9789162292836

1700-talet och fram till vår tid

Koll på 1700-talet och fram till vår tid

Lindström • Wahlbom

I Koll på 1700-talet och fram till vår tid får du läsa om frihetstiden och gustavianska tiden. Du får dessutom en sammanfattning av Sveriges historia under 1800och 1900-talet. Boken handlar om kungar och revolutioner, om hattar och mössor, om kolonier i Amerika och porslin i Kina, om skolbarn och barn som arbetar och mycket, mycket mera.

Många bilder visar spännande spår från de olika tidsperioderna. Texten i basboken är lättläst KUNG KARL IX och lärorik. Till varje uppslag finns kluriga uppgifKUNG SIGISMUND ter i aktivitetsboken att arbeta vidare med.

622-9283-6 622-9285-0 622-9287-4

Koll på 1700-talet och fram till vår tid, basbok Koll på 1700-talet och fram till vår tid, aktivitetsbok Koll på 1700-talet och fram till vårCECILIA tid, lärarbok

Koll på Stormaktstiden ISBN 978-91-622-7061-2

ISBN 978-91-622-7061-2

www.bonnierutbildning.se

(7061-2)

BONNIERS

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Kristina Holm Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktör: Elisabeth Wahlbom Illustrationer: Jonathan Lindström Faktagranskare: Fil.dr. Bo Eriksson, Stockholms universitet Koll på 1700-talet och fram till vår tid ISBN 978-91-622-9283-6 © 2009 Jonathan Lindström, Elisabeth Wahlbom och Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan Första tryckningen

Tack till: Armémuseum, Livrustkammaren, Skoklosters slott och historiker Bo Eriksson, Stockholms universitet.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Sweden by Printing Malmö AB, Malmö 2009

INNEHÅLL 1700-TALET

6

Frihetstiden Gustavianska tiden

8 10

SVERIGE I EUROPA Revolutioner

12 14

MÄNNISKORNA I SVERIGE Adelsflickan och oäktingen Människor från hela världen

16 18 20

HANDEL OCH MANUFAKTURER Till Kina

22 24

POTATIS OCH PERUKER Linné och lärjungarna Te och Bellman

26 28 30

1800-TALET

32

1800-talets Europa Kungarna förlorar makten Nya politiska partier Vikingar och fotboll Kolera och Amerika Folkskolan och fosterbarn Nordpolen och Nobelpriset Såg vid såg jag såg Sverige på spåret

34 36 38 40 42 44 46 48 50

1900-TALET

52

1920-talet: Jazz och rösträtt 1930-talet: Kris 1939–1945: Andra världskriget 1945–1960: Fred men ett kallt krig 1960-talet: Månen, pop och dagis 1970-talet: Disco, oljekris och terrorister 1980-talet: Kärnkraft och aids 1990-talet: EU och Internet Nu blir vi historia

54 56 58 60 62 64 66 68 70

REGISTER

72

3

Från år 1720 fram till nutiden Under de senaste tre hundra åren av Sveriges historia har fantastiskt mycket hänt. Sverige har krympt till ytan, men befolkningen har blivit mycket större. Från början bodde nästan alla på landet, men nu bor nästan alla i tätorter och städer. Kungen och adeln har förlorat makt. Nu röstar alla vuxna om hur landet ska styras istället, oavsett vad de tjänar eller vilka deras föräldrar är. Inte heller får kyrkan längre bestämma vad folk ska tro på. Man får tycka, säga och skriva nästan vad som helst. Nya uppfinningar som ångmaskinen, elektriciteten, penicillinet och datorn gör livet allt mer annorlunda mot förr. Människor har mer att äta och bor bättre, men miljön har smutsats ner. Om allt det här märkliga och mycket mer berättar vi i den här boken. Du kommer att få träffa allt ifrån kända vetenskapskvinnor och kungamördare till barnamördare och en flygande katt. Dessutom får du veta vad som har hänt i andra delar av världen som har påverkat Sveriges historia.

Boken är uppdelad i tre delar på 1700-tal, 1800-tal och 1900-tal, men eftersom historien inte ändrar sig precis vid sekelskiftena har vi delat upp den så här: 1700-tal, från år 1720–1809 kan du läsa om på sidorna 6–31. 1800-tal, från år 1810–1913 kan du läsa om på sidorna 32–51. 1900-tal, från år 1914 fram till nutiden kan du läsa om på sidorna 52–69.

. Där år 1 8 0 9 am till r f e g i r av Sve . r en del örlorats Finland va stland f E e d a h 0 1 7 1 Redan

Stormaktstiden

ÅR

4

1700

bodd

milj halv n e r ef ä e u ng

Frihetstiden

1750

isko änn on m

r.

Det tidiga 1800-talet

Gustavianska tiden

1800

1850

50

DEL 1 1720–1809 1. 1700-TALET Hatt, mössa eller krona?

Gustavianska tiden

Allt fler av svenskarna bor i städer och tätorter.

2. SVERIGE I EUROPA Revolutioner 3. MÄNNISKORNA I SVERIGE Adelsflickan och oäktingen Badin och hovet ne iljo m 1,4

år or k s ni än rm

4. HANDEL OCH MANUFAKTURER n frå at Till Kina k ö ng ni

r ha

lk fo 5. POTATISbeOCH PERUKER s ge i r Linné och lärjungarna e Sv

20 17

til

r9 ve ö l

m

ilj

. ag id r o sk ni n ä m er on

Demokratins tid

Te och Bellman

Industrialismen

1900

1950

2000

5

1700-TALET

H

är är den halländska prästfamiljen Hjortberg avbildad på 1770-talet.

Pappan Gustaf Fredrik var präst, läkare, veterinär, orgelbyggare och vetenskapsman. Han for till Kina tre gånger och samlade växter och djur åt den kände vetenskapsmannen Carl von Linné. Han gav också ut en veckotidning. Familjens husdjur var en afrikansk lemur, en rysk björn och en amerikansk tvättbjörn. Mamman Anna Helena tog hand om familjens femton barn. I händerna håller föräldrarna listor med namnen på alla sina barn. Flera av barnen dog som små. De är målade så att de skyms eller är bortvända på tavlan.

1700-talet var en spännande tid. Svenskar reste ut i världen, forskade och skrev. Vetenskap var på modet. Människor flög för första gången i luftballonger. Man drack te och kaffe, skrev dagböcker och läste romaner om Robinson Crusoe. I Sverige kunde man lyssna på Bellmans sånger och i Tyskland skrev Bach sin berömda musik. De rika hade pudrade peruker, stora klänningar och knäbyxor. Men de flesta människor var fortfarande bönder. De fattiga på landet, som drängar och pigor, blev under 1700-talet många fler. En del av dem flyttade till de smutsiga städerna.

6

En av Sveriges många fattiga var den moderlöse gossen Rosenlöf som fick så mycket stryk av sin lärare i Uppsala fattigskola att han blev döv på ena örat och sängliggande.

Sedan blev han utslängd från skolan för att han hade så mycket ohyra.

1700-talet i Sverige Frihetstiden 1720–1772

Gustavianska tiden 1772–1809

När Karl XII hade dött 1718 ville svenskarna bli fria från enväldiga kungar. Rådet och riksdagen styrde landet. Därför kallas tiden för frihetstiden. Två par­ tier, hattar och mössor, tävlade om makten. Tryck­ frihet infördes och vetenskap blev viktigt. Kyrkan fick inte längre bestämma allt, utan människor skulle få tänka själva. Det kallas upplysningen.

Gustav III tog tillbaka makten från riksdagen 1772 och blev enväldig kung. Tiden är känd för sin konst, musik och teater. Många var missnöjda med Gustav III. År 1792 mördades han. Hans son Gustav IV Adolf blev inte heller populär. År 1809 avsattes han efter att Sverige hade förlorat Finland till Ryssland i krig.

Spår från 1700-talet Det finns många spår från 1700-talets människor och deras tid. Dit hör kyrkoböcker, brev och byggnader, men även andra spår: 1. Carl Michael Bellmans sånger sjungs än idag.

De handlar om fattiga och rika männi­skor i staden, på krogen och på utflykt.

2. Många vetenskapliga upptäckter som gjordes på 1700-talet gäller än idag.

En tysk i Storbritannien upptäckte planeten Uranus och en fransman i Sverige mätte jordens form.

Carl von Linné blev känd för sitt system att sortera växter och djur.

3. Det blev populärt att skriva dagbok. Årstafrun, en adelsdam som levde strax utanför Stockholm, skrev vad som hände på herr­ gården där hon bodde. I dagboken berättar hon att när kaffet var förbjudet i Sverige kokade hon det utomhus så att ingen skulle känna lukten. Hon kallade kaffet ”den bruna drycken” för säkerhets skull.

4. De många målningar som finns från 1700-talet visar både rika och fattiga människor. Här är några människor i ett herrgårdskök.

Vad skiljer familjen Hjortberg från en familj idag?

7

Frihetstiden Efter Karl XII:s död år 1718 var Sveriges stormaktstid slut.

Alla ville ha fred. Karl hade varken fru eller barn, så hans syster Ulrika Eleonora blev drottning. Men hon abdikerade och lät sin man Fredrik från Tyskland bli kung. Adeln ville inte ha en enväldig kung igen, så Fredrik fick inte mycket att säga till om. Adelsmannen Arvid Horn såg till att adeln fick stor makt genom rådet.

Hattar och mössor Riksdagen fick också mer makt. De fyra stånden fanns kvar men riksdagsmännen delade nu in sig i två grupper, som två partier. De kallades hattar och mössor. Arvid Horn och hans vänner kallades först nattmössor, eftersom deras motståndare tyckte att de pratade i nattmössan, alltså dumheter.

Mössornas motståndare började sedan kallas hattar. Mössorna var sparsamma och ville ha fred. Hattarna ville använda mer pengar till handel för att få en bra ekonomi. De ville kriga mot Ryssland för att få tillbaka Estland som Sverige förlorat.

Mössorna och hattarna tog emot mutor från olika europeiska länder som ville ha Sveriges stöd. Därför stödde Sverige olika länder beroende på om det var hattar eller mössor som styrde.

Hattarna och mössorna växlade vid makten flera gånger under frihetstiden, och bråkade mycket. Ibland blev det slagsmål.

Dalupproret År 1743 tågade flera tusen dalkarlar till Stockholm för att göra uppror. När de kommit fram stannade de på ett torg nära slottet och vägrade flytta på sig. Hattarna hade startat ett krig mot Ryssland 1741 som Sverige förlorade.

Det är våra föräldrar, bröder och släktingar.

Vi skjuter inte på dem.

8

Här är kung Fredrik I och drottning Ulrika Eleonora, som håller i ett roder. Rodret är en symbol för att de styr skeppet Sverige stadigt.

Dalkarlarna hade förlorat många män i kriget och led av hungersnöd. De protesterade mot kriget och mot höga skatter. De ville också ha en starkare kungamakt. Några bönder började skjuta, och soldaterna besvarade elden. Över 140 bönder sköts ihjäl på torget.

Flera bönder avrättades också. Några soldater som vägrat skjuta mot bönderna piskades och fick livstids straffarbete. Det var det sista stora bondeupproret i Sveriges historia och kallas Stora daldansen.

Ryssland väljer svensk kung När Ryssland vunnit kriget tvingades Sverige att låta den Rysslandsvänlige tysken Adolf Fredrik bli svensk kung efter gamle kung Fredrik. Men rådet hindrade Adolf Fredrik från att styra på riktigt.

De tillverkade en stämpel med kungens namnteckning, så att de kunde stämpla viktiga beslutspapper med kungens namn utan att han var med.

Här är Adolf Fredrik med drottning Lovisa Ulrika från Tyskland och deras son som skulle bli Gustav III. Lovisa Ulrika gjorde en misslyckad statskupp för att ta tillbaka makt till kungen. Hon tyckte att det svenska hovet var tråkigt.

Sveriges främste vetenskapsman Carl von Linné fick ofta besöka henne på slottet i Drottningholm. Ibland lekte de blindbock, men drottningen blev sur när Linné tog fast henne.

Det fria ordet När hattarna hade makten hindrade de mössorna från att trycka sina åsikter i skrifter. När mössorna senare tog makten införde de Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning år 1766. Det blev tillåtet att skriva och trycka nästan vad som helst, utom om religion. Kyrkan försökte hindra folk att tro vad de själva ville.

En som råkade illa ut var den unge studenten Leopold som enligt kyrkan hade fel tro. Han fick sitta i fängelse i 42 år tills han dog, eftersom han vägrade ändra sig.

Vad blev friare under frihetstiden?

9

Gustavianska tiden Tiden mellan år 1772 och 1809 kallas ibland den gustavianska tiden efter kungarna Gustav III och Gustav IV Adolf som styrde då. Deras tid vid makten var dramatisk, med en statskupp i början, en statskupp i slutet och ett kungamord i ­mitten.

Kungamordet Den 16 mars år 1792 åt kung Gustav III middag i operahuset. Han skulle strax gå på en maskerad i huset då han fick en lapp med en varning: Han skulle mördas!

Gustav struntade i varningen. Han tog på sig en svart slängkappa, en svart hatt och satte en vit mask för ansiktet. Sedan gick han in till maskeraden i operasalongen, som redan var fylld av utklädda gäster. Folk samlades omkring kungen. Plötsligt smällde ett pistolskott.

Kungen var skjuten! Musiken tystnade. Den skadade kungen fördes snabbt till ett annat rum. Husets dörrar stängdes. Ingen fick lämna operan innan de berättat vilka de var. Kvar på golvet låg pistolen som kungen skjutits med.

Dagen efter gick polismästaren Liljensparre runt till Stockholms vapensmeder och visade pistolen. En av dem kände igen en lagning han hade gjort på pistolen. Pistolen tillhörde före detta officeren Anckarström. Så fick polisen veta vem skytten var. Gustav III dog två veckor senare av sina skottskador. Kungamördaren Anckarström piskades på tre olika torg i staden innan han avrättades.

När kungamördaren Jacob Johan Anckarström piskats på stadens torg halshöggs han av bödeln.

Bödeln högg också av hans hand som ett skamstraff.

Flera spår från mordet på Gustav III finns på museet Livrustkammaren, bland annat mördarens pistol och de kläder som kungen hade på sig när han blev skjuten.

10

Gustav III Många svenskar hade tröttnat på de ständiga bråken mellan hattar och mössor och på hur de styrde Sverige. När Gustav III blivit kung gjorde han en statskupp med hjälp av militären. Han avsatte rådet och gjorde sig själv till enväldig kung. Till en början var han populär. Han förbjöd tortyr vid förhör, tog bort dödsstraffet för trolldom och tillät större religionsfrihet. Men kungen fick med tiden många fiender. Han förbjöd de politiska partierna och begränsade tryckfriheten. Kungen hade också startat ett krig mot Ryssland för att stärka Sveriges ställning. Även om det delvis lyckades kostade kriget mycket pengar och många dödades.

Många människor tyckte att Gustav styrde landet dåligt, särskilt adelsmännen som ville få tillbaka sin makt. Till slut bestämde sig en grupp adelsmän och militärer för att mörda kungen. Jacob Johan Anckarström var den som fick uppdraget. Efter mordet skämdes Anckarströms släkt så mycket att de bytte efternamn till Löwenström.

Gustav IV Adolf Efter mordet blev Gustav III:s son kung och kallades Gustav IV Adolf.

Han hade både Frankrike och Ryssland som fiender. Efter att Sverige hade förlorat Finland till Ryssland i ett krig 1808–1809 blev kungen så illa omtyckt att han avsattes och tvingades att lämna Sverige efter 17 år på tronen. Den gustavianska tiden var slut.

Vilhelms brev

Vilhelms farväl 15-åringen Vilhelm, som var med och försvarade Finland i kriget mot Ryssland, skrev ett brev hem om strider med bössor och bajonetter. Vilhelm skadades själv så svårt att han fick bäras undan.

Vilhelm avslutade brevet med ”Farväl, älskade och dyrkade föräldrar och syskon. Leven alltid väl, önskar eder beständigt tillgivne son, bror och vän Vilhelm!” Han dog senare av sina skador. Brevet finns bevarat än idag. Historien om honom levde också vidare i en berömd bok, ”Fänrik Ståls sägner”, som alla svenska barn fick läsa i skolan förr.

Varför ville Gustav III bli enväldig kung?

11

SVERIGE I EUROPA Under 1700-talet var Sverige inte längre en stormakt, men Sverige var en del av Europa och påverkades mycket av det som hände i andra länder. Ryssland var en hotande granne i öster.

England och Skottland förenades i början av 1700-talet och kallades Storbritannien.

Storbritannien och Frankrike utkämpade ett krig på havet, ett krig som Storbritannien vann. Men viktigare för Sverige var de revolutioner och nya tankar som kom på 1700-talet.

En revolution är en stor, snabb förändring, som kan betyda nya sätt att tänka men också våld och död.

IGE

Katarina var släkt med den svenske kungen Gustav III. Men hon tyckte att han var fåfäng. Hon sa att han bara trivdes i rum där han kunde se sig själv i en spegel.

D

Dagö

RY S

SL

AN

ER

I Ryssland styrde tsarer. En av dem, Peter III, ansågs vara galen. Han brukade halshugga hundar på skoj och missskötte styret av landet. Hans tyska fru Katarina avsatte honom och han mördades senare. Katarina styrde sedan Ryssland själv och blev känd som Katarina den stora.

Hennes arméer lyckades erövra stora områden från turkarna ända fram till Svarta havet. Dit tvingades bönder att flytta och odla upp mark.

Katarina var också med om att erövra Polen som styckades upp av grannländerna och försvann som eget land.

SV

Ryssland och Katarina den stora

Kungars och kejsarinnors beslut kunde påverka vanliga människors liv mycket. Estland hade erövrats av Ryssland från Sverige. År 1781 tvingade kejsarinnan Katarina 1 200 svenska bönder från Dagö i Estland att vandra till södra Ukraina. Hälften dog på vägen, och ännu fler dog de närmaste åren.

De få som överlevde grundade en by som kallas Gammalsvenskby. Än idag talas svenska där.

12

Gammalsvenskby

Frankrike och upplysningen I Europa var Frankrike fortfarande det viktigaste modelandet. Det var hit svenska adelsmän och konstnärer reste för att utbilda sig. Över hela Europa, även i Sverige, talade fint folk franska med varandra. Franska författare och tänkare som Voltaire lästes och diskuterades överallt. Nu kom upplysningen. Med förnuft och vetenskap skulle världen göras bättre. Man skulle inte bara lyda makthavare som kyrkan.

Storbritannien och den industriella revolutionen I Storbritannien hade den industriella revolutionen börjat. Nya maskiner gjorde att arbetet gick snabbare än när man gjorde det för hand. Kvinnor spann bomull till tråd på en maskin som kallades Spinning Jenny. Det var slang för ”spinning engine”, alltså ”spinnande maskin”. Spinning Jenny gjorde att mängden bomullstråd som tillverkades mångdubblades på bara några år. Arbetarna slet hårt och ägarna tjänade mycket pengar. Men eftersom bomullskläderna blev billigare att göra, fick många fattiga människor råd med underkläder. Det var en praktisk nyhet för många.

Kolonier

Författaren Voltaire var upplysningsfilosof.

Han trodde på vetenskap och människans förnuft. Han var för religionsfrihet, tyckte illa om kyrkan och adeln men var inte för demokrati. Han ville att kungen skulle vara en upplyst despot, dvs. styra enväldigt med kunskap och rättvisa.

En koloni är ett landområde som erövrats utanför det egna landets gränser. Britterna skaffade flera kolonier runtom i världen där de kunde hämta hem viktiga råvaror som bomull. Storbritanniens krig mot Frankrike handlade om kolonier och herraväldet på havet.

Storbritanniens viktigaste kolonier var de längs Nordamerikas östkust.

Ångmaskinen Ångmaskinen var en nyhet på 1700-talet. Den kunde göra tunga jobb. Efter ett besök i Storbritannien byggde svensken Mårten Triewald en väldig ångmaskin vid Dannemora gruva i Uppland.

Maskinen pumpade upp vatten ur gruvan, men den fungerade dåligt. Ångmaskinerna förbättrades och på 1800-talet kunde de användas för att driva både tåg och båtar.

Vad behövdes för den industriella revolutionen?

13

Våldsamma revolutioner I slutet av 1700-talet skedde två stora, våldsamma revolutioner: den amerikanska och den franska revolutionen.

Revolutionerna påverkade också andra länder och hur folk tänkte, även i Sverige.

Amerikanska revolutionen Vid Nordamerikas östkust fanns 13 brittiska kolonier.

Kolonierna betalade Storbritannien för att få skydd mot Frankrike som var Storbritanniens fiende. När Storbritannien vunnit kriget till havs mot Frankrike ville kolonisterna inte längre betala Storbritannien för militärt skydd. År 1776 bestämde de sig för att bli ett självständigt land. I självständighetsdeklarationen skrev de att de inte längre var den brittiske kungens koloni utan självständiga.

De hade läst upplysningsförfattare som Voltaire och skrev att alla människor hade skapats med samma rätt till liv och frihet. Den brittiske kungens soldater försökte slå ner upproret. Nu fick kolonisterna hjälp av sin gamla fiende Frankrike. Under ledning av George Washington besegrade kolonisterna britterna vid ett stort slag vid Yorktown.

Nu bildade de 13 kolonierna Förenta staterna eller USA, United States of America. George Washington blev USA:s första president. USA var en av de första demokratierna där det inte fanns någon kung och där folket skulle få bestämma. Men kvinnor hade inte rösträtt och amerikanerna fortsatte att ha slavar från Afrika.

Axel von Fersen Svensken Axel von Fersen slogs vid slaget vid Yorktown och var tolk åt George Washington när han behövde tala franska. Axel von Fersen var också nära vän med Gustav III och Frankrikes drottning Marie-Antoinette. Axel försökte hjälpa drottningen och hennes familj att fly under franska revolutionen. Men den kungliga vagnen stoppades och familjen fördes tillbaka till fängelset.

14

George Washington, USA:s första president, var bra på att dansa och rida. Han började tappa sina tänder i tjugoårsåldern och hade löständer som var gjorda av djur- och människotänder, guld, bly och elfenben.

Franska revolutionen I Frankrike styrde Ludvig XVI som enväldig kung. Han och drottningen Marie-Antoinette levde lyxliv med adeln.

Men folket var fattigt. När det blev missväxt gjorde folket uppror. År 1789 stormades fängelset Bastiljen i Paris och fångarna släpptes ut. Hungriga människor med vapen drog ut till kungens slott i Versailles och demonstrerade mot matbristen. Den franska revolutionen var i gång.

Kungaparet avsattes. Frankrike blev en republik, ett land utan kung. Nu skulle folket få frihet, demokrati och jämlikhet. Man började tala om mänskliga rättigheter. Gustav III tyckte illa om Frankrikes revolutionärer som hotade kungamakten. Han skrev: ”Vilka ohyggliga människor! De är Europas orangutanger.” Gustav III planerade ett tag att invadera Frankrike för att hjälpa kungen där.

Snart blev det bråk bland de nya ledarna i Frankrike.

Folk med olika åsikter mördade varandra. Många, även kungaparet, avrättades med giljotinen, en halshuggningsmaskin som uppfunnits av läkaren och politikern Joseph Guillotin. Senare lyckades revolutionsgeneralen Napoleon Bonaparte ta makten och blev enväldig kejsare över Frankrike i början av 1800-talet.

Den 5 oktober 1789 demonstrerade beväpnade kvinnor utanför kungens slott Versailles mot matbristen. Många kvinnor var med i franska revolutionen, men trots talet om jämlikhet fick inte kvinnorna vara med och bestämma.

Här är Frankrikes drottning Marie Antoinette. Hon halshöggs år 1793. Dottern klarade sig och skickades till släktingar utomlands. Men hennes åttaårige son kastades i fängelse där han senare dog. Nu finns målningen på Nationalmuseum i Stockholm.

Vad förändrades genom revolutionerna?

15

MÄNNISKORNA I SVERIGE

Å

r 1750 bodde drygt 2 miljoner människor i Sverige.

En femtedel av dem bodde i den finska delen av riket.

Under 1700-talet ökade befolkningen. Forskarna tror att det beror på att tiden var fredlig, vintrarna milda och skördarna goda. Men livet var ändå hårt. Många dog under vårvintern när det var kallt och ont om mat. Var femte nyfödd dog före ett års ålder. De som klarade sig blev i genomsnitt 50 år gamla. Poeten Anna Maria Lenngren skrev en dikt om kvinnans ålder: ”vid 40 förlorar hon sin skönhet, vid 50 blir hon en skumögd gumma och vid 60 måste hon gå med käpp”.

De fyra stånden

Ordning och reda Under 1700-talet började forskare ordna, mäta och räkna allt möjligt, för att förstå och se vad som kunde ändras och bli bättre.

En sådan sak var befolkningsstatistiken, som astronomen Pehr Wargentin började med år 1749.

Han räknade hur många som föddes och dog i Sverige varje år.

Tack vare det har vi världens äldsta befolkningsstatistik.

En miljonniohundranittioniotusen niohundranittio … nio? … åtta? Åhnej!

På 1700-talet var Sveriges befolkning fortfarande indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Men många hamnade utanför stånden, till exempel jurister, läkare, officerare, naturvetare och barnmorskor. Fattigt folk på landet stod också utanför, och de blev allt fler.

16 Pehr Wargentin var bra på siffror.

År 1750 fanns 47 924 pigor, drängar och andra utan ­gårdar, år 1850 var de 203 051.

Pigorna och drängarna bodde hos bönderna de arbetade åt. Torpare och backstugusittare kunde ha egna små stugor. Inhysehjon var så fattiga att de inte hade ett eget hem. De vandrade runt mellan gårdarna där de fick mat och husrum. Många fattiga från landet flyttade också till städerna.

Det vet vi tack vare Pehr Wargentins arbete.

Skiftet En bondgårds åkerjord kunde vara uppdelad i många olika åkrar runt om i byn för att det skulle vara rättvist. Alla skulle få delar av den bästa och sämsta jorden. Men de utspridda små jordplättarna gjorde arbetet svårt och opraktiskt för bönderna, så under 1700- och 1800-talet genomfördes skiften. Skiften betydde att gårdarnas åkrar slogs ihop till större sammanhängande ägor. Gårdarna flyttades då ofta ut från byn till de nya ägorna. Det var praktiskt, men det kunde bli lite ensamt att bo för sig själv när man var van att bo i en by.

Före skiftet

Efter skiftet

Hur kunde fattiga människor klara sig?

17

Adelsflickan och oäktingen

ett råd åt Madame På danslektionen gav jag Då tappade jag Trombac. Hon blev arg. illa med flit. humöret och började dansa min bror liknade Madame Trombac sade att n (kissar), vilket en hund som kastar vatte knäppte hon till fick oss att skratta. Sedan mig och jag grimaserade.

Så skriver den 12-åriga adelsflickan Teresa von Stedingk om när hon och hennes bror var på danslektion hos Madame Trombac. Dagböcker, särskilt de som barn har skrivit, är spännande spår från 1700-talet.

En adelsflicka behövde inte arbeta utan uppfostrades för att kunna uppföra sig väl och för att kunna sköta ett stort hushåll när hon blev bortgift. Hon fick lära sig att aldrig avslöja för en man att hon visste mer än han om någonting. Då kunde hon ses som högfärdig. Adeln var noga med vem de gifte bort sina barn med.

Pengar och titlar var viktigare än kärlek.

18

Pigor och oäkta barn Även för bönder som ägde gårdar var giftermålet mer som en affärsuppgörelse. För drängar, pigor och andra fattiga var det annorlunda. De kunde själva bestämma vem de skulle gifta sig med och gifta sig av kärlek. Men en piga kunde också bli lurad av en dräng eller en storbonde hon arbetade för. Han kunde lova att gifta sig med henne men sedan bryta sitt löfte om hon blev gravid. Då kunde pigan lämnas ensam med ett oäkta barn, ett barn utan gifta föräldrar.

Det ansågs som väldigt fult att få ett oäkta barn. Folk såg ner på både det oäkta barnet och mamman. Mamman var också tvungen att böta. För att hindra olyckliga kvinnor från att döda sina oäkta barn ändrade Gustav III lagen så att ogifta kvinnor fick föda anonymt och lämna in barnen på barnhus.

Oäktingen Lars liv År 1796 föddes Lars Peter Agrell på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han finns med i barnhusprotokoll och genom det får vi veta en hel del om hans uppväxt. Pappan var okänd och mamman var för fattig för att ta hand om honom. När Lars var fyra dagar lämnades han in på ett barnhus, men togs om hand av en soldatänka som ammade honom. Sedan fick han bo hos en bondfamilj.

När han var 5 år kom han tillbaka till barnhuset och fick lära sig läsa, kristendom och hantverk. Det fanns 12 pojkar och 12 flickor där. Flickorna fick inte så mycket undervisning utan fick hjälpa till i hushållet.

En inspektör blev arg när han besökte barnhuset. Barnen svalt och de hade nedkissade lakan som låg i lådor under sängarna på dagarna istället för att vädras. Madrasserna var ruttna och det var fullt av ohyra.

Men Lars var flitig och fick en pennkniv i belöning när han var 10 år. När Lars var 12 år fick han med sig kläder och började som lärgosse hos en juvelerare. Det verkar ha gått bra, men redan efter ett par år dog Lars i lungsot (tuberkulos). Juveleraren betalade hans begravning.

Pigan Ingeborg föder barn År 1793 kom den ogifta pigan Ingeborg hem till sina föräldrar i Hålebäck i Skåne. Hon skulle föda barn. Ingeborg berättade att drängen Sven var pappa.

Förlossningen blev svår. Efter två dygn födde hon en liten pojke. När han fått kläder på sig sa Ingeborgs mamma: ”Ja, det ser man ju vem han är lik!” Hon menade Sven.

Ingeborg gick till domstolen. Sju vittnen intygade att hon hade sagt att Sven var pappan, men Sven nekade, så han frikändes. Ingeborgs son blev ett oäkta barn. Det här vet vi genom ett domstolsprotokoll.

Vilka spår finns efter fattiga och rika barn?

19

1700-talet och fram till vår tid

Koll på 1700-talet och fram till vår tid

Lindström • Wahlbom

I Koll på 1700-talet och fram till vår tid får du läsa om frihetstiden och gustavianska tiden. Du får dessutom en sammanfattning av Sveriges historia under 1800och 1900-talet. Boken handlar om kungar och revolutioner, om hattar och mössor, om kolonier i Amerika och porslin i Kina, om skolbarn och barn som arbetar och mycket, mycket mera.

Många bilder visar spännande spår från de olika tidsperioderna. Texten i basboken är lättläst KUNG KARL IX och lärorik. Till varje uppslag finns kluriga uppgifKUNG SIGISMUND ter i aktivitetsboken att arbeta vidare med.

622-9283-6 622-9285-0 622-9287-4

Koll på 1700-talet och fram till vår tid, basbok Koll på 1700-talet och fram till vår tid, aktivitetsbok Koll på 1700-talet och fram till vårCECILIA tid, lärarbok

Koll på Stormaktstiden ISBN 978-91-622-7061-2

ISBN 978-91-622-7061-2

www.bonnierutbildning.se

(7061-2)

BONNIERS