Page 1

Anderz Andersson, Sara Lyrenäs & Lina Sidenhag

Nyanlända i skolan MYNDIGHETERS ANSVAR OCH ELEVERS RÄTTIGHETER

2 UPPL.


Författarpresentationer Anderz Andersson, Sara Lyrenäs och Lina Sidenhag är alla jurister och lärare verksamma vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. Alla är till viss del knutna till Centrum för skolledarutveckling, som ansvarar för befattningsutbildning för rektorer, där de undervisar på momentet ”Skoljuridik och myndighetsutövning”.


Innehåll Förkortningar

11

1. Bakgrund

13 13 17

1.1 Invandring till Sverige 1.2 Nyanländas skolsituation

2. P  arter och deras ansvarsområden i migrations- och mottagandeprocessen 2.1 Inledning 2.2 Ansvar under processen fram till beslut om uppehållstillstånd eller avslag 2.3 Ansvar efter beslut om uppehållstillstånd

21 21 22 28

3. Asylprocessen

33 3.1 Inledning 33 3.2 Allmänt om asylprocessen 33 3.3 Stegen i asylprocessen 37 3.4 Processordning 38 3.5 De olika grunderna för uppehållstillstånd 42 3.6 Uppehållstillstånd 44 3.7 Nya bestämmelser som trätt i kraft och kommer att träda i kraft 45

4. Barn i asylprocessen 4.1 Inledning 4.2 Barns rättshandlingsförmåga 4.3 Barnets bästa

47 47 48 48


5. Ensamkommande barn och ungdomar 5.1 Inledning 5.2 Stegen i asylprocessen för ensamkommande 5.3 Den rättsliga regleringen 5.4 Kommunens ansvar för ensamkommande barns boende 5.5 Medicinska åldersbedömningar i asylärenden 5.6 Avslag på asylansökan

6. Barn som vistas i landet utan tillstånd 6.1 Inledning 6.2 Rätt till utbildning 6.3 Informationsskyldighet och uppsökande verksamhet 6.4 Rätt till skolskjuts och elevresor 6.5 Sekretess och skyldighet att lämna uppgifter 6.6 Skolans och socialnämndens underrättelseskyldighet 6.7 Polisens arbete

7. Skollagen med mera 7.1 Inledning 7.2 Utbildningens syfte och mål 7.3 Inflytande över utbildningen 7.4 Diskriminering och annan kränkande behandling 7.5 Skolplikt och rätt till utbildning 7.6 Stöd, extra anpassningar och särskilt stöd 7.7 Svenska som andraspråk och modersmålsundervisning 7.8 Handläggning och beslut

8. Nyanländas rätt till utbildning 8.1 Inledning 8.2 Definition av nyanländ elev 8.3 Bedömning och placering 8.4 Garanterad undervisningstid 8.5 Prioriterad timplan 8.6 Förberedelseklass 8.7 Sammanfattande skiss

55 55 56 57 63 65 66 69 69 69 70 70 71 71 72 73 73 74 77 81 87 103 118 124 129 129 130 131 138 139 141 144


Utdrag ur centrala lagar Utdrag ur skollagen (2010:800) Utdrag ur skolförordningen (2011:185) Utdrag ur gymnasieförordningen (2010:2039) Utdrag ur lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen

Referenser

147 147 163 167 169 170

175 Offentligt tryck 175 Litteratur 181


2 Parter och deras ansvarsområden i migrations- och mottagandeprocessen

2.1 Inledning Detta kapitel behandlar, förutom de parter som är ansvariga i migrations- och mottagandeprocessen, även respektive parts ansvarsområde. Syftet är att ge en allmän bakgrund till senare avsnitt, där fokus ligger på barnet i den asylprocess där parterna verkar. Samhällets ansvar för personer som kommer till Sverige för att söka asyl kan indelas i följande ansvarsområden: • Ansvar under processen fram till dess att den asylsökande får uppehållstillstånd eller avslag. • Ansvar för att personer som fått uppehållstillstånd ska få ett bra mottagande i Sverige. Att göra indelningen utifrån punkterna ovan går inte alltid. Skolan har till exempel ett ansvar både under tiden fram till dess att personen får uppehållstillstånd och efter att personen fått uppehållstillstånd. Nedan följer en genomgång av de parter som har ett ansvar under processen fram till dess att den asylsökande beviljas uppehållstillstånd eller utvisas från landet.

21


nyanlända i skolan

2.2 Ansvar under processen fram till beslut om uppehållstillstånd eller avslag Landstingen

Kommunerna

Inspektionen för vård och omsorg

Migrationsverket

Socialstyrelsen

Länsstyrelserna

Figur 2.1  Ansvariga myndigheter under migrations- och mottagandeprocessen.

2.2.1 Migrationsverket Av förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket framgår att verket är den statliga förvaltningsmyndighet som enligt 1 § handlägger frågor ”som rör uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, mottagande av asylsökande, anvisningar till kommuner av nyanlända, återvändande, medborgarskap och återvandring”. Därtill har man att ”fullgöra de uppgifter som myndigheten har enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen, lagstiftningen om mottagande av asylsökande m.fl., lagstiftningen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt enligt andra författningar”. Migrationsverket är enligt 1 § a också ansvarigt för att de migrationspolitiska målen uppnås genom att • skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart asylsystem som värnar asylrätten, • underlätta en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och annan rörlighet över gränser inom ramen för den reglerade invandringen, samt • fördjupa det europeiska och internationella samarbetet. Myndigheten sorterar under Justitiedepartementet och har sitt huvud­ kontor i Norrköping. Den operativa verksamheten är organiserad i sex geografiska regioner – Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd. Regionindelning finns för att underlätta samverkan mellan olika aktörer. Därtill finns också två nationella avdelningar, Förvar och Förvaltningsprocess. Migrationsverket har ett antal förvarsplatser runt om i Sverige.18 Förvarsplatserna används hu18  Totalt hade Migrationsverket 255 förvarsplatser vid utgången av 2014. Dessa var fördelade på nio förvarsenheter på fem orter: Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle.

22


2. Parter och deras ansvarsområden … vudsakligen för att säkerställa att en person är tillgänglig vid verkställande av beslut om avvisning eller utvisning. Förvar kan också användas i situationer där det är nödvändigt för att utreda personens rätt att vistas i landet eller om personens identitet är oklar. Avdelningen Förvaltningsprocess sköter ärenden om överklagande och prövar om det finns hinder för en person att återvända. Migrationsverkets uppgifter har över tid förändrats. Sedan den 1 februari 2017 har verket inte längre ansvaret för svenskundervisningen och annan syssel­sättning under asyltiden. I stället ska verket koncentrera arbetet på tidiga insatser och vara en central samverkanspart avseende bland annat informationsinsatser, som information om asylprocessen, grundläggande samhällsinformation och gällande regler på det aktuella boendet. Regeringens mål för Migrationsverket: Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.19 GD

Stab

Huvudkontor HR-avdelning Utvecklingsavdelning

Kommunikationsavdelning

Ekonomiavdelning

Avdelning för verksamhetsstöd

Fristående funktioner

Rättsavdelning

Internationella avdelningen

Lifos

Fonderna

Tillsyn

Internrevision

Nationell samordning

Attesterande myndighet

Operativ verksamhet

Kvalitetsavdelning

Operativ chef

Kvalitetschef

Processer Region Nord

Region Mitt

Region Öst

Region Väst

Region Stockholm

Region Syd

Förvar

Förvaltningsprocess

Service och bemötande Att komma till Sverige Att stanna i Sverige Att återvända Att behöva skydd Att bli svensk medborgare

Figur 2.2  Migrationsverkets organisationsskiss. 19  Justitiedepartementet, Budget för migration 2015. Faktablad Ju 14.07. Oktober 2014.

23


7 Skollagen med mera 7.1 Inledning Bestämmelserna i skollagen och skolförordningen angående insatser riktade mot nyanlända elever innebär inte att nyanlända elever helt ska särregleras, utan att de ska omfattas av dessa bestämmelser utöver de som gäller för alla elever.116 Bland de lagar som gäller för alla elever bör framför allt nämnas skollagen, men även till exempel diskrimineringslagen (2008:567) (DiskL). Detta är alltså lagar som ska gälla alla elever och som ska tillämpas likvärdigt för alla elever, det vill säga oavsett till exempel barnets bakgrund eller ursprung.117 Trots detta finns det vissa regler som särskilt bör uppmärksammas i sammanhanget. Bland skollagens regler kan till att börja med framhållas de grundläggande bestämmelserna i 1 kap. SkolL om till exempel skolans demokratiuppdrag, barnets bästa och likvärdig utbildning. Detta är regler som utgör grundläggande principer inom utbildningsväsendet, som alltid ska beaktas och som ska genomsyra verksamheten. Reglerna i 4 kap. SkolL om elevernas och vårdnadshavarnas inflytande över utbildningen är också betydelsefulla, bland annat eftersom ett aktivt inflytande för dessa är av vikt för en god kvalitet på utbildningen. För de nyanlända eleverna och deras vårdnadshavare kan det av olika anledningar vara svårt att utöva sin rätt till inflytande, till exempel mot bakgrund av det skolsystem eleven kommer ifrån eller på grund av att skolan inte informerar om rätten på ett sådant sätt att alla kan förstå den. Olika utredningar och undersökningar har beskrivit hur elever med utländsk bakgrund oftare än andra elever utsätts för kränkningar och diskrimineras. I 6 kap. SkolL finns bestämmelser om dels skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, dels vad som åligger huvudmannen när en elev upplever sig ha blivit eller har blivit utsatt för sådan behandling. Dessa regler är nära kopplade till bestämmelserna i diskrimineringslagen, som innehåller liknande regler för situationer när den kränkande behandlingen har samband med någon diskrimineringsgrund. 116  Uttrycket nyanlända elever definieras i avsnitt 8.2. Observera att även andra elever kan komma att omfattas av de nya bestämmelserna, se vidare avsnitt 8.3–8.6. 117  Reglerna gäller oavsett om huvudmannen är offentlig eller fristående, såvida inget annat anges.

73


nyanlända i skolan För en elev som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart blir det aktuellt att bedöma om denne har rätt till utbildning och kanske till och med har skolplikt. Frågor kopplade till detta är när skolplikten inträder och upphör att gälla. I detta kapitel kommer därför reglerna om skolplikt och rätten till utbildning att gås igenom. Även bestämmelserna i 3 kap. SkolL om elevernas utveckling mot målen är viktiga eftersom de ger eleverna rätt att få en undervisning anpassad efter deras respektive förutsättningar och behov. I detta ligger att den elev som är i behov av det ska få extra anpassningar eller särskilt stöd för att nå målen. Det förekommer dock att nyanlända elever ses som en homogen grupp, med den gemensamma nämnaren att de inte behärskar det svenska språket. Det kan innebära att dessa elever inte får en individualiserad undervisning samt att det särskilda stödet riskerar att inte kopplas till den specifika elevens behov utan till att eleven inte kan svenska. Reglerna kring vissa ämnen som är särskilt aktuella för nyanlända elever kommer att behandlas. Det gäller svenska som andraspråk och rätten till modersmålsundervisning. I anslutning till detta finns anledning att nämna något om möjligheten att bland annat för dessa ämnen använda fjärrundervisning. Avslutningsvis innehåller kapitlet en genomgång av de regler som ska iakttas vid handläggningen inför vissa beslut samt de regler som ger eleven och vårdnadshavaren information och insyn. Reglerna, som främst återfinns i förvaltningslagen (1986:223) (FL), har betydelse vid handläggningen av vissa ärenden som kan röra alla elever, till exempel beslut om särskilt stöd, men även vid handläggningen av de särskilda insatserna som riktas mot nyanlända elever och som beskrivs i kapitel 8.

7.2 Utbildningens syfte och mål 7.2.1 Värdegrunden och demokratiuppdraget Utöver att barn och elever ska inhämta kunskaper syftar utbildningen även till att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheter och de grund­ läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på, se 1 kap. 4 § SkolL. Utbildningen ska därför utformas i överensstämmelse med dessa grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vilka dessa är exemplifieras i 1 kap. 5 § SkolL. Dit hör människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Detta utgör skolans värdegrund. Det är enligt läroplanerna en uppgift för alla som verkar inom utbildningen att hävda dessa värden och ta avstånd från det som strider mot dem.118 Mot bakgrund av dessa 118  Se avsnitt 1 i respektive läroplan för de obligatoriska skolformerna samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

74


7. Skollagen med mera bestämmelser står det klart att det finns ett behov av kunskap bland all personal om vad dessa värderingar och rättigheter innebär. I 1 kap. 4 § SkolL står även att utbildningen syftar till att, i samarbete med hemmen, främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvars­ kännande individer och medborgare. Skolan har alltså dels ett kunskapsuppdrag, dels ett demokratiuppdrag. Demokratiuppdraget kan sägas vara tredelat – de grundläggande demokratiska värderingarna ska förmedlas till eleverna, eleverna ska få kunskap om demokratin och dess institutioner samt om samhälle och politik, och avslutningsvis ska eleverna få de färdigheter och förmågor som de behöver för att kunna delta och verka i ett demokratiskt system.119 I rapporten Skolornas arbete med demokrati och värdegrund från 2012 presenterade Skolinspektionen resultat från en kvalitetsgranskning gjord vid 17 slumpmässigt utvalda skolor i tio kommuner.120 Granskningens övergripande frågeställning var om undervisningen och kommunikationsklimatet i grund­skolan ger eleverna förutsättningar att tillägna sig medborgerlig kompetens i form av grundläggande värden, kunskaper och förmågor som de enligt styrdokumenten behöver för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Skolinspektionen fann bland annat att det demokratiska uppdraget behövde tydliggöras vid de granskade skolorna, så att skolans olika uppdrag inte behandlas som separata delar. Det demokratiska uppdraget ska vara en del av kunskapsuppdraget. Vidare fann Skolinspektionen att det fanns behov av praktisk demokratisk träning, vilket kan ske genom att eleverna ges ökade möjligheter att vara delaktiga. Skolinspektionen uttalade också att demokratiuppdraget ställer stora krav på lärarnas kompetens, men att det inte alltid fanns en gemensam hållning på skolan kring demokrati- och värdegrundsarbetet, vilket kan leda till bristande likvärdighet.

7.2.2 Lika tillgång till en likvärdig utbildning Alla barn och elever ska enligt 1 kap. 8 § SkolL ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet.121 Detta ska gälla oavsett barnets eller elevens geografiska hemvist samt dennes sociala och ekonomiska förhållanden. Lika tillgång ska även gälla oavsett kön och övriga diskrimineringsgrunder, till exempel religion eller annan trosuppfattning samt etnisk tillhörighet.122 Rätten till lika tillgång till utbildning, som beskrivs som en ”grundbult i det svenska skolsystemet”, för119  Se till exempel Nilsson (2016), Juridik i professionellt lärarskap, s. 173 f. 120  Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2012:9. 121  Rätten till lika tillgång kan dock begränsas genom särskilda bestämmelser. För vissa skolformer finns till exempel särskilda kriterier som ska vara uppfyllda för att en plats ska erbjudas. 122  Diskrimineringsgrunderna behandlas mer utförligt i avsnitt 7.4.

75


nyanlända i skolan utsätter att utbildningen utformas så att alla elever kan vara delaktiga utifrån sina olika behov.123 Oavsett var i landet utbildningen anordnas ska den enligt 1 kap. 9 § SkolL vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Uttrycket lik­ värdighet har inte samma innebörd som likformighet. Utbildningen ska där­ emot utformas så att den garanterar samma kvalitet på verksamheten oavsett var den bedrivs, vilket kan innebära att målen nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. I det ligger att elevernas varierande behov och förutsättningar kan påverka vilken väg som väljs för att nå målen.124 För att uppnå kravet på en likvärdig utbildning är det viktigt att skolan inte ser de nyanlända eleverna som en grupp, utan att varje nyanländ elevs specifika behov och förutsättningar utreds och tillåts styra undervisningen. Rätten till en likvärdig utbildning ligger bakom den förordning som infördes under 2016 och som innebär att det för de flesta fristående skolor finns en möjlighet att avsätta ett begränsat antal platser per läsår för elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före starten av det aktuella läsåret. Dessa elever ges då företräde framför övriga sökande.125

7.2.3 Barnets bästa Barnkonventionen ger uttryck för några grundläggande och viktiga principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn. En av dessa är principen som återfinns i artikel 3 om att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. En annan, som återfinns i artikel 12, är att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.126 Mot bakgrund av bestämmelserna i barnkonventionen har i skollagen tagits in en bestämmelse om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Bestämmelsen, som återfinns i 1 kap. 10 § SkolL, säger inledningsvis att i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Av propositionen framgår att barnets bästa inte alltid är utslagsgivande. Däremot sägs att barnets bästa ska väga tungt och att om ett annat intresse har varit utslagsgivande så krävs att den som beslutat eller vidtagit någon åtgärd kan visa att denne har gjort en sammanvägning av de relevanta intressen som finns i det enskilda fallet. För att komma fram till vad 123  Prop. 2009/10:165, s. 228 och s. 637. 124  Prop. 2009/10:165, s. 229 och s. 638. 125  Förordning (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor. Se även prop. 2015/16:184 Fler elever i fler skolor. 126  Se mer om barnkonventionen i avsnitt 4.3.

76


7. Skollagen med mera som är barnets bästa ska vad som kallas för en barnkonsekvensanalys127 göras, alltså en bedömning beträffande vilka konsekvenser beslutet eller åtgärden får för barnet eller för en grupp barn.128 Vidare framkommer av 1 kap. 10 § SkolL att barnets inställning så långt det är möjligt ska klarläggas och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. För att ett barn ska kunna formulera en åsikt i en fråga som rör det krävs att barnet får information som lämnas på ett sådant sätt att den blir begriplig för barnet.

7.3 Inflytande över utbildningen Regler med koppling till elevers och vårdnadshavares inflytande återfinns på olika ställen i skollagen. Till exempel kan bestämmelserna om utvecklingssamtal sägas vara uttryck för detta. I detta avsnitt redogörs dock för de regler som finns i 4 kap. SkolL, det vill säga regler som uttryckligen ger elever och vårdnadshavare rätt till inflytande över utbildningen i stort. Reglerna gäller för alla elever, men som framkommer i slutet av avsnittet har Skolinspektionen sett vissa specifika problem beträffande hur skolorna ger de nyanlända eleverna, och deras vårdnadshavare, möjlighet att utnyttja rätten. En aktuell fråga beträffande nyanlända elever är inflytande kopplat till de särskilda insatser som införts i skollagen och som beskrivs i kapitel 8. Lagstiftaren har inte ansett det nödvändigt att införa specifika bestämmelser om inflytande med anledning av dessa regler, utan har i stället uttalat att befintliga bestämmelser i såväl skollagen som förvaltningslagen är tillräckliga (mer om det i avsnitt 7.8).

7.3.1 Elevers och vårdnadshavares inflytande Skollagens regler om inflytande i 4 kap. kan sägas ta sitt avstamp i dels synen på inflytande som en rättighet för eleverna såsom den kommer till uttryck i till exempel barnkonventionen, dels synen på inflytande som ett sätt att uppfostra goda demokratiska medborgare i enlighet med bestämmelserna om syftet med utbildningen i skollagens inledande kapitel. Den grundläggande bestämmelsen angående elevers rätt till inflytande finns i 4 kap. 9 § SkolL.129 Den säger att eleverna ska ges inflytande över utbildningen. Med uttrycket utbildning förstås såväl undervisningen som skolmiljön och verksamheten i övrigt. Bestämmelsen ger således uttryck för såväl elevernas kollektiva inflytande som det individuella inflytandet. Eftersom detta är den 127  Barnkonsekvensanalys och beaktandet av barnets bästa behandlas även i avsnitt 4.3. 128  Prop. 2009/10:165, s. 230 och s. 638. 129  Bestämmelsen ger även barn i förskolan rätt till inflytande. Här fokuseras dock på inflytandet för eleverna i de obligatoriska skolformerna samt gymnasiet och gymnasiesärskolan.

77


8 Nyanländas rätt till utbildning 8.1 Inledning De regler som beskrivits i kapitel 7 är sådana som gäller alla elever och som ska tillämpas likvärdigt oavsett om en elev är nyanländ eller inte. För att alla nyanlända elever ska ges de bästa förutsättningarna att nå målen i undervisningen har det dock ansetts finnas ett behov av att komplettera lagstiftningen. Sedan 2015 innehåller därför skollagen dels krav på att alla huvudmän ska vidta vissa åtgärder i fråga om nyanlända i syfte att öka likvärdigheten, dels ytterligare möjligheter för rektorerna att anpassa undervisningen utan att det handlar om åtgärder som utgör särskilt stöd.275 Observera dock att de nya bestämmelserna endast gäller i de obligatoriska skolformerna enligt 3 kap. 12 b § SkolL. Inledningsvis redogörs för de fyra förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en elev ska ses som nyanländ enligt skollagen. Uppfylls dessa ska elevens kunskaper bedömas, varefter eleven utifrån bland annat bedömningen ska placeras i en viss årskurs och klass. I första hand ska således de elever som hör till kategorin nyanländ bedömas, i vissa fall ska dock även andra elevers kunskaper bedömas. Det handlar dels om elever som har varit bosatta utomlands men som har påbörjat sin utbildning här i Sverige senast vid höstterminens start det kalenderår då de fyllde sju år, dels om elever som efter viss tids skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Vidare kommer frågor kopplade till undervisningstid att behandlas. Utifrån att nyanlända elever många gånger placeras i särskilda grupperingar där undervisningstiden vanligtvis är kortare än för andra elever har det ansetts angeläget att införa regler som säkerställer att nyanlända elever får lika mycket undervisningstid som jämnåriga elever. Därefter redogörs för ett antal åtgärder som kan aktualiseras för nyanlända elever och andra elever vars kunskaper har bedömts. Dessa åtgärder är prioriterad timplan och förberedelseklass. En nyanländ elev, eller en annan elev vars kunskaper har bedömts, har inte en automatisk rätt till någon av de särskilda åtgärderna som införts. Det är visserligen en förutsättning 275  Prop. 2014/15:45, s. 18.

129


nyanlända i skolan att eleven hör till någon av de aktuella kategorierna av elever för att åtgärden ska kunna komma i fråga, men beslutet bygger på att det finns ett behov för den enskilda eleven, och denna prövning utgår från bedömningen av elevens kunskaper.276

8.2 Definition av nyanländ elev De nya bestämmelserna i skollagen som introducerats ovan och som kommer att redovisas mer i detalj innebär att en grupp elever kommer att omfattas av ett regelsystem som kan innebära såväl rättigheter som skyldigheter. Det är därför viktigt att det ur rättssäkerhetssynpunkt tydligt i lag anges vilka elever som omfattas av reglerna.277 Rättssäkerhet som begrepp kan förenklat sägas innebära att rättsliga beslut ska vara möjliga att förutse, att rättsregler ska vara utformade så att de ger klara och entydiga svar och att rättsreglerna ska finnas lätt tillgängliga. Skollagen ska alltså innehålla regler som klart och tydligt anger vilka elever som ska anses vara nyanlända. För att en elev ska tillhöra kategorin nyanländ elev ställs det i 3 kap. 12 a § SkolL upp fyra förutsättningar som samtliga måste vara uppfyllda. För det första ska eleven ha varit bosatt utomlands. Det spelar därvid ingen roll vilket medborgarskap eller ursprung personen har. Eleven kan tidigare ha varit bosatt i Sverige och kan ha svenskt medborgarskap, men eleven kan ändå ses som nyanländ om övriga förutsättningar i 3 kap. 12 a § är uppfyllda. Det avgörande beträffande denna första förutsättning är att eleven inte varit bosatt här i landet hela tiden fram till dess att eleven påbörjar sin skolgång här.278 För det andra ska eleven nu antingen vara bosatt i eller anses vara bosatt i Sverige enligt skollagen. Reglerna kring när en elev ska anses vara bosatt i Sverige finns i 29 kap. 2 § SkolL, och en redogörelse för denna bestämmelse finns i avsnitt 7.5. Som en tredje förutsättning vid bedömningen av om en elev ska ingå i kategorin nyanländ elev gäller att eleven har påbörjat sin utbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår då eleven fyllde sju år. Eleven ska alltså ha börjat skolan efter ordinarie skolstart. Det anges däremot inte att det ska ha gått en viss tid mellan höstterminens start och elevens påbörjade skolgång. En elev som börjar sin skolgång endast några veckor eller några dagar efter ordinarie skolstart kan alltså också ses som nyanländ. Ett barn som uppfyller de tre ovanstående kriterierna ska anses tillhöra kategorin nyanländ elev. Som en sista förutsättning säger dock 3 kap. 12 a § SkolL 276  Prop. 2014/15:45, s. 19. 277  Prop. 2014/15:45, s. 19. 278  Prop. 2014/15:45, s. 20.

130


8. Nyanländas rätt till utbildning att en elev inte längre ska ses som nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Det finns alltså en tidsgräns kring hur länge det nya regelsystemet kan användas beträffande en elev. Tidsgränsen skulle ha kunnat kopplas till hur länge eleven vistats i Sverige, men eftersom detta inte alltid är så lätt att utreda – och mot bakgrund av att hur många år en elev går i svensk skola har nära koppling till elevens resultat (se Skolverkets lägesbedömning 2011) – har tidsgränsen i stället kopplats till antalet år i skola. Som kommer att beskrivas i avsnitt 8.5 om prioriterad timplan och avsnitt 8.6 om förberedelseklass finns det även tidsgränser för hur länge de åtgärder som införs i skollagen avseende nyanlända elever får pågå. Dessa tidsgränser är betydligt kortare än fyra år. Kriteriet om max fyra års skolgång fyller därför i nuläget ingen större funktion. Att en elev efter fyra års skolgång inte längre ska ses som nyanländ anses dock viktigt ur andra perspektiv. Utan denna bestämmelse skulle en elev, som uppfyller de andra kriterierna, under resterande delen av sin skolgång i en obligatorisk skolform alltid kategoriseras som nyanländ. Eftersom detta skulle kunna upplevas stigmatiserande har tidsgränsen införts för att markera att en elev efter en viss tids skolgång inte längre är nyanländ. Tidsgränsen beträffande hur länge en elev ska anses vara nyanländ skulle ha kunnat kortas så att den överensstämmer med hur länge de olika åtgärderna får pågå. Eftersom det är en lång process att lära sig ett andraspråk ansågs dock detta av lagstiftaren kunna sända felaktiga signaler om att en elev efter ett par år inte skulle vara i behov av stödåtgärder.279

8.3 Bedömning och placering 8.3.1 Bedömning av nyanlända elevers kunskaper En nyanländ elevs kunskaper ska enligt 3 kap. 12 c § SkolL bedömas. Under lagstiftningsärendet framförde olika remissinstanser att det borde regleras vem som ska göra bedömningen. Lagstiftarens uppfattning var dock att det är upp till varje skola att själv avgöra vilken personal som är mest lämpad att genomföra bedömningen. Även om någon annan kan utses att genomföra bedömningen så är det rektorn som ansvarar för att en sådan görs. Inte heller i övrigt finns det i skollagen några närmare anvisningar kring hur bedömningen ska gå till, även om det i propositionen nämns att det är önskvärt om den görs på elevens starkaste språk.280 Enligt 3 kap. 12 c § SkolL har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fått rätt att meddela föreskrifter om underlag för de bedömningar som ska göras. För att främja rättssäkerhet och likabehandling vid bedömning 279  Prop. 2014/15:45, s. 22 ff. 280  Prop. 2014/15:45, s. 27 och s. 29.

131


Nyanlända i skolan

ANDRA UPPLAGAN

Myndigheters ansvar och elevers rättigheter Anderz Andersson, Sara Lyrenäs & Lina Sidenhag

Den ökade invandringen, och särskilt då av barn och unga, har inneburit en stor utmaning för det svenska samhället, och inte minst för skolan. Trots att Sverige har en lång tradition av invandring är det först efter millennieskiftet som frågan om skola och migration fått aktualitet. Den här boken behandlar nyanlända barns och ungdomars rättigheter i asylprocessen och de nya bestämmelserna i skollagen om nyanlända elevers rätt till utbildning, som gäller från den 1 januari 2016. I denna andra upplaga behandlas framför allt två stora förändringar. Den första är de förändringar av lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. som trädde i kraft den 1 juli 2016. Den andra är lag (2016:752) om till­ fälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Där­ till behandlas förändringar avseende myndigheters ansvar i migrations­ processen. Samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Boken inleds med en bakgrundsbeskrivning av invandringen till Sverige och nyanländas skolsituation. Därefter beskrivs de i migrations­ och mottagande­ processen ingående parterna och deras ansvarsområden. Författarna redo­ gör också mer allmänt för asylprocessen för att därpå fördjupa sig i reglerna beträffande barn och ensamkommande barn. De två avslutande kapitlen kopplar samman de tidigare kapitlen. Här presenterar författarna skollagens tillämpliga bestämmelser ur ett mer allmänt perspektiv. Det handlar bland annat om inflytande över utbildningen, diskriminering och kränkande be­ handling, skolplikt, extra anpassning och särskilt stöd. Därefter behandlas bestämmelserna om nyanländas rätt till utbildning, till exempel reglerna om kunskapsbedömning, om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt planering av undervisning. Anderz Andersson, Sara Lyrenäs och Lina Sidenhag är verksamma vid Juri­ diska institutionen vid Umeå universitet och knutna till Centrum för skol­ ledarutveckling, som ansvarar för befattningsutbildning för rektorer.

ISBN 978-91-40-69622-9

9 789140 696229

Profile for Smakprov Media AB

9789140696229  

9789140696229  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded