9789127452879

www.nok.se/laromedel

GREPP OM SVENSKAN Praktisk handbok för åk 7–9

GREPP OM SVENSKAN är en praktisk handbok som lyfter kärnan i svenskämnet med utgångspunkt i kunskapskraven.

Innehållet är uppdelat utifrån följande kapitel; Läsa, Respons, Språkriktighet, Skriva, Tala och Söka och använda källor. Varje kapitel innehåller instruerande text med tillhörande elevövningar. Ord och begrepp som är extra viktiga i kapitlet är markerade med färg och förklaringar till orden finns i början av varje kapitel. Boken innehåller även gott om mönstermallar och matriser som ger överblick och sammanfattar.

GREPP OM SVENSKAN Praktisk handbok för åk 7–9 Marie Wejrum

Marie Wejrum

ISBN 978-91-27-45287-9

9 789127 452879

Grepp om Svenskan_Omslag_180319.indd 1-3

2018-03-21 11:18

Hej! Du håller just nu i Grepp om svenskan – praktisk handbok för åk 7-9.

Som du hör på namnet är det en sorts handbok. Handbok betyder ”en bok som samlar det viktigaste om ett ämne”. I en handbok ska du kunna följa förklaringarna steg för steg och på så sätt lösa det som är svårt på egen hand. Du ska också kunna slå upp och hitta svar på frågor du har.

Just denna handbok handlar om språk – nämligen det svenska språket. Både du som har svenska som modersmål och du som läser svenska som andraspråk har god användning av boken för att utveckla dina kunskaper i att läsa, i språkriktighet, ge och få respons, skriva, tala samt söka och använda källor. Grepp om svenskan fokuserar på de språkkunskaper som är viktiga när vi människor på olika sätt har kontakt och kommunicerar med varandra. Vi vill förstå och vi vill bli förstådda.

Varje kapitel inleds med en tankekarta som visar kapitlets innehåll och koppling till kunskapskraven i kursplanen för svenska. I kapitlet blandas faktagenomgång med övningar.

Ord och begrepp som är extra viktiga i varje kapitel är markerade med färg. Du hittar förklaringar till just de orden i början av varje kapitel. Där finns också övningar där du tränar på att använda orden på rätt sätt.

Du kan använda Grepp om svenskan både på egen hand och tillsammans med din lärare och klass. Antingen kan ni arbeta med ett kapitel eller ett avsnitt tillsammans eller så kanske du väljer att arbeta med ett moment som tar upp något som du behöver utveckla.

Hur du än kommer att arbeta med boken hoppas jag att du både lär dig mycket och får svar på just det som du vill veta.

Marie Wejrum

Grepp om svenskan_180320.indd 3

2018-03-21 10:36

Innehåll Läsa - 6 Kapitlets ord - 8 Vilken läsartyp är du? - 10 Olika texttyper – olika lässtrategier - 11 Sakprosa - 12 Skönlitteratur - 14 Lässtrategier för att hämta information - 14 Lässtrategier för att förstå och komma ihåg - 15 Innan du läser - 16 Medan du läser - 17 Efter att du läst - 19 Lässtrategier för att analysera och tolka - 20

Ta reda på fakta om författaren - 20 Fundera över textens genre - 21 På, mellan och bortom raderna - 24 Sätt ord på uppbyggnad och språk - 26

Språk och ordförråd - 44 Stavning - 45 Att själv ta emot respons - 47

Språkriktighet - 48 Kapitlets ord - 50 Särskrivningar och sammanskrivningar - 52 Ord som ofta blir fel - 54 Var och vart - 54 Före och innan - 55 De och dem - 56 Styckeindelning - 57 Blankrad eller indrag? - 57 Skiljetecken - 60 Skiljetecken som avslutar meningar - 60 Fler skiljetecken - 62 Variation - 65 Textbindning - 66

Respons - 34

Skriva - 70

Kapitlets ord - 36 Hur du ger respons – steg för steg - 38

Kapitlets ord - 72 Vilken skrivartyp är du? - 74 Strategier för att skriva sakprosa - 76

Hela texten – innehåll och struktur - 40 Stycken och rubriker - 42 Meningar – variation och funktion - 43

Grepp om svenskan_180320.indd 4

Lär känna texttypen - 76 Lär känna mottagaren - 84

2018-03-20 15:38

Planera texten - 89 Skriv ett utkast och utvärdera - 91 Förbättra och putsa - 92 Strategier för att skriva berättande text - 93

Lär känna genren - 93 Lär känna din huvudperson - 96 Planera texten – den dramatiska kurvan - 99 Skriv ett utkast - 102 Gestalta och arbeta med språket - 104

Muntliga källor - 143 Använda källor - 145 Citera - 146 Referera - 148 Skriva källförteckning - 151

Bildkällor - 152

Tala - 106 Kapitlets ord - 108 Att delta i samtal och diskussioner - 110 Planera din argumentation - 110 Under samtalet - 114 Muntliga presentationer - 115 Förbered dig - 116 Dags för framträdande! - 127

Söka och använda källor - 128 Kapitlets ord - 130 Söka information och värdera källor - 132 Mer om trovärdighet och källkritik - 136 Mer om att söka källor på internet - 140

Grepp om svenskan_180320.indd 5

2018-03-20 15:38

Att själv ta emot respons

Hela texten – innehåll och struktur

s. 47

s. 40

Stycken och rubriker

Hur du ger respons – steg för steg

s. 42

s. 38

Meningar – variation och funktion s. 43

Grepp om svenskan_180320.indd 34

Stavning s. 45

Språk och ordförråd s. 44

2018-03-20 15:39

I det här kapitlet arbetar vi med dessa kunskapskrav: Du ska kunna ge omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.

Det betyder att du kommer att träna på att berätta för andra hur de kan förbättra sina texter. Du kommer också att träna på att förbättra texter som du själv har skrivit med hjälp av andras kommentarer.

Respons

Grepp om svenskan_180320.indd 35

35

2018-03-20 15:39

Kapitlets ord Här får du lära dig betydelsen av de orangea orden i kapitlet och arbeta med din ordförståelse. utvärdera (verb) Att ta reda på och förklara vad som är bra och dåligt med något. syfte (substantiv) Det som någon vill eller har tänkt sig med något. utvecklas (verb) Sammansatt av orden veckla och ut. När man vecklar ut något viker man upp det så att det blir större. Att något utvecklas betyder ungefär samma sak, att man låter det bli större och ta mer plats. Att något i en text utvecklas innebär alltså att man skriver mer om något eller att man förbättrar något som kan bli bättre. anpassa (verb) Att ändra något så att det passar bättre för sammanhanget. röd tråd (substantiv) Ett uttryck som används för den viktigaste tanken i en text eller något annat, den som gör att innehållet hänger ihop som en helhet.

indrag (substantiv) Ett litet mellanrum från sidans kant tills att en textrad börjar. Markerar att ett nytt stycke börjar. rubrik (substantiv) Orden i stor stil överst i en text. Rubriken förklarar vad texten som kommer under handlar om. underrubrik (substantiv) Rubrik som är skriven i mindre stil än den översta rubriken. Den förklarar vad ett mindre avsnitt ur texten handlar om. meningsbyggnad (substantiv) Sammansatt av orden mening och bygga.

Tillsammans med ändelsen -nad blir det till ett substantiv. Ordet syftar alltså på hur en mening är byggd – i vilken ordning orden står, hur lång den är och så vidare. varierad (adjektiv) Något som är varierat är inte likadant hela tiden.

styckeindelning (substantiv) Sammansatt av orden stycke, in och dela.

Tillsammans med ändelsen -ning blir ordet till ett substantiv. Det syftar på hur en text har delats in i stycken.

skiljetecken (substantiv) Sammansatt av orden skilja och tecken. Det används för tecken som skiljer meningar, satser eller ord åt i en text. Exempel på skiljetecken är punkt, kommatecken och kolon.

blankrad (substantiv) En tom rad som markerar att ett stycke i en text är slut och ett nytt börjar.

formulering (substantiv) De ord som används för att säga eller skriva något.

36

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 36

2018-03-20 15:39

ordförråd (substantiv) Sammansatt av orden ord och förråd. Ordet förråd används för sådant man har samlat på sig och sparat för att använda när det behövs.

Ett ordförråd är alltså de ord man samlat på sig för att använda när man behöver förstå eller säga något. stilnivå (substantiv) Sammansatt av orden stil och nivå. Nivå är ett annat ord för höjd men också för standard.

Ordet stilnivå används för att beskriva hur ”hög” stil till exempel en text har. Stilnivån i en text kan till exempel vara vardaglig eller formell. texttyp (substantiv) Sammansatt av orden text och typ. Ordet betyder alltså ungefär en typ av text. Exempel på texttyper är en faktabok, en recension, en

reklamannons, en nyhetsartikel och ett reportage. sammanhang (substantiv) Sammansatt av orden samman och hänga.

Ordet samman betyder ungefär samma sak som ihop, så ordet sammanhang används för sådant som hänger ihop med hjälp av sitt innehåll. bearbeta (verb) Att arbeta med något för att förändra det så att det blir bättre. kommentar (substantiv) Något som man säger eller skriver för att för att förklara något eller berätta vad man tycker. kritik (substantiv) Något som man säger eller skriver för att visa vad som kan förbättras hos något.

Arbeta med orden a Välj fem av orden i listan och skriv in dem i varsin mening där de passar. b Svara på frågorna på ett sätt som visar att du förstår vad de kursiverade orden betyder: • Boel hade inte någon tydlig röd tråd i sin text.

Vad behövde hon alltså förbättra?

• Flera elever hade gett skolan kritik för de korta matrasterna.

Vad tyckte eleverna om matrasterna?

• Tibor tyckte mycket om Zaras text, men han tyckte att språket kunde bli mer varierat. Vad var det alltså Zara behövde ändra i sin text? c Visa hur orden anpassa, syfte, stilnivå och sammanhang hör ihop med varandra genom att använda dem i en så kort text som möjligt. d Skriv en kort text om vad du tycker är viktigt för att en text ska vara tydlig, lättläst och intressant. Använd minst fem ord från listan, gärna ännu fler.

Respons

Grepp om svenskan_180320.indd 37

37

2018-03-20 15:39

När man skriver en text är det alltid bra att låta någon annan läsa igenom och tycka till om vad som är bra och vad som går att förbättra i texten.

Det kan vara svårt att själv upptäcka sina slarvfel eller att se vad som kan vara knepigt att förstå för den som ska läsa. Att tycka till om någon annans text kallas för att ge respons.

När du ger respons är det viktigt att du tar upp både sådant som kan förbättras och sådant som du tycker är bra. Om du bara är kritisk och inte ger något beröm kan den som skriver lätt tappa sugen.

I det här kapitlet kommer vi att fokusera på att ge respons på texter, men du kan också använda samma arbetsgång när du ska ge respons på till exempel muntliga framställningar.

•• Hur du ger respons – steg för steg När du ska utvärdera en text, både din egen och andras, är det lätt att fastna i småfel som stavfel. Men det finns betydligt fler saker som du bör titta på i texten. Ta hjälp av triangeln på nästa sida. Börja ge respons på det som står överst för att sedan gå nedåt i triangeln.

Anledningen till att du ska börja med det översta lagret är att det är det viktigaste. Om den du ger respons till har fått i uppgift att skriva en text om hur man gör för att söka sommarjobb, men istället har skrivit en insändare om hur svårt det är att hitta ett sommarjobb, så spelar det ingen roll hur välskriven och rättstavad insändaren är. Varken innehållet eller strukturen stämmer ju ändå med uppgiften.

På nästa sida kan du även läsa en text av en elev i årskurs sju. Den som har skrivit texten har fått i uppgift att skriva en bokrecension som skulle kunna publiceras i en skoltidning. Därefter kommer du att få följa hur en klasskompis ger sin respons på texten enligt arbetsgången som du ska få lära dig i det här kapitlet.

38

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 38

2018-03-20 15:39

Hela texten – innehåll och struktur Stycken och rubriker Meningar – variation och funktion Språk och ordförråd Stavning

Recension av Här ligger jag och blöder!

Den här boken handlar om Maja som går på gymnasiet och på en lektion råkar hon såga sig i tummen så att en bit lossnar. Det blöder jätte mycket och hon måste åka till sjukhus. Hennes föräldrar är skilda och samma dag ska hon åka till sin mamma i Norrköping, men när hon kommer till buss stationen är inte mamman där med bilen och när hon åker själv till mammans hus är hon inte där heller. Då blir Maja jätte orolig och vet inte vad hon ska göra. Till slut går hon till grannen och där är det fest och där träffar Maja Justin. Hon blir lite kär i honom men boken handlar inte mest om det, utan om Majas relation till sin mamma som verkar ha väldigt svårt att visa känslor.

Jag tyckte att boken var jätte bra för att man får en känsla av att Maja är en riktig person. En riktig, rolig, lite konstig och ensam person. Jenny Jägerfeld som har skrivit boken har en väldigt speciell stil som härmar tonåringars språk väldigt bra. Boken är både rolig och sorglig samtidigt. Jag tror att de flesta tonåringar skulle gilla den här boken, men säkert en del vuxna också.

Respons

Grepp om svenskan_180320.indd 39

39

2018-03-20 15:39

Hela texten – innehåll och struktur När man ger respons utifrån det översta lagret i triangeln kan man utgå från dessa punkter:

• Hur har skribenten följt uppgiftsinstruktionerna och uppfyllt syftet?

• Vad saknas i innehållet, och vad kan utvecklas mer? Kan något

kortas eller strykas helt?

• Hur har skribenten anpassat texten efter den som ska läsa texten?

• Hur har skribenten sett till att skapa en röd tråd i texten? Finns det en tydlig början och ett tydligt slut? Om det fanns frågor i inled- ningen: har de fått ett svar när vi kommer till slutet av texten?

• Nämn något ur textens innehåll som du tyckte var särskilt intressant.

På nästa sida kan du läsa vad klasskompisen tyckte om innehållet och strukturen i bokrecensionen.

Jenny Jägerfeld.

40

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 40

2018-03-20 15:39

Uppgiften var att skriva en bokrecension och det har du gjort. Jag får en bild av vad det är för sorts bok och vad du tyckte om den.

Här ligger jag och blöder verkar vara en ungdomsbok och du tyckte att den var både rolig och sorglig.

Du skriver om hur du upplever huvudpersonen och om författarens stil och det är bra. Det är de delarna jag tycker är mest intressanta i din recension faktiskt. Kanske att du skulle kunna utveckla de sakerna lite till. Varför är Maja ensam och lite konstig?

Kan du ge ett exempel ur texten på när författaren härmar ungdomsspråk bra? Vad gör boken sorglig och rolig? Eftersom recensionen ska läsas av tonåringar kan du skriva lite mer på djupet om hur texten är skriven utan att det blir för svårt för dina läsare. Man får veta ganska lagom mycket om handlingen men du kan ta bort några detaljer som till exempel det om att mamman inte står vid busstationen.

Nu börjar du med att berätta om handlingen, men man hade blivit mer sugen på att läsa hela recensionen om du hade börjat med några rader i fet text, alltså en ingress, som sammanfattar hur du känner för boken.

Det vore också bra om det kom en inledning efter ingressen. Då skulle du kunna skriva lite bakgrundsinformation där, som till exempel titeln på boken, vem författaren är och om hon har skrivit andra böcker också. Nu får man veta vem författaren är ganska sent i recensionen.

Den sista meningen tycker jag fungerar bra som avslutning på recensionen.

Respons

Grepp om svenskan_180320.indd 41

41

2018-03-20 15:39

Planera texten – den dramatiska kurvan

Lär känna din huvudperson s. 96

Strategier för att skriva berättande text

Lär känna genren

s. 99

Skriv ett utkast

s.93

s. 102

s. 93

Gestalta och arbeta med språket

Skriva

s. 104

Förbättra och putsa

Vilken skrivartyp är du?

s. 92

Strategier för att skriva sakprosa

s. 74

Skriv ett utkast och utvärdera

s. 76

s. 91

Lär känna texttypen s. 76

Lär känna mottagaren s. 84

Grepp om svenskan_180320.indd 70

Planera texten s. 89

2018-03-20 15:39

I det här kapitlet arbetar vi med dessa kunskapskrav: Du ska kunna skriva olika slags texter med fungerande anpassning till texttyp. Du ska också kunna skriva berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi.

Det betyder att du kommer att träna på att skriva olika typer av texter som skiljer sig åt i uppbyggnad och syfte. Du kommer också att träna på att skriva berättande texter med intressant handling och beskrivningar som får läsaren att leva sig in i texten.

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 71

71

2018-03-20 15:39

Kapitlets ord Här får du lära dig betydelsen av de blå orden i kapitlet och arbeta med din ordförståelse. texttyp (substantiv) Sammansatt av orden text och typ. Ordet betyder alltså ungefär en typ av text. Exempel på texttyper är en faktabok, en recension, en reklamannons, en nyhetsartikel och ett reportage. strategi (substantiv) En metod eller en plan man har för att nå ett visst mål. anpassa (verb) Att ändra något så att det passar bättre för sammanhanget. uppbyggd (adjektiv) Sammansatt av orden upp och bygga. Ändelsen -d gör ordet till ett adjektiv. Används för att beskriva på vilket sätt man har satt ihop flera delar till en helhet. förkunskap (substantiv) Sammansatt av orden före och kunskap. Det syftar alltså på det du redan känner till om något, till exempel innan du börjar läsa en text.

genre (substantiv) En grupp av (skönlitterära) texter som alla har flera viktiga drag gemensamt. Exempel på genrer är saga, deckare, skräck och fantasy. särdrag (substantiv) Något som visar att en person eller en sak är annorlunda än andra. röd tråd (substantiv) Ett uttryck som används för den viktigaste tanken i en text eller något annat, den som gör att innehållet hänger ihop som en helhet. formulering (substantiv) De ord som används för att säga eller skriva något. rytm (substantiv) Ett regelbundet ljud, som i till exempel musik.

avancerad (adjektiv) Används för att beskriva något som inte är helt lätt att förstå eller att göra. utkast (substantiv) Ett första förslag till något som sedan ska förbättras.

72

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 72

2018-03-20 15:39

Arbeta med orden a Välj fem av orden i listan och skriv in dem i varsin mening där de passar. b Ordet särdrag är en sammansättning som börjar på ordet sär. Kom på minst ett ord till som har sär i sig. Vad betyder det ordet? Om du tänker på vad sär drag betyder och på vad ordet du kommit på betyder – vad tror du då att sär tillför ord för betydelse? c Arbeta i grupper om tre eller fyra. Tänk på ordet rytm. Vad kommer ni att tänka på när ni hör det ordet? Gör en tankekarta tillsammans. d Svara på frågorna på ett sätt som visar att du förstår vad de kursiverade orden betyder:

• ”Jag fick veta att jag måste anpassa min text till texttypen.” Vad behövde personen göra?

• Hannes skulle skriva ett reportage om skolsystemet i USA, men han hade tyvärr inte så mycket förkunskaper. Vad skulle du tipsa honom om att göra för att lösa problemet?

• Jasmine hade använt sig av ett avancerat språk. Hur kan man beskriva hennes språk med andra ord?

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 73

73

2018-03-20 15:39

När man skriver behöver man tänka på många saker, som till exempel hur man stavar, hur man delar in texten i olika stycken och när man använder kommatecken. Men att skriva handlar även om andra saker.

Det handlar om att få fram textens innehåll så att läsaren förstår vad det är du vill säga – men hur gör man det? Det viktigaste att tänka på är att anpassa texten, dels efter texttyp och dels efter vem som ska läsa den.

För att kunna göra det på ett bra sätt är det till stor nytta att ta hjälp av olika strategier, metoder, för skrivande. I det här kapitlet kommer du att få lära dig flera sådana strategier.

••• Vilken skrivartyp är du?

Olika personer går till väga på olika sätt när de skriver texter. Man kan säga att det finns olika typer av skribenter. Några sådana skrivartyper är: Den fundersamma: Den här skrivartypen funderar noga över både vilket innehåll och vilka ord som ska få stå med i texten efter hand som hen skriver. Det går långsamt men när texten är klar behöver den inte bearbetas så mycket.

Den oförutsägbara: Den här skrivartypen planerar ingenting i förväg och vet inte alls vad hen tänker skriva. Den oförutsägbara sätter sig bara och skriver för att se vad som händer och först när det finns ett helt utkast går hen igenom texten och funderar. Då behöver texten oftast arbetas om rejält.

Den synska: Den här skrivartypen ser framför sig exakt hur texten ska bli innan hen börjar skriva. Sedan skriver Den synska hela texten på en gång och ändrar bara några få saker när utkastet är klart.

74

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 74

2018-03-20 15:39

Planeraren: Den här skrivartypen tänker igenom vad som ska stå i texten och vilken struktur den ska ha innan hen börjar skriva. Sedan fyller hen ganska snabbt strukturen med innehåll och går till slut tillbaka och ändrar på sådant som kan bli bättre.

Ingen av de här skrivartyperna gör ”fel” eller ”rätt”. Författare, journalister och andra proffsskribenter kan höra till vilken skrivartyp som helst.

Men kanske är det Planeraren som överensstämmer mest med de flesta vana skribenters sätt att arbeta med text. Om man planerar textens innehåll i förväg går skrivandet ganska enkelt och man behöver inte fastna och få skrivkramp. Och eftersom man inte har lagt ner jättemycket tid på att få allting rätt på en gång känns det inte så jobbigt att gå tillbaka och putsa och ändra.

I det här kapitlet kommer du att få lära dig en arbetsgång som mest liknar Planerarens arbetssätt. Även om du tror att du hör till en annan skrivartyp – prova och se om skrivandet går lättare genom Planerarens sätt!

ÖVNING 1 Noggrann, oförutsägbar, synsk eller planerande? a Vilka fördelar och nackdelar kan ni se med de olika skrivartyperna?

Diskutera i smågrupper. b Vilken skrivartyp är du? Diskutera med en kompis och förklara varför du hör till en viss skrivartyp. Ge ett exempel från när du arbetat med en text nyligen. Hur tror du att det skulle gå om du använde någon av de andra skrivartypernas arbetssätt nästa gång du skriver en text?

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 75

75

2018-03-20 15:39

••• Strategier för att skriva sakprosa Sakprosa kallar man alla de texttyper som inte innehåller påhittade berättelser, utan fakta. Eftersom det finns väldigt många olika typer av sakprosatexter, som alla har olika syften och är uppbyggda på olika sätt, är det extra viktigt att du anpassar dig efter texttyp när du skriver sakprosa.

Lär känna texttypen Det första du behöver göra när du ska skriva en sakprosatext är därför att lära känna texttypens särdrag. Det bästa sättet att göra det på är att läsa många texter av texttypen för att få en känsla för hur de är uppbyggda och hur språket används.

Det som påverkar en texts innehåll och språk mest av allt är textens syfte. Textens syfte är själva avsikten med texten, anledningen till att den har skrivits. Vad vill texten uppnå? Många sakprosatexter har ett eller flera av de här syftena:

• Att återge – återberätta något som hänt • Att beskriva – ge information • Att instruera – förklara hur något ska göras • Att redogöra – berätta om varför något hänt • Att förklara – tolka en händelse eller ett fenomen • Att argumentera – övertyga andra genom att presentera argument På de kommande sidorna får du veta de viktigaste kännetecknen för några vanliga texttyper.

76

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 76

2018-03-20 15:39

Vanliga texttyper – några kännetecken Nyhetsartikel

Referat

Syfte

Att förklara vad som har hänt, och att återge och beskriva händelsen.

Att återge vad som står eller sägs i en annan text, en film, match eller någon annan källa.

Innehåll

Information om en aktuell händelse som inträffat.

Sammanfattning av källan.

Baseras på intervjuer. Ger en neutral bild av händelsen.

Uppbyggnad

Rubrik som lockar till läsning och avslöjar innehållet.

Tar upp de viktigaste punkterna i den källa man refererar.

Ingress i fet stil med kort sammanfattning av vad som hänt.

Följer samma kronologi, ordning, som källan man refererar.

Brödtext som svarar på frågorna: 1. Vad hände?

2. Var hände det?

3. När hände det?

4. Vem var inblandad i händelsen?

5. Hur gick det till?

6. Varför hände det?

Förklarande foton och bildtexter.

Språk

Enkelt språk som kan förstås av de flesta.

Enkelt språk som är lätt att förstå.

Svåra ord förklaras.

Skrivs inte i jag-form.

Skriver inte av källan ordagrant. Den som refererar använder sitt eget språk.

Skrivs i dåtid.

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 77

77

2018-03-20 15:39

Vanliga texttyper – några kännetecken

78

Reportage

Recept/arbetsbeskrivning/ övriga instruktioner

Syfte

Att förklara och tolka en händelse för läsaren, men också att beskriva händelsen.

Att instruera läsaren i hur någonting ska göras.

Innehåll

Redogörelse för en aktuell händelse eller situation, men som inte behöver vara den senaste nyheten.

Baseras på intervjuer och ger en personlig bild av händelsen.

Instruktioner för hur man bakar eller lagar något, hur en viss arbetsuppgift ska genomföras eller hur man bäst ska göra något för att få ett bra resultat.

Uppbyggnad

Rubrik som lockar till läsning och avslöjar innehållet Ingress i fet stil med kort sammanfattning av vad reportaget kommer att handla om.

Ingressen följs av en brödtext där det mest intressanta kommer först.

Brödtexten växlar mellan förklarande text och citat från intervjuer.

Förklarande foton och bildtexter.

Rubrik som berättar vilken maträtt som ska lagas, vilken arbetsuppgift som ska beskrivas eller vad instruktionen gäller.

Lista på vad som behövs för att genomföra instruktionerna.

Instruktioner steg för steg, ofta som punktlista.

Illustrationer – foton eller skisser av hur arbetsuppgiften ska genomföras och av det färdiga resultatet.

Språk

Enkelt språk, korrekt men nära talspråket.

Skrivs inte i jag-form.

Det är tydligt vad som är fakta och vad som är intervjupersonernas åsikter.

Enkelt, avskalat språk utan många beskrivningar.

Många uppmaningar med verb i imperativ, till exempel hacka, håll emot, dra.

Få personliga pronomen som jag, du och ni.

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 78

2018-03-20 15:39

Vanliga texttyper – några kännetecken Recension

Krönika

Syfte

Att beskriva en bok, film eller annat, förklara hur den är uppbyggd och att argumentera för bokens eller filmens goda och dåliga sidor.

Att förklara och tolka någon aktuell händelse på ett underhållande sätt.

Innehåll

Åsikter om till exempel en bok eller film.

Analys av boken eller filmen.

Variation mellan positiv och negativ kritik.

Åsikter och personliga reflektioner om en aktuell händelse.

Uppbyggnad

Rubrik som lockar till läsning och sammanfattar recensentens åsikt.

Ingress i fet stil som sammanfattar recensentens åsikt.

Brödtext: Börjar med bakgrundsinformation om till exempel författare och genre.

Recensentens bedömning av bokens/filmens handling, huvudpersoner och språk.

Sammanfattning av recensentens åsikt.

Bild på till exempel författaren, med bildtext som förklarar.

Rubrik som lockar till läsning.

Rubriken måste inte berätta exakt vad krönikan ska handla om.

Brödtext: Inleds med något som krönikören har lagt märke till i samhället.

Krönikörens resonemang om iakttagelsen och krönikörens åsikt eller budskap.

Slutkläm som sammanfattar åsikten och som läsaren kommer ihåg efteråt.

Språk

Personligt och underhållande språk som samtidigt är korrekt och visar att recensenten kan mycket om sitt ämne och har åsikter som går att lita på.

Personligt och underhållande språk.

Humoristiska och målande beskrivningar, överdrifter och fantasifulla formuleringar.

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 79

79

2018-03-20 15:39

Vanliga texttyper – några kännetecken Insändare

Reklamannons

Syfte

Att argumentera för sin åsikt om en politisk fråga eller samhällsfråga.

Att beskriva en produkt och argumentera för att de som ser annonsen ska köpa produkten.

Innehåll

Åsikter om en fråga som rör till exempel politik eller samhälle.

Argument för att läsarna ska köpa en viss produkt eller tjänst.

Uppbyggnad

Rubrik som ofta innehåller insändarskribentens åsikt – hens tes.

Några ord som väcker uppmärksamhet – en slogan.

Ingress i fet stil som förtydligar tesen och varför skribenten har just den åsikten.

Ibland finns en lite längre text med information om produkten.

Brödtext:

Bild som förtydligar och väcker uppmärksamhet.

• Bakgrundsinformation om ämnet.

• Skribenten går igenom ungefär tre argument för sin åsikt.

• Skribenten tar upp motargument mot den egna åsikten och be- möter dem.

• Avslutning med en uppmaning om vad läsarna borde göra.

Språk

80

Enkelt men korrekt och seriöst språk.

Effektfullt språk: ord som väcker känslor, formuleringar som är humoristiska eller får läsaren att fundera över budskapet.

Grepp om svenskan

Grepp om svenskan_180320.indd 80

2018-03-20 15:39

ÖVNING 2 Träna texttyper Träna på att skriva i olika texttyper. Skriv om samma ämne flera gånger men använd dig av olika texttypers särdrag varje gång. Följ instruktionerna: a Du ska skriva tre olika texter om mat och hälsa. Varje text behöver vara ungefär fem–sex meningar lång. Välj vilka texttyper du vill skriva ur tabellerna på s. 70–80. b Byt textsnuttar med en kompis utan att berätta för varandra vilka texttyper ni har skrivit. Läs kompisens texter och försök komma fram till vilka text- typer de hör till. c Hade ni rätt? Om det inte var tydligt vilken texttyp någon av texterna hörde till – vad behöver ändras för att för att den ska bli mer specifik för texttypen?

ÖVNING 3 Hitta kännetecknen Läs instruktionen ”Ta lyckade porträttfoton” på nästa sida och svara på frågorna. a Var får du reda på vad instruktionen handlar om?

Visa genom att citera från texten. b Tycker du att språket i instruktionen är enkelt och avskalat?

Ge exempel från texten. c Skriv ner alla verb i imperativ som du hittar i instruktionen. d En instruktion innehåller oftast få eller inga personliga pronomen.

Skriv om punkt 5 och använd dig av det personliga pronomenet du. e En instruerande text ger ofta anvisningar steg för steg. Tycker du att instruktionerna kommer i rätt ordning? f Vad visar bilden som hör till instruktionen? Hur bidrar den till att instruktionen blir lättare att förstå?

Skriva

Grepp om svenskan_180320.indd 81

81

2018-03-20 15:39

www.nok.se/laromedel

GREPP OM SVENSKAN Praktisk handbok för åk 7–9

GREPP OM SVENSKAN är en praktisk handbok som lyfter kärnan i svenskämnet med utgångspunkt i kunskapskraven.

Innehållet är uppdelat utifrån följande kapitel; Läsa, Respons, Språkriktighet, Skriva, Tala och Söka och använda källor. Varje kapitel innehåller instruerande text med tillhörande elevövningar. Ord och begrepp som är extra viktiga i kapitlet är markerade med färg och förklaringar till orden finns i början av varje kapitel. Boken innehåller även gott om mönstermallar och matriser som ger överblick och sammanfattar.

GREPP OM SVENSKAN Praktisk handbok för åk 7–9 Marie Wejrum

Marie Wejrum

ISBN 978-91-27-45287-9

9 789127 452879

Grepp om Svenskan_Omslag_180319.indd 1-3

2018-03-21 11:18