Page 1


isbn 978-91-47-08454-8 © 2007 Ingela Korsell och Liber ab

Redaktör: Katarina Isaksson Omslag och typografi: Patrik Sundström Förläggare: Emma Stockhaus Produktion: Kenneth Olsson Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2007 Tryckt på miljövänligt papper.

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber ab, 113 98 Stockholm tfn 08–690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Innehåll

Förord 11

1.

Inledning

13

Förförståelse av läromedelsanvändning 13 Syfte och frågeställningar 14 Bokens disposition 15 Vad menas med läromedel? 16 Ingen officiell definition 17 Kostnader 19 Läromedelsproducenter 21 Några forskare om läromedelsbegreppet 23 Läromedel – bokens definition 26

2.

Forskning Gymnasielärares användning av läromedel 27 Sökandet efter den goda läroboken 29 Lärprocesser i undervisning 31 Sammanfattning med kommentarer 33

27


3.

Teoretiska och metodologiska utgångspunkter

36

Hermeneutisk tolkning 36 Upplägg och genomförande 39 Observationer och intervjuer 39 Urval 41 Bearbetning av empiriskt material 42 Giltighet och etiska aspekter 43

4.

”Berättelser” om läromedelsanvändning Jeanette 46 Observation 1 46 Intervju med Jeanette 48 Magdalena 53 Observation 2 53 Intervju med Magdalena 56 Linda 61 Observation 3 61 Intervju med Linda 63 Christine 68 Observation 4 68 Intervju med Christine 70 Bodil 74 Observation 5 74 Intervju med Bodil 78 Viveka 82 Observation 6 82 Intervju med Viveka 83

45


Alexia 85 Observation 7 85 Intervju med Alexia 87 Leila 90 Observation 8 90 Intervju med Leila 93

5.

Mönster i läromedelsanvändning

96

Läromedel som används under observationerna 96 Lärarnas motiv till val och användning av läromedel 99 Vad lärarnas läromedelsanvändning innebär 103 Arbetsmetoder 103 Elevernas lärande 104 Ekonomi 105 Läroböcker 105 IKT 107 Önskemål angående framtida läromedel 109 Läromedelsanvändning i fyra steg 111

6.

Diskussion Förförståelsen utmanas och förändras 114 Läromedlens roll i undervisningen 117 Referat av Skolverkets rapport 118 Resonemang kring några resultat 121 Avslutande kommentarer 126 Referenser 130 Register 133

114


Förord

Användning av läromedel kan tyckas som en självklarhet för lärare och elever, men ingenting är självklart när man granskar det närmare. Vad menas egentligen med läromedel? Vilka slags läromedel används i undervisningsprocessen? Vilka motiv finns till lärares användning av läromedel? Tänk att en så naturlig del av läraryrket är så komplex och spännande att beskriva och försöka förstå. Komplex, därför att läromedel så tätt hör samman med arbetsmetoder, lärande, individuella behov, teknisk utveckling, traditioner och lokala förutsättningar. Spännande, därför att ämnet ger många möjligheter till diskussioner utifrån olika perspektiv! För att redovisa min bakgrund för läsaren kan sägas att mitt yrke är grundskollärare för skolåren 1–7 med svenska, samhällsorienterande ämnen och engelska som inriktning. Mestadels har jag arbetat som klasslärare för elever i skolår 3–6. Jag har gått en facklitterär författarutbildning med fokus på läromedel och är för närvarande doktorand i pedagogik vid Örebro universitet. Därigenom återfinns i bakgrunden tre olika kompletterande perspektiv att se på läromedel och dess tillämpning, nämligen lärarens, läromedelsförfattarens och forskarens. Således finns erfarenhet av och ett naturligt intresse för bokens ämne – grundskollärares användning av läromedel i undervisning. Boken bygger till stor del på min D-uppsats, som är en studie där observationer och lärarintervjuer tolkats hermeneutiskt, gällande 11


lärares läromedelsanvändning. Läsaren får följa hur min förförståelse av läromedelsanvändning utmanas och förändras. En ambition med boken är att få läsaren att problematisera läromedelsfrågan och reflektera över dels vad läromedel kan vara, dels hur läromedel kan användas. En annan ambition är att texten ska bidra till att uppmärksamma ämnet läromedel i undervisning som, enligt min mening, hittills fått alldeles för litet utrymme i lärarutbildning, forskning och inom Skolverket. Min förhoppning är att på sikt få se mer av ”läromedelskunskap” på lärarutbildningen, mer verksamhetsnära användarorienterad forskning avseende läromedel och en mer aktiv medveten inställning till läromedelsanvändning inom Skolverket. Glädjande nog har den senaste tiden visat att något är på gång. I slutet av 2006 publicerade Skolverket två rapporter om läromedel. Först en användarorienterad studie Läromedlens roll i undervisningen (som är mest relevant här – läs mer i det sista kapitlet) och strax därefter en produktorienterad studie om läroböcker I enlighet med skolans värdegrund. Specialpedagogiska institutet har, i sitt läromedelsuppdrag för åren 2005–2007, redovisat flera rapporter om läromedelsbehov för elever med olika funktionshinder. Nättidningen Skolporten och tidskriften Krut har under det gångna året haft temanummer om läromedel. Den slumrande läromedelsdebatten börjar äntligen vakna till liv. Mariefred i augusti 2007 Ingela Korsell

12


Inledning

1

6

”Om vi hade råd att köpa in väldigt många olika läromedel och sedan göra vårt eget smörgåsbord av det.” ”Man kan skicka folk till månen, men ett riktigt bra limstift och en bra häftmassa, det skulle jag vilja ha!” ”Ibland måste man som lärare få vila i ett läromedel.”

Förförståelse av läromedelsanvändning Många gånger när jag har sökt material i skolans läromedelsrum har funderingar kring användning av läromedel infunnit sig. Vad är det som påverkar att grundskollärare väljer att använda ett visst läromedel? Varför väljs exempelvis en text från en gammal upplaga av Ögonvittnen berättar till morgondagens historielektion? Eller en förlagsproducerad ”fylla-i-övningsbok” i engelska? Eller en film om jordbävningar från av-centralen? Eller egenproducerade arbetsuppgifter i skrivprocess i svenska? Varför föredrar lärare vissa läromedel framför andra i olika undervisningssituationer? Finns det mönster i hur lärare använder läromedel i undervisning? Det gemensamma läromedelsrummet på skolan kan betraktas som en idébank. När ett nytt arbetsområde ska planeras och sjösättas finns en idé om vilket stoff som bör finnas med och vilka mål eleverna ska nå. Jag, som lärare, inventerar vad som finns att tillgå i elevernas 13


gemensamma grundbok (om det finns någon), söker material, idéer och arbetsuppgifter i andra läroböcker, faktaböcker, dagstidningar och på Internet. När tillfälle ges diskuteras arbetsmetoder och läromedel med kollegor och tips utbyts. Läromedlet finns, enligt mitt sätt att se det, runt omkring oss hela tiden. Det innebär inte att endast en förlagsproducerad lärobok i ett ämne används hela tiden, utan texter, bilder, idéer och metoder plockas in från många olika håll. Dessutom är ambitionen att undervisningen ska vara lustfylld, varierande och skapande samt att det helst ska finnas en ämnesöverskridande röd tråd i det vi arbetar med.

Syfte och frågeställningar Bokens övergripande syfte är att beskriva och analysera, för att bättre förstå lärares val och användning av läromedel i undervisning för skolår 4–5 i grundskolan. Följande fyra frågeställningar ligger till grund för framställningen: 1. Vilka slags läromedel används i undervisningssituationen? 2. Vilka motiv finns till lärarnas val och användning av läromedel? 3. Vad innebär lärarnas läromedelsanvändning för – arbetsmetoder – elevernas lärande – ekonomin – läroböcker – ikt?1 4. Vilka önskemål finns angående framtida läromedel?

1. Med i k t avses informations- och kommunikationsteknik, som här också innefattar digitala läromedel. 14


1. Inledning

Avsikten är att undersöka användning av alla typer av läromedel oberoende av ämne. Det är först och främst lärarnas användning av läromedel som undersöks – inte elevernas. Information har inhämtats från observationer i skolmiljö och framförallt från intervjuer med åtta grundskollärare. Det är viktigt att vara medveten om att dessa observationer och intervjuer bara är enstaka nedslag i läromedelsanvändning i undervisningen. Valet att inte närmare granska användningen av läromedel när det gäller hemläxor är medvetet. Det är arbetet i skolmiljö som är det centrala under observationerna. Lärarna har naturligtvis ett medvetet längre perspektiv på användning av läromedel än vad som visar sig och kan redovisas till fullo i denna text. Ämnet för studien är komplext. Många områden och frågor berörs i stort och smått, exempelvis kunskapssyn, lärande, läroplanens mål och undervisningstraditioner. För att på bästa sätt få svar på frågeställningarna läggs tyngdpunkten på att beskriva och analysera vad som visar sig i observationer och i lärarintervjuer. Av utrymmesskäl fördjupas resonemangen inte i frågor om lärande. Avsikten är heller inte att värdera kvaliteten på undervisningen, dvs. om lärarnas användning av läromedel uppfyller styrdokumentens mål för undervisningen.

Bokens disposition I bokens första kapitel behandlas begreppet läromedel utifrån några olika perspektiv, t.ex. Skolverkets syn på läromedel, några olika forskares texter om läromedelsbegreppet samt en definition av hur begreppet läromedel kommer att användas i boken. I det andra kapitlet redovisas några delresultat från två avhandlingar om läromedel av Ann-Christine Juhlin Svensson och Tom Wikman. Detta följs av en kort presentation av Birgitta Kullbergs teori om undervisningsbaserad lärprocess. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där 15


teorierna jämförs och kommenteras. I det tredje kapitlet ges först en allmän introduktion av hermeneutik som följs av en kortfattad presentation av Per-Johan Ödmans tolkning av hur hermeneutik kan användas i vetenskapliga undersökningar. Därefter ges en beskrivning av hur observationer och intervjuer genomförts i undersökningen. I det fjärde kapitlet redovisas åtta observationer och åtta lärarintervjuer i den följd de är gjorda, som ett slags berättelser. I det femte kapitlet höjs analysnivån på tolkningen för att upptäcka mönster i läromedelsanvändningen bland de åtta lärarna. Resultaten redovisas utifrån studiens fyra frågeställningar. Kapitlet avslutas med en presentation av läromedelsanvändning i fyra steg. I bokens sjätte kapitel beskrivs på vilka sätt min egen förförståelse av läromedelsanvändning utmanats och förändrats. Här diskuteras också några resultat från studien med Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen. Avslutningsvis ges några kommentarer och reflektioner utifrån redovisade resultat.

Vad menas med läromedel? Är det nödvändigt att definiera begreppet läromedel? I studien är det självklart viktigt att precisera vad som avses med läromedel, eftersom det dels påverkar vad jag tittar efter under observationerna, dels vilka frågor jag ställer i intervjuerna och hur svaren tolkas. Även utanför denna text är en granskning av begreppet värdefull. En definition leder till en större medvetenhet om hur läromedel kan användas och påverkar också diskussionen om hur mycket läromedel får kosta. Naturligtvis kan det finnas olika definitioner beroende på syfte och sammanhang, men diskussionen måste hållas levande eftersom betydelsen av ett begrepp kan förändras över tid. Därför är det av godo att problematisera begreppet läromedel – på lärarut16


1. Inledning

bildningen, bland verksamma pedagoger, på Skolverket, i förlagsbranschen och i samhällsdebatten om skolan. Ingen officiell definition

Ordet läromedel definieras i Pedagogisk uppslagsbok (1996) som ”pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen”, och där ges en kortfattad historisk tillbakablick. I och med industrialiseringen började läroböcker användas mer i undervisningen. Läroböckernas utformning och användning styrdes hårt av tim- och kursplaner. Med läromedel avsågs även planscher, herbarier och uppstoppade djur. I början av 1900-talet engagerades flera framstående författare i läromedelsproduktionen, bland andra Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Efter andra världskriget blev det vanligare att flera lärare tillsammans skapade läromedel. Från och med 1960-talet producerades allt fler läromedelspaket där huvudbok, studiebok, bildband och stordiaserier ingick. Arbetsmetodiken i skolan förändrades på 1970-talet, från förmedlingspedagogik till mer elevaktiva arbetssätt. Eleven skulle söka kunskap på egen hand, bland annat med hjälp av läromedel. På 1980-talet började man betrakta även tidningar, tidskrifter och bilder som läromedel. I och med datorns intåg i skolan och modern informationsteknik, exempelvis Internet, har begreppet läromedel utvidgats ytterligare. Vad säger då dagens styrdokument för grundskolan om läromedel? Grundskoleförordningen 2 kap. 24 § under rubriken Läromedel: Av 4 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som be-

17


hövs för en tidsenlig utbildning. Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. Förordning (1997:599).

Lpo 94: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att /…/ skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lpo 94, s. 16–17.)

Begreppet läromedel och dess tillämpning är alltså endast vagt beskrivna i grundskolans styrdokument. Vilka är kriterierna för ”läromedel av god kvalitet”? Vem har tolkningsföreträde att avgöra om ett läromedel lämpar sig för ”en tidsenlig utbildning”; politiker, Skolverkets inspektörer, forskare, läromedelsförläggare, rektorer, lärare, elever, föräldrar eller läroboksrecensenter? I Skolverkets rapport nr 284 Läromedlens roll i undervisningen (2006) konstaterar professor Boel Englund att det inte finns en officiell fastställd definition av vad läromedel är. I nämnda rapport utgår man från den gamla definitionen i läroplanen Lgr 80: ”Läromedel är sådant som lärare och elever väljer att använda för att nå uppställda mål”, men bygger ut preciseringen och ger exempel på vad som menas med läromedel i rapporten: Det är således intentionen – i det här fallet elevernas måluppfyllelse – bakom användandet som medför att något anses eller inte anses vara ett läromedel. Detta innebär att läromedel i denna undersökning inte enbart avser läroböcker eller annat skriftligt material, som t.ex. tidningsartiklar, uppslagsverk och skönlitteratur, utan att det även omfattar t.ex. Internet och dataprogram, filmer och konstverk, naturen (djur och väx-

18


1. Inledning

ter) och lärosituationer som t.ex. studiebesök. Läromedelsbegreppet omfattar /…/ lärarhandledningsböcker och annat referens- och stödmaterial.

Inledningsvis tycks det vara artefakter (föremål formade av människan) som avses. Det som bryter av detta mönster är de avslutande exemplen naturen och lärosituationer. Material från naturen, till exempel en sten eller en daggmask som används i undervisning, är ingen artefakt. Lärosituationer behöver rimligtvis inte innehålla några fysiska ting alls. Det kan vara en dialog eller interaktion mellan människor, till exempel vid ett studiebesök eller i en klassrumssituation. Det innebär att nästan allt kan betraktas som läromedel – också tal, handlingar och miljöer. De tre ovan citerade definitionerna av begreppet läromedel är alla mycket allmänt hållna. De är nästan så generösa i sin tolkning att de inte säger någonting alls. Kostnader

Hur kan kostnader för läromedel redovisas om inte Skolverket har någon officiell definition? Är det möjligt att, via Skolverkets siffror och statistik, lista ut vad som i pengar räknas som läromedel? Kostnaderna för svenska grundskolor år 2005 fördelade sig procentuellt enligt Skolverkets rapport nr 280 (Kostnader Riksnivå, 2006) på följande sätt: Undervisning Lokaler och inventarier Övriga kostnader Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Elevvård

51,8 % 19,6 % 16,5 % 5,9 % 4,0 % 2,2 %

19


Den genomsnittliga eleven i svensk grundskola kostade år 2005 totalt 70 700 kronor per läsår. Läromedel ingick i den näst minsta kostnadsposten, vars fyra procent motsvarade drygt 2 800 kronor per elev och läsår. Läromedel är här sammanslaget med utrustning och skolbibliotek till en gemensam kostnadspost som avser följande: Med läromedel, utrustning och skolbibliotek avses skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för undervisning framtagna kopior. Med utrustning avses datorer, maskiner, verktyg som används i undervisning, bild och ljudmedier, avcentraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, läromedelscentral och institutionstekniker. Dessutom räknas kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor hit. Med skolbibliotek avses kostnader för bokinköp och lönekostnad för skolbibliotekarie. (Kostnader Riksnivå, 2006, s. 64).

Vid en närmare granskning av citatet uppstår en rad frågor. Huvudfrågan är om utrustning och skolbibliotek kan betraktas som läromedel, eller om utrustning och skolbibliotek särskiljs från läromedel, eftersom de skrivs ut separat. Enligt det sistnämnda skulle skönlitterära böcker och tidningar inköpta via skolbiblioteket inte räknas som läromedel. Lärarens handlingar tycks inte räknas som läromedel, eftersom dessa bokförs som lönekostnader för undervisning. Däremot finns bibliotekariens och institutionsteknikerns handlingar bokförda som lönekostnader under läromedel, utrustning och skolbibliotek. Då uppstår frågan om dessa yrkesgruppers handlingar kan betraktas som läromedel eller inte. En annan fråga är om det bara är resekostnaden till och från kulturaktiviteter, och inte själva evenemangen, som räknas som läromedel. Listan på frågor kan göras längre och genererar dessutom nya, exempelvis: Hur definierar andra länder läromedel och därigenom kostnader för det20


1. Inledning

ta? Om en jämförelse av läromedelskostnader mellan olika länder ska kunna göras, borde det rimligtvis finnas en gemensam definition. Preciseringen av läromedel via kostnader är alltså inte liktydig med tidigare citerade definitioner av läromedel, där också läraren och handlingar (undervisning och metoder) samt miljöer (lokaler och inventarier) kan betraktas som läromedel. Det kan konstateras att preciseringen tycks skilja sig åt beroende på sammanhang och syfte. Läromedelsproducenter

En annan ingång att söka mer information om läromedel, för att närma sig en definition för denna bok, handlar om försäljning av förlagsproducerade läromedel. Förlagens branschorganisation fsl, Föreningen Svenska Läromedel, har publicerat Läroboken (2002), där budskapet är att satsa mer pengar på förlagsproducerade läromedel. I en telefonintervju i mars 2007 hävdar Lärobokens projektledare Jan-Olof Cederström att försäljningen av förlagsproducerade läromedel har minskat sedan början av 1990-talet. Knappt 1 procent av den totala kostnaden per grundskolelev motsvaras av förlagsproducerade läromedel. Procentsatsen har, enligt Cederström, beräknats utifrån fsl:s 16 medlemsförlags sammanlagda omsättning som står för mellan 90–95 procent av den förlagsproducerade läromedelsmarknaden inom grundskolan. Han påpekar också att procentsatsen egentligen är lägre än 1 procent, men att fsl för enkelhetens skull räknar på 1 procent. En procent av 70 700 kr motsvarar cirka 700 kr per elev och läsår för samtliga ämnen. Samtliga ämnen, i till exempel skolår 5, är 10 alternativt 17 olika skolämnen. Man kan räkna so (geografi, historia, religion, samhällskunskap), no (biologi, fysik, kemi, teknik) respektive slöjd (textilslöjd och trä- och metallslöjd) som ett eller flera ämnen. I nedanstående räkneexempel avses 17 olika ämnen, eftersom 21


alla har egna kursplaner och därför officiellt betraktas som separata ämnen. Dessutom gör säkert lärare skillnad på dessa ämnen när läromedel ska införskaffas. Snabbt uträknat blir det 41 kronor per elev och ämne varje läsår. En tankeväckande jämförelse kan göras med kostnaden för exempelvis en årsprenumeration av serietidningar som kostar ca 400–1000 kr. Det bör betonas att 41 kronor per elev och ämne varje läsår gäller för förlagsproducerade läromedel. Men är alla läromedel som används i undervisning förlagsproducerade? Diskussioner och intervjuer med lärare, förläggare, lärarutbildare och forskare har visat att uppfattningen om vad som menas med läromedel skiljer sig åt. Ofta har jag uppfattat att det dras ett likhetstecken mellan läromedel och lärobok, eller att man bara räknar förlagsproducerat pedagogiskt material som läromedel, och inte exempelvis lärar- eller elevproducerat pedagogiskt material. Det senaste kommer till uttryck exempelvis när lärare säger att de jobbar ”läromedelslöst”, vilket sedan början av 1990-talet av vissa ansetts som ”pedagogiskt korrekt” och ekonomiskt motiverat i besparingstider. Nyligen pratade jag med en nyutexaminerad lärare som sa att på den skola hon arbetade användes inga läromedel, eftersom de jobbade enligt projektbaserat lärande. För mig blir detta svårt att förstå – en logisk kullerbytta! Möjligen avses en helt ”lärobokslös” undervisning, eller att undervisningen inte enbart bygger på en förlagsproducerad lärobok i ett ämne utan kompletteras av andra slags läromedel. Detta synliggör en ofta bortglömd aspekt, nämligen vem som har producerat läromedlet. Det är värdefull information om man intresserar sig för vad som räknas som läromedel. Läromedel kan exempelvis vara: – Förlagsproducerat (t.ex. läroböcker, filmer, pedagogiska spel och datorprogram)

22


1. Inledning

– Övrigproducerat – dvs. material producerat av andra företag, myndigheter, organisationer och föreningar (t.ex. måttband från ikea och nationella prov från Skolverket) – Lärarproducerat (t.ex. arbetsuppgifter, pedagogiska spel, minneskartor och teatermanus) – Elevproducerat (t.ex. väggtidningar, filmer, bilder, modeller och uppsatser). Några forskare om läromedelsbegreppet

Begreppet pedagogiska texter är vanligt förekommande i vetenskapliga arbeten om läromedel. Staffan Selander har i flera av sina texter resonerat kring detta (Selander, 1988; Selander & Englund, 1994; Johnsen, Lorentzen, Selander & Skyum-Nielsen, 1998). I de tidigare texterna särskiljs pedagogisk text (t.ex. lärobok och övningsbok) från annan som används i undervisningen (t.ex. skönlitterär text, tidningsartikel och ordlista). Kännetecknande för pedagogisk text är, enligt Selander, att den är starkt strukturerad och kopplad till undervisning i klassrummet (Selander, 1988, s. 39). Han nämner några karakteristiska drag för läroboken som pedagogisk text, bland annat ”att man med dess hjälp förmedlar grundkunskaper till det uppväxande släktet. /…/ att förmedla ett visst sätt att värdera vad som är viktigt, inpränta ett visst arbetssätt, att disciplinera eleverna m.m.” (Selander, 1988, s. 38). Här kommer Selander in på den pedagogiska textens roll och funktion i undervisningen. De två tidigare nämnda definitionerna ”pedagogiska hjälpmedel i undervisningen” och ”läromedel är sådant som lärare och elever väljer att använda för att nå uppsatta mål” är alltför allmänna i sin tolkning för att riktigt passa den här studien. I Selanders tidigare kriterier för pedagogiska texter ringas i första hand förlagsproducerade läroböcker in, men den definitionen blir för snäv att använda i det här sammanhanget. I senare arbeten av Selander har synen på 23


begreppet pedagogiska texter vidgats till att nästan allt kan förstås som ”texter” – ett utvidgat textbegrepp (också bilder, tal, interaktion, handlingar m.m.). I Selander och Skjelbreds Pedagogiske tekster for kommunikasjon og laering (2004) struktureras åter begreppet pedagogiska texter till att vara en speciell slags kulturell artefakt, som används i undervisningssituationer på olika sätt beroende på sammanhang. De gör också en klassificering av texter och artefakter: primära, sekundära och tertiära artefakter. Jag väljer här att inte fördjupa mig i dessa, utan konstaterar att tre aspekter spelar roll när Selander och Skjelbred (2004) klassificerar pedagogiska texter, nämligen intention, text och kontext. Det är ordet intention, som är av intresse för denna bok. Den tråden löper vidare in i en annan forskares definition av läromedel. Peder Skyum-Nielsen (1995) är ytterligare en forskare som skrivit om begreppet pedagogiska texter. Han delar in pedagogiska texter i primära respektive sekundära pedagogiska texter beroende på i vilket ursprungligt syfte de är framtagna: – primära pedagogiska texter, som ursprungligen är framtagna i syfte att användas i undervisning (t.ex. läroböcker) – sekundära pedagogiska texter, som ursprungligen inte är tänkta att användas i undervisning, men som kan användas där ändå (t.ex. skönlitteratur och tidningsartiklar). Just ursprungligt syfte för framtagandet av läromedlet, eller det Selander och Skjelbred kallar intention, är viktigt när man kopplar ihop det med i vilket sammanhang läromedel används. En film om Gotland kan vara antingen en primär eller sekundär pedagogisk text. Den är primär om det är ett läromedelsförlag som är producent med den ursprungliga intentionen att den ska användas i geografiundervisning i skolan. Den är sekundär om det är en reklamfilm producerad av Gotlands turistnäring, som har intentionen att locka fler 24


1. Inledning

turister. Men en reklamfilm om Gotland kan ju användas som sekundärt pedagogiskt material i undervisningen ändå, t.ex. om man ska studera hur Gotland framställs i reklamfilm eller just fenomenet reklam. Den uppmärksamme läsaren kan hävda att en sekundär pedagogisk text, t.ex. en skönlitterär bok, blir primär om den säljs av ett läromedelsförlag, eftersom förlaget då har intentionen att den ska användas i undervisningssammanhang. Här vill jag betona formuleringen ”som ursprungligen är framtagna i syfte”. En skönlitterär bok, ett måttband eller en dagstidning är ju ursprungligen producerade i syfte att användas i andra sammanhang, inte främst i skolundervisning. I nedanstående avsnitt väljer jag att spinna vidare på SkyumNielsens samt Selander och Skjelbreds definitioner av pedagogiska texter. Observera att orden texter och artefakter har slagits samman och ersatts med material. Lärarna i studien använde aldrig vetenskapliga begrepp som utvidgat textbegrepp, pedagogiska texter eller kulturell artefakt. När lärarna spontant talade om material omfattade det t.ex. läroböcker, film, förbrukningsmaterial och bilder. Material är alltså ett begrepp som används i skolsammanhang. Ödman (1994) framhåller vikten av att i hermeneutiska tolkningar använda ett vardagligt språk. Detta gäller både mellan lärarna och mig i intervjusituationen, samt när jag ska redovisa och förmedla mina tolkningsresultat i texten för läsaren. Ödman hävdar att för att underlätta den intersubjektiva förståelsen mellan olika människor ”har vi en ovärderlig tillgång i vardagsspråket, som oftare än man tror kan ersätta olika former av fackspråk” (Ödman, 1994, s. 98–99).

25


Läromedel – bokens definition

Begreppet läromedel betyder i denna text: föremål format av människan som används i undervisningen för att underlätta lärande. Läromedel delas in i primärt och sekundärt pedagogiskt material: – primärt pedagogiskt material är läromedel som ursprungligen är framtaget i syfte att främst användas i undervisningssammanhang (t.ex. läroböcker, filmer och pedagogiska dataprogram). – sekundärt pedagogiskt material är läromedel som ursprungligen inte är framtaget för att användas i undervisning, men som kan användas där ändå (t.ex. skönlitteratur, foton och busstidtabeller). Läromedel sorteras också in i fyra grupper utifrån producent (se s. 22–23): – förlagsproducerat – övrigproducerat – lärarproducerat – elevproducerat. Denna precisering av begreppet läromedel är förvisso inte heltäckande. Läraren och eleven kan betraktas som läromedel. Den ”talade texten” eller interaktionen mellan elev och lärare eller elever emellan kan anses vara läromedel. Olika lärandemiljöer, t.ex. skolgården, en ”naturruta” och hemmiljön, kan också betraktas som läromedel. Det finns även skillnader i primära och sekundära pedagogiska läromedel avseende ”ämnesinnehåll”. Det finns läromedel (hjälpmedel eller redskap) som inte har något eget ämnesinnehåll, t.ex. pennan, telefonen och datorn, till skillnad från läromedel som läroboken, dvd-filmen, kartan eller datorprogrammet som har ett eget ämnesinnehåll. I verkligheten finns det variationer och gränsfall som inte passar in i detta försök till precisering av läromedel. 26


L

äromedelsanvändning kan tyckas som en självklarhet för lärare och elever, men ingenting är självklart vid närmare granskning.Vad menas egentligen med läromedel? Vilka slags läromedel används i undervisningsprocessen? Vilka motiv finns till lärares val och användning av läromedel? Boken bygger på en hermeneutisk studie av läromedelsanvändning i skolår 4–5. Teori och praktik vävs samman när klassrumsobservationer och lärarintervjuer tolkas. Boken vänder sig till lärarstudenter och till verksamma inom utbildningsområdet. Den kan användas som diskussionsunderlag och som kurslitteratur. Avsikten är att läsaren ska få en ökad kompetens i att problematisera och diskutera läromedel utifrån olika perspektiv. ingela korsell är grundskollärare för skolår 1–7, doktorand i pedagogik med inriktning didaktik vid Örebro universitet, samt författare av skönlitteratur och läroböcker för barn- och ungdomar.

www.liber.se

Best nr 47-08454-8 Tryck nr 47-08454-8

Profile for Smakprov Media AB

9789147084548  

isbn 978-91-47-08454-8 Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2007 Repro: Repro 8 AB, Nacka © 2007 Ingela Korsell och Liber ab Tryckt på miljöv...

9789147084548  

isbn 978-91-47-08454-8 Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2007 Repro: Repro 8 AB, Nacka © 2007 Ingela Korsell och Liber ab Tryckt på miljöv...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded