56 mm
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK – I FORSK NING, UNDERVISNING OCH SAMHÄLLE
Att språket spelar en avgörande roll för skolframgång liksom för integration och delaktighet i samhället är ett välkänt faktum. Därför är det av stor betydelse att all utbildning genomsyras av språklig medvetenhet och ett mångkulturellt förhållningssätt. I denna andra, omarbetade upplaga av boken presenteras ett brett och aktuellt urval studier samlade kring tre områden, som belyser andraspråksforskningens olika frågor och perspektiv: andraspråk och individ, andraspråk och samhälle samt undervisningspraktik i det flerspråkiga klassrummet. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag och stöd för alla de lärare, skolledare och andra utbildningsansvariga som strävar efter att åstadkomma bättre förutsättningar för flerspråkig utveckling och framgångsrik andraspråksanvändning.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Andraspråksinlärning och andraspråksanvändning är ett livligt och mångfasetterat internationellt forskningsområde, där även andraspråksundervisningens politiska, kulturella och sociala dimensioner har fått stor uppmärksamhet.
K E N N ET H H YLT E NSTAM I NGE R L I N D B E RG ( R E D.)
Bokens redaktörer Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighetsforskning, och Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning, är båda verksamma vid Stockholms universitet. I boken medverkar ett trettiotal andraspråksforskare.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– I FORSKNING, UNDERVISNING OCH SAMHÄLLE
Andra upplagan Art.nr 7058
K E N N ET H H Y LT E NSTA M I NG E R L I N DBE RG ( R E D.)
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07065-0_02_cover.indd 1
2014-03-04 12:37
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 7058 ISBN 978-91-44-07065-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2004, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Werner Schmidt Omslagsbild: MT511/shutterstock.com Printed by Elanders, Poland 2013
978-91-44-07065-0_01_book.indd 2
2013-07-23 12:05
Innehåll
Förord 7 Om författarna 21 Andraspråksinlärning och andraspråksanvändning – språkstrukturella och psykolingvistiska perspektiv
1. Teoretiska ramar för andraspråksforskning 27 Björ n H a m m a r be rg
2. Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk 85 N ic l a s A br a h a m s s on
3. Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv 121 A n de r s Ph i l i p s s on
4. Utveckling och variation – en tillämpning av processbarhetsteorin på svenskt inlärarspråk 151 Gi se l a H å k a n s s on
5. Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare 169 I ng e ge r d E n s t röm
6. Flerordsenheter – ur ett andraspråksperspektiv 197 J u l i a Pr e n t ic e & E m m a Sköl dbe rg
7. Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning 221
N ic l a s A br a h a m s s on & K e n n et h H y lt e ns ta m
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 3
3
2013-07-23 12:05
Innehåll
8. Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå 259 L e na E k be rg
9. Kodväxling som grammatiskt fenomen – exemplet svenskakoreanska 281 H y e on- S o ok Pa r k
Andraspråksanvändning – sociolingvistiska och sociokulturella perspektiv
10. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp 313 C h r i s t oph e r S t rou d
11. Språkideologiska debatter i Sverige 343 T om m a s o M . M i l a n i
12. ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige 369 E l l e n Bi j voet & K a r i F r au ru d
13. Inget tjafs och inget bråk – om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang 397 R ic k a r d Jons s on
14. Kodeskift i interaktionelt perspektiv 415 J e ns Nor m a n n Jørge n se n
15. Attityder till brytning – exemplet utländska lärare i svenska skolor 437 S a l ly B oy d & Gu n l ö g Br e dä nge
16. Barns språkliga socialisation före skolstarten 459 K e r s t i n Nauc l é r
17. Samtal och interaktion i andraspråksforskning 481 I nge r L i n dbe rg
18. Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv 519 R ic k a r d D om e i j & Ol a K a r l s s on
4
978-91-44-07065-0_01_book.indd 4
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Innehåll
Utbildning och undervisning
19. Flerspråkighet och lärande 547 Mon ic a A x e l s s on
20. Text, språk och lärande i naturvetenskap 579 Pi a N yg å r d L a r s s on
21. Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande 605 E i ja K u y u mc u
22. Skrivande på ett andraspråk 633 U l r i k a M agn us s on
23. Om tidig läsutveckling i det mångspråkiga samhället 661 U l l a Da m be r
24. Bedömning i svenska som andraspråk 685 M i k a e l Ol of s s on & L e na Sjö qv i s t
25. Sfi i praktiken – om språklärande på praktikplatser 725 K a r i n S a n dwa l l
26. Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en flerspråkig kontext 771 Qa r i n F r a n k e r
27. Sfi och sfi-läromedel i tid och rum – föreställningar, politik och tidsanda 817 M a r i e C a r l s on
Sakregister 857
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 5
5
2013-07-23 12:05
978-91-44-07065-0_01_book.indd 6
2013-07-23 12:05
Förord
I dagens globaliserade värld är människors behov av – och önskan – att lära sig nya språk större än någonsin tidigare. En anledning är den omfattande internationella migrationen. Av varierande individuella skäl, eller av mer strukturella orsaker som krig, politisk oro och ekonomisk obalans, befinner sig alltfler människor i nya språkliga och kulturella omgivningar. Att tillägna sig det nya landets språk och kultur blir nästan alltid helt nödvändigt. En annan anledning är ett allt intensivare resande och ständigt ökande internationella kontakter. I sådana sammanhang har man kanske mest nytta av att lära sig globala språk som engelska, men även givetvis de språk som talas i enskilda länder och regioner. Språkkunskaper är ofta avgörande för om resandet eller kontakten ska ge önskvärt utbyte. En tredje anledning till språkinlärning är ”närkontakten” mellan olika befolkningsgrupper. Talare av minoritetsspråk har t.ex. ett obetingat behov av att lära sig majoritetsspråk som används i deras nära omgivning, men det kan också vara frågan om att grannar finner det önskvärt att lära sig varandras språk utan att det finns någon direkt ekonomisk maktfaktor med i bilden. Motiven för andraspråksinlärning är alltså starkt varierande, och sådana skillnader i bevekelsegrunder hör till det som bidrar till i vilken utsträckning andraspråksinlärningen blir framgångsrik. Mot denna bakgrund är det förståeligt att andraspråksinlärning och andraspråksanvändning i dag har blivit ett livligt och mångfasetterat internationellt forskningsområde. Systematisk forskning har pågått sedan slutet av 1960-talet, alltså under en period av ca 45 år. En stor del av forsknings insatserna, särskilt under den tidiga fasen av fältets utveckling, har behandlat praktiska frågor relaterade till språkundervisning. Den övergripande frågan för denna del av fältet är helt enkelt vad man behöver veta om andraspråks© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 7
7
2013-07-23 12:05
Förord
inlärning för att kunna anpassa språkundervisningen till elevernas behov på det mest effektiva sättet. En annan och ökande del av forskningen – i takt med forskningsområdets mognad – har grundforskningskaraktär och försöker ge svar på teoretiska frågor av vikt för en allmän förståelse av hur andraspråksinlärning går till och hur andraspråk används i kommunikation. I det långa loppet kommer förstås även grundforskningens resultat att på olika sätt kunna användas i praktiska sammanhang, men grundforskningen är inte ute efter att besvara specifika praktiska frågor. Forskningen om andraspråksinlärning och andraspråksanvändning har flera inriktningar. För det första handlar den om förhållandet mellan den inlärande individen och det nya språket. Frågeställningarna gäller här vad som sker under tillägnandet och vad som är karakteristiskt för andraspråksanvändning på olika stadier av språkbehärskning och i givna situationer. Hit hör också forskning om hur ett givet språk ter sig som mål för inlärning, både generellt och givet olika förstaspråk hos inläraren. För det andra finns det inom forskningen ett samhälleligt språkpolitiskt intresse. Det kan t.ex. röra sig om vilka ekonomiska resurser ett samhälle satsar på olika typer av undervisning eller vilka attityder och ideologier som ligger bakom människors förhållningssätt till andraspråksinlärare och andraspråksanvändare. För det tredje finns det inom forskningen ett stort intresse för hur inlärningen kan stödjas via undervisning i olika former. Den pedagogiskt eller didaktiskt inriktade forskningen gäller emellertid också relationen mellan undervisning, språkutveckling, identitetsutveckling och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i allmänhet. De tre här nämnda inriktningarna speglas i volymens tre delar. Det är självklart att ett så vittförgrenat forskningsfält som andra språksforskning bygger på insatser från flera discipliner. Long och Doughty (2003:867) ser ämnets hemvist främst inom kognitionsvetenskap, även om de också menar att det traditionellt rört sig i gränsområdet mellan humaniora och samhällsvetenskap. Inom humaniora, skulle man kunna tillägga, är det framför allt som lingvistisk disciplin området har utvecklats. Andra forskare betonar främst ämnets sociala eller sociolingvistiska karaktär och är kritiska till vad de uppfattar som ett alltför starkt fokus på psykolingvistiska eller kognitiva aspekter (se t.ex. Firth & Wagner, 1997, 2007). Larsen-Freeman (2007) representerar ett försök att sammanföra de kognitiva och sociala perspektiven i en sammanhängande teoretisk ram. Ett återigen något annorlunda 8
978-91-44-07065-0_01_book.indd 8
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
perspektiv representeras av forskare som relaterar studiet av andraspråk till socialisationsforskning generellt, dvs. till interaktionen mellan kognition och de sociala, kulturella och politiska kontexter i vilka inlärning sker (se Zuengler & Cole, 2005). Andraspråksinlärning är nu etablerat som forskningsämne och som ämne för högre utbildning i många länder och forskningsfältet har efter hand blivit alltmer vetenskapligt respekterat. Som intressanta manifesta tioner av forskningsområdets mognad kan man peka på aktuella detaljerade och omfattande handböcker som beskriver kunskapsläget: Relativt nyligen utkom två verk, den drygt 600-sidiga The Routledge Handbook of Second Language Acquisition (Gass & Mackey, 2011) respektive den 750-sidiga The New Handbook of Second Language Acquisition (Ritchie & Bhatia, 2009), som ersätter en förstaupplaga från 1996, och för ett tiotal år sedan publicerades den nästan 900-sidiga The Handbook of Second Language Acquisition (Doughty & Long, 2003). På samma sätt har en encyklopedi på ca 730 sidor med artiklar om drygt 250 uppslagsord, The Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition (Robinson, 2012), utkommit nyligen. Vidare finns det sedan flera år ett antal internationella vetenskapliga tidskrifter som är specialiserade på andraspråksforskning, som t.ex. Language Learning, Studies in Second Language Acquisition och Second Language Research. Många artiklar om andraspråksinlärning och andraspråksundervisning publiceras även i flera andra tidskrifter som Applied Linguistics, TESOL Quarterly, Bilingualism: Language and Cognition och IRAL. Sedan 2005 finns en nordisk tidskrift inom detta forskningsområde under namnet Nordisk tidskrift för andraspråksforskning (NORDAND). Andraspråksforskning på svensk mark går tillbaka till början av 1970talet. Forskningen har haft nära kontakt med de kunskapsbehov som funnits inom undervisningssektorn i det svenska samhället. Forskning och högre utbildning inom området svenska som andraspråk har också vuxit fram i nära kontakt med den internationella andraspråksforskningen. Sedan ämnet svenska som andraspråk under 1970-talet under olika benämningar började utvecklas som undervisningsämne i det svenska skolsystemet och som ämne för lärarutbildning och forskning vid universitet och högskolor, har det skapats en imponerande kunskapsbas med relevans för ämnets vidare utveckling. Det är huvuddragen i detta kunskapsstoff som finns samlat i föreliggande volym. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 9
9
2013-07-23 12:05
Förord
Ämnet är sedan flera år etablerat som grundutbildningsämne vid svenska universitet och högskolor. Som särskilt forskarutbildningsämne förekommer det dock endast vid Göteborgs universitet, där det är knutet till landets första professur i svenska som andraspråk (dock för närvarande obesatt). Utöver denna finns nu också en professur i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet samt ytterligare en nyinrättad under tillsättning vid Linnéuniversitetet (Växjö). Avhandlingar inom ämnet har dock ända sedan 1970-talet lagts fram främst inom forskarutbildningsämnena allmän språkvetenskap, nordiska språk och tvåspråkighet, men också i fonetik och i enstaka fall i andra språkämnen (tyska, slaviska språk, koreanska) och psykologi. Utöver ca 50 doktorsavhandlingar har ett stort antal enskilda artiklar och rapporter publicerats inom ämnet. Antalet sådana publikationer räknar flera hundratal i dagens läge. Ämnet har helt klart ett specifikt innehåll och en vetenskaplig teoriförankring som fullt ut kvalificerar det som en akademisk disciplin. Kunskapsgenereringen inom ämnet har naturligt nog i stor utsträckning skett vid universiteten. Detta gäller särskilt kunskapen om inlärningsteoretiska aspekter och hur svenska språkets struktur framstår i ett andraspråksperspektiv. Även den kunskap som finns omkring undervisningsaspekter på ämnet har ofta framkommit i akademisk forskning, men här har lärares praktiska erfarenheter från klassrummen också spelat en betydande roll. Som framgår av kapitlen i denna volym rymmer forskningen i svenska som andraspråk vitt skilda aspekter. Genom ett i många avseenden unikt samarbete mellan forskare och utövande praktiker och en livaktig praxisnära forskning har mycket av den kunskap som genererats inom denna forskning funnit tillämpningar i den direkta undervisningen, samtidigt som nya behov inom undervisningen ofta kommit att påverka forskningens vidare inriktning. För att möta de utmaningar som den flerspråkiga skolan nu står inför krävs dock en intensifierad dialog mellan forskning och skola och en målmedveten satsning på utforskandet av de språkliga dimensionerna av skolans uppdrag gentemot de flerspråkiga eleverna. Skolämnet svenska som andraspråk utgör för många av dessa elever en nyckel till övriga ämnen och till skolframgång mer generellt och är därför av stor betydelse för en demokratisk utveckling av det flerspråkiga och mångkulturella samhället. Utbildningen i svenska som andraspråk för vuxna invandrare, som ska ge en allmän beredskap inför ett framtida liv i Sverige, har på samma sätt en 10
978-91-44-07065-0_01_book.indd 10
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
avgörande betydelse för möjligheterna till ett aktivt deltagande i samhällsoch arbetsliv för de människor som i vuxen ålder av olika skäl söker sig till Sverige. Undervisningsämnet svenska som andraspråk i såväl ungdomsskola som i den grundläggande svenskutbildningen för vuxna invandrare spelar alltså en viktig samhällspolitisk roll, vilket är en av orsakerna till att det så ofta är föremål för en intensiv debatt, inte minst i massmedia. Samhällsutvecklingen som under senare år i allt högre utsträckning präglats av flerspråkighet och mångkulturalitet har förändrat förutsättningarna för skolämnet svenska som andraspråk, bl.a. till följd av att andelen elever med utländsk bakgrund som är födda i landet ständigt ökar. Gränsen mellan förstaspråk och andraspråk är därför i dag inte lika tydlig och självklar som tidigare, då elever med utländsk bakgrund oftast var födda utomlands och kom hit med ett redan utvecklat modersmål i bagaget. Frågan om vilka som har behov av att läsa svenska som andraspråk har därigenom blivit svå rare att avgöra. Bedömningen kompliceras också av att det i många flerspråkiga miljöer i Sverige uppstår nya varieteter av svenska som utmanar inrotade föreställningar om vad som är ”riktig” svenska. Dessa varieteter förknippas ofta oreflekterat med ”dåligt” och ”bristfälligt” språk, föreställningar som skymmer sikten för den språkliga kreativitet och nyskapande kraft som kan uppstå i mötet mellan flera kulturer och språk och som många av de barn och ungdomar som växer upp i dagens mångkulturella och flerspråkiga samhälle har möjlighet att utveckla. Sådana negativa attityder har sitt ursprung i en enspråkig norm och en syn på språkutveckling som baseras på språk utvecklingen hos enspråkiga elever uppvuxna i ett språkligt och kulturellt homogent samhälle. Men de flerspråkiga eleverna utgör en mycket heterogen grupp med högst varierande språklig, kulturell och social bakgrund; de har tillbringat olika lång tid i Sverige – många är födda i landet medan andra nyligen anlänt. Många elever kommer från miljöer där flera språk, inklusive svenska, använts sida vid sida, medan andra kommer från språkligt mer homogena miljöer. Detta kan innebära att de haft en sporadisk kontakt med svenska innan de börjar på dagis eller i skolan. Vissa elever talar ett språk med mamma, ett annat med pappa, och kanske svenska med syskonen, medan andra talar ett och samma språk hemma men svenska med vissa eller alla kompisar och i skolan. Flerspråkigheten har många ansikten och det betyder att de flerspråkiga eleverna behärskar sina språk i varierande utsträckning, © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 11
11
2013-07-23 12:05
Förord
förhåller sig till dem på skiftande sätt och använder dem i olika sammanhang. Det innebär att det bland de flerspråkiga eleverna finns en betydligt större variation i behärskningen av svenska än bland enspråkiga elever, som trots varierande uppväxtförhållanden alltsedan den primära socialisationen kontinuerligt utvecklat det framtida skolspråket. Skillnader i behärskningen av svenska mellan enspråkiga och flerspråkiga elever är inte alltid tydliga och uppenbara och det är därför lätt hänt att man underskattar de flerspråkiga elevernas behov av särskild undervisning i svenska som andraspråk och bagatelliserar de språkliga dimensionerna av deras svårigheter med att nå målen i skolans olika ämnen. Det är också vanligt att man underskattar den tid det tar att utveckla skolrelaterade språkfärdigheter på ett språk man inte tillägnat sig i mycket tidig ålder till en nivå som gör det möjligt att hänga med i undervisningen på samma villkor som elever med svenska som modersmål. Språkanvändningen i skolan förutsätter bl.a. tillgång till ett betydande ordförråd som till stora delar skiljer sig från det som används i vardaglig muntlig kommunikation, vilket har konsekvenser för förmågan att tolka, förstå och själv uttrycka sig på det abstrakta och kontextoberoende språk som utmärker många av skolans språkliga praktiker och textgenrer. Undervisningen på skolans högre stadier kräver också starkt automatiserade receptiva färdigheter, eftersom en stor del av kunskapsutvecklingen i skolan bygger på läs- och hörförståelse. På dessa punkter kan de flerspråkiga eleverna ha svårt att hävda sig av den enkla anledningen att de inte haft tillräckligt med tid på sig att befästa och fördjupa sina andraspråksfärdigheter. Att avgöra vilken typ av svenskundervisning som bäst gagnar den enskilda eleven kräver således hög kompetens hos lärare och skolledare samt relevanta diagnos- och bedömningsinstrument. Traditionella språktest som utgår från enspråkiga språkriktighetsnormer säger inte mycket om elevernas förmåga att utan språkliga hinder tillgodogöra sig och aktivt delta i undervisningen i skolans olika ämnen. De ger inte heller upplysningar om i vilken utsträckning och på vilka punkter eleverna är i behov av undervisning i svenska som andraspråk för att nå målen för ämnesundervisningen. Avsaknaden av klara kriterier och relevanta bedömningsinstrument har bidragit till att beslut om vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk ofta fattas på godtyckliga grunder och över huvudet på elever och föräldrar, snarare än på välgrundade
12
978-91-44-07065-0_01_book.indd 12
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
och kvalificerade bedömningar av elevernas språkliga behov mot bakgrund av de krav som ett aktivt deltagande i skolans olika aktiviteter ställer. Att många flerspråkiga elever har svårt att göra sig gällande i den svenska skolan framgår bl.a. av Skolverkets årliga statistik, som upprepade gånger visat att elever med utländsk bakgrund är starkt överrepresenterade bland de elever som inte når grund- och gymnasieskolans mål. Här måste man dock komma ihåg att bilden är komplex och att variationen är stor. Elever med utländsk bakgrund finns representerade på hela resultatskalan, och många elever med utländsk bakgrund lämnar grundskolan med mycket goda betyg. Variationen mellan könen är också stor. Även med det nya kun skapsrelaterade betygssystemet har flickor generellt högre medelbetyg än pojkar, och betygsgenomsnittet för flickor med utländsk bakgrund har nu stigit och nått över genomsnittet för pojkar med svensk bakgrund. Variationen i resultat för elever med utländsk bakgrund följer också, liksom för övriga elever, elevernas sociala bakgrund. Men trots det når elever med utländsk bakgrund generellt sämre resultat än övriga elever med liknande förutsättningar, vilket måste ses som ett misslyckande för skolan. Skolverkets statistik visar också att få elever kommer i åtnjutande av undervisning i svenska som andraspråk – den undervisning som införts för att underlätta och påskynda flerspråkiga elevers språkutveckling. Det tyder på att skolan inte förmår tillvarata dessa elevers intressen och erbjuda dem en undervisning på lika villkor utifrån deras egna behov och förutsättningar, en farhåga som även styrks av studier genomförda av Skolinspektionen (2010). En viktig förklaring till detta misslyckande har att göra med att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Dessa är dessutom vaga och otydliga, något som framkommit i flera rapporter under senare år, vilka också visar att kompetensen hos många lärare som undervisar i ämnet är låg eller till och med obefintlig. Det är därför inte konstigt att ämnet, trots att det sedan 1995 är formellt etablerat i skolan med egen kursplan, fortfarande har en svag ställning. Stödämnesstämpeln är svår att tvätta bort och för många flerspråkiga elever framstår därför ”modersmålssvenskan” som ett mer attraktivt alternativ, trots att undervisningen där oftast inte alls kan anpassas till deras behov. Implementeringsstöd i form av material som syftar till att tydliggöra mål och innehåll i kursplanerna i svenska som andraspråk, främja ämnesintegrering och underlätta språklig diagnosticering har också lyst med sin frånvaro, © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 13
13
2013-07-23 12:05
Förord
vilket på många håll bidragit till en stor villrådighet kring vad ämnet innebär, hur det förhåller sig till andra ämnen och vilka som ska läsa det. Mycket tyder också på att undervisningen i svenska som andraspråk i alltför liten utsträckning integreras med annan undervisning. Det innebär att den fortfarande betraktas som en säråtgärd och ofta bedrivs alltför isolerat. Den forskning som ligger till grund för mycket av utvecklingen inom svenska som andraspråk har i alltför ringa grad påverkat skolans övriga ämnen och aktiviteter. Trots att elever med utländsk bakgrund i dag utgör en betydande del av elevunderlaget i många svenska skolor är det mycket få lärare – utöver lärarna i svenska som andraspråk och modersmål – som har någon utbildning i flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det faktum att eleverna i dagens skola talar ca 140 olika språk har inte lett till några grundläggande förändringar av skolans övriga undervisning. Den bedrivs på många håll som om ingenting hade hänt. Samtidigt med att detta förord skrivs överlämnas en utredning till regeringen som bland annat fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för ämnet svenska som andraspråk och om det ska vara kvar som särskilt ämne eller göras om till ”ett pedagogiskt förhållningssätt” (våra citattecken) i alla ämnen. Formuleringen av detta uppdrag visar att okunnigheten om ämnet svenska som andraspråk som språkämne fortfarande är stor och att det är risk för att politikernas föreställning om sva-ämnet som metod kommer att stå i vägen för vetenskapligt förankrade reformer som utifrån beprövad erfarenhet skulle kunna bidra till hållbara och långsiktiga lösningar för en likvärdig skola där den språkliga mångfalden tas tillvara. Att alla lärare måste ha kunskap om lärandets språkliga dimensioner och om hur man anpassar sin undervisning efter elevernas språkliga förutsättningar är en självklarhet för likvärdigheten i dagens skola. De flerspråkiga elevernas skolframgång angår naturligtvis alla lärare och förutsätter en språklig medvetenhet och ett mångkulturellt förhållningssätt i skolans hela verksamhet. Det finns därför ett akut behov av kunskaper om flerspråkig hetens villkor, andraspråksinlärning och interkulturella arbetssätt inte bara hos alla lärare utan också bland skolledare och andra ansvariga för skolans utveckling. Som erfarenheter och forskning i andra kontexter visat betyder detta inte att behovet av professionell språkundervisning därmed skulle upphöra. Alla lärare är inte och ska naturligtvis inte heller vara svensklärare. Språkunder14
978-91-44-07065-0_01_book.indd 14
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
visning kräver som all annan undervisning särskild ämneskompetens. Detta måste även i framtiden respekteras för den svenskundervisning som erbjuds flerspråkiga elever (för vidare resonemang om dessa frågor, se Lindberg & Hyltenstam, 2013). Den svenska såväl som internationella andraspråksforskning som presenteras i de följande kapitlen utgör ett viktigt kunskapsunderlag för framtida språkutvecklande insatser i den svenska skolan. Det är därför vår förhoppning att bidragen i denna volym på olika sätt ska kunna läggas till grund för planering och undervisning i alla ämnen så att skolsituationen för de flerspråk iga eleverna kan förbättras. I utbildningen i svenska för invandrare (sfi) har alla deltagare ett stort gemensamt behov av att så fort som möjligt kunna kommunicera på svenska i olika sociala sammanhang. Dessutom behöver de sitt nya språk som ett redskap för att skaffa kunskaper om såväl samhällets institutioner som dess ofta dolda umgängeskoder. Men även om deltagarna i denna undervisning har mycket gemensamt utgör de en heterogen grupp med mycket varierande utbildningsbakgrund och studievana. Många som deltar i denna undervisning har inte tidigare studerat språk, och de flesta har heller inte sökt sig till Sverige med den primära avsikten att lära sig svenska. En stor del av deltagarna är inte längre unga och kommer från kulturer och lev nadsförhållanden som på många punkter avviker från de svenska. Många har dessutom modersmål som skiljer sig starkt från svenska. Bland de deltagare som är flyktingar lider åtskilliga av fysiska och psykiska men efter traumatiska uppbrott från hemlandet, familj och vänner. De flesta har få eller inga kontakter med svenskar. För många är också utsikterna att få ett arbete efter kursen små. Sfi-utbildning kännetecknas alltså av mycket speciella förutsätt ningar och en extrem heterogenitet, vilket naturligtvis ställer särskilt höga krav på lärarna som jämfört med ”vanliga” språklärare har ett vidare och betydligt mera komplext uppdrag. Många faktorer som påverkar andraspråksinlärningen ligger också utanför undervisningens kontroll, och utbildningens effekt måste därför ses, diskuteras och värderas i relation till hela den komplexa verklighet som utgör ramen för verksamheten. Ser man tillbaka på den debatt som under lång tid förts kring sfi-undervisningens kvalitet och resultat och den kritik som riktats mot denna undervisning, kan man konstatera att djupare analyser har fått ett mycket begränsat utrymme. I debatten kring © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 15
15
2013-07-23 12:05
Förord
invandrarnas språkkunskaper berörs sällan det bemötande inlärarna får av majoritetsbefolkningen och de attityder gentemot invandrare och deras kultur, religion och bakgrund som råder i samhället i stort. I stället talar man ofta om att invandrare och flyktingar inte inser nödvändigheten i att lära sig majoritetsspråket. Utebliven framgång i språkstudierna förklaras således många gånger i dessa sammanhang utifrån bristande vilja och ansträngning hos individen som genom t.ex. språktest för medborgarskap ska tvingas inse vikten av att lägga manken till och lära sig språket. Ändå har naturligtvis majoritetsbefolkningens benägenhet och vilja att umgås och kommunicera med invandrare stor betydelse såväl för andraspråksinlärarnas faktiska möjligheter att använda och lära sig språket som för deras motivation att lära sig svenska. Föreställningarna om vad som går att uppnå inom ramen för undervisning och vilken språkfärdighet som krävs inte minst för olika typer av arbeten är inte alltid så välgrundade, och man skulle många gånger också efterlysa en större tolerans för vuxna invandrares användning av svenska. Eftersom minoritetsspråkstalare och andraspråksanvändare i samhället ofta befinner sig i underläge i förhållande till majoritetsspråkstalare, måste andraspråksinlärningen relateras till maktförhållanden i samhället och de mekanismer som bidrar till att upprätthålla privilegier och social obalans. I vilken utsträckning flerspråkiga individers olika språk verkligen fyller sina respektive funktioner beror inte bara på de enskilda språkanvändarna och deras faktiska språkfärdighet utan också på attityder och värderingar bland de språkanvändare de möter i de olika miljöer och sammanhang där språken används. Majoritetsspråkstalare tar sig ofta rätten att fastställa vad som ska betraktas som godtagbar språkf ärdighet utan att närmare kunna precisera vari de eventuella så avgörande skillnaderna eller bristerna består. Nivån för det språkligt acceptabla kan på så sätt ständigt anpassas efter behov och syften hos dem som företräder majoriteten. Härigenom kan många gånger godtyckliga språkliga bedömningar användas för att legitimera särbehandling och ren diskriminering. Forskning kring interkulturell kommunikation har visat att samhälleliga maktstrukturer ofta befästs och reproduceras i vardagliga sociala möten mellan människor. De kan emellertid också sättas ur spel när människor förmår mötas som individer i stället för som representanter för olika grupper, t.ex. minoritet och majoritet. Men det är inte bara genom godtyckliga och alltför högt ställda krav på språkfärdigheter som andraspråksanvändare diskrimineras och exkluderas. 16
978-91-44-07065-0_01_book.indd 16
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
Att minimera den formella språkundervisningen för vuxna invandrare, t.ex. till förmån för ett så tidigt inträde i arbetslivet som möjligt med motiveringen att detta leder till snabbare och effektivare språkinlärning, kan ha samma effekt. Det kan innebära att man som invandrare hänvisas till okvalificerade och otrygga jobb inom en mycket smal sektor på arbetsmarknaden där de språkliga kraven kan läggas på en miniminivå. Det handlar ofta om jobb där möjligheterna till kompetensutveckling och vidare karriär är högst begränsade. Företrädare för denna ”arbetslinje” underskattar ofta den tid och arbetsinsats som krävs för att som vuxen tillägna sig ett nytt språk. De inser inte heller betydelsen av en gedigen och mångfacetterad språklig grund som utgångspunkt för en fortsatt, kontinuerlig språkutveckling. Många av vuxenlivets roller förutsätter en kvalificerad och kreativ språklig kompetens som i de flesta fall bara kan uppnås med stöd av kvalificerad språkundervisning. I det moderna samhället måste man också kunna fungera i olika sammanhang utanför arbetslivet. För många vuxna inlärare och kanske i synnerhet kvinnor är det t.ex. i rollen som förä lder som man först kommer i kontakt med det svenska samhället. Att känna att man aktivt kan vara delaktig i barnens skolarbete och språkligt sköta kontakterna med skolan kan vara avgörande för att upprätthålla en värdig vuxenidentitet. De flesta språkinlärare har inga större problem med att till en början betraktas som språkliga nybörjare, men kan uppleva det som mycket kränkande att omyndigförklaras som föräldrar och i andra vuxenroller. Också i andraspråksforskningen har man länge fokuserat på individuella faktorer som avgörande för framgång i språkinlärningen utan att ta hänsyn till det sociala sammanhang där interaktionen äger rum. Som framgår av flera av kapitlen i denna volym strävar man emellertid nu i allt fler studier mot att beskriva andraspråksinlärningen i ett vidare perspektiv. Här ses språkinlärning också som en komplex social praktik snarare än enbart som en abstrakt internaliserad process, och här betonas även hur olika möjligheter och tillfällen att använda andraspråket i det vardagliga livet är socialt strukturerade. Vidare diskuteras makt- och dominansförhållanden i relationerna mellan majoritets- och minoritetsgrupper och språkets roll i konstruktionen och reproduktionen av sociala relationer och identiteter. Alltfler forskare talar om andraspråksundervisningens politiska, kulturella och sociala dimensioner och vikten av att man som lärare är medveten om konsekvenserna av de val man gör i undervisningen för deltagarnas upp© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 17
17
2013-07-23 12:05
Förord
levda och faktiska möjligheter att forma sina liv. En socialt relevant andraspråksundervisning baseras på aktiv delaktighet och tar sin utgångspunkt i deltagarnas konkreta erfarenheter och behov. Den bygger innehållet kring aspekter av avgörande betydelse för deltagarnas verklighet och uppmuntrar till social och kritisk analys av individuella erfarenheter och iakttagelser, samtidigt som den kopplar språkkunskaper och språkfärdigheter till aktiv handling för förverkligande av individuella mål och planer. En sådan undervisning kan inte följa en för alla på förhand fastställd plan. Lärarna kan inte heller arbeta efter en given metod utan måste söka vägar att anpassa och variera undervisningen efter de enskilda inlärarnas olika behov och förutsättningar. Detta ställer stora krav på lärarnas kompetens, flexibilitet och metodiska beredskap – i synnerhet med tanke på den heterogenitet som utmärker sfi-undervisningen. Erfarenheten visar att en nära och kontinuerlig kontakt med forskningen är ett gott stöd och fungerar som viktig inspiration för lärarna i detta ansvarsfulla arbete. Denna nya och omarbetade upplaga av boken syftar till att ge en uppdaterad bild av forskningsläget inom fältet, bl.a. i relation till viktiga och avgörande samhälls- och utbildningsfrågor. Vi har tillsammans med övriga författare i denna bok velat visa att det i dag finns en betydande, kvalificerad och vital forskning i svenska som andraspråk och en omfattande internationell forskning kring andraspråksinlärning och tvåspråkig utveckling och undervisning. Den uppdatering som skett av de tidigare publicerade bidragen visar liksom de bidrag som tillkommmit att forskningsfältet är mycket dynamiskt och i ständig utveckling. Vi hoppas och tror att boken även fortsättningsvis ska fungera som ett viktigt kunskapsunderlag och stöd för alla de lärare och andra aktörer som strävar efter att åstadkomma bättre förutsättningar för flerspråkig utveckling och framgångsrik andraspråksinlärning och andraspråksanvändning i Sverige i framtiden. Stockholm i mars 2013 Kenneth Hyltenstam Inger Lindberg
18
978-91-44-07065-0_01_book.indd 18
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Förord
Litteratur Doughty, C. J. & Long, M. H. (red.) (2003), Handbook of Second Language Acquisition. Oxford: Blackwell. Firth, A. & Wagner, J. (1997), On discourse, communication, and (some) fundamental concepts in SLA research. Modern Language Journal, 8, s. 285–330. Firth, A. & Wagner, J. (2007), Second/Foreign Language Learning as a Social Accomplishment: Elaborations on a Reconceptualized SLA. The Modern Language Journal, 91, Focus Issue, s. 800–819. Gass, S. & Mackey, L. (red.) (2011), The Routledge Handbook of Second Language Acquisition. New York: Routledge. Larsen-Freeman, D. (2007), Reflecting on the cognitive-social debate in second language acquisition. Modern Language Journal, 91/5, s. 773–787. Lindberg, I. & Hyltenstam, K. (2013), Flerspråkiga elevers språkutbildning. I: Olofsson, M. (red.) (2013). Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Long, M. H. & Doughty, C. J. (2003), SLA and cognitive science. I: Doughty, C. J. & Long, M. H. (red.), The Handbook of Second Language Acquisition. Oxford: Blackwell, s. 866–870. Ritchie, W. C. & Bhatia, T. K. (red.) (2009), The New Handbook of Second Language Acquisition. Boston, MA: Brill. Robinson, P. (red.) (2012), The Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition. New York: Routledge. Skolinspektionen (2010), Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:16. Zuengler, J. & Cole, K. (2005). Language socialization and second language learning. I: Hinkel, E. (red.), Handbook of Research in Second Language Teaching and Learning. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum, s. 301–316.
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 19
19
2013-07-23 12:05
978-91-44-07065-0_01_book.indd 20
2013-07-23 12:05
Om förfat tarna
Niclas Abrahamsson, FD, professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Monica Axelsson, FD, docent i tvåspråkighetsforskning med inriktning på svenska som andraspråk vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Ellen Bijvoet, FD, universitetslektor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet, samt universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Sally Boyd, FD, professor i allmän språkvetenskap vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Gunlög Bredänge, FD, f.d. projektledare för ULV-projektet (Utländska Lärares Vidareutbildning) vid Avdelningen för externa kontakter, Stockholms universitet. Marie Carlson, FD, docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Ulla Damber, FD, universitetslektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Rickard Domeij, FD, språkvårdare i svenska vid Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Lena Ekberg, FD, professor i nordiska språk vid Språk- och litteratur centrum, Lunds universitet. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 21
21
2013-07-23 12:05
Om författarna
Ingegerd Enström, FD, universitetslektor i svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Qarin Franker, FD, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kari Fraurud, FD, professor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Björn Hammarberg, FD, professor emeritus i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Kenneth Hyltenstam, FD, professor i tvåspråkighetsforskning, föreståndare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Gisela Håkansson, FD, professor i allmän språkvetenskap vid Språkoch litteraturcentrum, Lunds universitet. Rickard Jonsson, FD, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Jens Normann Jørgensen, dr. pæd., professor i dansk som andetsprog vid Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet. Jens Normann Jørgensen avled när arbetet med denna bok var i sitt slutskede och fick beklagligtvis inte se sin text i tryck. Jens var en internationellt framstående sociolingvist med ett stort engagemang för att analysera och sprida kunskap om flerspråkighetens villkor och flerspråkiga ungdomars situation i samhället. Pia Nygård Larsson, FD, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för kultur-språk-medier, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Ola Karlsson, FM, språkvårdare i svenska vid Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Eija Kuyumcu, FM, forskningsassistent vid Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, samt doktorand vid Centrum
22
978-91-44-07065-0_01_book.indd 22
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
2013-07-23 12:05
Om författarna
för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Inger Lindberg, FD, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Ulrika Magnusson, FD, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Tommaso M. Milani, FD, Associate Professor och Head of Department vid Department of Linguistics, University of the Witwatersrand, Johannesburg, Sydafrika. Kerstin Nauclér, FK, tidigare föreståndare för Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk vid dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm. Mikael Olofsson, FK, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Institutionen för språk didaktik, Stockholms universitet. Hyeon-Sook Park, FD, professor vid Department of Scandinavian Languages, Hankuk University of Foreign Studies, Söul, Sydkorea. Anders Philipsson, FD, universitetslektor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, prefekt vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Julia Prentice, FD, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Karin Sandwall, FD, Förståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet. Lena Sjöqvist, FM, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Institutionen för språk didaktik, Stockholms universitet. Emma Sköldberg, FD, docent i nordiska språk, universitetslektor i svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r
978-91-44-07065-0_01_book.indd 23
23
2013-07-23 12:05
56 mm
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK – I FORSK NING, UNDERVISNING OCH SAMHÄLLE
Att språket spelar en avgörande roll för skolframgång liksom för integration och delaktighet i samhället är ett välkänt faktum. Därför är det av stor betydelse att all utbildning genomsyras av språklig medvetenhet och ett mångkulturellt förhållningssätt. I denna andra, omarbetade upplaga av boken presenteras ett brett och aktuellt urval studier samlade kring tre områden, som belyser andraspråksforskningens olika frågor och perspektiv: andraspråk och individ, andraspråk och samhälle samt undervisningspraktik i det flerspråkiga klassrummet. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag och stöd för alla de lärare, skolledare och andra utbildningsansvariga som strävar efter att åstadkomma bättre förutsättningar för flerspråkig utveckling och framgångsrik andraspråksanvändning.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
Andraspråksinlärning och andraspråksanvändning är ett livligt och mångfasetterat internationellt forskningsområde, där även andraspråksundervisningens politiska, kulturella och sociala dimensioner har fått stor uppmärksamhet.
K E N N ET H H YLT E NSTAM I NGE R L I N D B E RG ( R E D.)
Bokens redaktörer Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighetsforskning, och Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning, är båda verksamma vid Stockholms universitet. I boken medverkar ett trettiotal andraspråksforskare.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
– I FORSKNING, UNDERVISNING OCH SAMHÄLLE
Andra upplagan Art.nr 7058
K E N N ET H H Y LT E NSTA M I NG E R L I N DBE RG ( R E D.)
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07065-0_02_cover.indd 1
2014-03-04 12:37