9789147092901

Best nr 47-08313-8 Best nr 47-10348-5 Best nr 47-09290-1 Best nr 21-18441-0 Best nr 21-16642-0 Best nr 21-15205-5

Fjärde Upplagan

EPOS För gymnasieskolan

HISTORIA

HISTORIA

Sandberg Karlsson Molin Ohlander

EPOS-familjen består av följande komponenter: • Epos A • Epos 1a1 • Epos • Epos Lärarhandledning • Historiskt arbete 1 • Historiskt arbete 2

EPOS HISTORIA

EPOS är en berättande historia med tyngdpunkten • på de tre senaste århundradena • de grundläggande strukturerna • de epokgörande förändringarna • makten och resurserna • de stora och de små människorna • män, kvinnor och barn.

Robert Sandberg Per-Arne Karlsson Karl Molin Ann-Sofie Ohlander

Best.nr 47-09290-1 Tryck.nr 47-09290-1-01

Omslag EPOS.indd 1

12-04-03 10.01.37

ISBN 978-91-47-09290-1 © 1996 Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin, Ann-Sofie Ohlander och Liber AB Redaktör Christian Laring Bildredaktör Inga-Britt Liljeroth Formgivning Ingmar Rudman/Bånges Grafiska Form AB Kartor och diagram Stig Söderlind efter förlagor av Robert Sandberg Teckningar Ola Nyberg Omslagsbilden David Silverman/Getty Images Palestinier passerar i januari 2003 en säkerhetsbarriär som rests av den israeliska armén för att skydda den judiska bosättningen Gush Etzion Junction på Västbanken.

Författarna ansvarar för följande delar av texten: s. 2‒189, Robert Sandberg s. 190‒294 och 369‒373, Per-Arne Karlsson s. 295‒584, Ann-Sofie Ohlander/Karl Molin fördelat enligt följande: I kapitlen Revolution och reaktion i Europa (1815‒1870) samt Europa erövrar världen (1870‒1914) har Ohlander skrivit om allmän och europeisk historia och Molin om befolkningsutveckling och ekonomi och om Nordens historia. I kapitlet Världskrigens tid (1914‒1945) har Molin skrivit om de två världskrigen och om Norden under mellankrigstiden, Ohlander om allmän och europeisk historia under mellankrigstiden samt om kvinnofrågor och familjepolitik. I kapitlen om historien efter 1945 har avsnitt om kvinnofrågor och familjepolitik skrivits av Ohlander, resten av Molin.

Synopsis har skrivits av Robert Sandberg i samarbete med Birgit Persson.

Fjärde upplagan 2 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

AB 001–008 rom.indd 2

12-04-03 12.31.51

Förord

Enligt läroplanen ska historieundervisningen både vara problemorienterad och hjälpa till att ge en kritisk och analytisk förmåga. Undervisningen ska även ge kunskaper om kronologi, epoker, historiska begrepp och sammanhang. Det här är en hög målsättning och för läroboksförfattare inställer sig två frågor: Hur ska läroböckerna se ut för att leva upp till läroplanens mål? Var bör tyngdpunkten ligga för att bäst tillfredsställa både läroplanens krav och elevernas och lärarnas praktiska möjligheter?

Epos är vårt svar. Epos betyder berättande hjältedikt, men det kan mer allmänt vara en bred och berättande framställning om gångna tider. Det har vi tagit fasta på. Vi har valt att skriva berättande och konkret och att undvika att ta in fakta utan att sätta in dem i ett tydligt sammanhang. Detta tar plats och boken blir tjock men samtidigt ökar det förståelsen.

Vi använder berättandet för att föra fram det vi tycker är viktigt. Vi skriver mindre om krig och kungar och mer om hur människor levde och tänkte, om kvinnor, barn och ungdomar, grundläggande mer varaktiga strukturer samt makten över de begränsade resurserna. Vi har försökt att undvika sådant som vi inte har haft möjlighet att förklara ordentligt och göra begripligt, såsom en del politiska händelser, konsthistoriska epoker eller tidiga utomeuropeiska kulturer och sammanhang. För det mesta är det Europa som står i centrum men det betyder inte att vi tycker att det bara är Europas historia som är viktig. Vi betonar också Norden och försöker hela tiden sätta in Sverige i ett nordiskt sammanhang. I den här tredje upplagan är framför allt de sista kapitlen ”Kriser och omprövningar” samt ”En ny världsordning” uppdaterade och omskrivna.

Den här boken passar tillsammans med e-läromedlet Historia Pluswebb för kursen historia 1b. En mindre omfattande bok för samma kurs är Epos 1b som innehåller källor med övningar. För kursen historia 1a1 finns Epos 1a1.

OBS! I fjärde upplagan har förutom införda detaljförbättringar avsnittet om den svenska stormaktstiden delvis skrivits om, men framför allt är kapitlen om historien efter 1945 helt omskrivna, omstrukturerade och kompletterade.

Författarna

AB 001–008 rom.indd 3

12-04-03 12.31.51

Forntiden 1

Pax romana 50 Antikens slavsamhälle Judar och kristna 53 Romarriket delas 55 Sammanfattning 57

De äldsta människorna 3

Kina 58

Innehåll Lucy 3 Människan utvecklas 4 Våra förfäder samlarna och jägarna Ett jämlikt samhälle 6

4

Bondestenåldern 7

De första jordbrukarna 7 Jordbruket sprids och förändras Kvinnorna förlorar sin makt 9

8

Tvåflodslandet 10 Egypten 12 Sammanfattning 14

Isen drar sig tillbaka 15 Bondestenåldern 16 Bronsålder 18 Järnet 19 Kontakter med Europa 20 Sammanfattning 20

Medeltiden 61 Folkvandringarna 63

64

Befolkning och bosättningsmönster Jordbruket 68 Gods och gård 69 Gåvoekonomi 70 Frankerriket 71 Sammanfattning 73

Medelhavet – den antika världens centrum 23 Grekland 24

Den minoiska kulturen 24 Det fruktade Mykene 26 Den aristokratiska järnåldern 27 Kolonisation över havet 28 Det grekiska medborgarstyret 30 De som inte var medborgare 31 Ett konstant kvinnounderskott 31 Skilda världar 33 Homosexualitet och prostitution 33 Undantaget Sparta 35 De första filosoferna 35 Hellener och barbarer 37 Makedonien erövrar världen 39 Den hellenistiska tiden 40 Sammanfattning 40

Rom 41

Muhammed 74 Kriget mot grannländerna 75 Det arabiska väldet 76 Kalifen i Bagdad 76 Ett märkligt slavsamhälle 78 Osmanerna och Östroms undergång Sammanfattning 79

68

78

Högmedeltida expansion och senmedeltida kris 85

Stånd och kungar 94

48

Den agrara revolutionen Mongolriket 128 Kina isolerar sig 129

83

Europa odlas upp 85 Handeln kommer igång 86 Städernas uppkomst 87 Den medeltida staden 88 Resurskris i Västeuropa 91 Digerdöden 91 Digerdödens följder 92 Sammanfattning 93

Det medeltida ståndssamhället 94 De tre stånden 95 Ståndsideologi för män 96 Kejsare och kung 98 England under normanderna 99 Kungarna ökar sin makt 100 De viktiga skatterna 100 Sammanfattning 103

Geografin 110 Språket 110 Vikingarna 111 Hemmavid 112 Jordbruket 113 Gårdar och hus 113 De tidiga städerna 114 Ätt och trälar 114 Familjen 115 De nordiska rikena växer fram 118 Kungen 118 Norden kristnas 119 Digerdöden och ödegårdskrisen 120 Stormän och kungar 121 Kalmarunionen 121 Engelbrektsupproret 122 Sturarna 124 Sammanfattning 125

Kina under medeltiden 126

Det feodala Europa 80 Mot feodalismen 80 Europa invaderas 80 Jordbrukets utveckling Godset 84 Sammanfattning 84

105

Det medeltida Norden 110

Arabvärlden 74

Antiken 21

AB 001–008 rom.indd 4

59

Det tidigmedeltida Europa 67

Det forntida Norden 15

Arvet från Romarna 41 Rom blir republik 42 Paterfamilias 43 Materfamilias 44 Rom växer 45 Kartago 45 Krigens följder 47 Republiken faller 48 Det romerska kejsardömet

Den katolska kyrkan 104 ”Kvinnorna tiga vid sammankomsten” Kyrkan reformeras 106 Universitetens uppkomst 107 Korstågen 108 Påvedömets förfall 109 Sammanfattning 109

Jättelandet Kina 58 Det forntida Kina 59 Den första kejsaren av Kina Hanimperiet 60

Folkvandringarnas resultat Östromerska riket 65 Roms tre arvtagare 66

Flodkulturerna 10

Den medeltida kyrkan 104

51

126

Den tidigmoderna perioden (1500‒1600-talen) 131 De stora sjöfärderna och den nya världsbilden 133 Portugiserna och vägen till Indien 134 Vägen västerut 135 Aztekerna besegras 136 Inkariket 137 Nya världen efter den spanska erövringen

138

Amerika plundras 139 Den nya världsbilden 139 Den vetenskapliga revolutionen Sammanfattning 141

Kyrkan splittras 142 Renässans och humanism Reformationen 144 Bondeuppror 146 Kalvinismen 146 Motreformationen 148 Efter reformationen 148 Den stora häxjakten 150 Häxjakten upphör 151 Sammanfattning 151

140

142

09-04-23 12.46.33

Indelningsverket 204 Stora nordiska kriget 1700–1721 Sammanfattning 206

Nationalstater och enväldiga kungar 152

En gynnad världsdel 152 Krutimperier 152 Våldsmonopol 154 Skatter 154 De starka kungarna 156 Nationalstaterna 156 Det tysk-romerska riket 157 Trettioåriga kriget 158 Spanien – riket där solen aldrig gick ner Den holländska republiken 160 Engelsmännen utmanar 163 England – parlamentets triumf 164 Frankrike – enväldets triumf 165 ”Staten, det är jag” 165 Europa mot Frankrike 167 Osmanska riket 168 Sammanfattning 169

Det gamla samhällets höjdpunkt – och sammanbrott (1700-talet) 207 159

Europa på gränsen mellan gammalt och nytt 170 Europas befolkning 170 De tre gisslen 170 Hungersnöd och krig 171 Familjen 173 Den långa ungdomstiden 175 Den kvinnliga arbetskraften 177 Sammanfattning 179

Från högkonjunktur till kris 180 Prisrevolutionen 180 Västeuropa och Östeuropa 181 1600-talets kris 182 Den ekonomiska krisen 183 Sammanfattning 183

Norden: Från union till nationalstater 184

De nordiska länderna 184 Sverige bryter sig ur unionen 185 Reformationen i Norden 186 Mot skattestaten 187 Riksdagen växer fram 188 Danmark mot kungligt envälde 189 Det krigiska Sverige 189 Östersjöhandeln 190 Krig mot Ryssland och Polen 191 Nya krig 192 Den svenska stormakten 193 Ett mångkulturellt Sverige 194 Drottning Kristina 195 Kronans jakt efter pengar 196 Adeln stärker sin ställning 196 Motstånd mot adelsväldet 198 Många tillhörde inget stånd 198 Kvinnlig frigörelse 198 En stormakt utan pengar 199 Sjöfart och export 200 Penningproblem skapar krig 201 Reduktion och envälde 203

AB 001–008 rom.indd 5

204

Det gamla samhället – ett privilegie- och ståndssamhälle 209 Samhället som en organism 209 Prästeståndet – de andliga ledarna 210 Ur adelsståndet kom de världsliga ledarna

213

Adelns privilegier och livsstil 214 Tredje ståndet – i staden 214 Tredje ståndet – på landet 216 Sammanfattning 217

Livet förändras i städerna och på landet 218 Världshandeln växer 218 Industrier och mer folk i städerna 221 Bättre utbildning för borgarbarnen 222 Den nya landsbygden 222 Effektivare jordbruk 222 Befolkningen växer 224 Ökad läskunnighet 224 Sammanfattning 224

Den amerikanska revolutionen 256

229

Engelsmän slår sig ner i Nordamerika 257 Fransmän, holländare och svenskar 258 Engelsmännen driver ut sina konkurrenter 259 Amerikanarna protesterar mot London 259 Från skatteprotest till oavhängighetsförklaring 260 Sex år av krig 260 Förenta staternas revolutionära författning

260

Sammanfattning

262

Revolter i Västeuropa efter amerikanska revolutionen 263 Revolutionsförsök i Förenade Nederländerna

264

237

Litteratur, drama och musik för vanligt folk

240

Ryssland – rättsäkerhet för adeln 250 Efter Katarina – svaga reformförsök 251 Preussen – religionsfrihet 251 Österrike-Ungern – livegenskapen försvinner

253

Upplysningen – européerna på väg att bli vuxna 239 239

Reformer från ovan: upplysta despoter 250

Sverige – Gustav III som upplyst despot 254 Gustav III får adeln emot sig – ståndsutjämning och kungamord 255 Sammanfattning 255

233

En marknad för kultur

Ett triangeldrama mellan ... 249 parlamenten ... 249 kungarna ... 249 och den nya medelklassen 249

252

Det gamla samhället i Ryssland Ryssland: isolerat, kallt och fattigt 233 Fyra stora floder 234 Moskva blir huvudstad i Ryssland 234 Ett auktoritärt samhälle utan ståndsprivilegier 235 När tsaren blev barnlös: ”den stora oredan” 237 St. Petersburg blir Rysslands huvudstad Sammanfattning 238

”Det gamla samhället” under attack 248

Danmark – böndernas arbetsplikt avskaffas

Det gamla samhället i Norden under 1700-talet 225 Bättre levnadsvillkor i Norden 226 Vem hade makten i Norden? 227 I Köpenhamn: en enväldig kung 227 Bönderna i Danmark och Norge 228 I Stockholm: en maktmedveten riksdag Hur fungerade riksdagen? 230 Bönderna i Sverige 230 Sammanfattning 232

De nya opinionsbildarna – upplysningsfilosoferna 241 Engelsk vetenskap inspirerade 242 Voltaire: samhällsförändring med förnuft! 242 Montesquieu: maktdelning! 244 Jean-Jaques Rousseau: jämlikhet! 244 Upplysning i Sverige? 245 Hushållning blir vetenskap 245 Naturvetenskaplig guldålder i Sverige 246 Kyrka, censur och tryckfrihet 247 Sammanfattning 247

”Belgiens förenta stater” 264 Många revolter – få framgångsrika revolutioner 264 Sammanfattning 265

Utrikespolitik och krig under 1700-talet 266 ”Kabinettspolitik”

266

09-04-23 12.46.33

Den franska revolutionen 268 Förspelet: parlamentens revolt mot kungen

268

Kungen kallar in de tre stånden 268 Det tredje ståndets revolt 269 Småfolkets och böndernas revolt 269 Stånds- och privilegiesamhället avskaffas 270 Nationalförsamlingens reformarbete 271 Den andra revolutionen 1792–94 272 Småborgarnas revolt: krig och skräckvälde

272

Deklaration för kvinnans rättigheter Medelklassen återtar makten 274 Sammanfattning 275

274

Napoleon som revolutionens arvtagare i Frankrike och Europa 1800–1815 276

”Code Napoleon” 276 Krigen sprider revolutionen 278 Napoleons Europa: kontinentalsystemet 278 Motståndet mot Napoleon skapar nationalism 280 Napoleons fall 280 Sammanfattning 280

Den industriella revolutionen 281 En oändlig produktion? 281 Varför började den industriella revolutionen?

281

De första industrierna i Sverige och Storbritannien 281 Sveriges stångjärnssmide under 1700-talet

282

Stångjärnssmidets beroende av landsbygden

284

1700-talets mitt: järnbruken får svårt att expandera 284 Slutsatser: hinder för Sveriges industri 285 Genombrottet i Storbritannien under 1700-talet 285 England – ”a nation of Shop-keepers” 287 Hemindustrin mekaniseras 287 De första fabrikerna 287 Fabriksstäder växer fram 288

Livet i det nya industrisamhället 290

Manchester 1835 290 Att arbeta i en bomullsfabrik 291 Arbetslönerna 292 Manchesterliberalismen 292 Nya lagar för marknadssamhället 292 Motståndet mot marknadssamhället 292 Arbetarrörelsen uppstår 293 Varifrån kom pengarna? 294 Sammanfattning 294

AB 001–008 rom.indd 6

Revolution och reaktion.

Europa (1815–1870) 295

Amerika – slaveri och inbördeskrig 333 Hur hårt var slaveriet? 333 Abolitionisterna – en kvinnorörelse?

Nord och syd – två världar 334 Inbördeskriget 336 Sammanfattning 337

Befolkningen växer 297 Dödstalens fall 297 Hälsovård 298 Slum och snusk 300 Vatten och avlopp 300 Förbättrad kost 301 Malthus 301 Sammanfattning 301

Krig och nya länder i Europa 338

Krimkriget 338 Florence Nightingale och sjuksköterskeyrket

339

Europa 1815 302

Wienkongressen 302 Jämviktsprincipen och freden 304 Hotet om revolution 305 Nationalismens födelse 305 Nationalismen och stormakterna 307 Liberalismen och tron på friheten 308 Adam Smith 308 Liberalismen och människornas trygghet 310 Manchesterliberalism och socialliberalism

310

Kvinnornas ställning 311 Liberalism och medelklass 312 Motståndet mot förändring: konservatismen

313

Sammanfattning

314

Revolution 315

1820 – adliga uppror och frihetskrig 315 Turkiet och det grekiska frihetskriget 315 Latinamerika blir självständigt 317 Uppror i Ryssland 317 1830 – medelklassen vinner revolutionerna

318

Frankrike: Julirevolutionen och julimonarkin

318

Reformer, inte revolution i Storbritannien Sammanfattning 321

Mot en ny revolution 322 Rösträttskrav i Storbritannien: Chartiströrelsen 322 Svält i Europa 323 Paris februari – juni 1848 324 Napoleon III 325 Revolutionen sprider sig 325 Frankfurtparlamentet 326 Sammanfattning 326

319

Livegenskapen upphävs i Ryssland 340 Rubbad europeisk maktbalans 341 Italiens enande 341 Vem ska ena Tyskland? 343 Striden om härreformen 343 Bismarck tar över 344 Tyskland enas genom tre krig 344 Det tyska kejsardömet 346 Plikt, ordning och rättfärdighet 347 En svag medelklass 347 En splittrad enhet 348 Sammanfattning 348

Norden och liberalismens genombrott 349

Finska kriget 349 Statskuppen den 13 mars 1809 350 1809: ny kung, ny författning 351 Kronprinsval med problem 351 Karl Johans ryska politik 352 Union med Norge 352 Herrar, bönder och däremellan 353 Karl Johan och oppositionen 354 Näringsfrihet och folkskola 355 1848 i Norden 356 Inbördeskrig och stormaktsingripande Liberala reformer i Sverige 357 Mot en representationsreform 358 En ny riksdag 359 Danmark: krig och grundlag 360 Sammanfattning 360

357

Europa erövrar världen (1870‒1914) 361 Befolkningen flyttar 363 Familjeplanering 363 Urbanisering 363 Kolonisation och nyodling 365 Emigrationen över haven 366 Kedjeemigration 367 Sammanfattning 368

Efter 1848 327

Ideologierna förändras 327 Arbetarklassen växer 327 Marx och Engels 328 Kapitalet 330 Marx, Engels och kvinnornas villkor Fackföreningar 332 Den första internationalen 332 Sammanfattning 332

334

331

De nya industriländerna 369 Kedjereaktioner i Storbritannien 369 Nya transportmedel 369 Den industriella revolutionen sprids till kontinenten 370

09-04-23 12.46.33

Det långsamma Frankrike 371 Det sena men snabba Tyskland 371 Fas tre i den industriella revolutionen: stålåldern 372 Massproduktion av stål 372 Industrialismen kommer till Norden 374 Träindustrin 374 Järnindustrin 375 Hemmamarknadsindustri 375 Pengar 376 Industrialismens samhällen 377 De gamla näringarna lever vidare 378 Sammanfattning 378

Medelklassens ideal 379

Offentligt och privat 379 Borgerlighetens ideal 380 Kvinnornas värld 380 Code civil 381 ”Att gifta sig är inte bättre än att bli slav”

382

Religionens roll 383 Ogifta medelklasskvinnor Sammanfattning 385

384

Den nya imperialismen 386

Kejsarinnan av Indien 386 Tullar, råvaror och avsättningsmarknader

387

Kina 387 Japan 388 ”The Scramble for Africa” 389 Imperialism och folkmord 390 Afrika styckas 391 Afrikanskt motstånd 392 Rasismens våld 392 Kolonialismens följder 393 Latinamerika 394 Sammanfattning 394

Spänningarna ökar i Europa 395

Det tyska kejsarriket 395 Två stormaktsförbund 398 Partier och parlamentarism i Storbritannien

398

Den irländska frågan 400 Frankrike: Tredje republiken 400 Hundra franska regeringar 401 Ryssland – från reform till revolution 403 Järnvägar, industrier och gruvor 403 Terror och revolution 405 Den blodiga söndagen 407 Politiskt förtryck och ekonomiska reformer

408

Sammanfattning

408

Skandinavien: Den offentliga scenen 409 Pressen 409 Associationerna 410 Folkrörelserna 410 Rekryteringen 412

AB 001–008 rom.indd 7

Folkrörelsernas betydelse Folket på gatan 413 Sammanfattning 414

412

Skandinavien 1870–1905: Bönderna tar makten 415

Parlamentarism i Norge 1884 415 Danmark: kompromiss och systemskifte Ett partiväsende växer fram 416 Den stora tullstriden 418 Försvar och skatter 419 Unionsupplösningen 420 Sammanfattning 421

416

Skandinavien 1905–1914: Arbetarna i centrum 422

Rösträtt: Norge och Danmark 422 Rösträtt: Sverige 423 En ny politikerroll 424 Strid på arbetsmarknaden 425 Liberal försvarspolitik 426 Kungen och bönderna 426 1914: Regeringskris och nyval 427 Sammanfattning 428

Världskrigens tid 1914–1945 429 Krutdurken på Balkanhalvön 431 Småkrig blir världskrig 432 Hur kunde det hända? 433 Generalernas planer 434 Krigets verklighet 435 Den stora slakten 436 Kriget till sjöss 437 Krig och fred i öst 437 Slutstrid i väst 438 Versaillesfreden 440 En nation – en stat? 442 I krigets spår: revolution i Ryssland 442 I krigets spår: Finlands självständighet 443 Skandinavien under första världskriget 444 Parlamentarism och demokrati 446 Sammanfattning 447

Demokrati eller diktatur?

Europa och USA under mellankrigstiden 448

Kris i befolkningsfrågan? 448 Börskrasch, depression och arbetslöshet

449

Ryssland blir Sovjetunionen 451 Stalintiden 451 Weimarrepubliken – Tysklands första demokrati 452 Fascismen i Italien 453 Svaga demokratier i Mellan- och Östeuropa

455

Norden under mellankrigstiden 468

NF och nedrustningen 468 Skiftande konjunkturer 469 Parlamentarisk kris 469 Nya rättigheter för kvinnor 470 Per Albin och folkhemmet 471 Depression 472 Demokratins seger: politikerna tar ledningen

472

Krispolitikens följder 474 Reformperiod 474 Stabilitet på arbetsmarknaden 476 Finland: en annan väg till samhällsfred 476 Neutralitet och försiktig upprustning 477 Sammanfattning 477

Andra världskriget 478

Första världskriget 431

Tyskland och flykten från friheten En självmordsideologi? 457

Mord på de egna 457 Hur var det möjligt? 459 Demokratins nederlag i Spanien 460 Demokratin räddad – USA 461 Demokratin räddad – Frankrike 462 Folkfronten 462 Storbritannien: ekonomiska kriser 464 Politiska kriser 465 Nazityskland växer: vägen mot kriget 466 Münchenavtalet 467 Sammanfattning 467

455

Upptakten 478 Den tysk-ryska pakten 478 Angreppet på Polen 479 Finska vinterkriget 480 Angreppet på Norge och Danmark 481 Frankrikes fall 481 Slaget om Storbritannien 482 Operation Barbarossa 483 Motståndet hårdnar 484 Underjordiskt motstånd 485 Judeutrotningen 486 Vändpunkt i Stilla Havet 487 Vändpunkter: Stalingrad, Kursk och El Alamein 490 Invasionen i Normandie 491 Hiroshima 491 Krigsmålen 492 Finland i fortsättningskriget 492 Danmark: från samarbete till motstånd Norge: hjemmefronten växer 493 Sverige i beredskap 493 Neutralitet med förhinder 494 Sammanfattning 494

492

Välstånd och undergångshot (1945–1989) 495 Folkomflyttningar och befolkningsexplosion 497 Från land till stad 497 Från söder till norr 498

09-04-23 12.46.33

Isolerade invandrare 499 Ny restriktiv invandringspolitik 499 Befolkningen ändrar karaktär 500 Befolkningsexplosionen 500 Rädda vår miljö! 500 Klimatfrågan 501 Kyotoprotokollet 501 Millenniemålen 501 Uppfylls målen? 502 Sammanfattning 502

Rekordår, kris och revolution 503 Industrialismens guldålder 1950–1975 503 Framstegens förutsättningar 504 Underlätta handel: Marshallplanen 504 Underlätta handel: Det europeiska samarbetet 505 Sex länder bildar EG 505 Sju länder bildar EFTA 505 Det japanska undret 506 Kris 506 Avindustrialisering 507 Arbetslöshet 507 Europeiskt ekonomiskt samarbete 508 Revolution 508 Automatiserad produktion 509 Ny flexibilitet 509 Den europeiska unionen utvidgas 509 Fortsatt hög arbetslöshet 510 Sammanfattning 510

Det kalla krigets värld 511

Från samarbete till konflikt 512 Strid om Polen 512 FN bildas 512 Östeuropa sovjetiseras 512 Kuppen i Prag 1948 513 "Containment"-politiken 513 Militär blockuppdelning 513 Tyskland delas 514 Koreakriget 514 Fredlig samexistens 515 Avstalinisering med förhinder 515 Stormaktspolitik vid avgrundens rand 515 Kalla kriget avtar 516 USA och den rysk-kinesiska konflikten 516 Vietnamkriget 517 USA lämnar Vietnam 518 Helsingforsavtalet 518 Det andra kalla kriget 518 Ny ledning i Moskva 519 Sammanfattning 520

Västvärlden under efterkrigstiden 521

Demokratin 521 USA: Stark president 521 Storbritannien: parlamentarism 522 Frankrike: Presidentmakten stärks 523 Tyskland: förbundsdagen har makten 525 Japan: påtvingad demokrati 526 Portugal: Nejlikerevolutionen 527

AB 001–008 rom.indd 8

Spanien: kungen visar vägen 527 De nordeuropeiska monarkierna 528 Tre välfärdssystem 1945—1975 528 USA: ett liberalt system 528 Japan: ett patriarkalt system 530 Europa: två modeller 530 Kvinnans ställning 531 Välfärdssamhällenas kris 531 Thatcherismen 531 En nyliberal våg 532 Sammanfattning 532

Sverige drabbas hårt 559 Strukturomvandling 560 Tjänstesamhället 560 Regeringsmakten: högervåg 560 Sverige: maktskifte efter 40 år 561 Välfärden: åtstramningar 562 Sverige: svångrem eller svängrum? 562 Danmark, Sverige och Finland blir EU-länder

Östblocket: kommunismen byter ansikte? 533

En ny världsordning 429

563

It-revolutionen 564 Sammanfattning 564

Sovjet och stalinismen 533 Chrusjtjov 534 Stagnation och förtryck 534 Gorbatjov: en reformerad kommunism? 535 Östeuropa industrialiseras 535 Östtyskland 536 Muren byggs 536 Ungern: reform och tanks 537 Tjeckoslovakien 538 Polen 539 Den centraleuropeiska oppositionen 540 Sydosteuropa 540 Jugoslavisk särväg 540 Revolution i Kina 541 Det stora språnget 541 Kulturrevolutionen i Kina 542 Dengs revolution 542 Sammanfattning 543

Tredje världen 544

Den andra avkoloniseringen 544 Självständighetskampen 544 Sydostasien 545 Den långa vägen mot demokrati 545 Ekonomisk utveckling i Asien 545 Indien 546 Indokina 546 Indonesien 547 Afrika: kolonierna blir fria 548 Enpartistater 548 Militärdiktaturer 548 Demokratisering 548 Afrikas ekonomi 549 Latinamerika: militärkuppernas kontinent 1980-talet: demokratins decennium 551 Ekonomiska förändringar 551

Det började i Polen 567 Östeuropa efter revolutionen: ekonomin 569 Östeuropa efter revolutionen: demokratin

569

Tre problem 570 Sovjetunionens upplösning 570 Det nya Ryssland: Jeltsin och Putin Ekonomin i Ryssland 571 Demokrati i Ryssland? 572 Demokrati i utbrytarstaterna? 573 Sammanfattning 573

571

Krig och splittring på Balkan 574 Jugoslaviens sammanbrott Krig i Kroatien 574 Kriget i Bosnien 575 Dayton-avtalet 575 Jugoslavien upplöses 576 Kosovo 576 Sammanfattning 577

574

Mellanöstern: den ständiga oroshärden 578

551

Norden under efterkrigstiden 553

Konjunkturer: goda tider 553 Regeringsmakten: socialdemokratisk dominans 554 Välfärdspolitik: tilltro till politiken 555 Sverige: reformpolitik 556 Kvinnor i politik och arbetsliv 557 Mannens föräldraroll utvidgas 558 Konjunkturer: Industrikrisen kommer till Norden 558

1989 års revolution 567

Sionismens mål förverkligas 578 Egypten: Nasser och den arabiska socialismen 579 Panarabismens höjdpunkt: Suezkrisen 579 Panarabismens nederlag: sexdagarskriget 1967 580 FN säger sin mening 581 Fred med Egypten 581 PLO 581 Fredsprocess inleds 582 Förhandlingarna avbryts 583 2000-talet 583 Religiös regim i Iran 584 Krig i Mellanöstern 584 USA angriper Irak 585 Sammanfattning 586 Epilog: Hur ska våldet stoppas? 587 Lagar och domstolar 588 Register

589

09-04-23 12.46.33

Välstånd och undergångshot 1945–1989

AB 495–588.indd 495

09-04-27 13.04.24

Bilden på förra sidan:

På spaning över den nyuppförda Berlinmuren 1961.

496

AB 495–588.indd 496

Andra världskriget lämnade efter sig en värld i ruiner och elände. Men de överlevande såg inte bakåt utan framåt.

De skaffade barn och drömde om en värld i välstånd och fred.

De flesta människor i västerlandet kom verkligen att få uppleva ett välstånd som överträffade alla förväntningar.

De fick också leva i fred, men det var en osäker fred som snart fick namnet Kallt Krig. Kommunistiska diktaturer i öst stod rustade mot kapitalistiska demokratier i väst. De hade båda tillgång till atomvapen, och ett nytt krig kunde bli den mänskliga civilisationens undergång.

Kalla krigets motsättningar berörde hela världen men folken i Afrika, Asien och Latinamerika hade många andra problem att brottas med. De gjorde sig fria från de europeiska kolonialmakterna och skapade nya självständiga stater. Men många av dessa länder kunde inte njuta av vare sig fred, välstånd eller demokrati. Så en av våra viktigaste gemensamma uppgifter blev att stödja tredje världens utveckling.

Det kalla krigets tid var också en tid av nya hot mot människans grundläggande livsvillkor. Genom inflyttningen till städerna och genom ett alltför intensivt utnyttjande av jordens resurser hotades vår gemensamma miljö.

Den stora frågan blev: är det möjligt att skapa och bevara ett materiellt välstånd för jordens alla folk utan att förstöra livsbetingelserna på jorden, vårt hem i Universum?

En mångtydig värld

09-04-27 13.04.25

Folkomflyttningar och befolkningsexplosion Åren efter andra världskriget var en tid av dramatiska folkomflyttningar. Miljontals människor tvingades lämna sina hem. Sammanlagt 15 miljoner tysktalande som haft sina hem i Polen, Tjeckoslovakien och östra Tyskland tvingades flytta till Västtyskland. Här ska vi dock koncentrera oss på de folkomflyttningar som främst hade ekonomiska orsaker.

Det handlar, i grova drag, om två rörelser: från land till stad och från söder till norr.

Vi ska också tala om befolkningens snabba tillväxt och om hur människans utnyttjande av naturen ledde till allvarliga påfrestningar på vår gemensamma miljö.

Från land till stad Årtiondena efter andra världskriget präglades av ekonomisk tillväxt i stora delar av världen, inte minst i Europa och Nordamerika. Nya industrier grundades och gamla byggdes ut.

Det behövdes fler arbetare, och den nya arbetskraften hämtades till stor del från landsbygden. Jordbrukets mekanisering innebar att färre brukare kunde odla större arealer.

Små gårdar köptes upp och de gamla hemmen övergavs. I många länder, framför allt i Nordeuropa, var flykten från landsbygden intensiv i synnerhet under 1950- och 60-talen.

I Sverige övergavs hundratals jordbrukarhem varje vecka. År 1800 bodde mindre än en tiondel av alla svenskar i tätorter. År 1930 bodde hälften i en tätort. Efter andra världskriget tog flykten från landsbygden ny fart.

Här är flyttlasset på väg mot staden. Idag bor 85 procent av befolkningen i tätort.

En mångtydig värld

AB 495–588.indd 497

497

09-04-27 13.04.26

Megalopolis — jättestaden

Från söder till norr

Precis som i Europa under 1800-talet följdes befolkningstillväxten i u-länderna under 1900-talet av en intensiv invandring till städerna. 1950 fanns det i världen 75 städer med mer än en miljon invånare. I början av 1980talet hade antalet ökat till cirka 275.

I Indiens, Afrikas och Latinamerikas jättestäder slog sig hundratusentals människor ner i enkla plåtskjul i områden utan vägar, vatten eller avlopp och utan skolor för barnen. Många livnärde sig på tiggeri, prostitution eller kriminalitet.

I både Europa och Nordamerika låg merparten av de växande industriorterna i norr och jordbruksdistrikten i söder. Efterkrigstidens stora folkomflyttning var inte bara en rörelse från land till stad utan också från söder till norr.

I medelhavsländerna Italien och Spanien flyttade människor till industricentrum som Turin och Barcelona. Många flyttade sedan vidare till industriorter i Tyskland, Holland och Skandinavien. Franska, tyska, schweiziska och även svenska företag tävlade om den sydeuropeiska arbetskraften. Privata företag t.ex.

ASEA och Kockums, öppnade värvningskontor i italienska industristäder.

Sverige blev ett av de länder som mottog stora skaror av arbetare från Italien, Grekland och Jugoslavien.

Mexico City är en av världens största och snabbast växande städer. 1950 bodde drygt 3 miljoner i centrala staden plus ytterområdena. 1980 hade siffran stigit till 14 miljoner och i början av 2000-talet till över 20 miljoner. En stor del av stadens befolkning bor i primitiva skjul i vidsträckta slumområden.

498

AB 495–588.indd 498

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.04.28

Isolerade invandrare Under 1950- och 1960-talen tävlade industriländer som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och de skandinaviska länderna om att locka till sig arbetskraft från Sydeuropa och från andra världsdelar. Invandrarna var välkomna på arbetsplatserna men i samhället utanför var de ofta diskriminerade. De levde i speciella bostadsområden, avskilda från resten av befolkningen. De saknade medborgerliga rättigheter och kunde lätt utvisas.

I många europeiska storstäder kom vissa förorter att nästan enbart bebos av invandrare. I Paris utgjorde de utländska arbetarna 1970 12 procent av befolkningen. I Bryssel utgjorde de samma år 16 procent, i Stuttgart 11 och i Genève 34.

När industriländerna fick problem på 1970-talet förvärrades situationen för invandrarna. I många länder stoppades arbetskraftsinvandringen. De som fanns kvar, eller kom in som politiska flyktingar, möttes nu av ännu

större misstro. De anklagades för att stjäla jobben, för att leva på bidrag eller för att hota den nationella kulturen.

Ny restriktiv invandringspolitik Vid mitten av 1970-talet upphörde intresset för att importera arbetskraft. Det blev svårt eller omöjligt för utlänningar att få arbetstillstånd i något europeiskt land. Endast de som kunde betraktas som politiska flyktingar kunde få tillstånd att bo och arbeta i ett främmande land.

Den restriktiva invandringspolitiken innebar inte att invandringen till Europa och Nordamerika upphörde. Många kom in illegalt och anslöt sig till en växande skara av svart arbetskraft. Andra kom som politiska flyktingar. De kom från länder runt om i världen där mänskliga rättigheter var satta på undantag och där politisk opposition var förenad med livsfara.

Av de gästarbetare som från mitten av 1950-talet strömmade in i Tyskland var turkarna den största gruppen. De kom ofta att hänvisas till ett liv i samhällets utkanter.

De tre på bilden, som togs 1973 i en förort till München, har funnit en bostad i en utrangerad järnvägsvagn.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 499

499

09-04-27 13.04.36

Befolkningen ändrar karaktär Invandringen innebar att den europeiska befolkningens etniska sammansättning förändrades. I de flesta länder var på 1990-talet mellan 5 och 15 procent av befolkningen född utomlands. I Tyskland dominerade turkarna bland utlandsfödda och i Frankrike araber från Nordafrika. I Storbritannien kom immigranterna från flera olika länder i Asien, Afrika och den karibiska övärlden. Mot slutet av seklet blev Spanien målet för en omfattande illegal invandring från olika länder i Väst- och Nordafrika.

Befolkningsexplosionen En av de absolut viktigaste förändringarna i mänsklighetens utveckling under de senaste decennierna kan sammanfattas i begreppet befolkningsexplosionen.

Miljarder Den utveckling som världen människor i sin helhet genomgått under de senaste 6 halva seklet är dramatisk. 1950 uppgick världens befolkning till 2,5 miljarder, år 2000 översteg den 6 miljarder. På bara 5 50 år hade jordens befolkning mer än fördubblats!

Folkökningen har ägt rum i utveck4 lingsländerna. Afrika har den snabbaste befolkningstillväxten. Europas och Nordamerikas andel av världens befolkning har kraftigt minskat.

3 I några av de folkrikaste länderna, som t.ex. Indien, har myndigheterna försökt hejda befolkningstillväxten genom att under2 visa om familjeplanering.

1

År

1600

500

AB 495–588.indd 500

1700

1800

1900

2000

I Kina införde regeringen dessutom ett förbud mot att skaffa mer än ett barn per familj.

Men experter runt om i världen påpekar att det långsiktigt bästa medlet mot överbefolkningen är en ekonomisk utveckling som ger människor trygghet mot svält och sjukdomar.

De framhåller också kvinnans betydelse: I länder där hennes ställning i familjen är stark är barnkullarna små.

Pojke eller flicka?

I många länder har föräldrarna bestämda åsikter om vilket kön de önskar på sitt barn. De vill ha en pojke.

Ett av de länderna är Kina, där regeringen bestämt att ingen familj får ha mer än ett barn. Det händer att föräldrar som fått en flicka bestämmer sig för att lämna bort barnet, som i bästa fall hamnar på ett barnhem. På kinesiska barnhem finns nästan bara flickor. Många av dem adopteras av föräldrar i Europa, USA eller Kanada. (se även s. 339.)

Rädda vår miljö!

Fortsatt befolkningstillväxt i kombination med fortsatt industrialisering – är det verkligen möjligt? Vad händer om människorna i u-länderna börjar förbruka lika mycket av jordens begränsade tillgångar som vi i väst gör? Hur mycket tål egentligen vår jord?

Från början av 1970-talet hävdade många forskare att jordens resurser snart skulle vara slut om förbrukningen fortsatte i samma takt som under 1960-talet. Det blev också allt vanligare att peka på de miljöskador som följer av en ohämmad konsumtion. Forskarna visade att när olja och kol förbränns så sprids svaveldioxid med vindarna och faller ner som surt regn över sjöar och skogar. Både fiskar och träd skadas och dör.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.04.43

°C 0,6

25

0,4

20 0,2 15

2000

–0,4

1980

0 1960

–0,2

1940

5

1920

0,0

1900

10

1880

Miljödebatten har därefter framför allt handlat om människans påverkan på jordens klimat. Under 1980-talet riktades uppmärksamheten mot dels kalhuggningen av regnskogar i Latinamerika, Sydostasien och Afrika, dels ökenspridningen i Sahelområdet söder om Sahara. I båda fallen fruktade man för en allvarlig ekologisk obalans som skulle leda till minskad nederbörd och försämrade livsbetingelser.

Under 2000-talet dominerar i stället oron för att temperaturen på jorden ständigt blir högre. Denna globala uppvärmning har att göra med utsläppen av så kallade växthusgaser som bildas vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas). Den viktigaste växthusgasen är koldioxid. Växthusgaserna släpper igenom ljuset från solen men bevarar värmestrålningen från jorden och bidrar därmed till att temperaturen höjs.

CO2, mdr ton

1860

Klimatfrågan

–0,6

Den blå linjen visar de globala koldioxidutsläppen 1869– 2000. Den röda linjen visar hur årsmedeltemperaturen förändrats under samma period. 0.0 linjen betecknar medelvärdet för åren 1961–1990.

Kyotoprotokollet Vid en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992 enades delegaterna om en klimatkonvention som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Vid ett senare möte i Kyoto 1997 antogs det så kallade Kyotoprotokollet. Det anvisar hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp. Industriländerna har förbundit sig att före 2012 minska sina utsläpp med drygt fem procent jämfört med 1990. Dessvärre står flera stora länder med USA i spetsen utanför överenskommelsen. EU har beslutat att minska utsläppen av växthusgaser med omkring 30 procent till år 2020.

Millenniemålen Vid ett möte år 2000 enades världens alla ledare om att anta en handlingsplan för att minska fattigdomen i världen. De formulerade åtta mål som alla skulle vara uppnådda senast 2015.

Detta var de så kallade Millenniemålen.

Millenniemålen utgår från ett jämförelseår som är 1990. Det första målet är att antalet fattiga och hungriga ska halveras till år 2015.

Andra mål handlar om att alla barn ska gå i grundskola, att kvinnors ställning ska stärkas och att barnadödligheten ska minska. Spridningen av hiv/aids ska hejdas.

7800 svenska sjöar och 12000 km vattendrag har fått nytt liv genom kalkning. Hotade arter som flodkräfta och havsöring har kunnat räddas.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 501

501

09-04-27 13.04.43

Millenniemålen innebär att alla världens länder har åtagit sig ett gemensamt ansvar för att förbättra livet för dem som har det sämst.

FN bevakar utvecklingen och redovisar regelbundet hur det går.

Uppfylls målen?

Vem är fattig?

Det finns olika uppfattningar om hur man ska avgöra vem som är fattig. En vanlig definition är att den som lever på mindre än två USD per dag är fattig, medan den som lever på mindre än en USD är extremt fattig.

Milleniemålen är svåra att nå men 2007, när ungefär halva tiden gått, hade ändå viktiga framsteg gjorts. Andelen människor i världen som levde i extrem fattigdom hade sjunkit från nästan en tredejdel till mindre än en femtedel.

Vidare gick 88 procent av alla barn i skola, vilket var 10 procent mer än 1990. Barnadödligheten hade gått ner i de flesta delar av världen, främst beroende på att spädbarn vaccinerats mot mässlingen. Kvinnors deltagande i politiska församlingar hade ökat, om än långsamt.

Men takten i utvecklingen skiljde sig mycket mellan olika delar av världen. I Asien pekade många siffror i rätt riktning, främst beroende på de ekonomiska framstegen i Kina och Indonesien, två av världens folkrikaste länder. Också Latinamerika närmade sig målen, om än i långsammare takt. De största problemen fanns fortfarande i Afrika, där krig och sjukdomar lagt hinder i vägen för utvecklingen.

Sammanfattning De första decennierna efter andra världskriget var en tid av dramatiska folkomflyttningar.

Den växande industrin drog till sig arbetskraft från jordbruket. Människor flyttade från landet till industriorterna. Andra flyttade från söder till norr, från Europas södra delar till industrierna i Mellan- och Nordeuropa.

Från mitten av 1970-talet ändrade folkomflyttningen karaktär. De flesta som kom till Europa och USA var flyktingar undan krig eller svält. Europa blev alltmer mångkulturellt.

Jordens befolkning fördubblades mellan 1960 och 2000. Samtidigt ökade människors förbrukning av knappa resurser. Redan på 1960-talet talades om risken för en miljökatastrof. I början av 2000-talet är det den globala uppvärmningen som är det mest överhängande hotet. År 2000 antogs de så kallade Milleniemålen som syftar till minska fattigdomen i världen. Alla världens länder åtog sig ett gemensamt ansvar för att förbättra livet för dem som har det sämst.

Uganda har en av världens yngsta befolkningar. Hälften av invånarna är under 15 år. Alla barn går inte i skola, men sedan 1986 har antalet skolbarn tredubblats. I dag kan cirka 67% av de vuxna ugandierna läs och skriva. Barnen på bilden har lektion i engelska.

502

AB 495–588.indd 502

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.04.45

Rekordår, kris och revolution Det började som en enastående framgångssaga. De första åren efter kriget var visserligen svåra, men omkring 1950 tog produktion och handel ordentlig fart i hela västvärlden. Då började rekordåren. Tillväxttakten i ekonomin var hög, och vanliga människor kunde få del av en levnadsstandard som tidigare generationer bara kunnat drömma om.

Vid mitten av 1970-talet stannade utvecklingen upp. Industrin råkade i kris, företag gick i konkurs och viktiga branscher utplånades. Men från slutet av 1980-talet fick ekonomin ny fart. Det berodde till stor del på en dramatisk teknologisk omvandling: IT-revolutionen.

Den ekonomiska utvecklingen i västvärlden efter andra världskriget kan alltså sammanfattas i tre ord: rekordår, kris och revolution. Varje ord står för ett stadium i utvecklingen. Vi ska nu följa dessa tre stadier i tur och ordning.

För vanliga människor innebar de ekonomiska framstegen en snabb materiell standardhöjning. På arbetsplatserna tog maskiner över de tyngsta uppgifterna, under resor erbjöd tåg, spårvagnar och bilar komfort och snabbhet. I hemmen fick de elektriska hushållsapparaterna sitt stora genombrott. Elspisar, kylskåp och tvättmaskiner blev vanliga också i familjer med normala inkomster. Till och med bilen blev var mans egendom.

Tjugo år tidigare hade allt detta varit en osannolik lyx, som endast de allra rikaste kunde unna sig. Ingen generation i historien hade upplevt en så dramatisk standardförbättring.

1950-talet var hemmafruns årtionde. Att hustrun inte behövde arbeta utanför hemmet var för många ett tecken på välstånd. Ännu bättre var det om hon kunde utföra sina sysslor med hjälp av moderna hushållsmaskiner.

Industrialismens guldålder 1950–1975 Perioden från 1950 till omkring 1975 innebar en höjdpunkt i det västerländska industrisamhällets utveckling. Den ekonomiska tillväxten var snabbare än någonsin tidigare. I de gamla industriländerna i Europa och Nordamerika växte produktionen med i genomsnitt fyra procent om året. I Japan, som under denna tid blev en del av den västerländska ekonomiska sfären, låg tillväxten på över åtta procent per år.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 503

503

09-04-27 13.04.47

Framstegens förutsättningar Den snabba återhämtningen efter andra världskriget kom som en överraskning för många ekonomer, som väntat sig att kriget skulle följas av sjunkande priser, låg produktion och arbetslöshet. Så hade skett efter första världskriget. En viktig orsak till att det gick bättre denna gång var att ett fungerande samarbete mellan de ledande industriländerna byggdes upp.

Det ekonomiska samarbete som startade efter kriget handlade om att göra det lätt att köpa och sälja varor över gränserna. Man skapade till exempel fasta regler för hur de olika ländernas valutor skulle förhålla sig till varandra. Det innebar att om en amerikansk dollar var värd 10 kronor en viss dag så kunde man lita på att den skulle vara värd ungefär lika mycket ett år senare.

Det ekonomiska samarbetet syftade alltså till att underlätta det internationella handelsutbytet, både mellan USA och Europa och inom Europa.

Underlätta handel: Marshallplanen Under de första efterkrigsåren importerade européerna en stor del av sina förnödenheter, bland annat maskiner som behövdes inom industrin, från USA. Men eftersom de inte exporterade lika mycket kom de att lida av ett stort underskott på dollar. De kunde inte köpa den utrustning som behövdes för återuppbyggnaden. Lösningen kom genom ett amerikanskt initiativ.

I juni 1947 presenterade den amerikanske utrikesministern, George Marshall, en plan för amerikansk hjälp till den europeiska kontinentens återhämtning. Programmet var, sade Marshall, inte riktat mot något land eller ideologi, utan mot ”hunger, fattigdom, desperation och kaos”. Alla, inklusive Sovjetunionen, inbjöds att delta.

Sovjet och de av Sovjet dominerade staterna sade nej till det amerikanska initiativet.

Men sjutton länder accepterade. Under en fyraårsperiod (1948–1952) tillfördes de 12 miljarder dollar, det mesta som gåvor. Till de största mottagarna hörde västmakternas ockupationszoner i Tyskland. Genom Marshallhjälpen kunde den internationella handeln

Två viktiga institutioner Vid en konferens i Bretton Woods i juli 1944 fattades beslut om två institutioner som skulle komma att spela en viktig roll i efterkrigstidens internationella ekonomi. Den ena var Internationella Valutafonden (International Monetary Fund, IMF) som skulle övervaka att växelkurserna hölls stabila.

Den andra var Världsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD) som skulle låna ut pengar till återuppbyggnads- och utvecklingsprojekt.

504

AB 495–588.indd 504

Marshallplanen betydde en stort inflöde av amerikanskt kapital till Tyskland.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.04.56

EEC EFTA Comecon Samarbetsavtal med Comecon

skjuta fart igen. Industrier och transportnät kunde rustas upp, och en grund lades för den följande välståndsutvecklingen. Samtidigt stärktes Europas förmåga att köpa amerikanska produkter.

ISLAND

FINLAND NORGE

Underlätta handel: Det europeiska samarbetet

FRANKRIKE SCH.

RUMÄNIEN

AL TUG

Ö. UNG.

SPANIEN

JUGOSL. N

POR

POLEN TJ.

IE

Nästa steg togs 1957. Vid ett möte i Rom undertecknade de sex medlemmarna i Kol- och stålunionen två fördrag. Genom Romfördraget om den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) förband sig länderna att samarbeta ekonomiskt och framför allt att avskaffa tullar och andra handelshinder mellan länderna. Man skulle också införa gemensamma tullar mot omvärlden. Genom fördraget om det europeiska atomenergiorganet Euratom förband de sig att samarbeta om kärnkraftens fredliga utnyttjande.

Nu fanns det tre viktiga ekonomiska samarbetsorganisationer i Europa: Kol- och stålunionen, EEG och Euratom. Tillsammans bildade de de Europeiska gemenskaperna (EG).

Under 1960-talet ökade handeln mellan EG-länderna i takt med att tullarna sänktes.

Från 1968 hade de gemensamma tullar mot omvärlden och utgjorde därmed en tullunion.

SOVJETUNIONEN

V.- Ö.TYSKL.

AL

Sex länder bildar EG

BELGIEN LUXEMBURG

IT

Mot bakgrund av ett nyss avslutat förödande krig fanns det ingen viktigare uppgift för européerna än att bygga upp former för ett framtida samarbete. Så skedde också. Ett första steg togs 1952 när Kol- och stålunionen bildades.

Kol och järn var nyckelvaror för rustningsindustrin, och om de disponerades gemensamt av Frankrike och Tyskland skulle de två länderna aldrig mer kunna rusta mot varandra. Det var grundtanken bakom Kol- och stålunionen, som även omfattade Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

SVERIGE STORIRLAND BRITANNIEN DANM. NEDERL.

BULGARIEN

ALB.

TURKIET

GREKLAND

Europas handelsblock 1959.

Sju länder bildar EFTA Alla länder i Europa var inte intresserade av att delta i EG-samarbetet. De var rädda att de skulle förlora sin självständighet. Till de länderna hörde Storbritannien. Britterna hade erbjudits att ansluta sig till Romfördraget men tackat nej. I stället tog de initiativ till ett mer begränsat samarbete med andra länder som inte var EEG-medlemmar. I juli 1959 undertecknades i Stockholm ett frihandelsavtal mellan Storbritannien, Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige och Österrike.

Finland blev senare associerad (anknuten utan fullt medlemskap) medlem.

Med detta avtal hade EFTA (European Free Trade Association) bildats. Medlemmarna förband sig till ett visst handelspolitiskt samarbete, som framför allt bestod i tullsänkningar. I övrigt behöll de sin nationella självständighet.

I början av 1960-talet sökte Storbritannien medlemskap i EG. Hade de släppts in skulle det ha lett till ett närmare samarbete mellan EG och EFTA. Men de blev inte insläppta. Europas ekonomiska sammansmältning var ännu ofullbordad. De inre sex var omgivna av en ring bestående av de yttre sju.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 505

Frihandelsområde innebär att de deltagande länderna tagit bort inbördes tullar.

Men mot omvärlden behåller varje land sina egna tullbestämmelser. EFTA är ett exempel på frihandelsområde.

Tullunion innebär att de deltagande länderna dels har inbördes tullfrihet, dels har gemensamma tullbestämmelser gentemot omvärlden. EEG är ett exempel på tullunion.

505

09-04-27 13.04.56

Det japanska undret

Under 1960- och 70talen började japanska varor spridas över världen. De tillverkades med rationella metoder och kunde säljas billigt. Kvinnorna på bilden tillverkar klockor i en fabrik i Okaya. Året är 1965.

506

AB 495–588.indd 506

Japan kom under de första efterkrigsdecennierna att bli en viktig del i Nordamerikas och Europas ekonomiska nätverk.

Sedan Japan kapitulerat i kriget var landet ockuperat av de allierade fram till 1951. I praktiken var det amerikanarna som under de åren ledde utvecklingen i landet. De lade stor vikt vid att befrämja landets ekonomiska återhämtning och genomförde en omorganisation av industrin och en omfattande jordreform. USA gav också stora direkta bidrag till Japans återuppbyggnad Japanerna satsade energiskt på att göra sitt land till en stor industrination. Med hjälp av en högutbildad och lojal arbetskraft, effektiv statlig planering och statliga subventioner gjorde den japanska ekonomin snabba framsteg. 1950 var industriproduktionen tillbaka på förkrigsnivån. Därefter ökade tillväxttakten ytterligare. Under de närmaste sexton åren tiodubblades Japans produktion, och 1969 överträffades Japans BNP endast av

USA:s och Sovjets. Japan hade blivit en ekonomisk stormakt.

Kris Inga träd växer upp i himlen och framsteg följs av bakslag.

Efter en lång högkonjunktur under efterkrigsdecennierna drabbades världsekonomin omkring 1973–74 av en kris. Många branscher drabbades hårt. Den bransch som drabbades hårdast var stålindustrin.

Stålindustrin hade vuxit under 1950- och 1960-talen, bland annat genom en stark efterfrågan i nya industriländer i Ostasien. Stål behövdes för att bygga till exempel järnvägar, spårvägar och fartyg, inte minst oljetankers.

Men i början av 1970-talet stannade byggandet av och efterfrågan sjönk. De flesta trodde nedgången var tillfällig och i många länder mötte man krisen med kraftfulla investeringar i nya anläggningar. Men krisen var inte tillfällig, och den späddes på av kraftiga höjningar av oljepriset 1973 och 1979.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.04.56

Oljeprischockerna Tidigare har 1970-talskrisen setts som en följd av OPEC-ländernas chockhöjningar av oljepriserna 1973–74 och 1978–79. Dagens ekonomihistoriker fäster inte alls samma vikt vid oljepriserna utan framhåller i stället de strukturproblem som västvärldens industrier hade hamnat i. Det hade helt enkelt uppstått en betydande överkapacitet inom viktiga branscher, framför allt stål- och metallindustrierna.

Avindustrialisering

Arbetslöshet

När marknaden krympte gynnades de företag som kunde producera till lägst priser. De fanns i Japan och Sydostasien där arbetslönerna var låga. I Europa stannade den ekonomiska tillväxten upp. Stålverk, varv och bilindustrier tvingades slå igen eller kraftigt minska produktionen. Gruvorter i Europa och USA förvandlades till spökstäder. I varvsstäder som Glasgow, Genua och Göteborg stannade lyftkranarna, och monteringshallar och torrdockor tömdes på folk och maskiner. Man talade om en avindustrialisering.

Över tio procent av arbetskraften i Västeuropa och USA förlorade jobben. I Storbritannien försvann en miljon industrijobb under 1980-talets tre första år. I USA körde fabrikerna länge på två tredjedelar av sin kapacitet.

De många arbetslösa klarade sig denna gång bättre än vad deras olycksbröder gjort under den stora krisen i början av 1930-talet.

Nu fanns arbetslöshetsförsäkringar och socialunderstöd på en helt annan nivå än den gången. Men påfrestningarna för individ och samhälle var ändå stora och skulle bli värre ju längre krisen fortsatte.

Gruvnäringen drabbades hårt av industrikrisen. I södra Wales hade brytning av stenkol varit en huvudnäring sedan mitten av 1850-talet.

Nu ville ingen köpa deras kol längre. Bilden är från en gruva i Llangennech som stängdes 1981.

Nya tankar i den ekonomisk politiken Den ekonomiska krisen satte fart på debatten om vilken roll regering och riksdag skulle spela i det ekonomiska livet. Kritiker menade att en viktig orsak till krisen var att skatterna var för höga. Statliga understöd till krisdrabbade företag borde upphöra, och utgifterna för sociala ändamål borde skäras ner.

Denna kritik var helt i linje med de ny liberala värderingar som från mitten av

1970-talet vann allt starkare inflytande i debatten. De syftade till att minska statens roll och stärka det privata näringslivet.

Två politiska ledare kom att särskilt förknippas med de nyliberala idéerna: Margaret Thatcher, premiärminister i Storbritannien, och Ronald Reagan, president i USA.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 507

507

09-04-27 13.04.57

Europeiskt ekonomiskt samarbete Under den ekonomiska krisen var Europas länder fullt upptagna av sina egna problem.

Det europeiska samarbetet stannade av. 1973 blev ändå Storbritannien, Danmark och Irland medlemmar i EG. Men andra planer på att utveckla samarbetet rann ut i sanden. För det europeiska samarbetet var 1970-talet och början av 1980-talet förlorade år.

Vid 1980-talets mitt ändrades bilden. Det europeiska samarbetet kom in i ett nytt dynamiskt skede. 1985 enades medlemsstaterna om att en fri inre marknad skulle vara verklighet före utgången av 1992. Då skulle varor, tjänster, personer och kapital kunna röra sig fritt mellan medlemsländerna, oberoende av nationsgränser. Så blev det också. Efter omfattande förberedelser var den inre marknaden ett faktum den 1 januari 1993.

Revolution Början av 1980-talet var en tid när många gick utan arbete och många företag tvingades lägga ned. Men det var också en tid när en teknisk revolution förbereddes i västvärldens industrisamhälle. Den handlade om datorer, det vill säga elektroniska maskiner som kan lagra, organisera och söka information, som kan utföra beräkningar och som kan styra andra maskiner.

Det stora genombrottet inom datortekniken hade kommit redan under 1970-talet.

Det var mikrochipsen som gjorde den stora skillnaden. De består av små kiselplattor som var några kvadratmillimeter stora. Den information som kan lagras på ett chips hade det tjugo år tidigare krävts maskiner stora som lok för att hantera.

Under 1970-talet lärde sig datorteknikerna att sammanföra miljontals mikroskopiska transistorer på små kiselplattor med några kvadratmillimeters yta, så kallade chips. Den kapacitet som 20 år tidigare krävt maskiner som var stora som lok rymdes nu på en liten bricka, som en myra kunde bära i munnen.

508

AB 495–588.indd 508

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.00

Automatiserad produktion Den nya teknik som utvecklats med mikrochipsen som bas kallas ofta Information and Communication Technology (ICT). För näringslivet innebär ICT stora förändringar.

Med datorernas hjälp kan företag mekanisera och automatisera sin produktion. Arbetare kan bytas ut mot robotar som arbetar snabbt och precist. Den mänskliga insatsen kan inskränkas till en operatör som i ett kontrollrum övervakar produktionen.

Ny flexibilitet Ännu viktigare är kanske att ICT öppnar för en ny flexibilitet. Den gör sig gällande på olika plan. På produktionsplanet ger den en välutbildad medarbetare i ett företag möjlighet att på egen hand designa en ny produkt och därefter ställa in och styra maskinerna så att de tillverkar just den produkten. På det sättet blir det möjligt att mycket mer än tidigare ta hänsyn till olika kunders individuella önske-

mål. På ett mer övergripande organisatoriskt plan innebär den nya teknologin bättre kontroll och anpassningsförmåga. Allt från råvaruinköp till marknadsföring och försäljning kan snabbt läggas om när priserna på varor eller arbete förändras eller när efterfrågan stiger eller sjunker. All nödvändig information är lätt tillgänglig. Många företag väljer att köpa både tjänster och komponenter från fristående leverantörer. På det sättet kan de minska de fasta kostnaderna för arbetskraft och lagerhållning.

Den europeiska unionen utvidgas När den nya elektroniska tekniken började användas blev det möjligt att blixtsnabbt sprida information över jorden oberoende av alla gränser. Samtidigt revs gränserna mellan länderna med hjälp av de ekonomiska samarbetsorganisationerna. I Europa började den fria inre marknaden fungera 1993. Samma år undertecknades det så kallade Maastricht-för-

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 509

1968 kunde Åtvidabergs mekaniska räkneapparater ännu räknas som modern kontorsutrustning. På 2000-talet har elektroniken tagit över.

Mannen på bilden är en modern gruvarbetare. Han sitter högt ovan jord på LKAB:s huvudkontor i Kiruna och dirigerar förarlösa lastmaskiner och underjordiska tåg.

509

09-04-27 13.05.03

EU-medlem före 2003 2004 2007 förhandlar vill bli medlem

ISLAND AL BE BH KR LI LU MA MN

ALBANIEN BELGIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA KROATIEN LIECHTENSTEIN LUXEMBURG MAKEDONIEN MONTENEGRO

NORGE

SVERIGE

FINLAND

ESTLAND LETTLAND

DANMARK

IRLAND STORBRITANNIEN

NL S SCH SE SL SM

NEDERLÄNDERNA SLOVENIEN SCHWEIZ SERBIEN SLOVAKIEN RYSSLAND SAN MARINO

LITAUEN VITRYSSLAND

NL

POLEN TYSKLAND LU UKRAINA TJECKIEN FRANKRIKE LI SL ÖSTERSCH RIKE UNGERN S KR RUMÄNIEN SM MOLDAVIEN BH SE BULGARIEN ITALIEN MN MA AL TURKIET

POR

TUG AL

BE

SPANIEN

GREKLAND MALTA

CYPERN

EU år 2008.

draget som innebar att en europeisk union (EU) på lång sikt skulle förverkligas.

EU ska, enligt fördraget, omfatta tre ”pelare”: 1. ekonomiskt samarbete inklusive gemensam valuta, 2. utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete samt 3. samarbete om inrikesfrågor och politiska frågor.

Den gemensamma valutan har förverkligats genom att en Europeisk Monetär Union (EMU) har skapats. Till den har tolv länder sökt och beviljats inträde. Den 1 januari 2002 började de tolv EMU-länderna använda den nya gemensamma valutan: euron. Sverige beslöt efter en folkomröstning i september 2003 att säga nej till EMU. Också Storbritannien och Danmark står utanför.

Den 1 maj 2004 blev ytterligare tio länder medlemmar av EU. De flesta av dem var länder i Östeuropa som tidigare ingått i Sovjetblocket. Tre år senare gick ytterligare två län-

510

AB 495–588.indd 510

der in i unionen. Den bestod då av 27 länder med sammanlagt 490 miljoner invånare.

Fortsatt hög arbetslöshet Den elektroniska revolutionen hjälpte västvärlden att ekonomiskt komma på fötter efter krisåren i mitten av 1970-talet och början på 1980talet. Produktionen ökade och nya arbetstillfällen skapades. I början på 2000-talet kom också bättre tider för de hårt nerbantade och rationaliserade traditionella industrierna. Kina trädde nu fram som en viktig kund för stålindustrin i väst. Också gruvnäringen fick nytt liv.

Men trots framstegen är arbetslösheten i många länder i västvärlden högre än under 1960- och 1970-talens rekordår. Den genomsnittliga reallönen är i många länder lägre än under 1970-talet, och inkomstskillnaderna har ökat. Barnen till den generation som upplevde rekordåren ser inte ut att få riktigt så goda villkor som deras föräldrar.

Sammanfattning Perioden mellan 1950 och 1975 innebar det västerländska industrisamhällets kulmen.

Tillväxten och den materiella standardökningen var då snabbare än någonsin tidigare.

Vid mitten av 1970-talet kom krisen. Efterfrågan på industrins produkter sjönk.

Många företag tvingades stänga, och vissa branscher, som varvsindustrin, utplånades nästan i Europa och USA. En tid av avindustrialisering följde.

Under andra delen av 1980-talet började den ekonomiska återhämtningen, delvis tack vare den elektroniska revolutionen. Genom den nya tekniken kunde information lagras och bearbetas med en snabbhet och exakthet som tidigare varit otänkbar. Produktionen kunde automatiseras och specialiseras på ett helt nytt sätt. Ännu i början av 2000-talet var dock arbetslösheten högre än den var före sjuttiotalskrisen.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.08

Det kalla krigets värld Andra världskriget följdes inte av en stabil fred utan av ett kallt krig. De två supermakterna USA och Sovjetunionen hade under kriget kämpat tillsammans mot Hitlertyskland, men nu blev de bittra fiender. Risken för ett nytt världskrig var periodvis överhängande. Ett krig kunde betyda den mänskliga civilisationens undergång eftersom båda parterna hade tillgång till ett fruktansvärt vapen – atombomben.

Konflikten mellan Sovjet och USA ledde till en delning av Europa i ett östligt och ett västligt block. Även i andra världsdelar tvingades enskilda länder välja sida mellan de rivaliserande stormakterna. Världen blev tudelad.

FINLAND NORGE SVERIGE

STORBRITANNIEN

Sovjetiska erövringar Kommunistiska stater efter 1948 Västtyskland Tysklands gräns 1938 Järnridån Ockupationszoner i Tyskland och Österrike

DANMARK SOVJETUNIONEN ÖST-

HOLLAND VÄSTBELGIEN

Berlin TYSKLAND

TYSKLAND

POLEN

TJEC

KOSL

FRANKRIKE SCHWEIZ

ÖSTERRIKE

OVAK

IEN

UNGERN RUMÄNIEN JUGOSLAVIEN

ITALIEN

BULGARIEN ALBANIEN

TURKIET GREKLAND

Kartan visar hur Europa delades i två delar under åren efter andra världskriget.

Tidpunkten är början av maj 1945, och fyra unga parisiskor poserar i klänningar sydda av de fyra segrarmakternas flaggor.

Bilden uttrycker glädje över segern och freden, men också tron på en gemenskap mellan de fyra länder som kämpat tillsammans.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 511

511

09-04-27 13.05.08

När de tre stormakternas ledare träffades för en tredje konferens i Potsdam i juli/augusti 1945 var Sovjetunionens ledare Stalin den ende som var kvar från de tidigare mötena. Roosevelt hade avlidit och efterträtts av Harry S. Truman. Churchill förlorade valet och fick lämna plats för den nye premiärministern, labours Clement Attlee. De nya ledarna hade svårare än de tidigare att komma överens.

flyttas fram till floderna Oder och Neisse. Detta accepterades av västmakterna vid uppgörelsen i Potsdam (se karta s. 307).

Vad gällde Polens politiska ledning ansåg ryssarna att den nya regeringen borde domineras av Moskvatrogna kommunister. Endast med vänskapligt sinnade grannar kunde Sovjet känna sig tryggt för nya angrepp. Västmakterna accepterade Sovjets rätt till trygghet, men krävde samtidigt att regeringen skulle väljas i fria val. Vid mötet i Potsdam gick Stalin med på detta. Han insåg dock att fria val skulle leda till en antisovjetisk regering, och han infriade aldrig sitt löfte.

Från samarbete till konflikt.

Ju mer efterkrigsproblemen trängde sig på, desto svårare blev det att nå enighet inom den stora krigsalliansen. USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare höll tre stora konferenser för att diskutera gemensamma problem.

Vid den sista, som hölls sommaren 1945 vid slottet Potsdam utanför Berlin, var oenigheten stor. Det var endast med största svårighet som förhandlarna kunde undvika ett öppet sammanbrott. En av de svåraste tvistefrågorna gällde krigsskadestånd. Sovjet, som förlorat 20 miljoner människoliv under kriget och drabbats av en enorm materiell förödelse, förväntade sig krigsskadestånd från Tyskland. Vid konferensen i Potsdam nåddes en uppgörelse som innebar att varje ockupationsmakt fick utkräva skadestånd i sin egen ockupationszon.

(Se karta s. 307.) Överenskommelsen stärkte Sovjets kontroll över den egna zonen och bidrog till att befästa Tysklands delning.

Strid om Polen En annan tvist gällde Polen. Den handlade dels om landets gränser, dels om dess politiska ledning. I gränsfrågan krävde ryssarna att landet skulle förskjutas västerut. Delar av östra Polen skulle avträdas till Sovjet, medan gränsen i väster på Tysklands bekostnad skulle

512

AB 495–588.indd 512

FN bildas Vid ett möte i Jalta i februari 1945 enades segrarmakterna om att Förenta Nationerna (FN) skulle bildas som en ny global fredsorganisation. FN:s uppbyggnad beslutades vid ett möte i San Francisco försommaren 1945.

Under det kalla kriget spelade FN en roll som diplomatisk mötesplats, men de viktiga besluten fattades inte där. Under 1990-talet ökade möjligheterna till en aktiv roll för FN. Från slutet av 1970-talet har Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (Världsbanken) och Internationella valutafonden (IMF), som båda ingår i ”FN-familjen”, haft stor betydelse för utvecklingen i Latinamerika och Afrika.

Östeuropa sovjetiseras När polackerna gick till val i januari 1947 segrade kommunisterna med hjälp av hot, påtryckningar och valfusk. En Moskvatrogen, kommunistisk regim kom till makten.

Polen var inte den första av Östeuropas stater som tvingades in i det sovjetiska lägret. Jugoslavien hade blivit en sovjetdominerad folkrepublik 1945, och 1946 hade Bulgarien och Rumänien följt efter. 1947 var det Ungerns tur.

Formellt hade en likartad procedur följts i

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.13

I februari 1948 tog kommunisterna genom en kupp över makten i Tjeckoslovakien. Kuppen var oblodig, men den kommunistiska folkmilisen fanns med som maktfaktor i bakgrunden. Här marscherar den över den berömda Karlsbron i centrala Prag.

alla dessa länder. På kommunisternas initiativ hade alla partier sammanförts till en nationell front som presenterade en gemensam lista för väljarna. Den listan var den enda tillåtna.

Kommunisterna hade de flesta platserna på listan. Opposition i tal och skrift fick inte förekomma.

Kuppen i Prag 1948 Den sista i raden av randstater som förlorade sin självständighet var Tjeckoslovakien. I februari 1948 genomförde kommunisterna en statskupp. Den följdes av hänsynslösa utrensningar av både icke-kommunister och nationellt sinnade kommunister. En Moskvatrogen regim installerades också i Tjeckoslovakien.

Med kuppen i Prag var Östeuropas sovjetisering avslutad. På tre år, från 1945 till 1948, hade nästan 90 miljoner människor förts in under kommunistiskt välde. En ny seger för kommunismen noterades 1949 när det kinesiska kommunistpartiet under ledning av Mao Zedong tog makten i Kina. Därmed hade världens folkrikaste stat anslutit sig till kommunismen.

”Containment”-politiken Sovjets hårdnande grepp över randstaterna vållade oro och osäkerhet i Washington. Pre-

sident Truman, som i april 1945 efterträtt Roosevelt, ansåg att USA även i fortsättningen måste spela en aktiv roll i världspolitiken. I mars 1947, när kommunisterna i Grekland gjorde uppror, deklarerade han den så kallade containmentpolitiken. Den gick ut på att hålla tillbaka (contain) Sovjet genom att stärka Västeuropa ekonomiskt och militärt. I Grekland ledde den till att kommunisterna besegrades efter två års strider.

Militär blockuppdelning Oron i väst för sovjetisk aggression ledde till nya försvarsallianser. Våren 1949 undertecknades Atlantpakten av USA, Canada och tio västeuropeiska länder, bland dem Norge och Danmark. De förband sig att gemensamt försvara sina länder. När en blev angripen skulle de andra komma till undsättning. En gemensam militär organisation byggdes upp, som fick namnet North Atlantic Treaty Organisation (NATO).

På östsidan organiserades det säkerhetspolitiska samarbetet till en början som en serie bilaterala (tvåsidiga) avtal mellan Sovjetunionen och dess grannar. Först 1955 skapade Sovjet och satellitstaterna en formell militär pakt, Warszawapakten.

Men alla länder inordnades inte i de militära blocken. I Europa valde Sverige, Schweiz

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 513

513

09-04-27 13.05.13

och Österrike att stå utanför. De förklarade att de i händelse av krig skulle inta en neutral hållning.

Tyskland delas Många av konflikterna i det kalla krigets inledning handlade om Tyskland. Segrarmakternas ockupation måste förr eller senare upphöra, och Tyskland måste åter få inta en central plats i Europas ekonomi och politik.

Västmakterna var måna om att Tyskland skulle integreras i den västliga, demokratiska världen. De slog samman sina tre ockupationszoner och införde en demokratisk författning.

Val förrättades till de nya politiska institutionerna, och i september 1949 kunde Förbundsrepubliken Tyskland träda i funktion. Nästföljande månad utropades i den sovjetiska ockupationszonen Tyska Demokratiska Republiken.

Amerikanarna ville därefter att Förbundsrepubliken skulle integreras med väst även mi-

litärt genom att bli medlem i NATO. Ryssarna försökte stoppa planerna, men förgäves. I slutet av 1954 enades västmakterna om att Västtyskland skulle ingå i NATO. Några månader senare blev Östtyskland en del av den nybildade Warszawa-pakten. En djup klyfta hade därmed skapats mellan Tysklands två delar.

Den klyftan skulle bestå till 1990.

Koreakriget Kalla kriget hade sitt ursprung och sina första krishärdar i Europa, men dess verkningar nådde snart andra världsdelar. Sommaren 1950 hade de nått Korea. Landet var efter andra världskrigets slut delat i två delar. I norr hade en kommunistisk, Sovjetdominerad regim tagit makten, och i söder styrde en auktoritär högerregering.

I juni 1950 inledde nordkoreanska trupper ett angrepp mot Sydkorea. FN:s säkerhetsråd, som vid denna tidpunkt bojkottades av Sovjet, uppmanade medlemsländerna att ingripa till Sydkoreas hjälp. En FN-styrka sattes upp med trupper från framför allt USA. I oktober grep kinesiska trupper in i kriget på Nordkoreas sida. Efter omfattande strider stabiliserades en frontlinje längs 38:e breddgraden.

I juli 1953 fastställdes att 38:e breddgraden skulle utgöra gräns mellan de två staterna.

Efter tre års krig, två miljoner döda och en oerhörd materiell förödelse var parterna tillbaka vid utgångsläget. År 2008 är Nordkorea fortfarande en kommunistisk diktatur, isolerad och misstänksam mot hela västvärlden.

Kriget i Korea var ett ”begränsat krig”. Stormakterna såg till att det inte utvecklades till ett storkrig. Men för koreanerna själva var det en katastrof. Två miljoner miste livet. Bilden visar hur kommunistsympatisörer, som gripits av den sydkoreanska militärpolisen, förs bort till avrättning.

514

AB 495–588.indd 514

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.15.58

Fredlig samexistens

Avstalinisering med förhinder

Efter Koreakriget inträdde en lugnare atmosfär i stormaktsrelationerna. I Sovjet hade Stalin dött, och den nye ledaren Nikita Chrusjtjov talade om ”fredlig samexistens” mellan öst och väst. Det land som drog den största nyttan av avspänningen var Österrike, som fortfarande var ockuperat och indelat i fyra ockupationszoner. Men i maj 1955 enades stormakterna om ett avtal som innebar dels att alla främmande trupper skulle lämna Österrike, dels att landets författning skulle kompletteras med en paragraf om landets eviga neutralitet.

Att Sovjet fått en ny ledning visade sig när kommunistpartiet höll sin tjugonde kongress 1956. Stalins brutala utrensningar fördömdes och möjligheten till samexistens mellan kapitalistiska och kommunistiska stater underströks.

I de undertryckta satellitstaterna drog många slutsatsen att det nu var fritt fram för regeringens kritiker. Under 1956 demonstrerade människor sitt missnöje, först i Polen, sedan i Ungern. Längst gick oppositionen i Ungern, där en reformvänlig regering kom till makten. Men när den förklarat att Ungern skulle lämna Warszawa-pakten och inta en neutral hållning ingrep Röda Armén. De sovjetiska tanksen rullade in på Budapests gator och revolten kvästes.

Den 4 november 1956 öppnade ryskt artilleri eld mot Budapest och pansarvagnar rullade in i staden. 7 000 ungrare dödades i striderna. Bilden visar ungerska aktivister som tagit kontroll över en sovjetisk stridsvagn.

I den ungerska flaggan har de klippt bort kommunistsymbolerna.

Stormaktspolitik vid avgrundens rand Sovjets militära angrepp på Ungern ledde inte till mer än protester från västmakternas sida.

Stormakterna respekterade varandras intresseområden, och ingen ville provocera fram ett stormaktskrig. Skälen till det ryms i ett ord: atombomben! Ett kärnvapenkrig skulle innebära den mänskliga civilisationens undergång.

Ingen ville ta på sig ansvaret för att utlösa en sådan katastrof. På det sättet skapades en terrorbalans som bidrog till att hålla kriget borta.

Men terrorbalansen skapade ingen trygg värld. Katastrofhotet kunde utnyttjas till att försöka skrämma motparten till eftergifter.

Just det försökte den sovjetiske ledaren Chrusjtjov vid ett par tillfällen. Tydligast var detta hösten 1961 när han lät sovjetiska trupper börja uppföra robotbaser på Cuba, trettio mil från Floridas kust, och sände dit fartyg med kärnvapenladdade robotar. Men när amerikanerna visade att de var beredda att stoppa fartygen med vapen slog Chrusjtjov till reträtt.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 515

515

09-04-27 13.05.14

Cuba-krisen När amerikanska spaningsplan i mitten av oktober 1961 rapporterade att ryssarna höll på att installera robotbaser på kubansk mark inleddes den värsta krisen i kalla krigets historia.

Under tretton dagar höll världen andan i fruktan för ett supermaktskrig med atomvapen.

Amerikanarna såg robotbaserna som ett hot mot sin egen säkerhet. President Kennedy krävde att baserna skulle avlägsnas och hotade med massiv vedergällning om så inte skedde. Han lät amerikanska fartyg blockera all trafik till Cuba. Då var redan sovjetiska handelsfartyg, lastade med kärnvapenmissiler, på väg mot Karibiska havet. Om de trotsade blockaden kunde ett förödande kärnvapenkrig utbryta.

Men det blev inget krig: På förmiddagen den 24 oktober fick de sovjetiska fartygen order att vända. En vecka senare förklarade Chrusjtjov att baserna skulle tas bort. Amerikanarna lovade i sin tur att inte anfalla Cuba.

Kalla kriget avtar Cuba-krisen 1962 hade fått människor världen över att blekna inför hotet från ett förödande kärnvapenkrig. Det som gav hopp inför framtiden var att också supermakternas ledare bleknat. En viss avspänning mellan supermakterna följde på krisen. I augusti 1963 ingick de ett avtal om stopp för kärnvapenprov. För att förhindra missförstånd och förhastade beslut inrättades den ”heta linjen”, en direkt teleförbindelse mellan Vita Huset och Kreml.

Nu följde en period av relativ stabilitet i stormaktspolitiken som skulle vara till mitten av 1970-talet.

USA och den rysk-kinesiska konflikten Samtidigt som förbindelserna mellan Sovjet och USA gick in i ett lugnare skede försämrades förbindelserna mellan Sovjet och Kina, och 1969 utbröt till och med en kortvarig militär sammandrabbning med anledning av en gränskonflikt. Konflikten mellan de kommunistiska stormakterna ledde till att också Kina

Cubakrisens efterspel: ett sovjetiskt fartyg lastat med robotutrustning är på väg från Cuba. Det övervakas av den amerikanska jagaren ”Barry” och ett av marinens spaningsplan.

516

AB 495–588.indd 516

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.15

Vapen i öst och väst Under 1960- och 1970-talen ökade militärutgifterna i världen kraftigt.

1985 tillverkades vapen för totalt 850 miljarder dollar. De stora blocken NATO och Warszawapakten stod för huvuddelen av produktionen, men den snabbaste ökningen ägde rum i tredje världen. I synnerhet i Mellanöstern och Sydostasien samlades väldiga vapenarsenaler.

Rustningarna var en följd av den ökade spänningen men också av olika intressegruppers gemensamma påtryckningar. I USA brukade man tala om det militärindustriella komplexet, i Sovjet om det militär-byråkratiska komplexet.

I båda fallen var det fråga om mäktiga påtryckningsgrupper. I USA var under 1980-talet mer än tusen stora företag med över 700 000 anställda verksamma inom vapenindustrin.

blev intresserat av att förbättra relationerna till USA. 1969 inledde de kinesiska ledarna ett närmande till USA, och 1972 var den diplomatiska sensationen ett faktum: President Nixon togs officiellt emot i Peking av ordförande Mao Zedong och premiärminister Zhou Enlai.

kommunistisk regim och en sydlig där olika konservativa maktgrupper växlade vid makten. I Sydvietnam arbetade en nationell befrielsefront (Front National de Liberation: FNL) för ett enat Vietnam under kommunistiskt styre. Den fick stöd av Nordvietnam. Ett nytt inbördeskrig blossade upp.

Napalm var en lättantändlig gelé som klibbade fast vid allt, inklusive människohud. Napalmbränder var mycket svåra att släcka. Amerikanska trupper fällde napalmbomber över vietnamesiska byar som antogs gömma FNL-soldater. Bombernas inhumana effekter påtalades i den inhemska opinionsbildningen mot kriget.

Vietnamkriget Även om Sovjet för tillfället inte ansågs utgöra något direkt hot mot USA och Europa, fruktade många att kommunismen var på frammarsch i andra delar av världen. Det var av det skälet USA gav sig in i kriget i Vietnam.

Vietnam hade, sedan den franska kolonialmakten drivits ut ur landet 1954, delats i två delar, en nordlig som behärskades av en

Den största demonstrationen mot kriget ägde rum 1971. 300 000 människor samlades i Washington för att protestera mot USA:s inblandning. Demonstranterna bestod av medborgarrättskämpar, studenter och krigsveteraner.

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 517

517

09-04-27 13.05.15

Parterna i det nya kriget fick stöd utifrån: nordsidan från Sovjet och Kina, syd från USA. Det amerikanska engagemanget började på allvar hösten 1964 och växte snabbt.

Vid årsskiftet 1968/69 var över en halv miljon amerikanska soldater engagerade i ett blodigt krig i tropiska djungler och vattentäckta risfält. Amerikanskt flyg fällde mer bomber över Vietnam än vad som fällts under hela andra världskriget.

Ryssarna var nöjda med att de gränser som dragits upp efter Röda Arméns framryckning i Östeuropa under andra världskriget nu blev internationellt erkända. Men priset för den framgången var större än de flesta insåg. Bestämmelserna om respekt för fri- och rättigheter och underlättande av informationsspridning kom att utnyttjas av oppositionella grupper runt om i Östeuropa. På det sättet kom Helsingforsavtalet att bidra till kommunismens sammanbrott.

USA lämnar Vietnam Men massiva bombningar kunde inte utplåna en gerilla-armé som rörde sig i välkänd terräng. Efter stora amerikanska förluster beslöt 1968 den nyvalde presidenten Richard Nixon att kriget skulle ”vietnamiseras”. USA tog hem sina soldater och nöjde sig med att förse Sydvietnam med vapen.

Nixon inledde också förhandlingar med Nordvietnam och FNL. I januari 1973 slöts en vapenvila i Paris, som innebar att USA slutgiltigt drog sig ur kriget. I Vietnam fortsatte dock striderna med följd att kommunisterna tog makten även i Sydvietnam. 1976 slogs de två landsdelarna samman.

Helsingforsavtalet Samtidigt som kriget i Vietnam gick mot sitt slut nådde avspänningen i Europa en höjdpunkt. I juli 1975 undertecknade 35 länder, bland dem Sovjet och USA, det så kallade Helsingforsavtalet. Det innebar bland annat att användande av våld skulle vara uteslutet vid lösande av tvister mellan länderna och att de existerande gränserna i Europa skulle betraktas som okränkbara. Fördragen innebar vidare att de anslutna länderna skulle respektera medborgerliga fri- och rättigheter, såsom tankefrihet och rätten till egna övertygelser i t.ex. religiösa och politiska frågor. Mänskliga kontakter och spridande av information mellan länderna skulle underlättas.

518

AB 495–588.indd 518

Det andra kalla kriget Avspänningspolitiken väckte en hel del kritik i USA. Konservativa politiker ansåg att de överenskommelser som ingåtts ensidigt gynnat Sovjet, som i grunden inte hade fredliga avsikter. Liberaler menade att man gått för långt i samförstånd med en makt som inte respekterade de mänskliga rättigheterna.

Sedan demokraten Jimmy Carter vunnit presidentvalet 1976 fick den liberala kritiken ett ökat inflytande över den amerikanska politiken. Atmosfären försämrades och förhandlingarna om nedrustning kärvade. I december 1979 kom ett nytt bakslag. Då marscherade nämligen sovjetiska trupper in i grannlandet Stjärnornas krig ”Det strategiska försvarsinitiativet”, eller ”stjärnornas krig”, var det stora slagnumret i president Reagans expansiva försvarspolitik. Meningen var att USA skulle skyddas av en ring av satelliter som kunde förgöra angripande missiler med laser och andra strålvapen. Även om projektet var inriktat på försvar var det ändå ett hot mot Sovjet. Kunde ryssarna inte nå fram med en vedergällningsattack hade de, enligt terrorbalansens logik, inget skydd mot ett amerikanskt angrepp.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.15

Afghanistan. Syftet med invasionen var att stödja en Sovjetvänlig regering som med svagt folkligt stöd kommit till makten.

Invasionen i Afghanistan vållade en stark amerikansk reaktion som bland annat ledde till att USA bojkottade de olympiska spelen i Moskva 1980. Samma år valdes den utpräglat anti-kommunistiska republikanen Ronald Reagan till president. Med Reagan, som kallat Sovjet för ”ondskans imperium”, skärptes tonen i umgänget mellan supermakterna.

Under hans första presidentperiod (1981– 1984) ökade de amerikanska rustningskostnaderna kraftigt, och han förklarade att USA skulle satsa på ett nytt rymdvapensystem, ”det strategiska försvarsinitiativet”. Under dessa år var atmosfären i de amerikansk-sovjetiska förbindelserna sämre än någonsin sedan Cubakrisen 1962. Men under våren 1985 inträffade förändringar som ingen kunnat ana.

Ny ledning i Moskva I mars 1985 skedde det tredje maktskiftet i Kreml på tre år. Den nye ledaren, Michail Gorbatjov, var med sina 53 år en ungdom jämfört med sina företrädare. Han hade också helt andra framtidsvisioner än de haft. Det skulle snart visa sig att han i grunden ville förändra den sovjetiska utrikespolitiken.

Också i Washington var nu atmosfären på väg att förändras. President Reagan hade anslagit en försonligare ton och återknutit kontakten med ledande sovjetiska politiker. I november 1985 träffade han Gorbatjov för första gången. Det var det första amerikansksovjetiska toppmötet sedan 1979. Efter ytterligare möten kunde ett avtal om nedrustning undertecknas i december 1987. Parterna beslöt bland annat att alla landbaserade kärnvapen skulle monteras ned och skrotas.

Klimatförändringen inverkade också på konflikten i Afghanistan. Efter åtta år av misslyckad krigföring började Sovjet dra sig ur kriget. Tidtabellen för evakueringen beslöts

Perestrojka ”Årets bok av året statsman” hette det 1987 i reklamen för Michail Gorbatjovs bok Perestrojka (ung. omstrukturering). Boken, som hade undertiteln ”Ett nytt sätt att se på vårt land och på världen”, var också på sitt sätt sensationell: inte för att tankarna var så märkvärdiga men för att de aldrig förr uttalats av en ledande sovjetisk politiker. ”För att göra de internationella förhållandena mer humana finns det bara en utväg”, skrev Gorbatjov, nämligen ”att höja sig över de ideologiska motsättningarna. Låt alla göra sitt eget val och låt oss alla respektera det valet.” Det viktigaste var att bevara freden, och för att lyckas med det måste alla samarbeta. Han liknade världens länder vid en grupp bergsbestigare, sammanbundna med ett rep. ”De kan antingen klättra tillsammans mot bergstoppen eller tillsammans falla ner i avgrunden.”

Välstånd och undergångshot

AB 495–588.indd 519

Supermaktsledarna Gorbatjov och Reagan träffades för första gången i Genève i september 1985. Det blev inledningen till en serie möten som lade grunden för en helt ny atmosfär i den internationella politiken.

519

09-04-27 13.05.15

När ryssarna beslöt att lämna Afghanistan tändes hoppet om en fredligare värld.

Krigströtta afghaner prydde de bortdragande pansarvagnarna med blommor och hoppades att de aldrig skulle återkomma.

av USA och Sovjet tillsammans med de afghanska parterna vid ett möte i Génève våren 1988.

Detta var stora, i sig epokgörande förändringar i världspolitiken. Men den största återstod ännu: det sovjetiska imperiets upplösning.

Sammanfattning Redan några år efter andra världskrigets slut var världens mäktigaste stater uppdelade på två block. I öst dominerade Sovjetunionen, som under åren 1946 till 1948 skaffade sig kontroll över länderna i Östeuropa.

I väst dominerade USA, som 1949 ingick en militärallians, NATO, med en lång rad länder i Västeuropa. Tyskland delades i Förbundsrepubliken Tyskland, som blev medlem i NATO, och Tyska Demokratiska Republiken, som ingick i Sovjetblocket.

De två blocken bekände sig till skilda ideo-

520

AB 495–588.indd 520

logier, östblocket till kommunismen, västblocket till marknadsekonomi och demokrati.

Båda blocken byggde upp väldiga förråd av kärnvapen, och alla insåg att om de kom till användning skulle de kunna innebära slutet på den mänskliga civilisationen. Denna terrorbalans bidrog till att Europa skonades från nya krig.

Men i andra delar av världen ledde konflikten till öppet krig. Amerikanska trupper kämpade i Korea 1950–1953 och i Vietnam 1964–1968.

Kalla kriget innehöll perioder av stark spänning men ockå perioder av avspänning.

Helsingforsfördragen slöts 1975 och innebar bland annat att alla länder skulle respektera grundläggande fri- och rättigheter. När Michail Gorbatjov 1985 tog makten i Sovjetunionen inleddes en ny period av avspänning, och 1987 kunde han och den amerikanske presidenten Reagan enas om betydande nedskärningar av ländernas militära rustningar.

Välstånd och undergångshot

09-04-27 13.05.15

B I L DKÄL LOR Aarni, Teddy/Tiofoto/Nordic Photos 104 AFP/Scanpix 578 AKG/Straube/Scanpix 530 Alfa Laval 376tv AP/Scanpix 517ö, 571, 585 Arbetarrörelsens Arkiv 425 Archiv für Kunst und Geschichte, Berlin 43, 45, 56ö, 72, 73, 92, 147ö, 148, 161, 173, 197ö, 211, 236, 237ö, 240, 266, 277, 293, 303, 305, 307, 316, 323, 329n, 330, 373th, 396th, 397ö, 407, 408, 429, 451, 452, 455, 456, 458th, 466, 488öth Art, Zumar/Gamma/Eyedea/IBL Bildbyrå 574, 575 ATA 118n Atlantide Phototravel/Corbis/Scanpix 502 Bannister, Anthony 5 Barbey, Bruno/Magnum Photos/IBL Bildbyrå 570 Benson, Lennart/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 561 Berry, Ian/Magnum Photos/IBL Bildbyrå 568 Bettmann/Corbis/Scanpix 461, 521, 529n, 538, 544 Biblioteca Apostolica Vaticana, Rom 77 Bibliothéque Nationale, Paris 75n, 79n, 86n, 97ö, 101, 102, 111, 324ö Bibliothéque Nationale, Paris/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 65 Bibliothéque Royale Albert 1er, Bryssel 91 Bildarchiv Preussischer Kulturbesitz, Berlin 23, 35ö, 79ö, 107, 127, 129, 213, 217, 219n, 223ö, 234, 239n, 245, 257, 26l, 262, 265, 294, 306, 312, 335, 395, 396tv, 397n, 404, 434tv, 443ö, 454, 478, 479, 483 Birmingham Museums & Art Gallery 320 Borglund, Åke/IMS/Nordic Photos 580 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 242, 399ö British Library, London 95, 100, 103 British Library/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 218ö, 286 British Museum, London 32öth, 35n, 48th, 52, 54, 70, 115, 134 Brooker, Peter/Rex/IBL Bildbyrå 563 Bryan, Alexander/Tiofoto/Nordic Photos 9 Burger, Hillel/Peabody Museum/Harvard University 333 Butow, David/Corbis Saba/Scanpix 543 Camera Press/IBL Bildbyrå 137, 437, 485, 548 Camera Press/Scanpix 541 Cartier-Bresson, Henri/Magnum Photos/IBL Bildbyrå 495 Clive House Museum, Shrewsbury/Bridgeman Art Library/ IBL Bildbyrå 221 Danielsson, Pär Olof/IBL Bildbyrå 503ö, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn 125, 253n Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborg, Hillerød 184, 357 Dienverspriede Collection/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 210 Dittmer, Harry/Tiofoto/Nordic Photos 76 Domeij, Pär 17 DPA/Philips/Scanpix 508n e.t. archive, London 271, 319, 369, 389, 393, 465tv Earthy, Mark/Scanpix 564 Ehlers, Chad/Tiofoto/Nordic Photos 60 Emric, Amel/AP Photo/Scanpix 576 Engman, Anders, Stockholm 515 Etnografiska museet 136 Explorer/IBL Bildbyrå 270n, 279 Faget, Dominique/AFP/Scanpix 573 Fernandez, Eliseo/Reuters/Scanpix 552th Fishmonger´s Hall, London/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 219ö Folkrörelsernas Arkiv i Gävleborgs Län, Gävle 411ö Forbes Magazine Collection, New York/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 334 Franklin, Stuart/Magnum Photos/IBL Bildbyrå 498 Gamma/Eyedea/IBL Bildbyrå 58, 329ö, 519, 520, 539, 552tv, 567, 584 Gentile, Bill/Corbis/Scanpix 551 Gerardi, M. 53 Giraudon/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 147n, 154, 155, 171, 181, 216, 248, 268, 269, 270ö, 273, 276, 299, 331 Hafnfjord, Rafn/Litbrá HF 113 Hallgren, Sören, Stockholm 16 Hams, Mahmud/AFP/Scanpix 583 Hassov P./Magnum Photos/IBL Bildbyrå 535 Hejdström, Raymond/Gotlands Fornsal 86ö, 90 Helsingfors Universitet/Slaviska Biblioteket 235n, 237n, 365, 405ö

600

AB 589-600.indd 600

Hermitage, St Petersburg/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 250n Hernried, Karl Heinz/Nordiska museet 556 Hulton Archive/Getty Images 533 Hulton/Scanpix 212, 300, 309, 398, 436, 440, 443n, 453, 464, 465th, 467, IBL Bildbyrå 4, 13ö, 48tv, 64, 74-75, 78, 143ntv, 204ö, 250ö, 253ö, 260, 289n, 346, 366th, 373tv, 388, 399n, 434th, 445ö, 457, 471n, 472n, 474, 475n, 482, 492n Imperial War Museum, London 438ö IMS/Nordic Photos 463, 480n, 489tv, 514 Institute of Philology, Academia Sinica, Taipei 59n Itar-Tass/AFP/Scanpix 572 J. W. Cappelens Forlag, Oslo 415 Jadallah, Ahmed/Reuters/Scanpix 582n Jakobsstads Museum 354 Jansson, Gunnel/Riksantikvarieämbetet 123 Jernkontoret 284n Jobard/Sipa/Scanpix 586 Jones, Jon/Sygma/Corbis/Scanpix 523 Kaland, Sigrid, Bergen 120 Karlsson, Stig T./Tiofoto/Nordic Photos 38 Karlsson, Sture/Tiofoto/Nordic Photos 18ö Keystone/Eyedea/IBL Bildbyrå 481, 506, 511, 513, 522, 526n, 527, 537, 542 Knott, Herbie/Rex/IBL Bildbyrå 507 Knudsens Fotosenter, Oslo 422 Kumm, Wolfgang/Corbis/Scanpix 549 Kungliga Biblioteket 138, 139, 145n, 158n, 159, 238, 239ö, 241, 251, 258, 259, 284ö, 338, 349, 350, 358, 359, 374, 379, 413, 417, 418ö, 421, 424n, 427, 432n, 475ö, 480ö, 555 Kungliga Biblioteket/Enheten för Handskrift 122, 186, 189, 193 Kungliga Biblioteket/Enheten för Kart- och Bild 158ö, 200, 204n, 225, 226, 418n Kungliga Myntkabinettet 30ötv, 71, 229, 376th Kunsthistorisches Museum, Wien 150, 157, 165 Library of Congress, Washington 336ö, 366tv Liljeroth, Erik/Allhem förlag/Nordiska museet 553 Lind, Håkan 254ö Lindau, Åke/IBL Bildbyrå 381 Lindblom, Stefan/Helsingborg Bild 199 Lindman, Olle/Uppsala Universitet 116 Linköping Stadsbibliotek 145ö, 187 Litran, Manuel/Corbis/Scanpix 524 LKAB 509tv Lohnes, Thomas/AFP/Scanpix 587 Löfgren, Carl O. 114 Löfqvist, Thomas/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 560 Magnum Photos/IBL Bildbyrå 11tv, 12, 13n, 14, 18m, 20ö, 24, 26n, 29, 30öth, 34, 36, 39, 44, 49, 56n, 61, 84, 97n, 99, 142ö, 144, 149, 172, 175, 177, 178, 207, 209, 218n, 243, 252, 295, 310, 491 Magnusson, Gert 19 Malcolm, Hanes/Scanpix 531 Malecki, Piotr/Getty Images 569 Malmö Museum 230 Manchester City Art Galleries/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 311 Mansell Collection, London 313ö, 318 Mary Evans/IBL Bildbyrå 287, 288, 289ö, 290, 291, 322, 361, 390ö, 400, 577 Maslennikov, André/Scanpix 501 Mauritshuis, Haag 160 Mesch, Borg/Kiruna Kommun, Bild & Filmarkiv 375, 411n Metropolitan Museum of Art, New York 32ntv Musée de Beaux-Arts et d´Archéologie de Rennes 162 Musée de l´Assistance Publique, Paris 105 Muséen für Kunst- und Geschichte der Hansastadt Lübeck 121 Museiverket, Helsingfors 18ntv, 205 Museo Archelologico Nazionale, Neapel 32ötv Museum Folkwang, Essen 345 Museum of Fine Arts, Boston 25 Museum of London 215 National Gallery, London 131 National Maritime Museum, London/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 387 National Palace Museum, Taipei 59ö Nationalmuseet, Köpenhamn 18nth, 30n, 32nth, 33, 118ö, 187 Nationalmuseum, SKM 105, 196, 202, 203, 206, 220, 254n, 280, 282, 409 Nilsson, Lennart/Scanpix 554

Nogues, A./Sygma/Corbis/Scanpix 565 Nordiska Museet 355, 420, 503n Norsk Folkemuseum, Oslo 416 Novosti, London 340 Novosti/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 405n O. Væring, Oslo 351 Olsson, Bengt Olof/Bildhuset/Scanpix 119 Olsson, Lennart 124 Palm, Ulf/Scanpix 559 Peress, Gilles/Magnum Photos/IBL Bildbyrå 499 Petersen, Hans S./Den Hirschsprungske Samling, Köpenhamn 382 Pictorial Press/IBL 386 Popperfoto/Getty Images 546 Popperfoto/IBL Bildbyrå 337ö, 339, 342, 344, 432ö, 438n, 450 Postmuseum 442 Private Collection/Bridgeman Art Library, London 163, 164ö, 223n, 337n, 339ö R.M.N., Paris 325 Reuters/Scanpix 582ö Rietz, Jan/Tiofoto/Nordic Photos 1 Robert Harding Picture Library, London 324n Roger Viollet/Gamma/IBL Bildbyrå 176, 384, 401, 402, 435 Rollo, Tony/IMS/Nordic Photos 517n Royal Albert Memorial Museum, Exeter/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 313n Rydén, Gustaf/Scanpix 471ö Scala, Florens 66, 68, 88, 94, 106, 142n, 143ö Scanpix 4-5, 57, 153, 263, 272, 274, 275, 406, 426, 444, 458tv, 449, 460, 468, 472-473, 484, 486, 488ötv, 488ntv, 489th, 497, 509th, 512, 516, 579 Schnipper, Allan/Arbejdermuseet, Köpenhamn 364 Science & Society Picture Library, London 370 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 385 Scottish National Portrait Gallery, Edinburgh 164n Seijbold, Olle/Scanpix 562 Sherbell, Shepard/Corbis Saba/Scanpix 545 Simon, Sven/Scanpix 526ö Sjöberg Bildbyrå 41 Sjöberg, Lasse/Krigsskolan, Karlbergs Slott 192 Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 557 Sjöhistoriska Museet 190-191 Skokloster Slott 197n Stadener, Sam/Scanpix 508ö Stering, Erich/Scanpix 529ö Stiftsbibliothek St. Gallen 82 Stockholms Stadsmuseum 194, 424ö, 445n Stora Kopparberg, Falun 377 Stortinget, Oslo 352 Sundsvalls Museum 423 Svensson, K.G./Dalarnas Museum 231 Sveriges Television, Bildarkivet 492ö, Sygma/Corbis/Scanpix 540 Tate Gallery, London 174 Topfoto/Scanpix 504, 536 Topham Picturepoint, Edenbridge 11th Topkapi Palace Museum, Istanbul 169 Tretyakov Gallery, Moscow/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 383 Turville, Weston/Sonia Halliday Photographs, 26ö Ullstein Bilderdienst, Berlin 390n, 490 Universiteitsbibliotheek van Amsterdam 179 Uppsala Universitetsbibliotek 117, 247, 283 Waerndt, Staffan/Kungliga Vetenskapsakademien 246 Wallace Collection, London 166 Wallström, Stig, Ljusne 297 Vatican Museums 28 WEDA/AFP/Scanpix 547 Victoria & Albert Museum, London 403 Wolmuth, Philip/Alamy/Lucky Look 532 Vreeker, Paul/Reuters/Scanpix 588 Wretling, Hans/Tiofoto/Nordic Photos 21 Åhlin, Christer/SHM-Bild 20n Österreichische Nationalbibliothek, Wien 89 Teckningar: Ola Nyberg, Stockholm Anders Pettersson, Luleå 17 Kartor: Stig Söderlind, Stockholm

Register

09-04-27 14.03.22

Best nr 47-08313-8 Best nr 47-10348-5 Best nr 47-09290-1 Best nr 21-18441-0 Best nr 21-16642-0 Best nr 21-15205-5

Fjärde Upplagan

EPOS För gymnasieskolan

HISTORIA

HISTORIA

Sandberg Karlsson Molin Ohlander

EPOS-familjen består av följande komponenter: • Epos A • Epos 1a1 • Epos • Epos Lärarhandledning • Historiskt arbete 1 • Historiskt arbete 2

EPOS HISTORIA

EPOS är en berättande historia med tyngdpunkten • på de tre senaste århundradena • de grundläggande strukturerna • de epokgörande förändringarna • makten och resurserna • de stora och de små människorna • män, kvinnor och barn.

Robert Sandberg Per-Arne Karlsson Karl Molin Ann-Sofie Ohlander

Best.nr 47-09290-1 Tryck.nr 47-09290-1-01

Omslag EPOS.indd 1

12-04-03 10.01.37