9789144116150

Vad är marknaden? lars magnusson

Denna titel har tidigare getts ut av SNS Förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den första upplagan.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37655 ISBN 978-91-44-11615-0 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Printed by Eurographic, Denmark 2016

Innehåll 1. Vad är marknadsekonomi? 5 2. Marknadsekonomins historia 12 3. Begär och åtrå 35 4. Marknaden som selektionsprocess 54 5. Marknaden som institution 68 6. Avslutning 84

Litteratur 85

Register 91

3. Begär och åtrå de t är någ ot särskilt med marknaden och dess at­ traktionskraft. Vi kan inte redogöra för varför, men vi drivs hela tiden av ett ständigt sug efter att konsume­ ra. Det gäller i de flesta samhällen, även om möjlighe­ ten att tillfredsställa detta begär har varierat oändligt, geografiskt och tidsmässigt. Överallt i det moderna samhället talar reklampelarna till oss om konsumtio­ nens ljuva mystik. Vi uppmuntras till att handla och spendera. Livets lycka definieras inte sällan i termer av konsumtion. Man ser ner på dem som inte har tillgång till konsumtion och betraktar dem som andra klassens människor. Konsumtionens hjul spinner allt snabbare och vi snurrar med.

Men det handlar inte bara om suget efter att omge sig med inköpta ting. Vi kan inte förstå marknadens makt, om vi inte också inser att inte bara varorna utan även marknaden i fysisk form utövar en stark lockel­ se på oss. Detta har varit känt sedan länge men upp­ märksammas inte alltid. Vad är det då med marknaden som företeelse som så starkt pockar på vår uppmärk­ samhet? Och vad är det som gör att vi på marknaden kan tåla saker (nåja, inte alltid) som vi skulle ha svårt att tåla när det gäller andra sociala relationer som vi är invecklade i?

5

När det gäller andra typer av sociala relationer vak­ tar vi nogsamt på att vi inte blir dragna vid näsan eller att någon förolämpar oss. Men när det gäller vårt be­ teende på marknaden tycks vi kunna acceptera myck­ et mer. Vi kan till och med gå med på (men kanske inte gilla fullt ut) att vi ibland blir uppskörtade av en mun­ vig försäljare. Sådant tillhör spelets regler, säger vi.

Om vi inte är tillräckligt informerade som köpare får vi stå vårt kast. Vi kan till och med fyllas av beundran inför en skicklig bilförsäljare, trots att vi i stället borde känna oss förödmjukade. Varje person som på mellan­ dagsrean går ut i affärerna och hittar klädesplagg som halverats i pris sedan dagen före julafton inser att hon blivit lurad. Men vad gör väl det?

Suget efter att handla och besöka marknader kan be­ läggas historiskt sedan hur lång tid tillbaka som helst.

Adam Smith talade om en nära nog »naturlig instinkt« bland människor att handla på marknaden. Handel och besök på marknaden är en ekonomisk verksam­ het men också någonting därutöver. Att genomföra en transaktion kan fungera kittlande på samma sätt som att delta i ett lotteri. Förutom möjligheten att göra en god affär innebär den ett upprättande (eller vidmakt­ hållande) av en spännande social relation. Men ut­över detta så gäller allmänt vad Julius Ejdenstam utifrån sitt rika etnografiskt material har att berätta om 1800talets svenska lanthandel: För allmogen i gemen var marknaden av betydelse gi­ vetvis främst ur ekonomisk synpunkt. Men markna­ den var även för den stadgade bonden och bondmo­

6

vad är mar kn ad e n ?

ran något mer. Den utgjorde ett efterlängtat avbrott i vardagslivets enahanda, man fick komma ut och träffa folk och höra nyheter. Till marknaden skulle man, om man så inte orkade till julottan, heter det i en beskriv­ ning från Halland. En bonde från Dalsland blev bju­ den på bröllop men tackade nej, ty, sade han, annars kommer jag inte till Hällemon, och den marknaden har jag aldrig varit ifrån. Och när bönderna reste hem från Hällemon, sade de till varandra: Ett år i dag träf­ fas vi igen, om vi lever.

Marknaden i äldre tid hade onekligen många olika funk­tioner. Förutom att här byttes och såldes funge­ rade marknaden som ett tillfälle för information (inte för inte kallades förr ett av torgen i Norrköping för Skvallertorget). Till marknadsdagar och marknads­ platser tog man sig för att dricka starkt och roa sig.

Många av de tidiga större marknaderna hade även re­ ligiösa funktioner. I 1500-talets Sverige inleddes ofta marknadsdagarna med en predikan.

På en stor och betydelsefull marknad som det så kallade Distinget i Uppsala avhandlades viktiga poli­ tiska spörsmål. Inte så sällan deltog kungen och hans män i marknaderna. Förhållandena och vad som hän­ de på marknaderna skiftade naturligtvis mycket mel­ lan regioner och över tid. Men det är viktigt att inse att marknaderna fyllde olika funktioner – och att det fortfarande är så även i vårt moderna samhälle. Man besöker kanske inte den lokala stormarknaden för att träffa människor eller utbyta information i samma ut­ sträckning som förr. Men att det finns annat än bara

1. Vad är marknadsekonomi?

7

inköpets lockelser som drar oss till stormarknader, mässor och auktionsplatser går inte att komma ifrån.

Att handelsplatser förknippats med friheter och frid­ lysning visste redan Adam Smith 1776: »Ordning och ett gott styre, och med detta frihet och personlig sä­ kerhet, kom att upprättas i städer vid en tidpunkt då landsbygdens folk var utsatt för allsköns våld och för­tryck.« Att ta sig till staden och delta i den livliga kommersen på torget innebar på detta sätt att för en sekund lämna det vardagliga och uppleva en grad av frihet som man annars inte hade möjlighet till. Det var kanske inte så konstigt att luften i staden kändes lät­ tare att andas.

Preferenser och behov Den vanliga ekonomiska teorin placerar ­konsumentens val i centrum av analysen. Givet att en person är en ra­ tionell maximerare eller åtminstone beter sig som en sådan går det att konstruera en preferensskala för var­ je individ. Hur vi väljer på marknaden och hur våra preferenser gestaltas bestämmer på en fri marknad vad som kommer att produceras och i vilka mängder.

Samtidigt är det tydligt att den vanliga teorin om kon­ sumenters beteende och preferenser inte ger någon di­ rekt vägledning till hur människor faktiskt väljer. Hur konstrueras egentligen en preferensskala? Vad formar våra preferenser och de val vi faktiskt gör?

Att försöka förstå detta spörsmål är av största vikt om vi skall kunna förstå de ekonomiska sammanhang­ en. Vi måste veta hur människor beter sig på markna­ 8

vad är mar kn ad e n ?

den. Hur stabila är de preferensskalor som individen en gång sätter upp? Ändras de varje gång jag går in i en affär och faller offer för det senaste reklaminslaget i teve? Hur rationella konsumenter är vi egentligen, eller vad är det annars för mänskliga beteenden som kom­ mer upp till ytan när vi träder in i butiken? Tyvärr har inte gängse nationalekonomi mycket att erbjuda för att svara på sådana frågor. Vi måste då leta oss fram längs andra vägar och inhämta synpunkter från annan samhällsvetenskaplig teoribildning och forsk­ning.

Före slutet av 1800-talet var de flesta ekonomer gans­ ka ointresserade av konsumtionsefterfrågans betydel­ se. Utgångspunkten var snarare att ekonomin i första hand var utbudsstyrd. Det var fysiska produktionsfak­ torer såsom arbete, jord och kapital som bestämde hur mycket värde som producerades i en ekonomi. Värde uttrycktes i enlighet med detta i fysiska enheter; i syn­ nerhet i nedlagd arbetstid.

Detta var kärnan i den arbetsvärdeteori som formu­ lerades av Adam Smith, David Ricardo och Karl Marx.

Efter vilka principer de färdiga varorna distribuera­ des mellan konsumenterna blev en sekundär fråga.

Det var kanske inte så konstigt eftersom både Ricar­ do och Marx var ense om att vanligt folks konsum­ tion inte skulle komma att sträcka sig utöver subsis­ tensnivån. Om levnadsstandarden höjdes ökade bara antalet munnar att mätta. I enlighet med Malthus be­ folkningslag förutsatte de ingen långsiktig reallöneut­ veckling.

Men på detta område skedde en omsvängning mot slutet av 1800-talet. Genom den så kallade marginalis­ 1. Vad är marknadsekonomi?

9

tiska revolutionen – eller gränsnyttoläran – uppvärde­ rades efterfrågans roll. Värde blev inte längre en fysisk storhet utan ett subjektivt värde, så som det uttryck­ tes av enskilda personer i deras efterfrågan. Hos en fö­ reträdare av den nya läran, österrikaren Carl Menger, var det tydligt att den enskildes efterfrågan utgjorde själva grunden för teorin om värden och priser.

På samma sätt menade den brittiske ekonomen Stan­ ley Jevons att en varas värde berodde på dess gräns­ nytta, det vill säga den nytta som den sist konsumera­ de varan av samma slag ger. Vad jag som konsument vill betala för denna gränsnytta avgör också ytterst hur mycket som kommer att produceras av varan och till vilken kostnad. När konsumenten möter den marginel­ la varuenheten är dess produktionskostnader historis­ ka. Eller som Jevons sade: »…faktum är att det arbe­ te som en gång i världen nedlagts på tillverkningen har inget inflytande på dess nuvarande pris.« Men Jevons försöker också introducera en teori om varför människor väljer som de gör. Han bygger här i huvudsak på den engelske moralfilosofen Jeremy Benthams utilistiska lära om en skala med vilken man kan mäta graden av lust och olust (calculus of pleas­ ure and pain) för varje enskild människa. Enligt Bent­ ham och Jevons försöker vi undvika smärta (pain) och söker tillfredsställelse (pleasure). Varje vara eller före­ teelse kan inordnas i en sådan stigande och fallande skala av smärta och tillfredsställelse.

Men Jevons tar ännu några steg. Bland annat häv­ dar han att det är intensititeten i känslan av tillfreds­ ställelse eller smärta som avgör hur mycket jag är be­ 10

vad är mar kn ad e n ?

redd att betala för att skaffa något, alternativt att göra mig av med något. På detta sätt för han in kvantiteten i tillgången av en viss vara som en avgörande faktor.

På marginalen bestämmer intensiteten i min vilja att skaffa en vara respektive att bli av med något obehag­ ligt vad jag vill betala.

Någon form av rudimentär psykologisk teori om hur människor fungerar är kanske detta. Men vi kan notera att Jevons helt enkelt bara antar att varje män­ niska är rustad med en individuell skala för att mäta ­pleasure och pain. En slutsats av detta är att männi­ skor är i grunden unika. Vars och ens preferensskala kan inte jämföras med någon annans.

Men Jevons bortser då ifrån den onekligen ­centrala frågan om hur preferensskalan konstrueras – och av vem? Är individens preferensskala beroende eller obe­ roende av i vilket samhälle han/hon lever i? Stanley Je­ vons diskuterar visserligen – även detta i enlighet med Bentham – existensen av »högre« och »lägre« önsk­ ningar. Men om hur dessa ser ut eller formas hade han inte mycket att säga.

Det var med Ernst Engels lag från slutet av 1800-ta­ let som ekonomerna började skaffa sig en teori för att fastställa hur preferensskalan hos enskilda konstrue­ ras. Man antog att den utgick från inbyggda fysiologis­ ka och psykologiska dispositioner hos människan. Ge­ nom att empiriskt studera belgiska hushållsbudge­tar under 1850-talet fann direktören för den p ­ reussiska statistikmyndigheten Ernst Engel (1821–1896) att in­ komsten var negativt relaterad till den andel som hus­ hållet spenderat på föda. Från detta var det lätt att dra 1. Vad är marknadsekonomi?

11

slutsatsen att människor först väljer att skaffa sig mat och föda och därefter husrum och kläder på kroppen.

När inkomsten stiger blir smaken alltmer sofistikerad och allt mindre basal.

Engel hade därmed lagt grunden för de antaganden och studier kring olika inkomstelasticiteter i valet av olika varor som sedan dess blivit legio i den ekono­ miska teorin. Under senare tid har framför allt Albert Maslow med sin behovstrappa kommit att fullfölja detta tankesätt. Behov som ger sig uttryck i efterfrå­ gan och preferenser bygger på enkla mänskliga drifter, enligt Maslow. Hans trappa som bygger på ett biolo­ giskt synsätt delar in de mänskliga behoven i sex steg: 1) kroppsliga eller fysiologiska behov i form av föda, skydd och liknande, 2) behov av trygghet, 3) gemen­ skap, 4) uppskattning och kärlek, 5) självförverkligan­ de, samt till sist, 6) behovet av kunskap, mening och skönhet.

Liksom biologism i allmänhet har också Maslows behovstrappa ifrågasatts under senare decennier (men är kanske på väg tillbaka?). Det verkar ganska själv­ klart att behovet av föda och överlevnad går före alla andra. Men när det gäller rankningen av de övri­ ga drifterna enligt behovshierarkin är det kanske inte längre så entydigt. Det är inte alls så säkert att därnäst viktigaste behoven att tillfredsställa – efter att de ma­ teriella behoven blivit tillgodosedda – gäller trygghet, gemenskap, kärlek etc. utan kanske i stället, som Da­ vid Reisman betonat, »en ny bil, en hemdator och en semester i Indien«.

Maslows antaganden från 1950-talet om hur vår 12

vad är mar kn ad e n ?

kon­sumtion förädlas med stigande inkomst känns väl idyllisk i dag när vi bevittnar den köphysteri som vi ägnar oss åt. Men åtminstone tidigare gällde kritiken inte så mycket vad teorin egentligen har att säga om de olika trappstegen utan snarare Maslows förklaring i nedärvda mänskliga drifter. Som vi kommer att dis­ kutera längre fram finns det kulturellt och sociologiskt inspirerade alternativ till Maslows trappa. Men det är klart att den passade som hand i handske till den indi­ vidualiserande syn på konsumtionens och efterfrågans drivkrafter som till exempel Jevons hade gjort sig till talesman för.

Individens preferenskurva var åtminstone i princip möjlig att fastställa. Den byggde på en stabil grund.

Vanligtvis antog också ekonomerna att den var tran­ sitiv och rationell. Att efterfrågan är transitiv innebär förenklat, att om man alltid föredrar vara (a) före (b) och (b) före (c) innebär det också att man alltid väljer (a) före (c). Också detta gav en stabilitet vilket bland annat gjorde det möjligt att göra förutsägelser om mänskligt rationellt handlande. I en värld av hyggligt stabila modeller kunde ekonomen känna sig trygg.

Människan som social varelse En viktig invändning som kan göras mot detta slags tänkande är att Robinson Kruse på en öde ö är en då­ lig utgångspunkt för att man skall förstå hur mänskli­ ga behov och preferenser uppkommer i samhället. Som en kritik mot Maslows behovshierarki betonar till ex­ empel den brittiske sociologen Peter Townsend att:

2. Marknadsekonomins historia

13

Behov uppstår mot bakgrund av det speciella sam­ hälle som individen lever inom /… / Samhället skapar förväntningar genom sitt sätt att organisera arbetsliv, utbildningssystem och ekonomi samtidigt som det läg­ ger grunden för önskningar (wants). Människors be­ hov, till och med av föda, bestäms ytterst av det sam­ hälle som de lever i och tillhör.

Det är inte svårt att finna exempel på hur regional, klass­mässig, tidsbunden och socialt normerad en före­ teelse som konsumtionen av födoämnen är – för att inte tala om an­nan typ av konsumtion. På många håll föredrar män­niskor att svälta framför att k ­ onsumera sådant som tvärt emot av andra uppfattas som den läckraste av alla delikatesser. Redan Adam Smith för­ vånande sig över hur man i Asien åt råttor och hundar – något som västerlänningar aldrig skulle göra. Ett an­ nat exempel är vad som hände när engelska arbetare under den industriella revolutionen erbjöds svart bröd i stället för vitt. Socialhistorikern Edward Thompson låter meddela att graden av degradering kändes så djup att många valde att avstå från brödet (och i stäl­ let äta potatis).

Att människan är en social varelse var naturligtvis inte obekant för tidigare generationer av ekonomer och andra samhällsvetare. Adam Smith tecknar i sin Theory of Moral Sentiments (1759) bilden av männi­ skan som i högsta grad social och utrustad med sym­ pati för andra medmänniskor. Hon är för all del av naturen även utrustad med andra »passioner« eller appetites som inte är så behagliga – de som står när­

14

vad är mar kn ad e n ?

mast det kroppsliga är i allmänhet »avskyvärda« eller åtminstone »obehagliga«, menar Smith. Men gudske­ lov finns där också bland de kroppsliga aptiterna åter­ hållsamhet (temperence). Det är en egenskap som gör oss mindre benägna att spela ut allt det otrevliga i oss.

Den sociala sympatin beskriver Smith på f­öljande sätt: »Generositet, humanitet, godhet, ­medkänsla, vän­ skap och erkänsla; alla dessa socialt gynnsamma egen­ skaper som kommer till uttryck även i förhållande till människor som vi inte känner närmare /…/.« Enligt Smith är vi människor på gott och ont. Och vi kan inte hjälpa att vi är passionerat intresserade av andra män­ niskor (vilka ju tillsammans utgör samhället). Utan tvi­ vel har denna nyfikenhet direkt effekt på vår konsum­ tion, hur vi beter oss på marknaden och gör våra val.

Det var den norsk-amerikanske ekonomen ­Thor­stein Veblen (1857–1929) som mer än någon a­ nnan tog vid där Smith slutade. I några berömda ­texter från 1890talet går han till storms mot den samtida nationaleko­ no­ min. För det första menade Veblen att ekonomi­ äm­ net borde ta sin utgångspunkt i den moderna evo­lu­tions­inriktade biologin i stället för i den meka­ nistiskt präglade fysiken. Det speciella med männi­ skan och mänskliga samhällen är att de har förmåga att lära över tiden. Människor anpassar sig efter nya förhållanden och påverkas av sina tidigare erfarenhe­ ter. Bilden av människan som en isolerad ö i ett hav av mekaniska krafter är felaktig, menade Veblen.

För det andra vände sig Veblen mot den h ­ edonistis­ka psykologin (vilande på Bentham) som o ­ tvivelaktigt dominerade nationalekonomin under hans tid. Männi­

2. Marknadsekonomins historia

15

skor var inte hedonister eller economic man i sig utan sociala och kulturella varelser. Därmed var de också i högsta grad historiskt föränderliga.

För det tredje, till sist, menade han att talet om män­ niskan som en rationell maximerare byggde på en allt­ för grov uppfattning om det mänskliga psykets natur.

Hos människan finns – samma tanke som hos Smith – både högt och lågt, både själviskhet och altruism. På detta område har förstås mycket skett. Moderna eko­ nomer skulle formulera sig på ett sätt som gör Veblens kritik gammalmodig.

Det som kanske mest har gjort Veblen känd för ef­ tervärlden är hans diskussion om institutionernas be­ tydelse i det ekonomiska livet. På samma sätt som se­ nare tiders institutionella ekonomer menar Veblen, att institutioner är de socialt förankrade spelregler som gäller för ett speciellt samhälle. Dessa spelregler kom­ mer i sin tur att bestämma – eller åtminstone starkt påverka – hur vi gemensamt beter oss på marknaden, i arbetet eller i samhället.

Institutionerna är av samma art som generna är för kroppen, menar Veblen. Här samlas erfarenheter av olika slag som gör det sociala livet någorlunda stabilt och möjligt att förutsäga. Liksom generna och dess upp­sättning förändras också institutioner över tiden.

Att studera sociala institutioner i ett längre ­perspektiv och hur de påverkar mänskligt beteende är, skriver han, »mycket viktigare och av större betydelse än att helt simpelt bara anta att en individ under givna förhållan­ den balanserar tillfredsställelse och smärta enligt en skala som samtidigt antas vara normal och stabil«.

16

vad är mar kn ad e n ?

Kopiering, status och avund På detta sätt har ekonomer såsom Adam Smith och Thorstein Veblen liksom sociologer från Emile Durk­ heim till Pierre Bordieu betonat hur mänskligt bete­ ende är förankrat i en social verklighet. Detta gäller i hög grad också människan som konsument, aktör på marknaden eller representant för en abstrakt och ano­ nym efterfrågan. Det kan mot denna bakgrund ifråga­ sättas om ett begrepp som behov har någonting alls här att göra. Det antyder en slags statisk hierarki av dispositioner som bara kanske finns där som en ut­ gångspunkt men som inte säger särskilt mycket om ef­ terfrågans konstruktion. Om detta tvistar filosoferna och lär så fortsätta. Men i varje fall säger oss begrep­ pet behov mycket lite om hur vi faktiskt väljer eller varför.

På samma sätt kommer vi inte särskilt långt med an­ tagandet om konsumenten som den rationella maxi­ me­ ra­ ren. Strax efter Jevons – och kanske som en konsekvens av kritik från sådana som Veblen – blev eko­no­merna alltmer obenägna att definiera mänskliga behov i hedonistiska eller utilitaristiska termer. Kon­ sumtionsteorin behövde inga sådana antaganden om den mänskliga naturen, menade många. Det räckte att empirisk konstatera hur människor väljer på ett visst sätt och därefter konstruera en preferensskala, inte varför de gör det.

Blir vi egentligen lyckligare av att konsumera mer och mer? Det är en fråga som vi alla i det moderna kon­sumtionssamhället kan ställa oss om överflödet.

2. Marknadsekonomins historia

17

Vi dränks i en flod av konsumtion. Många av oss äter och dricker för mycket. Vi köper saker som vi egentli­ gen på förhand vet att vi inte behöver. Allt fler (en mi­ noritet av mänskligheten dock) ställs inför frågan vad man egentligen skall skänka till en person som redan har allt. Eller är det så att vi väljer fel?

Varför konsumerar vi hellre mer prylar – den nya bi­ len (stadsjeepen!) eller Indienresan – i stället för såda­ na saker som har med kärlek, vänskap och andlig för­ kovran att göra (som Maslow trodde)? Och trots att vi kanske i efterhand gör en annan bedömning av vad som verkligen gjort oss lyckliga? Hur kan vi i så fall göra sådana val om vi verkligen var utrustade med en slags behovsstege?

Ett sätt att svara på detta är att ta fasta på konsum­ tion som en social företeelse. En viktig iakttagelse här är den som bland andra ekonomerna James Duesen­ berry och Richard Easterlin dragit, nämligen att rike­ dom eller överflöd i sig inte gör oss lyckliga. Det är bara om vi med vårt överflöd kan markera vår över­ lägsenhet i förhållande till andra som sann lycka upp­ står: »Överväganden av individuellt välbefinnande görs genom att individen jämför sin objektiva situa­ tion med en subjektiv norm för levnadsstandard som ytterst är influerad av den genomsnittliga standarden i samhället som helhet.« Vårt subjektiva välbefinnande är positivt k ­ orrelerad till den egna inkomsten och negativt i förhållande till andras. Bland annat kan man då dra slutsatsen att en generell ökning av inkomsten inte automatiskt le­ der till ett ökat välbefinnande. Samtidigt handlar det 18

vad är mar kn ad e n ?

inte bara om ren och skär stöddighet och statushög­ färd. Som Easterlin skriver på ett annat ställe: »För att kunna bedöma sin egen lycka tenderar människor att jämföra deras aktuella ställning med en referenspunkt som utgår från värderingar och erfarenheter som de bär med sig från det förflutna.« Detta innebär bland annat att vi hela tiden gör jämförelser med hur andra har det och hur vi haft det förut. Vi blir lyckliga när vi kommer ifatt andra som vi jämför oss med när det gäl­ ler sådant som utbildning, kunnighet och uthållighet.

På samma sätt blir vi olyckliga när andra drar ifrån.

På det hela taget, menar Easterlin är vi lyckligare ju högre över (normal)strecket vi befinner oss, och olyck­ ligare ju längre ned vi sjunker. Jämförelse, status och avund är alltså i högsta grad något som påverkar oss i vårt dagliga liv. Vårt beteende på marknaden och som konsumenter kan inte förstås om vi inte tar hänsyn till sådana saker. På samma sätt är det en strävan om »att komma ifatt« eller stiga relativt sett som förmår oss att göra ytterligare ansträngningar och att arbeta hår­ dare. Fast vi kanske någonstans känner att vår materi­ ella standard räcker och vi borde ägna oss åt annat, så fortsätter vi att trampa runt i ekorrhjulet.

Men samtidigt kan man tvivla på om detta v­ erkligen förklarar så mycket. Vi kanske inte behöver någon luthersk arbetsmoral för att förstå den möda vi ägnar åt att få mer saker att konsumera. Det kan även kän­ nas som om Easterlins resonemang om avund och sta­ tus är väl etnocentriskt. För visst är det främst vissa kulturer, kanske också vissa tidsepoker eller regioner, som särskilt starkt kännetecknas av en efterfrågedriv-

2. Marknadsekonomins historia

19

Vad är marknaden? Hur skall den definieras? Hur har den uppstått? Lars Magnusson diskuterar i denna korta översikt på vilka grunder marknaden vilar och hur den opererar. Han visar att marknaden är en social relation som konstrueras historiskt för att fylla olika funktioner.

Den har utformats på olika sätt och av olika aktörer.

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Vad är marknaden? ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Art.nr 37655 ISBN 978-91-44-11615-0

studentlitteratur.se

9 789144 116150