LIVET OCH BIBELN
bibelsamtal om
relationer STEFAN KLINT, KARIN LÅNGSTRÖM VINGE & LINA SJÖBERG
VERBUM
•
bibelSamtal om relationer
Stefan Klint, Karin Långström Vinge och Lina Sjöberg
Verbum
Livetochbibeln_relationer.indd 1
2012-08-21 14.38
•
Innehåll
Välkommen till Livet och Bibeln 4 Inledning av samtalsgruppen 14
Familj . Markusevangeliet 3:31–35 16 Utblick 18 Inblick 21 Vardagsnära 26 Vänskap . Rut 1:15–1:19a 28 Utblick 31 Inblick 33 Vardagsnära 36
Sexualitet . Höga visan 5:1–8 38 Utblick 41 Inblick 44 Vardagsnära 49
Uppbrott . Domarboken 16:15–22 52 Utblick 54 Inblick 56 Vardagsnära 61
Djuren . Första Moseboken 6:17–22 64 Utblick 66 Inblick 68 Vardagsnära 72 Gud . Johannesevangeliet 4:7–15 74 Utblick 76 Inblick 79 Vardagsnära 85 Avslutning av samtalsgruppen 87 Litteratur 88 Lathund för bibeltolkare 90
Livetochbibeln_relationer.indd 3
2012-08-21 14.38
Välkommen till Livet och Bibeln
•
”Någon har sagt att det som skiljer ut homo sapiens från tidigare människoarter är att hon inte stannar när hon ser ett hav. Hon bygger en båt och ger sig ut eftersom hon inte kan låta bli att undra över det som är bortom. Jag tror inte att det gäller alla individer av arten homo sapiens, men det gäller så många att det utforskande draget definierar arten människa.” Så skriver författaren Lina Sjöberg om människans särart och om hennes längtan efter det och de som är bortom henne själv. Människan är en relaterande varelse, som lever i relation till sig själv, till andra levande varelser, till skapelsen som sådan och till Gud, hur vi nu väljer att definiera Gud. ”Ingen människa är en ö”, skrev den engelske poeten John Donne. Bibeln är en bok om relationer. Från Bibelns första blad till det sista läser vi berättelser om relationer: mellan människor, mellan människor och djur, och mellan människor och Gud. Bibeln är inte bara en bok, utan sjuttiosju olika böcker författade under en period av nära tusen år. Bibeln har självklart påverkat k ristendomen, vars många inriktningar rymmer mängder av olika och ibland motstridiga tolkningar av Bibelns budskap. Men Bibelns kulturella betydelse sträcker sig också långt utanför det som traditionellt är kyrkans område. Bibeln har påverkat konst, världsbild, samhälle, etik och människosyn genom historien. Men har de gamla berättelserna fort-
4
Livetochbibeln_relationer.indd 4
2012-08-21 14.38
farande något att säga om den mänskliga tillvaron och om förändringarna i dagens samhälle? Vad har Bibeln med mitt eget liv att göra? Och hur kan man bedöma olika tolkningar av Bibelns texter? Med hjälp av en samtalsgrupp och studiematerialet Livet och Bibeln får du möjlighet att bearbeta sådana frågor och formulera dina egna svar. Bibeln är inte enkel, men den är en fascinerande och spännande samling texter som handlar om livet! Här finns berättelser om godhet och ondska, makt och förtryck, kärlek och befrielse, lidande och hopp. Bibeln utgör inte bara grunden för världens största religion, den är också en litterär klassiker. Liksom all bra litteratur överlever den genom sin poetiska kraft och genom att ständigt nya läsare känner igen sina egna liv i berättelserna.
Bibeln måste tolkas I den kristna kyrkans historia har det alltid funnits en medvetenhet om att Bibeln måste tolkas – att det finns många nivåer av mening och betydelse i texterna. I samtalet om religion kan man ibland höra att ”Bibeln säger” det ena eller det andra. Men Bibeln i sig själv är tyst och säger inte någonting. Det är i mötet med engagerade läsare och med den tolkande gruppen som Bibelns texter får liv och möjlighet att säga det ena eller det andra. Den som vill förstå Bibelns budskap behöver känna till något om de historiska sammanhang i vilka texterna kom till och vilken sorts litteratur Bibeln är, men också inse att den ursprungliga tanken bakom det som skrivits inte alltid är samma sak som senare tiders tankar om hur texterna ska tolkas och tillämpas. Utgångspunkten i samtalsgruppen bör vara att Bibeln inte rymmer en sanning som är en gång för alla given, utan att texternas mening och budskap uppstår i mötet mellan de gamla dokumenten och nutida läsare.
5
Livetochbibeln_relationer.indd 5
2012-08-21 14.39
Världen bakom, i och framför texten Det går att närma sig Bibeln med olika syften och ur olika perspektiv. Texterna kan läsas som historiska dokument i syfte att förstå världen bakom texten. Texten blir då ett fönster genom vilket vi kan se hur människor levde, tänkte och trodde på Bibelns tid. Texterna kan också läsas som litteratur i syfte att förstå världen i texten. Texten framstår då mer som en mosaik och en konstnärligt uppbyggd värld i sig, där poängen finns i berättelsens kontraster och betoningar och karaktärernas relation till varandra. Slutligen kan texterna läsas som religiösa texter i syfte att förstå världen framför texten och budskapet till oss i dag. Texten blir då som en spegel i vilken vi kan se oss själva eller vårt samhälle i ett nytt ljus. En och samma läsare kan naturligtvis växla mellan olika perspektiv. Ur ett religiöst perspektiv kan troende beskriva Bibeln som ”Guds ord”. Vad skulle det kunna betyda? Ur ett historiskt e ller litterärt perspektiv framstår bibeltexterna som ett uttryck för människors erfarenheter av livet och deras tankar och ord om Gud. Men för den troende innehåller Bibeln även ord från Gud till människorna. Det behöver inte finnas en motsättning i att betrakta Bibelns texter som mänskliga dokument, som innehåller såväl sanningar och visdomsord som motsägelser och brister, och samtidigt uppfatta Bibeln som en helig skrift som rymmer ett existentiellt tilltal från Gud.
Befrielse som en tolkningsnyckel Bibelns texter har använts som inspiration för utveckling och befrielse, men har också missbrukats genom tolkningar som befäster fördomar eller till och med legitimerar förtryck. Det är nödvändigt att närma sig Bibelns ord med någon form av tolkningsnyckel, en
6
Livetochbibeln_relationer.indd 6
2012-08-21 14.39
princip som anger riktningen och målet med tolkningsarbetet, och vad som är mer eller mindre viktigt i texterna. Varje läsare har ett etiskt ansvar för sin egen tolkning av Bibeln och dess konsekvenser. För många troende kan till exempel kontinuiteten och lojaliteten med den tidigare kyrkliga tolkningstraditionen vara en sådan grundläggande princip. För Martin Luther, en av kyrkans mest betydelsefulla teologer, framstod tron på Kristus och läran om ”rättfärdiggörelsen genom nåd allena” som de viktigaste tolkningsnycklarna. Kyrkofadern Augustinus framhöll på 400-talet e.Kr. det kristna kärleksbudet som den grundläggande tolkningsprincipen. Förhållningssättet i Livet och Bibeln är inspirerat av den tolkningsnyckel som tillämpas inom den så kallade befrielseteologin, en mångfacetterad rörelse som de senaste decennierna har vitaliserat kyrkan och bidragit till samhällsförändring inte minst i Sydamerika, Afrika (bland annat i kampen mot apartheid i Sydafrika) och Asien. En god och riktig tolkning är enligt befrielseteologin den tolkning som gynnar livet, det vill säga den tolkning som främjar rättvisa och som befriar människor från alla typer av förtryck och ofrihet. Befrielseteologerna inspireras av berättelser som u ttåget ur Egypten i Andra Moseboken och Jesus programförklaring ”att ge de förtryckta frihet” i Lukasevangeliets fjärde kapitel. Utgångspunkten är att hela Bibeln djupast sett handlar om befrielse och rättvisa, inte bara i ett kommande liv utan i det gemensamma livet här och nu, och att Gud står på de svaga och utsattas sida i mänskliga konflikter. I Västeuropa och Nordamerika har inriktningen bland annat inspirerat till en bibeltolkning som tar fasta på såväl kvinnors och mäns som hbtq-personers lika värde. Befrielseteologer använder inte bilder från det moderna livet för att belysa och förstå Bibeln, utan tvärtom. Bibelns ord och berättelser används för att belysa och hjälpa oss att bättre förstå våra egna liv och vår omvärld. Det är våra livsfrågor och vår sociala verklighet
7
Livetochbibeln_relationer.indd 7
2012-08-21 14.39
som är själva utgångspunkten. Befrielseteologin påminner oss om att bibeltexten, vi som tolkar den och det historiska sammanhang i vilket tolkningen äger rum är tre likvärdiga aspekter som alltid påverkar vår förståelse av Bibeln. Sammanhanget och relationerna påverkar alltid tolkningen. Ingen enskild bibeltolkning är en ö, skulle man kunna säga.
Relationer som tema I den här boken är det alltså relationer som står i centrum. Första bibelsamtalet utgår från en berättelse om Jesus och ägnas åt familjen, och åt de olika typer av familjer som kan finnas. I det andra får vi stifta bekantskap med Rut och Noomi, och samtala om vänskap och lojalitet. Bibeltexten om Rut och Noomi används ibland som ett exempel på samkönade kärleksrelationer i biblisk tid. I det tredje bibelsamtalet tar vi oss med hjälp av Höga visan an ämnet sexualitet. Här ges möjlighet att samtala om destruktiv eller livsbejakande sexualitet och om romantikens plats i livet. I det fjärde behandlas temat brustna relationer med utgångspunkt i berättelsen om Simson och Delila i Domarboken. I det femte samtalet tar vi oss ombord på Noas ark och reflekterar över relationen mellan människor och djur. Det sista bibelsamtalet utgår återigen från en berättelse om Jesus och om ett möte med en samarisk kvinna, som hjälper oss att fundera kring vår egen relation till livet som helhet eller till Gud. Till varje studiebok har vi knutit en gästskribent som delar med sig av personliga erfarenheter, reflektioner och tolkningar under det avsnitt som kallas Utblick. I den här boken om relationer medverkar Lina Sjöberg, religionsvetare och författare.
8
Livetochbibeln_relationer.indd 8
2012-08-21 14.39
Att arbeta med Livet och Bibeln Syftet med Livet och Bibeln är att inspirera och hjälpa studiegrupper som vill samtala om livsfrågor i ljuset av Bibelns texter. Målet är att varje deltagare ska få nya kunskaper och ett ökat självförtroende att formulera och dela sin egen tro och sina egna tolkningar av Bibeln med andra. Ambitionen är att materialet ska vara både lättillgängligt och väl underbyggt, förankrat i en öppen folkkyrklig tradition och i aktuell bibelforskning. Efter en inledning om bibelsyn, relationstemat, pedagogiskt förhållningssätt och materialets upplägg följer sex kapitel som behandlar temat i relation till sex bibeltexter. Vi föreslår att gruppen arbetar med materialet under sju träffar. På den inledande träffen presenterar sig gruppdeltagarna för varandra, delar förväntningar och erfarenheter av Bibeln och det aktuella temat, och samtalar om gruppens syfte med hjälp av frågor och övningar i anslutning till inledningskapitlet. På de följande sex träffarna arbetar gruppen med bokens sex kapitel, där den sista träffen även innehåller en summering och utvärdering. Upplägget kan naturligtvis anpassas till varje grupps förutsättningar. Innehållet i två kapitel kan behandlas mer kortfattat vid ett tillfälle, eller så kan innehållet i ett kapitel behandlas mer utförligt under två tillfällen.
Frågor och övningar Som ett stöd för samtalet i gruppen finns frågor och övningar i anslutning till varje avsnitt i ett kapitel. Avsikten är inte att gruppen pliktskyldigt måste arbeta med alla frågorna. Gruppdeltagarna kommer överens om vilka övningar som verkar intressanta och vilka frågor som gruppen vill fördjupa sig i. Se frågorna som en utgångspunkt för samtalen. Det viktiga är naturligtvis inte att ni
9
Livetochbibeln_relationer.indd 9
2012-08-21 14.39
exakt besvarar frågorna, utan att ni får möjlighet att samtala om det som är angeläget för just er. De vanligaste typerna av uppgifter är linjeövningar och fyra hörn. Poängen med en linjeövning är att deltagarna utmanas att ta personlig ställning i ett visst ämne. Gruppen föreställer sig en linje i rummet där var ände representerar ett alternativ. Någon läser upp alternativen och deltagarna ställer sig på den plats på den tänkta skalan där man just för stunden (viktigt att poängtera) upplever att man befinner sig. Därefter motiverar deltagarna sina ställningstaganden i tur och ordning (det är alltid tillåtet att passa). Om gruppen inte vill eller kan röra sig rent fysiskt i rummet kan man i stället tänka sig linjen på ett bord och markera sitt ställningstagande med att lägga ut en penna, en klocka eller liknande på den tänkta skalan. Även i övningen fyra hörn handlar det om att ta ställning men nu till ett av fyra alternativ, där det fjärde alternativet representerar ett eget alternativ om inget annat passar. Antingen använder man sig av rummets fyra hörn, eller så sitter man kvar och markerar sitt ställningstagande genom att räcka upp handen när ”mitt” alternativ läses upp. Deltagarna får sedan motivera sina ställningstaganden. Observera att den här typen av värderingsövningar ofta är medvetet utformade som dilemman, där det kan vara svårt att ta ställning utan reservationer. Uppmana varandra att ändå försöka. Om deltagarna väljer olika alternativ blir det mer dynamik i samtalet som följer, än om alla varje gång placerar sig på mitten av den tänkta linjen. Det är det gemensamma samtalet och inte enskilda ställningstaganden som är poängen.
10
Livetochbibeln_relationer.indd 10
2012-08-21 14.39
Se – bedöm – agera Inom befrielseteologisk bibeltolkning används ofta metoden se – bedöm – agera, som även inspirerat till upplägget i Livet och Bibeln. Bokens följande sex kapitel har ett återkommande upplägg som är tänkt att ge en yttre form för samtalen i gruppen. Så här skulle processen kunna se ut: Se! Inför varje träff förbereder du dig genom att läsa det aktuella bibelordet och i den egna loggboken (se nedan) anteckna vilka frågor och funderingar som texten väcker hos dig. Sedan läser du texten i sitt sammanhang i Bibel 2000 (den senaste svenska översättningen) och därefter det aktuella kapitlet i studiematerialet. När gruppen träffas gör ni en inledande runda där varje deltagare får dela de spontana intryck, tankar och känslor som bibelordet har framkallat. Någon i gruppen utses att skriva ner dessa inledande iakttagelser. Därefter samtalar ni om den bild som finns i anslutning till varje kapitel. Vilka tankar och känslor väcker bilden? Vilka beröringspunkter finns det mellan bilden och bibelordet? Bedöm! Nästa stycke kallas Utblick och innehåller gästskribentens reflektioner och tolkning av bibelordet i anslutning till temat. Här finns även frågor och övningar som kan hjälpa gruppen att göra en enkel omvärldsanalys. Därefter följer Inblick där gruppen kan fördjupa sig i den historiska situationen bakom bibelordets tillkomst, i berättelsens värld och litterära uppbyggnad eller i mångfalden av olika tolkningar av texten. För dem som vill finns även en Lathund för bibeltolkare längst bak i boken. Pröva gärna att både enskilt och gemensamt tolka bibelordet med hjälp av de frågeställningar och perspektiv som anges där. Testa och var inte rädda för att misslyckas i början. Med tiden kommer ni att göra flera aha-upplevelser, få
11
Livetochbibeln_relationer.indd 11
2012-08-21 14.39
ökat självförtroende och öka er tolkningskompetens. Till en sådan kompetens hör just förmågan att kunna tolka en text utifrån flera olika perspektiv. Agera! Det avslutande stycket Vardagsnära handlar om vilka konsekvenser som tolkningarna av bibelordet kan få i det egna livet, i samhället eller i församlingen. Här ges förslag på kreativa övningar och olika former av uttryck för samhällsengagemang med bibelordet som grund. Enligt befrielseteologin är bibeltolkning inte bara en intellektuell övning utan en aktivitet med praktiska konsekvenser för vårt liv och vårt sociala sammanhang. Samtala om vilka möjliga följder olika tolkningar kan få, men var gärna också konkreta och välj någon av övningarna som ni arbetar med till nästa träff (som då inleds med en rapport om hur övningen gick). Varje träff avslutas till sist med en runda där deltagarna summerar egna intryck och tankar, samtalar om vad gruppen lärt sig tillsammans och gör en gemensam tillbakablick på anteckningarna med de inledande reflektionerna. Vilka av dessa blev närmare kommenterade? Vilka framstår i ett nytt ljus efter det gemensamma samtalet? Om gruppen bestämmer att avsluta träffen med en gemensam bön, finns förslag som ansluter till kapitlets tema.
Varje deltagare är en teolog Till sist några förtydligande ord om den pedagogiska grundsynen i materialet. Utgångspunkten i Livet och Bibeln är att varje deltagare är en teolog som utifrån egna erfarenheter och samtal med andra kan formulera ord och tankar om Gud (teologi). Några har läst och studerat mer än andra, men var och en har lika stor rätt att få uttrycka sig och bli respekterad för sina upplevelser och tankar. Detta kan inte nog betonas. Praktiskt innebär det att var och en får tala
12
Livetochbibeln_relationer.indd 12
2012-08-21 14.39
till punkt utan att bli avbruten under inledande eller avslutande rundor i gruppen. Men det är också fråga om en grundhållning i alla samtal som förs. För att varje deltagare ska känna sig trygg och respekterad är det viktigt att samtalen präglas av nyfikenhet på varandra och öppenhet och tolerans för olika åsikter.
Varje deltagare har ett ansvar Samtalsgruppen är en plats för gemensamt lärande, där varje deltagare kan utvecklas som person. Deltagarna uppmuntras att dokumentera sina intryck, tankar och insikter genom att föra anteckningar i en skrivbok eller i ett särskilt dokument i datorn. En sådan loggbok kan innehålla frågor, tankar och insikter som man fått genom egen läsning eller samtal i gruppen. Den kan också rymma mer personliga eller privata anteckningar, som man inte alltid vill eller ska dela med de övriga deltagarna. Det är varje deltagares ansvar att själv bedöma hur mycket av de personliga tankarna och känslorna man vill dela med de övriga deltagarna. Varje deltagare har även ett ansvar för att samtalen i gruppen förs på ett respektfullt sätt. Det gäller oavsett om någon i gruppen har en särskild uppgift som samtalsledare eller inte.
Att spela Bibeln tillsammans Vi hoppas att samtalen ska präglas inte bara av en nyfikenhet på andra i gruppen, utan också av ett öppet och prövande förhållningssätt till bibelordet. Tänk inte på bibelordet som en staty, som i evighet står stilla och uppenbarar sitt tidlösa väsen, utan mer som ett partitur med noter som måste spelas tillsammans med andra för att få liv. Varje gång tonerna spelas är det en tolkning av den skrivna musiken. Den kan spelas med olika instrument och med
13
Livetochbibeln_relationer.indd 13
2012-08-21 14.39
olika stilar. Upplevelsen av musiken kan vara väldigt olika, men det är fortfarande samma musikstycke som spelas. De gamla judiska rabbinerna sa att varje bibeltext har minst sjuttio ansikten. Det är en bra minnesregel. Vår förhoppning är att bibeltexterna ska få liv, vibrera och ljuda på många sätt i samtalsgrupperna – och att deltagarna ska hjälpa varandra att pröva olika sätt att tolka, uppleva och ta till sig berättelsernas innehåll och budskap. Stefan Klint och Karin Långström Vinge
Inledning av samtalsgruppen
•
Första gången gruppen träffas bör ni ägna tid åt att presentera er för varandra. Gör en runda där var och en får möjlighet att berätta kort om sig själv. Låt även var och en dela med sig av förväntningar och tidigare erfarenheter, med hjälp av frågorna och övningarna som följer.
14
Livetochbibeln_relationer.indd 14
2012-08-21 14.39
Att reflektera över
** Vilka erfarenheter har du själv av Bibeln? ** Vilken är din syn på Bibeln? På vilka sätt stämmer den eller ** ** **
stämmer den inte med inledningens beskrivning av Bibeln, dess betydelse i dag och behovet av tolkning? Vilken aspekt av temat relationer intresserar dig mest? Varför? Vilka är dina förväntningar på samtalsgruppen? Vad är det bästa som kan hända och vad är det värsta? Samtala om vad som ska känneteckna samtalen som förs i gruppen. Skriv ned några av de förhållningssätt som ni kommer fram till, för att kunna återvända till dem om behovet skulle uppstå. Bestäm de yttre ramarna för träffarna, till exempel hur ni förbereder er och vem som ansvarar för vad.
• Fyra hörn
** Jag är mest intresserad av Bibeln som historiskt dokument
(texten som fönster) – Jag är mest intresserad av Bibeln som litteratur (texten som mosaik) – Jag är mest intresserad av Bibeln som religiös text (texten som spegel) – Eget alternativ
15
Livetochbibeln_relationer.indd 15
2012-08-21 14.39
• Familj
markusevangeliet 3:31–35 Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och skickade bud efter honom. Det satt mycket folk omkring honom, och de sade: ”Din mor och dina bröder är här utanför och söker dig.” Jesus svarade dem: ”Vem är min mor och mina bröder?” Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”
Att samtala om i gruppen
** Vad känner och tänker du spontant när du läser bibelordet? ** Vad är lätt att ta till sig och vad är svårt? ** Hur uppfattar du bilden? Vem är mannen i mitten **
och vad tror du han tänker på? På vilka sätt kan det finnas ett samband mellan bilden och bibelordet?
16
Livetochbibeln_relationer.indd 16
2012-08-21 14.39
17
Livetochbibeln_relationer.indd 17
2012-08-21 14.39
Linjeövning
** Det är viktigare att hålla fast vid familjerelationerna än att gå sin egen väg det är viktigare att gå sin egen väg än att hålla fast vid familjerelationerna.
• Utblick
Inte vet jag varför mamman och bröderna söker upp Jesus, men jag antar att de har sina skäl. Kanske längtar de efter sin Jesus och vill kolla att han mår bra. Kanske har något hänt på hemmafronten som de behöver berätta för honom. Jesus nonchalerar dem fullständigt. Jag tycker att han beter sig som en diva, som hellre gör ett dramatiskt framträdande i rampljuset än möter sina närmaste. Familjen känner mig bakom alla mina roller och masker. De vet hur jag ser ut när jag är sur, nyvaken eller spjuveraktig. I sin familjs ögon är ingen särskilt märkvärdig. Ändå älskad på ett eller annat, men alltid fullkomligt oglamoröst, sätt. Att ta ut avståndet till sin ursprungsfamilj är en nödvändig men smärtsam del av att bli människa. I en hälsosam familj är behovet av distans övergående. Förhoppningsvis och förmodligen kom den historiske Jesus över sin såriga och sårande attityd mot mamman och bröderna. Bara det att ingen tyckte att det var teologiskt relevant nog för att skrivas ned.
18
Livetochbibeln_relationer.indd 18
2012-08-21 14.39
Kanske drack de lite mjölk och åt en brödbit under en spänd och avvaktande tystnad, som sakta mjuknade. Kanske Maria berättade vad som hänt i grannskapet sedan sist. Kanske visade lillbrorsan upp en spade som han gjort alldeles själv; hur mjukt han slipat skaftet. Kanske log Jesus då och sa att det var fint. Och ingen skrev ner det, för det kan ju tyckas som ingenting. Men de där små mjuka stunderna, när de som står varandra närmast bemöter varandra med kärleksfull blick, de är trådarna som livet vävs av. Lina Sjöberg
Att samtala om i gruppen
** Det finns olika typer av familjer: ursprungsfamiljen där jag
** ** **
är född och har vuxit upp med föräldrar eller vårdnadshavare och eventuella syskon, den vuxna familjen med partner och eventuella barn, samt den utökade familjen med nära vänner och släktingar som mor- och farföräldrar, kusiner, farbröder, svärföräldrar och svägerskor. Vilken typ av familj har haft störst betydelse för dig? Lina skriver om nödvändigheten att ”ta ut avståndet till sin ursprungsfamilj”. Vad innebär eller betyder det för dig? I vilka sammanhang i livet och på vilket sätt använder du bildligt talat en roll eller en mask? Läs den sextonde artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Hur väl kan den artikeln sägas vara uppfylld i dag i det svenska samhället och i världen?
19
Livetochbibeln_relationer.indd 19
2012-08-21 14.39
giftermål och skilsmässa Sedan slutet av 1990-talet har antalet giftermål generellt sett ökat och har under de senaste åren legat på en snittnivå runt 50 000 giftermål. Som mest giftassugna var svenskarna under 1989, då förändringar i änkepensionen bidrog till att nästan 110 000 par gifte sig. Även skilsmässorna minskade jämfört med 2010. Under 2011 skilde sig 23 388 par, vilket var en minskning med drygt 200 par. Källa: SCB
barnafödande Barnafödande och fruktsamhet ökar och minskar över tid. En tendens är att föräldrar väntar till 30-årsåldern innan första barnet kommer. Antalet barn som föds inom äktenskapet har minskat. För att befolkningen ska kunna öka av sig själv, utan hjälp av invandring, behöver varje kvinna föda i genomsnitt minst 2,1 barn under sitt liv. Barnafödandet har inte sedan början av 1990-talet nått denna nivå. Under 2000-talets början låg den så kallade summerade fruktsamheten på runt 1,90 barn per kvinna. De tidigaste uppgifterna för den summerade fruktsamheten finns från 1751. Då föddes i genomsnitt 5 barn per kvinna. Källa: SCB
20
Livetochbibeln_relationer.indd 20
2012-08-21 14.39
ur fn:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 16:3 Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.
• Inblick
Synen på familjen i Gamla och Nya testamentet Det bibliska materialet framställer Jesus som ogift, vilket skiljer ut honom från den starka familjenormen i den tidens samhälle. Det var en plikt för en judisk man att gifta sig och skaffa avkomma enligt Guds första bud till människan i Första Moseboken 1:28. En kvinna som av någon anledning levde som ogift hade det ännu svårare och kunde räkna med att bli misstänkliggjord och rentav betraktad som ”synderska”, förutom att möjligheterna till egen försörjning var ytterst begränsade. Ordet för familj på hebreiska betyder ”fadershus” och familjebildningen i den bibliska kulturen var utpräglat patriarkal, med en manlig arvslinje, endast manlig rätt till skilsmässa och möjlighet till månggifte och – inte att förglömma – en manlig gudsbild. Kvinnor hade liksom barn och slavar i praktiken få rättigheter och litet inflytande.
21
Livetochbibeln_relationer.indd 21
2012-08-21 14.39
När det gäller Jesus ursprungsfamilj är det anmärkningsvärt att Josef, fadern i familjen, försvinner ur bilden i ett tidigt skede. Kanske dog han när Jesus ännu var ung. Men Jesus kallas i Markusevangeliet inte för ”Josefs son”, som hade varit det förväntade även om fadern var död, utan för ”Marias son” (Mark 6:3). Några forskare har menat att detta tyder på att Jesus uppfattades som en ”oäkting”. Enligt evangelierna hade Jesus både bröder och systrar och en av dem, Jakob, fick efter Jesus död enligt traditionen en viktig ledarroll i församlingen i Jerusalem (Gal 1:18–2:10). Familjenormen tycks på olika sätt ha luckrats upp i den tidigaste kristendomen på grund av den radikala etik som Jesus förkunnade i ljuset av Guds rikes ankomst och den yttersta tiden. Även hos Paulus finns en förväntan på Jesus snara ankomst och tidens slut. De andliga banden till församlingsmedlemmarna framstår som lika viktiga eller viktigare än familjens blodsband. I andra, ofta senare texter i Nya testamentet, har förväntan fått ett annat tidsperspektiv och den patriarkala familjetraditionen har åter blivit normerande.
Historiskt och litterärt sammanhang Markusevangeliet är det äldsta av de fyra evangelierna, sannolikt nedtecknat en generation efter Jesus på 60- eller 70-talet när de sista ögonvittnena började dö ut. Det var en tid med svåra lidanden för de kristna i samband med det judisk-romerska kriget åren 66–70 och förföljelser i Rom under kejsar Nero. Markusevangeliet har kallats för ”en passionsberättelse med en inledning”. Mer än i de andra evangelierna betonas Jesus lidande och budskapet att även den som vill följa Jesus måste ”förneka sig själv och ta sitt kors” (Mark 8:34). Markusevangeliets författare (enligt en senare tradition från 100-talet e.Kr. rör det sig om Petrus tolk) återger mycket lite av
22
Livetochbibeln_relationer.indd 22
2012-08-21 14.39
Jesus undervisning. Framställningen är kortfattad och dramatisk. Jesus botar sjuka, kastar ut demoner och förkunnar att Guds rike ska komma mycket snart, men möts av andlig blindhet och motstånd. I den andra hälften av evangeliet inskärps hos lärjungarna och hos läsarna vilken typ av messias Jesus är: den lidande Människosonen som blir förkastad och som dör för mänsklighetens skull på korset. Under större delen av kyrkans historia har Markusevangeliet ansetts vara en förenklad förkortning av Matteus- och Lukasevangelierna. Bibelforskningen har senare visat att det tvärtom är Matteus och Lukas som har använt, bearbetat och kompletterat Markus berättelse. I det äldsta evangeliet visar Jesus känslor och blir ofta arg på de tröga lärjungarna, något som inte framgår lika tydligt i de senare evangelierna.
Jämförelse mellan evangelierna Med hjälp av parallellhänvisningarna i moderna bibelutgåvor går det att se hur de olika evangelisterna valt att framställa samma episod i Jesus liv på olika sätt. Ännu mer hjälp får man med en så kallad evangeliesynops, en bok där evangeliernas olika versioner av samma eller liknande berättelser tryckts sida vid sida för att underlätta jämförelsen. I Markusevangeliet betonas distansen mellan Jesus och hans anhöriga, som ”stannade utanför och skickade bud efter honom” (Mark 3:31). Matteusevangeliets författare minskar distansen något genom att skriva att Jesus mor och bröder ”ville tala med honom” (Matt 12:46). I Lukas version är Jesus anhöriga ännu mer angelägna. De försöker men ”kunde inte ta sig fram till honom i trängseln” (Luk 8:19). Lukas är den evangelist som främst lyfter fram Marias betydelse i frälsningsdramat och som följaktligen
23
Livetochbibeln_relationer.indd 23
2012-08-21 14.39
stryker Jesus stötande replik: ”Vem är min mor och mina bröder?” (Mark 3:33) Också Jesus svar på den frågan skiljer sig i de olika versionerna. Hos Matteus, med ett särskilt intresse för den kristna gemenskapen och församlingen, visar Jesus ”med handen på sina lärjungar” (Matt 12:49). Hos Markus blickar han mer allmänt ut ”på dem som satt runt omkring honom” (Mark 3:34).
Tolkningshistoria I det äldsta evangeliet skildras Jesus mor mycket kortfattat och ganska negativt. Tidigare i Markus framställning får läsaren till och med veta att Jesus anhöriga ”menade att han var från sina sinnen” (Mark 3:21). Lukas och Johannes målar en annan bild av en mer upphöjd Maria som tror på sin son, och uppfattningen om Jesus mor som Guds utvalda redskap skulle utvecklas vidare genom kyrkohistorien. År 431 stadfästes Maria som ”Gudaföderska” vid kyrkomötet i Efesos och 1839 bekräftade Påven Pius XII den katolska dogmen om Marias obefläckade avlelse. Jesus normbrytande beteende och kritik av sin egen biologiska familj kom däremot att spela en mer undanskymd roll i den framväxande kristendomen, där den patriarkala kärnfamiljen varit den självklara normen fram till vår tid. Ett undantag var medeltidens munk- och nunneordnar, som bland annat kunde hämta inspiration från Jesus ifrågasättande av familjebegreppet. På senare tid har feministteologer uppmärksammat att Jesus i uppräkningen ”Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor” (Mark 3:35) utelämnar fadersgestalten, och tolkat detta som en kritik av det patriarkala samhället och en vision hos Jesus om en jämlik kristen gemenskap.
24
Livetochbibeln_relationer.indd 24
2012-08-21 14.39
Att samtala om i gruppen
** Det talas ibland i den politiska debatten om ”kristna familje**
**
värden”. Vad menas med detta och vilken är din inställning till begreppet? Sverige är det land i Europa som har flest singelhushåll. Samtidigt tar debatten om barnfamiljernas levnadsvillkor stort utrymme i samhällsdebatten. Vad säger det om normer? Är det normbrytande eller normalt att avstå familj eller att inte vilja ha barn? Vad tänker du om Jesus val att bryta med den traditionella familjenormen? Att ”visa aktning för sin fader och sin moder” är ett av de tio budorden i Andra Moseboken. Hur tycker du att Jesus förhåller sig till sin mor? Vad innebär ”att visa aktning” i vår tid?
Linjeövning
** Det är i vår tid viktigt att samhället försvarar kärnfamiljen uppmuntrar nya former av familjebildning.
Läs mer ur Bibeln
** Icke-konventionella familjebildningar i Första Moseboken: ** ** ** ** **
1 Mos 16:1–6, 29:15–30:24 Budet att visa aktning för far och mor: 2 Mos 20:12, Matt 19:19 Jesus radikala familjeetik: Matt 8:19–22, 10:37, 19:29 Jesus och Paulus singel- och celibatideal: Matt 19:10–12, 1 Kor 7:8, 25–34 Församlingen som en familj och en kropp: Apg 2:44–47, 1 Kor 12:12–31 En patriarkal familjesyn i senare brevtexter: Ef 5:21–6:9, Kol 3:18–4:1 och 1 Pet 2:18–3:7
25
Livetochbibeln_relationer.indd 25
2012-08-21 14.39
• Vardagsnära
Mitt eget släktträd Rita ditt eget släktträd och se hur långt du kommer. Hur mycket vet du om ditt ursprung och de olika grenarna/individerna på trädet? Jag och mina roller Känner din familj dig på ett annat sätt än dina vänner eller dina arbetskollegor? Vilka sidor av din personlighet visar du eller vilka roller spelar du i olika sammanhang? Iaktta ditt eget beteende och skriv ner några reflektioner om detta och samtala om detta på nästa träff. Skriv! Föreställ dig att du är Jesus mor som står utanför huset och att du hört vad han sagt om vem som är hans mor och hans bröder. Vad tänker du? Vad känner du? Lillebrors spade Ta med ett föremål som symboliserar någon familjemedlem som betyder mycket för dig. Visa föremålen för varandra och samtala om era familjer.
26
Livetochbibeln_relationer.indd 26
2012-08-21 14.39