9789113024080

STORA FRIGGEBOKEN PL ANERA , BYGG OC H INRED DIN FRIGGEBOD

ROGER NYSTRÖM

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.25

Sida 1

STORA FRIGGEBOKEN PL ANERA , BYGG OC H INRED DIN FRIGGEBOD

ROGER NYSTRÖM

004610_sid FoE_fram.qxp:Layout 1

10-02-11

07.45

Sida 4

Norstedts 4 Tryckerigatan Besöksadress: Box 2052 m 103 12 Stockhol s.se

www.norstedt

ri Norstedts ingå gsgrupp AB, rla Fö s dt te Nors 23 18 grundad Nyström © 2010 Roger Stockholm s, son, dt och Norste , Gunnar Isaks : Anders Olsson ng ni sk an gr ck Fa Stig Åkerman Pernilla Qvist Formgivning: a Qvist ill rn , Pe g: sla Om hnér Bildbyrå mmarnöjen, Jo So : to fo in garden om Ro Omslags , nd tra , Christer Valls Folio Bildbyrå nd Henrik Berglu r: ne tio tra Illus ler, Värnamo ss Hä & lth Fä Prepress: 2010 Tryckt i Italien, 2408-0 30 -191 8ISBN 97

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.25

Sida 2

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.25

Sida 3

INNEHÅLL Till att börja med 4 Historien om friggeboden 7 Vad har man en friggebod till? 13 Regler 21 Var ska friggeboden stå? 35 Hur ska friggeboden se ut? 47 Färdig friggebod eller bygga själv? 59 Att bygga en friggebod av lösvirke 67 Huset från grund till spira 75 Grunden 77 Golvet 87 Väggarna 93 Taket 109 Isolering 123 Fönster och dörrar 129 Elektricitet 135 Vatten och avlopp 139 Ventilation 143 Uppvärmning 147 Underhåll 153 Inredning 157 Utanför friggeboden 175 Kostnader 183 Ordförklaringar 190 Register 192 Bildförteckning 193

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.25

Sida 13

VAD HAR MAN EN FRIGGEBOD TILL? Friggeboden är huset med tusen ansikten.

Svenska folkets uppfinningsrikedom tycks oändlig, och när friggebodsreglerna kom till kunde ingen ana alla de vitt skilda användningsområden den lilla bygglovsfria komplementbyggnaden skulle komma att få.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.25

Sida 19

Inspiration – från ateljé till överskottsförråd: Ateljé Barnvagnsrum Bastu Båthus Carport Cykelskjul Drivhus Eremitage Fiskebod Förråd Garage Grillstuga Gym Gäststuga Hemmakontor Hobbyrum Hönshus Inkvarteringsmöjlighet Jaktstuga Kanothus Kontor Lekstuga Lusthus Mopedverkstad Motorcykelgarage Måleribod Nattkvarter

Orangeri Poolhus Redskapsskjul Reparationsverkstad Sjöbod Skotergarage Skrivarlya Snickarbod Snöskotergarage Sopsorteringshus Spa Tempel Trädgårdsskjul Ungdomsrum Uterum Uthus Vagnslider Vedbod Virkesförvaring Vävstuga Växthus Åkgräsklippargarage Återvinningsskjul Äventyrslekhus Ögonfägnad Övernattningshus Överskottsförråd

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

68

10-02-17

12.24

Sida 68

ATT BYGGA EN FRIGGEBOD AV LÖSVIRKE

S

verige är ett skogsland och svenskarna bygger traditionellt i trä. Undantagen är Skåne och Gotland där man gärna murar sina hus. Det finns ingenting som hindrar att man murar sig en friggebod. Men våra byggvanor och byggbranschens marknadsföring av färdiga friggebodar är så inriktad på trä att när vi tänker oss en friggebod är det en träbyggnad vi ser framför oss. Därför fokuserar också den här boken på trä som byggnadsmaterial.

Friggebodens begränsade mått gör att man blir tvungen att kompromissa. Det går att isolera, men knappast lika väl som i ett stort hus. Då blir väggar och tak orimligt tjocka i förhållande till husets storlek. I kapitlet Huset från grund till spira finns ett avsnitt om isolering (s. 123) som visar att det faktiskt går att åstadkomma bra, moderna isoleringslösningar som inte kräver för tjocka väggar.

Att bygga en bod i lösvirke blir inte nödvändigtvis billigare än att köpa en färdig friggebod. Det beror på att snickerierna kan pressa materialpriserna så att de ändå får ut en rimlig mellanskillnad för arbetet. Men det finns förstås sätt att själv pressa kostnaderna. Det allra viktigaste sättet att hålla kostnaderna nere är att från början veta vad man behöver och hur mycket. En noggrann ritning är viktig för att kunna skriva en fullständig så kallad kapnota så man kan köpa precis det som behövs utan att få onödigt mycket spill över. En kapnota är en lista över allt material som behövs med dimensioner och mängder utsatta.

Man brukar räkna med att köpa cirka tio procent mer än den absoluta materialåtgången för att täcka upp för allt spill. Har man nära till byggmarknaden kan det till och med vara kostnadseffektivt att köpa bara precis det som ska gå åt.

Med en fullständig kapnota går det ofta att förhandla med sin lokala byggmarknad om rabatt. Man ska naturligtvis också

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-17

12.24

Sida 69

ATT BYGGA EN FRIGGEBOD AV LÖSVIRKE

jämföra med bygghandlare och brädgårdar en bit bort. Hör efter ifall byggmarknaden kan leverera materialet om man handlar över en viss summa. Det sparar både tid och pengar för transporter. Men köp inte slaviskt allt hos samma handlare bara för att de erbjuder rabatt. Vissa varor som fönster, dörrar, hängrännor och annat kan gå att hitta till kampanjpriser.

För den som är riktigt om sig och kring sig går det också att spara pengar på att köpa begagnat byggmaterial. Särskilt gäller

69

Snickarboden blev en billig tio kvadratmeters friggebod. Virket är från den lokala »bondsågen«. Inte så perfekt i dimensionerna, men det fungerar bra för ändamålet. Boden är isolerad med gammal isolering som blivit över från ett sommarhus.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

70

10-02-17

12.24

Sida 70

ATT BYGGA EN FRIGGEBOD AV LÖSVIRKE

Glöm inte att ha roligt! När Tobbes snickarbod byggdes gav kompisarna den ett romantiskt smeknamn under byggtiden.

det detaljer som fönster, dörrar och beslag av olika typer, vilket även sätter personlig prägel på huset. På annons kan man också köpa exempelvis isolering som någon annan fått över vid ett bygge. Det går att få till en miljöpoäng av det också. I stället för att kasta överblivet material får någon annan användning av det. Vet man vad materialet kostar nytt kan man göra klipp, det är bra att hålla sig à jour med bygghandlarnas prislistor. Virke är svårare att köpa privat eftersom det är känsligare och kräver korrekt lagring, men även här går det förstås att göra bra affärer om man vet vad man ska ha och tror sig kunna bedöma virkets kvalitet.

Fasaden på en träbyggnad är oftast klädd med någon slags panelbrädor som sätts upp som liggande eller stående panel.

Mer om olika fasadalternativ går att läsa på sidan 101. Väggens insida kan också byggas med brädor om man vill ha en synlig brädvägg. För att få släta väggar är det enklare och snabbare att bygga med skivmaterial. En plywoodskiva eller spånskiva först som inåt kläs med gipsskiva ger en bra yta som är brandsäkrare än en träyta. Träskivan bakom gipsskivan gör det också enklare att sätta upp till exempel en hylla på väggen. Slutligen bidrar skivmaterial till att göra väggen styvare så att inte konstruktionen kan vika sig.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-17

12.24

Sida 71

ATT BYGGA EN FRIGGEBOD AV LÖSVIRKE

Taket bärs av takstolar eller takreglar och en bärande nock.

Dessa måste vara dimensionerade att klara snölasten och den är förstås olika över landet. I norra Sverige vet alla att snö kan bli mycket tungt och trycka in ett klent byggt tak, medan södra Sverige ibland har vintrar utan någon snö att tala om alls. Ett tak med ordentlig lutning behöver inte vara lika kraftigt för att klara snölasten. Vinden påverkar takstolarna även på så sätt att takbjälkarna böjs när det blåser hårt. På ett så litet hus som en friggebod är detta inte något stort problem. Dock gör friggebodens höjdbegränsning på tre meter att vi gärna bygger flackare tak för att få högre inomhushöjd i hela byggnaden.

För en van byggare går det att bygga en friggebod alldeles på egen hand, men vissa moment blir betydligt enklare om man är åtminstone två. Att resa väggstommar och få takstolar på plats är exempel på det. Men den som har kroppsstyrkan och lite klurighet kan klara även detta själv. Jag läste om en självbyggare som limmade och skruvade ihop den bärande nockbjälken av plywood och klena reglar. Han fyllde tomrummet inuti med isolering och fick en regel som var lätt och dessutom i precis den form han ville ha den. Sedan kunde han själv lägga upp den på plats. Det finns också lättbalkar att köpa som är starkare och lättare än motsvarande regel i samma dimension. Självklart får man betala mer, men man får en starkare konstruktion med mindre köldbryggor (se s. 125) och därmed möjlighet till bättre isolering.

Lämpliga byggnadsmaterial Friggeboden är ett litet hus och i princip allt byggmaterial som används att bygga hus av är alltså användbart för den. Det krävs en hel del skruv, spik, beslag, fönster, dörrar och så vidare.

Brädor som behövs till paneler, foder, knutbrädor och liknande

71

Några allmänna råd till självbyggare I Planera arbetet.

I Gör upp en rimlig tidsplan för arbetet. Det är lätt att ha för stor tilltro till hur fort man jobbar.

I Planera med marginaler.

Särskilt viktigt är detta om man behöver låna in hjälpande händer eller kanske betala för hantverkarhjälp. I det sista fallet gäller att allt finns på plats och att bygget är i rätt skede när hantverkaren kommer.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-17

12.24

Sida 72

Exempel på lämpligt byggmaterial: stomme i väggar, golv och tak Regel 45 x 45–220 mm Masonitbalkar 47 x 200–400 mm

isolering Mineralull 45, 70, 95, 120 mm (skivor eller rulle)

skivmaterial Spånskiva 10, 12, 15, 19 mm OSB-skiva 11–15 mm Byggplywood 12, 15, 19 mm Asfaltboard 12–17 mm Mineralullsskiva för vägg 30 mm Gipsskiva 12 mm

plåt Vindskiveplåt Takfotsplåt Överbleck Fönsterbleck Hängrännor, stuprör

golv Golvspont 22 x 95–120 mm fasad Panelbrädor, olika utseende och dimensioner Läkt 25 x 40 mm byggbeslag Vinkelbeslag Gaffelbeslag Skarvbleck Spikband Spikplåtar tak Råspont 21 x 95 mm Trekantslist 50 x 50 mm Takpapp Takplåt Tegel

grund Betong Färdiga plintar Stolpskor, plintbeslag Gjutrör Lättklinkerblock Syllpapp

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-17

12.24

Sida 73

ATT BYGGA EN FRIGGEBOD AV LÖSVIRKE

kan man inte heller sätta ut dimensioner på i en sådan här allmän lista. De måste väljas utifrån husets utseende och finns kanske inte alltid i lämplig standarddimension. Då kan man få klyva en bredare bräda för att få önskad bredd. Tänk på att friggeboden är mindre än huvudbyggnaden och knutbrädor och foderbrädor kan se bättre ut om man väljer mindre dimensioner än till huvudhuset.

Under byggets gång Virke, isolering och annat material kostar och det är dålig ekonomi att låta byggmaterial ligga och bli förstört i regnet. Lägg aldrig trä direkt på marken och ha alltid presenningar till hands om det kommer oväntade skurar. Täck alltid över allting efter arbetspassets slut. Har man tillgång till ett tomt garage eller en carport under bygget är det guld värt. Även ett litet partytält kan vara till stor hjälp som tak över känsligt material och maskiner.

Elsäkerheten är viktig. Om man använder nätanslutna verktyg ute ska det alltid finnas en jordfelsbrytare. Om inte utomhusuttaget har det så kan man köpa en lös jordfelsbrytare.

Använd stadiga stegar och ha inte för bråttom så att säkerheten blir lidande. Glöm inte att det är ett hobbyprojekt och att det är bättre att det tar lite längre tid än att någon kommer till skada.

Låt inte material ligga spritt på byggplatsen. Det ser trist ut och är inte särskilt praktiskt, men framför allt ökar risken för skador om man snubblar eller trampar på spikar. Ordna plats att lägga upp virke och annat material i ordentliga högar. Då går det lätt att hämta det man behöver utan att flytta annat.

73

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

130

10-02-16

12.41

Sida 130

HUSET FRÅN GRUND TILL SPIRA FÖNSTER OCH DÖRRAR

riggebodens fönster och dörrar anpassas förstås till den funktion boden ska ha i trädgården.

Dörrar till en isolerad friggebod är bäst att köpa färdiga. Det finns enkla isolerade förrådsdörrar med eller utan glas till rimliga priser. För den som vill, går det att klä om utsidan för att anpassa dörrens utseende. En äldre ytterdörr som blivit över från ett dörrbyte i huset kan ofta duga utmärkt i friggeboden som har lite lägre krav på isolering än bostadshuset. Men var lite vaksam på måtten så att inte dörren ser för stor ut på det lilla huset.

En vedbod kan få en hemsnickrad dörr med den klassiska »Z«-förstärkningen på insidan, eller kanske på utsidan som ett dekorativt element. En rolig variant är att tillverka en delad så kallad stalldörr. På en sådan kan överdelen öppnas separat från nederdelen. Detta kräver dubbla gångjärn och på insidan sätter man en tvärslå där dörrhalvorna möts. Eventuellt lås monteras på överdelen och kommer att hålla båda dörrdelarna låsta.

I en enkel förvaringsbod som inte ska vara uppvärmd behövs inga öppningsbara fönster utan det duger gott med fasta fönster med enkelt glas. Sådana fönster går bra att göra själv, se nästa uppslag. Alternativet är förstås att sätta in ett äldre begagnat fönster om man har tillgång till ett sådant. Det är i linje med gamla traditioner, förr var dörrar och fönster dyra byggnadsdetaljer och återanvändes gärna. Det är därför som fönster och dörrar i gamla hus ibland är äldre än huset.

En gäststuga däremot bör förses med en isolerad dörr och åtminstone några öppningsbara fönster och dessa är svåra att bygga själv. De dörrar och fönster man köper färdiga i bygghandeln är förhållandevis kostsamma byggelement och den som bygger med snäv budget kan spara pengar på att köpa begagnat.

Men då bör man ha tid på sig att vänta in rätt modell och stor-

F Alla fönster måste inte vara öppningsbara. Ett fast fönster är ofta en billigare lösning och dessutom går det att göra fönstren smäckrare om det inte krävs en fönsterbåge.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.41

Sida 131

HUSET FRÅN GRUND TILL SPIRA FÖNSTER OCH DÖRRAR

lek, och man får räkna med att lägga tid och materialkostnad på att renovera fönstren. Begagnade fönster och dörrar går att hitta på annonser på internet eller hos bygghandlare som specialiserat sig på begagnade byggvaror.

Man kan hålla nere fönsterkostnaderna genom att inte göra alla fönster öppningsbara. Fasta fönster i en bod som ska hålla lite värme kan bestå av isolerglaselement. Dessa går att köpa i olika standardstorlekar och de kan beställas i specialstorlek. Även här kan man göra fynd på begagnatmarknaden. Det kan förstås innebära att man får en ruta i en viss storlek och får anpassa fönstret efter den.

den enklaste boddörren I Vartenda lantligt skjul eller dass med självaktning har en klassisk boddörr med »z«-förstärkning på insidan. En sådan dörr är inte svår att tillverka själv.

I

Utgå från spontade brädor, cirka 25 millimeter tjocka. De ska vara väl torkade och av god kvalitet, då är risken mindre att dörren slår sig.

I Lägg ut brädorna på en plan yta och slå ihop dem i sponten. n Mät upp dörrens storlek och placera ut tvärslåarna där de ska vara, det är där gångjärnen ska sitta.

I Såga till en diagonalslå som ska gå från gångjärnssidan nertill till yttersidan upptill.

I

Skruva fast tvärslåarna och diagonalslån från insidan. Vill man göra dörren ännu stabilare görs uttag i tvärslåarna för diagonalslån så att delarna låser varandra.

I Såga slutligen ren dörren upptill och nertill så att den får rätt storlek.

I

Behandla allt ändträ med impregnerande grundolja innan dörren målas.

I

Montera dörren med grindgångjärn.

131

Montera dörr I En dörr monteras i princip på samma sätt som ett fönster.

I Här är det noga att det finns en stadig stolpe att fästa gångjärnssidan i eftersom dörrens tyngd innebär en rejäl påfrestning.

I Även dörren ska gärna ha en hasp så att den kan fixeras i öppet läge. Då riskerar man inte att dörren skadas om det blir korsdrag.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

Hela glaspartier bör bestå av isolerglas. Glasytor under 80 centimeters höjd ska vara av laminerat eller härdat glas. Beställ glaspartier i god tid eftersom leveranstiden kan vara lång.

12.41

Sida 132

Öppningsbara fönster är inte svåra att sätta in om man ser till att hålet är 30 millimeter större än fönsterkarmen runt om.

Det klassiska sättet att sätta in fönstret är att fästa fönstret med kilar som justeras tills fönstret sitter i våg och i lod och går lätt att öppna och stänga. Då fixerar man fönstret med skruv eller spik genom eller intill kilarna. Lite modernare är att använda karmskruvar som går att justera i efterhand med en särskild nyckel.

Stora glaspartier med eller utan dörr går att måttbeställa som isolerglaselement och monteras med glasningslister enligt tillverkarens anvisningar. Viktigt om man ska måttbeställa fönster är att ta kontakt med tillverkaren i god tid för att höra sig för om tänkbara mått och priser. Det kan vara många veckors leveranstid, så det gäller att beställa sina fönster i tid. Stora glaspartier är också en stor enskild kostnad på en liten byggnad och det kan löna sig att ta in flera kostnadsförslag.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-16

12.41

Sida 133

HUSET FRÅN GRUND TILL SPIRA FÖNSTER OCH DÖRRAR

133

ett enkelt fönster I Den enklaste ouppvärmda boden kan ha fasta fönster med enkla glas. Ett sådant fönster består förslagsvis av en fast karm av brädor med list på insidan som en fals.

I Innan glaset monteras behandlas karmen noga med impregnerande grundolja och målas sedan med utomhusfärg.

I

Se till att understycket på karmen lutar aningen utåt så har vatten svårare att smita in.

I

En list, cirka 15 millimeter tjock, limmas och spikas i karmen så att det bildas en fals cirka 15 millimeter från karmens utsida. Om glaset placeras ytterst i karmen kommer fönsterkittet att täcka ända ut till karmens kant.

I Måttbeställ fönsterglas hos glasmästaren och stifta och kitta fast det.

I

Glöm inte att montera ett överbleck ovanför fönsterfodret.

I

Ett fönsterbleck under fönstret hindrar vatten att rinna in bakom fönsterfodret.

Montera fönster

Överbleck

I Börja med att

se till att underkanten ligger vågrätt. Använd ett vattenpass.

I Måtta därefter in gångjärnssidan lodrätt.

Kontrollera även att andra sidan på fönstret är i lod åt båda hållen.

I Fixera med kilar efterhand. I stället för kilar kan man fixera fönster och dörrar med karmskruvar. Med dem kan karmen justeras lite i sidled efter monteringen.

I Kontrollera att båda diagonalmåtten i fönsterkarmen är lika, då är vinklarna räta.

Innan fönstret fixeras med spik eller skruv hänger man i fönstret och provar att allt fungerar.

Karm

I Normalt sätter man karmen så att fasadbrädorna kommer i liv (i nivå) med karmens yttersida. Sedan kan man sätta fönsterfodret över skarven.

Glas

I Glöm inte bort att montera fönsterbleck.

Gärna också ett överbleck som hindrar regnvatten att rinna in bakom fönsterfodrets ovankant. Om fönstret sitter skyddat av ett takutsprång går det att spara in på överbleck.

I Glöm inte heller att montera stormhakar så att det går att ställa upp öppningsbara fönster utan att de blåser sönder.

Kitt Underkarm med lutning Fönsterbleck

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

166

10-02-17

12.32

Sida 166

HUSET FRÅN GRUND TILL SPIRA INREDNING

Uterummet räcker inte till för alla gäster, men när vädret tillåter dukas långbord som sträcker sig vidare ut på trädäcket.

För att använda den taktäckta delen för vinterförvaring av exempelvis trädgårdsmöbler kan man ordna med vinterskydd i form av presenningar. Det finns andra färger än grönt att välja på. Sätt upp bra krokar som kan användas till upphängning varje år. Sommartid används krokarna till fotogenlyktor och blomsteramplar.

Bastu med dusch En friggebod kan mycket väl inrymma både en liten bastu och ett relaxrum med dusch och plats för ombyte. Inredningen är enkel. Krokar och hyllor på väggarna för kläder och handdukar och några sköna stolar för avkoppling i ett hörn.

Ett sätt att spara utrymme inne i bastuhuset är att ha duschen utomhus. Det går lätt att skärma av med ett mindre plank eller en skärm av markisväv som insynsskydd runt duschen. Självklart blir en sådan dusch inte användbar vintertid, även om bastuentusiasterna gärna svalkar sig utomhus i minusgrader. Tänk också på att fasaden inte mår bra av vattenstänk. Placera därför helst duschen en liten bit ifrån boden. Se till att vattnet har någonstans att rinna undan.

004610_sid 001-192.qxp:Layout 1

10-02-17

12.32

Sida 167