleverna som antingen genom för sina muntliga redovisningar med stor vånda eller som gör allt för att undvika dem. Det handlar om många elever. Under sökningar visar att nästan 20 procent av eleverna på högsta diet och gymnasiet är talrädda. Talrädsla påverkar eleverna på flera sätt. Inte nog med att de plågas inför och under muntliga presentationer. Många vå gar inte ens yttra sig på lektionerna, vilket kan få konsekven ser för såväl betyg som möjligheter att få gehör för sina tankar och åsikter. Risken är dessutom stor att eleverna bär med sig sin talrädsla under resten av livet. Medan omgivningen många gånger underskattar problemen lider de talrädda eleverna i det tysta. Och de flesta uppger att de inte får någon hjälp i skolan. Talrädsla i skolan vänder sig till alla som möter talrädda elever. Boken ger konkret vägledning i hur man kan bemöta och arbeta med denna elevgrupp. Central kunskap för att för stå psykologin bakom svårigheterna presenteras tillsammans med en stor mängd övningar och handfasta råd och tips, som alla bottnar i lång erfarenhet av praktiskt arbete med talrädda elever.

Daniel Sandin Daniel Sandin är legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och religionskunskap, samt författare och skribent med särskilt intresse för skolfrågor. Daniel Sandin har under många år intresserat sig för talrädsla som fenomen, och för hur skolan kan hjälpa de elever som är drabbade. Han har initierat, utvecklat och undervisar i en kurs i retorik som är speciellt anpassad för talrädda.

ISBN 978-91-8809-995-2

789188 099952

DANIEL SANDIN • TALRÄDSLA I SKOLAN

TALRÄDSLA I SKOLAN

daniel sandin

TALRÄDSLA I SKOLAN

Att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala

TALRÃ&#x201E;DSLA I SKOLAN

TALRÄDSLA I SKOLAN Att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala

Daniel Sandin

© 2017 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-995-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Karolina Moe Omslag och grafisk form: Bitte Granlund, Happy Book Första upplagan, första tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2017 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll

Förord 7 1. En talande framtid 9 Målgrupp 10 Bokens innehåll och disposition 10

2. Talrädsla och samhället 12 Att höras i samhället 13 Att höras i skolan 14 Att hjälpa elever med talrädsla 15 Elevens rättigheter 15 Kunskap och okunskap om talrädsla 16 Möjlighet att öva 19 Sammanfattning 20

3. Talrädsla och social fobi 21 Talrädsla eller social fobi? 21 Vad är social fobi? 22 Olika former av social fobi 26 Skillnad mellan killar och tjejer 28 Sammanfattning 29

4. Orsaker till talrädsla 31 Påverkan av miljön 31 Kognitiv utveckling 33 Ärftlighet 34 Sammanfattning 39

5. Symptom vid talrädsla 40 Fäkta eller fly? 40 Nervsystemet 41 Symptom vid talrädsla 44 Symptom i samverkan 48 Sammanfattning 49

6. Kognitiv beteendeterapi 50 KBT i skolan? 50 Kognition – vi är vad vi tänker 51 Att förändra tankar 54 Beteende – vi gör det vi lärt 61 Att förändra beteende 62 Sammanfattning 67

7. Retorik som hjälpmedel 69 Partesmodellen 69 Att påverka sin publik 84 Sammanfattning 88

8. En kurs för talrädda 89 En kurs utanför timplanen 89 En kurs inom timplanen 90 Organisatoriskt stöd 92 Pedagogiska utgångspunkter 95 Sammanfattning 105

9. Övningar 107 A. Andas med magstöd 107 B. Uppvärmningsövningar 109 C. Kom igång och prata 110 D. Lugnt och säkert 113 E. Interaktion med åhörarna 115 F. Redovisa i grupp 117 G. Visa och instruera 119 H. Kropp, röst och mimik 120 I. Berätta och återberätta 124 J. En retoriskt snygg redovisning 126 K. Målgruppsanpassning 128 L. Att tycka till 129

Tack 133 Referenser 135 Register 137

Förord

Det här är en bok om alla de elever som avskyr att tala inför andra. Det är en bok om dem som oroar sig orimligt mycket inför sina muntliga presentationer, kanske dagar eller veckor i förväg, och som sedan när de väl genomför sin presentation gör det under stor vånda, eller hittar på något skäl för att slippa undan. Det är en bok om alla de elever som i de flesta fall rannsakar sig själva efter varje muntlig presentation i sådan utsträckning att de systematiskt bryter ner sitt självförtroende. Det här är en bok om alla de elever som många gånger sitter tysta i klassrummen, som inte räcker upp handen, och som är vana vid att få höra att de bör försöka vara mer muntligt aktiva på lektionerna. Men framförallt är det en bok om hur man kan förstå och hjälpa alla dessa elever att kunna hantera sin oro och därmed få en möjlighet att komma till tals. Jag började redan tidigt under min lärarbana att intressera mig för de elever som så uppenbart led när de genomförde olika former av muntliga prestationer. Det var en plåga för mig att se dem våndas under sina presentationer, men mest led jag av att dessa elever inte tycktes utvecklas överhuvudtaget; deras oro tycktes kvarstå under alla skolår. Det var i denna iakttagelse mitt eget intresse för talrädsla tog sin början. Det går helt enkelt inte att bortse från att det finns ett grundläggande rättviseproblem i det faktum att vissa elever konstant missgynnas i ämne efter ämne, enbart på grund av en enda bristande förmåga. När jag sedan insåg att det är fullt möjligt att med rätt förståelse och hjälp lära sig att hantera sin talrädsla, blev orättvisan än mer påtaglig. Varför tycktes skolan i det närmaste ignorera en så stor elevgrupp, trots att det är relativt enkelt att hjälpa dessa elever? Mitt intresse för talrädsla har bland annat lett till att jag genom åren utarbetat olika sätt att arbeta med talrädda elever. Jag har arbetat med elever inom ramen för min ordinarie undervisning. Jag har också arbetat med talrädda elever i speciella kurser för talrädda. I ett par års tid arbetade jag tillsammans med en kurator med elever som frivilligt valde att gå en kurs efter skoltid. När de nya läroplanerna kom 2011 tog jag initiativ till en ny kurs för

talrädda elever inom ramen för gymnasiets retorikkurs, och sedan dess håller jag speciella retorikkurser varje år för elever som väljer att utmana sin rädsla. Jag är mycket stolt över mitt arbete. Näst intill hundra procent av eleverna beskriver att deras rädsla minskar efter en tids medvetet arbete med talrädslan. Detta är något jag själv kunnat se i de kontinuerliga utvärderingar jag genomfört, men det har också bekräftats i en undersökning genomförd av en retorikstudent vid Lunds universitet (Larsson 2016). Mitt arbete med talrädsla har till min stora glädje också beskrivits bland annat i artiklar i Pedagogiska Magasinet (Villanueva Gran 2016) och i Sydsvenskan (Leijnse 2016). För om det finns något mål med mitt arbete, utöver att hjälpa de elever jag själv möter, är det att sprida de kunskaper och erfarenheter jag genom åren tillägnat mig, så att så många elever som möjligt ska kunna få hjälp. Det är därför jag skrivit denna bok. Bokens framställning står i huvudsak på två ben. För det första baseras den på resultat och slutsatser man dragit inom framförallt psykologin; dessa är betydelsefulla att känna till för att kunna förstå och hjälpa elever med talrädsla. För det andra baseras den på de kunskaper och erfarenheter jag själv fått under de år jag arbetat med talrädda elever. I syfte att konkretisera föreningen av vetenskap och beprövad erfarenhet har jag valt att i många fall illustrera teorier, begrepp och erfarenheter med hjälp av uttalanden från elever. Om inget annat anges i boken härrör alltså dessa elevröster från utvärderingar, intervjuer och andra uppföljningar som jag genomfört under åren. Min förhoppning är att alla lärare och annan skolpersonal som möter och arbetar med talrädda elever, oavsett om det är i grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen eller i andra sammanhang, kan finna inspiration, kunskap och konkreta undervisningstips i denna bok, och att det i förlängningen för med sig att fler elever kan sluta skolan utan att bära sin talrädsla med sig. Daniel Sandin

TA L R Ä D S L A

1. En talande framtid

Det finns många sammanhang och situationer i livet då vi människor förväntas kunna framföra våra tankar, kunskaper och åsikter muntligt. Samhället kräver av den som vill vara delaktig och få inflytande att man vågar göra sin röst hörd, och för den som inte förmår ta plats är det svårt att få gehör för sina tankar och ståndpunkter. I detta avseende är skolan är inget undantag. I skolan sker en inte oansenlig del av de kunskapsredovisningar eleverna gör genom olika former av muntliga presentationer. För många elever innebär detta inga som helst problem. Att få presentera sina tankar och kunskaper muntligt kan till och med innebära en fördel för en del elever; den muntliga situationen ger utrymme för förtydliganden och utvecklade förklaringar som är svåra att få fram skriftligt. För andra elever är det precis tvärtom. Att tvingas tala inför andra innebär stor oro och kanske till och med ångest. Att räcka upp handen för att ge svaret på en fråga är förenat med stort obehag. En muntlig redovisning är för dessa elever inget annat än en plåga, som dessutom med stor sannolikhet riskerar att leda till att man förmodligen inte kommer att lyckas förmedla vad man egentligen kan; man kommer helt enkelt att underprestera. Det är dessa elever denna bok handlar om. Alla som arbetar i skolan vet att det finns elever som upplever stort obehag vid muntliga presentationer. Det finns undersökningar som visar att uppemot tjugo procent av eleverna i högstadiet och på gymnasiet har så allvarliga problem att de utvecklar strategier för att undvika muntliga presentationer (Utbildningsradion 2012). Och just undvikandebeteende är ett tydligt tecken på att oron blivit så stor att den påverkar elevernas liv negativt i allt för stor utsträckning. Dessutom måste man komma ihåg att de problem som eleverna upplever i skolan vid muntliga situationer tenderar att finnas kvar. De flesta elever upplever att de inte får någon bra hjälp för att komma över sin talrädsla. Tar man inte tag i problematiken och hjälper eleverna är risken således stor att rädslan för att hålla tal följer dessa elever genom hela livet. De riskerar att bli dömda till ett liv i tystnad. Men så behöver det alltså inte vara. Det finns sätt att hantera sin talrädsla, och det finns sätt att bli en

bättre talare när man väl talar. Genom kunskap om att man inte är ensam, om vad som händer i kroppen när man hamnar i en obehaglig situation och om hur man kan handskas med dessa känslor och reaktioner kan man lära sig att förstå, acceptera och minska sin rädsla. Med olika retoriska knep och verktyg och med kontinuerlig och anpassad övning kan man dessutom träna sig att framstå – och verkligen själv uppleva sig – som en säker talare. Det är detta denna bok handlar om: hur man kan hjälpa sina elever att hantera sin rädsla inför att tala i olika sammanhang.

Målgrupp Eftersom talrädsla är ett fenomen som vanligtvis debuterar i samband med puberteten och därmed är vanligast bland elever i högstadieåldern och uppåt, vänder sig denna bok framförallt till lärare som undervisar dessa elever. Yngre elever kan också lida av talrädsla och därför torde också lärare på låg- och mellanstadiet finna delar av boken användbar. Det är viktigt att understryka att talrädsla inte är en angelägenhet enbart för lärare i vissa ämnen, utan alla lärare bör ha en grundläggande kunskap i ämnet för att kunna förstå, bemöta och hjälpa eleverna på bästa sätt. Många gånger är det specialpedagoger och personal inom elevhälsan som först identifierar elever i behov av hjälp. Förhoppningsvis kan boken vara till hjälp också i deras arbete, såväl som inspiration för eget arbete med eleverna som för arbete tillsammans med lärare.

Bokens innehåll och disposition För att kunna hjälpa elever med talrädsla krävs framförallt två saker: kunskap och övning. Boken innehåller därför dels en rejäl teoretisk genomgång med syfte att öka kunskapen om talrädsla, dels en del som innehåller konkreta, beprövade övningar som kan genomföras tillsammans med eleverna. De mer teoretiska avsnitten innehåller dock konkreta kopplingar till elevers situation och vardag i skolan, och de mer praktiska delarna har en tydlig förankring i den vetenskapligt utprövade teorin. För att tydliggöra dessa kopplingar mellan teori och praktik, och för att göra det lättare för läsaren att finna rätt övning till rätt sammanhang, finns det hänvisningar i texten till en del av de övningar som man finner i det sista kapitlet. Boken innehåller

TA L R Ä D S L A

också en del tips på fördjupning för den intresserade, till exempel i form av lästips. Boken inleds med ett kapitel där begreppet talrädsla diskuteras i mer allmänna ordalag och där fenomenet sätts in i ett samhälleligt perspektiv. Därefter följer fyra kapitel av mer teoretisk karaktär, där begreppet talrädsla definieras, där orsaker och symptom behandlas och där olika behandlingsmetoder presenteras. Därefter följer en redogörelse för vilka utmaningar talrädda elever ofta ställs inför när de förbereder en muntlig redovisning. Den sista delen av boken innehåller dels ett kapitel om hur man kan arbeta systematiskt med problematiken inom ramen för en speciell kurs, dels ett kapitel som innehåller en mängd konkreta, beprövade övningar som man kan använda sig av vid olika tillfällen och i olika sammanhang när man arbetar med talrädda elever. Bokens framställning bygger på två centrala utgångspunkter. För det förs ta att det i de flesta fall inte är komplicerat att hjälpa elever med talrädsla; det krävs bara kunskap och vilja. För det andra att ingen lärare kan göra allt arbete på egen hand, men att alla lärare kan göra någonting. Tillsammans kan vi lärare ge en stor grupp elever en framtid som de själva många gånger inte tror är för dem: en framtid där de vågar ta plats, en framtid där de kan hantera sina känslor och vet hur de ska agera för att kunna göra sin röst hörd, en framtid som är svår att neka dem när man vet att den är möjlig.

1 . E n tala n de f ra m t i d

8. En kurs för talrädda

Det mest effektiva sättet att hjälpa talrädda elever är att göra det på ett systematiskt sätt, till exempel inom ramen för en speciell kurs. För även om man kan nå mycket långt genom en ökad kunskap och medvetenhet i skolan, och genom att alla lärare hjälps åt i arbetet med dessa elever kommer man inte ifrån det faktum att de talrädda eleverna ofta behöver mycket träning och en trygg miljö att träna i. Frågan som uppstår är då naturligtvis hur man kan skapa sådana förutsättningar, och hur man kan arbeta för att dels identifiera och dels övertyga elever om att de behöver delta i en sådan verksamhet. Syftet med detta kapitel är att presentera ett par möjliga tillvägagångssätt.

En kurs utanför timplanen En lösning, som går att implementera på alla skolor, är att skapa någon form av frivillig kurs för talrädda elever som läggs utanför ordinarie timplan; verksamheten blir i princip att jämföra med extra läxhjälp, stödundervisning eller annan stödjande verksamhet. Det finns ett uppenbart problem med denna lösning. Många elever på högstadiet och gymnasiet upplever skolan som pressande och stressande nog som den är. Att samtidigt delta i skolverksamhet utöver vanliga lektioner kan bli för mycket för eleverna. Av schematekniska skäl är det också sannolikt att en sådan kurs kommer att placeras sent på eftermiddagen, eller möjligen en tidig morgon före ordinarie lektioner, det vill säga på tider som är oattraktiva för eleverna. Å andra sidan finns det mycket som talar för att en del elever faktiskt skulle vara beredda att delta i en verksamhet som bygger helt på deras eget engagemang. Många gånger är de fullt medvetna om att de har en problematik som kan innebära svårigheter för dem under resten av livet om de inte gör något åt sina svårigheter. Men elever är olika och alla är inte lika studiemotiverade. Att rekrytera elever som egentligen har ett trängande behov men som inte själva orkar ta tag i problemet är kanske den största utmaningen för

en lärare som vill hjälpa talrädda elever. Denna utmaning blir än större om kursen ges vid tillfällen som av eleverna upplevs som en belastning. Det är fullt möjligt att genomföra en sådan stödkurs under en termin. En avgörande faktor är hur många lektionstillfällen man kan få till i veckan. Det bästa är att ha mer än ett undervisningstillfälle i veckan; hellre två korta lektioner än en lång. Flera lektionstillfällen i veckan gör till exempel att ett enstaka lektionsbortfall på grund av någon dags sjukdom inte får så stora konsekvenser för elevens utveckling.

En kurs inom timplanen Ett annat alternativ är att skapa en kurs som ligger inom ordinarie skolverksamhet, som intresserade elever rekryteras till, eller får möjlighet att välja. En sådan kurs kan sedan utformas på olika sätt beroende på förutsättningar och behov. I grundskolan finns ämnet elevens val som kan vara ett möjligt ämne att använda sig av. På gymnasiet finns en speciell valbar kurs i retorik som kan anpassas till talrädda elever.

Grundskolan – elevens val Skollagen (kap 10, §4) slår fast att ”Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen”. Skolverket påpekar att det är viktigt att eleverna kan välja mellan ett varierat utbud av ämnen, och understryker att ”elevens val får aldrig ersätta extra anpassningar eller särskilt stöd till en elev” (Skolverket 2016). Vilka fördjupningsmöjligheter som erbjuds på olika skolor kan se väldigt olika ut. En avgörande faktor är vilken kompetens och vilka specialintressen som finns i den lärargrupp som är verksam på skolan. Vanliga ämnen är fördjupningsmöjlighet i matematik, läsgrupper eller olika former av idrottsaktiviteter, till exempel fotboll, bordtennis eller liknande. På samma sätt är det fullt möjligt att erbjuda eleverna möjligheten att använda tiden till att gå en fördjupningskurs i hur man hanterar talrädsla. Kanske kan någon tänka att detta inte skulle vara möjligt just med hänvisning till Skolverkets kommentar om att elevens val inte får ersätta anpassningar och särskilt stöd. En kurs för talrädda kan absolut betraktas som sär-

TA L R Ä D S L A

9. Övningar

I detta kapitel presenteras ett antal beprövade övningar som kan användas för att hjälpa eleverna att övervinna sin talrädsla. Övningarna är indelade under olika övergripande rubriker för att göra det lättare för läsaren att hitta rätt övning till rätt sammanhang. I beskrivningen av varje övning ges ofta en fingervisning om hur mycket tid en övning kan ta i anspråk och hur svår eleverna brukar uppfatta övningen. Syftet med kapitlet är att ge rikligt med exempel på välfungerande övningar som lärare kan använda direkt i sin undervisning. Övningarna är alla baserade på erfarenhet av vad som fungerar bra i arbetet med talrädda elever. Syftet med kapitlet är också att inspirera lärare till att skapa nya övningar som fungerar i de sammanhang man själv verkar i.

A. Andas med magstöd I kapitel 6 såg vi att det är möjligt att påverka nervsystemet genom våra handlingar: genom att agera som om vi vore lugna, glada eller liknande, kan vi påverka vår kropp att faktiskt bli lite lugnare. Detta gäller inte minst andningen. I detta avsnitt beskrivs hur man kan göra för att träna magandning med eleverna. A1 ANDNINGSÖVNINGAR

Att lära eleverna andas med hjälp av magmuskulaturen är något man kan göra tidigt i arbetet med talrädda. Det är ett sätt att ge eleverna ett konkret och användbart verktyg som de kan börja använda sig av direkt. Det är en fördel om man som lärare själv kan illustrera hur det går till att andas med magen. Det kräver så klart att man som lärare själv övat. Och det krävs en del övning för att det ska fungera. Detta är viktigt att poängtera för eleverna; för att få till en bra magandning och för att den dessutom ska gå att plocka fram i en stressad situation måste man öva en stund varje dag under en period, och sedan också se till att hålla kunskapen vid liv.

107

Ett bra sätt att träna är att ställa sig framför en spegel och lägga en hand på nedre delen av magen. Poängen med handen är att man ska känna att magen arbetar, så att man tydligt kan känna andetagen. Nu ska man andas in samtidigt som magen rör sig utåt. Magen ska bli rejält utbuktad när man andats in fullt. Man ska andas in med näsan. När man sedan andas ut gör man det med munnen. Testa med halvstängd mun, så att du blåser ut luften. Nu ska magen arbeta inåt och bli mindre. Så upprepas proceduren. Andas in, magen ut, andas ut, magen in. Till att börja med kanske man får tvinga magen ut och in, alltså fuska lite, men efter ett tag kommer man in i det; det gäller bara att vara envis. Det finns en hel del instruktionsvideor att tillgå via webben vilka man kan använda som inspiration. Anledningen till att det är bra att stå framför en spegel är att man kan se på sig själv och se så att man gör rätt. När man lyckas bra ska överdelen av kroppen inte röra sig. Axelpartiet ska vara stilla medan man andas. När man andas med bröstet rör sig nämligen axlar och överkropp mycket. Hemma framför spegeln kan man experimentera så mycket man vill. Man kan stå upp eller sitta på en stol, men man ska inte ligga ner när man tränar. Att ligga ner är helt enkelt ett för avslappnat tillstånd i sig självt för att träningen ska göra ordentlig nytta. A2 ANDAS I SKARPT LÄGE

Det är viktigt att låta eleverna testa att använda sig av djupandning också i situationer när de står framför publik. Man kan därför integrera detta moment i andra övningar. Man kan till exempel ge eleverna i uppgift att ta medvetna pauser när de talar, och vid varje medveten paus försöka ta ett djupt andetag. Ett annat sätt att träna på att komma ner i varv, som eleverna också brukar tycka är kul, är att låta eleverna först göra en löprusch eller motsvarande fysisk ansträngning i korridoren och sedan direkt efter träna sig på att andas lugnt och kontrollerat. Övningen simulerar så att säga en stressreaktion, och låter eleverna öva sig på att djupandas i en situation där kroppen beter sig lite på samma sätt som när de ska hålla ett anförande.

108

TA L R Ä D S L A

ISBN 978-91-8809-995-2

789188 099952

DANIEL SANDIN • TALRÄDSLA I SKOLAN

TALRÄDSLA I SKOLAN

daniel sandin

TALRÄDSLA I SKOLAN

Att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala