Hemsjukv책rd Elisabeth Levy
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Karin Lodin Omslagsbild: Bo Lindell/Bolibild Bildredaktör: Ann Eriksson Hemsjukvård ISBN 978-91-523-1517-0 © 2013 Elisabeth Levy och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013
Förord Boken är skriven för Vård- och omsorgsprogrammet, men kan även användas på Yrkeshögskolan och inom kompetensutveckling för personal inom hemsjukvården. Boken utgår från undersköterskans roll och arbetsuppgifter i hemsjukvård i samarbete med övriga personalkategorier. Etik, bemötande och förmågan att kommunicera med patienter, anhöriga och personal inom hälso- och sjukvård löper som en röd tråd genom boken. Organisatoriska reformer och den medicintekniska utvecklingen innebär att allt fler behandlingsmetoder och avancerad vård- och omsorg kan genomföras i hemmet med bibehållen patientsäkerhet. Varje kapitel innehåller frågeställningar som kan användas som studieuppgifter eller som utgångspunkt för diskussioner. Längst bak i boken återfinns som bilaga några bedömningsinstrument som ofta används inom hemsjukvården. Som ett komplement till de avsnitt som handlar om medicintekniska åtgärder, rekommenderar jag att eleven använder Vårdhandboken. Den finns numera även tillgänglig som applikation till smartphone och surfplatta. Min förhoppning är att bokens innehåll ska stimulera elevens intresse för arbete inom hemsjukvård efter avslutad utbildning. Elisabeth Levy
FÖRORD
3
Innehåll 1. Hemsjukvård – framtidens vårdform 9 Vad innebär hemsjukvård? 10 Hemsjukvårdsbesök 11 Hemsjukvårdens organisation 11 Ädelreformen 12 Utveckling av hemsjukvården 12 Samverkan 13 Undersköterskan i hemsjukvård 13 Valfrihet i vård och omsorg 15 Sammanfattning 16 Stanna upp och fundera 17
2. Hemsjukvårdens patienter 18 Vem kan få hemsjukvård? 19 Basal hemsjukvård 20 Primärvård – öppenvård 20 Avancerad sjukvård i hemmet – ASiH 21 Organisation av avancerad sjuk vård i hemmet 22 Det multiprofessionella arbetslaget 23
De multisjuka 24 Äldrevårdsteam 25 Demensteam 26
Personcentrerad vård och omsorg för demenssjuka 27 Handledning 27 Feedback 28
Anhörigas betydelse i hemsjukvård 29 4
INNEHÅLL
Anhörigvårdare 29 Stöd till anhöriga 30 Sammanfattning 30 Stanna upp och fundera 31
3. Etik, bemötande och kommunikation 32 Mötet vårdare – patient 34 Bemötande 34 När hemmet blir en vårdplats 34
Känslor 37 Att bygga upp en tillitsfull relation 38 Rätten till integritet 39 Vårdmiljö 39 Gäst eller professionell yrkes utövare? 40 Kommunikation 40 Kommunikation i hemsjukvård 41 Att lyssna 42 Kommunikation med händer 43
Att skapa trygghet 44 Olika kulturer 44 Det interkulturella synsättet 45 Sammanfattning 46 Stanna upp och fundera 47
4. Hemmet som arbetsplats 48 Stress 49 Ergonomi i hemsjukvård 50 Synergonomi 51
Hot och våld i enskilt hem 52 Handledning 52 Reflektion 53
Trycksår 72 Att förebygga trycksår 72
Sammanfattning 55
Stanna upp och fundera 76
5. Vårdhygien och att
7. Egenvård, rehabilitering
förebygga smitta 56
och habilitering 77
Att förebygga smittspridning 57 Vårdrelaterade infektioner – VRI 57 Basala hygienrutiner 58 Basala hygienrutiner vid omvårdnad
Egenvård 78 Begreppet egenvård enligt HSL 78
i hemsjukvård 58 När ska skyddshandskar användas? 59
Multiresistenta bakterier 60 Bemötande av vårdtagare 61 Sammanfattning 62 Stanna upp och fundera 62
Sammanfattning 75
Att pedagogiskt inspirera till egenvård 79
Empowerment 80 Friskvård 81 Omvårdnadsmodeller i hemsjukvård 81 Dorothea Orems egenvårdsmodell 82 Levines bevarandemodell 83 Rehabilitering 84 Vardagsrehabilitering 85
Övervård 86
6. Förebyggande arbete i hemsjukvård 63 Skador i samband med vård 64 Fallolyckor 64 Fallriskbedömning 65
Att förebygga fall i hemsjukvård 65 Etiska överväganden och bemötande 66 Att bedöma konsekvenser efter en fallolycka 66 Att hjälpa en patient upp från golvet 67 Skallskada efter fall 68
Habilitering 86 Sammanfattning 88 Stanna upp och fundera 89
8. Vanliga sjukdomstillstånd i hemsjukvård 90 Diabetes 91 Hjärt- och kärlsjukdomar 92 Kärlkramp 92 Hjärtsvikt 93 Akut hjärtsvikt och lungödem 94
Avvikelserapport 69 Undernäring 69 Riskbedömning 70
KOL 95 ALS och MS 96 Njursvikt 96 Dialysbehandling i hemmet 97
Att förebygga undernäring 71
Terminal njursvikt 98
INNEHÅLL
5
Cancer 98 Sammanfattning 99 Stanna upp och fundera 100
9. Att uppmärksamma symtom och förändringar 101 Förändringar i hälsotillståndet 102 Att bedöma hälsotillståndet hos en patient 103 Undersköterskans bedömning 104 Inspektion, auskultation och palpation 104 Inspektion 104 Auskultation 105 Palpation 105 Vitalparametrar 106 Andning 107 Puls 107 Kroppstemperatur 109 Blodtryck 109
Huden 111 Medvetandegrad 111
Blodets syrgasmättnad 112
Observation vid mag-tarmproblem 113 Akut buk 113 Att göra bedömningar per telefon 114 Lyhördhet 115 Att rapportera en patients tillstånd 115 Sammanfattning 117 Stanna upp och fundera 118
10. Smärta och smärtlindring 119 Historik 120 Smärta – en definition 121 Smärta – en personlig upplevelse 121 6
INNEHÅLL
Olika typer av smärta 122 Bemötande 123 Smärtanalys 124 VAS-skalan 125 Smärtlindring 127 Smärtgenombrott 128 Sammanfattning 129 Stanna upp och fundera 130
11. Palitativ vård – vård i livets slut 131 Kris- att drabbas av ohälsa 132 De fyra krisfaserna 132 Chockfasen 133 Reaktionsfasen 134 Bearbetningsfasen 135 Nyorienteringsfasen 135 Palliativ vård 136 Nationella riktlinjer för palliativ vård 137 Hospice 138 Palliativ vård i hemmet 139 Den palliativa vårdens fyra hörnstenar 139 Tidig och sen palliativ fas 140 Brytpunkt 141 Att få dö i sitt hem 142 Att kvalitetssäkra döendet 142
Standardvårdplan i livets absoluta slutskede 142 Symtomlindring i livets slutskede 143 Illamående 144
Rosslingar 145 Andnöd 146 Motorisk oro 146 Ångest och oro 148 Agitation och förvirring 148
Smärta i livets slut 149 Urinretention 149 Munhälsa i livets slut 151 Munvårdsåtgärder i livets slut 152 Ascites 152 Cheyne-Stokes andning 152
Att fastställa dödsfall 153 Omhändertagande av den döde 154 Att identifiera den döde 155
Sårodling 172
Injektioner 172 Enteral näringstillförsel 173 PEG 173 Egenvård 173
Syrgasbehandling i hemmet 174 CPAP – motståndsandning 175 Sammanfattning 176 Stanna upp och fundera 177
Likstelhet 155 Sammanfattning 156 Stanna upp och fundera 157
12. Medicintekniska åtgärder 158 Delegering 159 Kvarliggande urinkateter – KAD 161 Orsaker 162 Komplikationer vid KAD-användning 163 Urinvägsinfektion 164 Stopp i KAD 164 Läckage och trängningar 164
Suprapubisk KAD 165 Stomier 166 Kolostomi 166
Ileostomi 167 Urostomi 167 Trakeostomi 167 Egenvård 167
Blodprover 168 Venösa blodprover 168
Kapillära blodprover 169
Odlingar 170 Urinodling 170
Blododling 171
13. Sår och sårbehandling 178 Sårdiagnos 179 Grundläggande sårläkningsprinciper 180 Svårläkta sår 180 Trycksår 180 Bensår 181
Venösa bensår 182 Arteriella bensår 184 Diabetessår 184 Cancersår 185
Såromläggning 185 Sammanfattning 187
Stanna upp och fundera 188
14. Dokumentation och IT 189 Syfte med dokumentation 190 Undersköterskans ansvar för dokumentation 190
Patientdatalagen 191 Sammanhållen journalföring 192
Personuppgiftslagen 193 Vårdprocessen 193 VIPS 194 Vårdplanering 196
INNEHÅLL
7
Individuell vårdplanering – IVP 196 Samordnad vårdplanering 196
Informationsteknik i hemsjukvård 198 Digitala planeringsverktyg 198 Smartphones 198
Ämne – Hemsjukvård 208 Ämnets syfte 208 Hemsjukvård, 100 poäng 209 Centralt innehåll 209
Sms och e-post i hemsjukvården 200 Sammanfattning 201
Lästips och webbadresser 211
Stanna upp och fundera 202
Register 212 Bilaga – Bedömningsinstrument 203 Trycksår 204 Undernäring 205 Fall 206
8
INNEHÅLL
Kapitel 6
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Förebyggande arbete i hemsjukvård
63
Skador i samband med vård Varje år drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador. Ofta handlar det om skador som kunde ha undvikits genom förebyggande insatser. Vårdskador kostar samhället mer än 4 miljarder kronor om året och orsakar onödigt lidande för dem som drabbas. Vanliga skador som uppkommer i samband med vård är idag fallolyckor, undernäring och trycksår. I detta kapitel beskrivs olika exempel på förebyggande insatser och dessa ingår också i hemsjukvårdens arbete. Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska varje enhet som utövar sjukvård bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga vårdskador. Med vårdskada menas i patientsäkerhetslagen:
”
lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
”
Fallolyckor Fallolyckor är ett globalt växande folkhälsoproblem som innebär ett stort lidande för den som drabbas och en stor kostnad för samhället. I Sverige avlider cirka tre personer om dagen i sviterna av en fallolycka och de flesta är äldre. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar fallolycka på följande sätt:
”
skada man har fått efter att ha fallit och landat i viloläge på marken eller golvet.
”
Ungefär 10 procent av alla fall resulterar i en allvarlig skada varav cirka två procent är höftfrakturer. Förutom att ett fall kan ge allvarliga fysiska skador kan även andra konsekvenser uppstå som sänker livskvaliteten: • psykologiska problem • fallrädsla och minskat självförtroende • isolering och depression
64
Förebyggande arbete i hemsjukvård
• ökat beroende av andra • infektioner: till exempel UVI och lunginflammation. De flesta som faller är över 65 år och det finns många olika orsaker till detta. När ett fall inträffat är det alltid viktigt att personalen ställer sig frågan: ”Vad var orsaken till fallet?”. En fallolycka ska till att börja med alltid betraktas som ett symtom på något, det vill säga ett tecken på någon form av förändring hos personen som har fallit. Personen kanske har fått en ny hjärtmedicin som sänker blodtrycket för mycket eller har skaffat nya glasögon. Det kan finnas många orsaker. Sjukvårdens uppgift är, förutom att behandla den skadade kroppsdelen, också att utreda och åtgärda orsaken till fallet för att förhindra nya incidenter. Vanliga orsaker till fall är gångsvårigheter, rörelseinskränkning, dålig balans, yrsel, ”faror” i miljön, som till exempel mattor och sladdar. Vissa typer av läkemedel, såsom till exempel lugnande läkemedel och sömnmedel, kan göra att man blir dåsig och får försämrad balans. Fallriskbedömning
Vid ett första besök hos en nyinskriven patient bör personalen från hemsjukvården alltid ställa sig frågan ”Finns det risk för att just den här patienten ska falla?” Om man tror att det finns en uppenbar risk går man vidare och gör en strukturerad fallriskbedömning. Äldre som har sökt vård eller omsorg på grund av skador efter ett fall, har gång- eller balanssvårigheter samt fallbenägenhet ska alltid få en omfattande bedömning av sin hemsituation där risker för nya fallolyckor ska uppmärksammas. Till sin hjälp kan personalen använda sig av olika riskbedömningsinstrument. Downton Fall Risk Index är ett instrument som länge har använts inom olika vårdformer. (se www.vardsamordning.se samt bilaga längst bak i boken) Att förebygga fall i hemsjukvård
När flera olika vårdgivare och yrkeskategorier är inblandade är det viktigt att samla vårdteamets olika kompetenser. Patient och närstående ska ses som en naturlig del av vårdteamet. Det är viktigt med en noggrann ansvarsfördelning för att undvika att patienten ”faller mellan stolarna”, vilket lätt kan ske när många yrkeskategorier är inblandade. Undersköterskan är en av dem som har den tätaste kontakten med patienten och har därmed en viktig roll när det Förebyggande arbete i hemsjukvård
65
gäller att uppmärksamma risker i hemmiljön och i patientens hälsotillstånd. Undersköterskan bör även känna till vilka hjälpmedel som finns att tillgå samt vem som ska kontaktas för att patienten ska få tillgång till dessa. Förutom att all personal kan hjälpa till med att uppmärksamma och undandröja faror och snubbelrisker i hemmiljön, är arbetsterapeuten den som kan hjälpa till med att ordna så att till exempel trösklar blir bortmonterade och att lämpliga hjälpmedel som kan förebygga fallolyckor finns tillhands. REFLEKTERA
• Vilka hjälpmedel som kan förhindra fallolyckor känner du till? Etiska överväganden och bemötande
Många patienter kan uppleva att personalen är överbeskyddande och alltför välmenande när de vid upprepade tillfällen föreslår förändringar i hemmiljön och påpekar risken för fall. Det kan upplevas som integritetskränkande när vårdpersonal föreslår förändringar i en persons hem, även om personen säkert förstår att tanken och syftet är gott. Att ge förslag som skulle påverka en persons livsstil kan också upplevas som kränkande. Därför kan det vara lättare att ge förslag på olika hjälpmedel, som till exempel toalettförhöjning, än att föreslå att personen borde köpa nya skor eller att hemmet borde möbleras om. Att bedöma konsekvenser efter en fallolycka
Fall förknippas oftast med höftfrakturer. En höftfraktur kan jämföras med en stor livshändelse för den som drabbas, ofta med nedsatt livskvalitet som följd. Enligt Socialstyrelsen inträffar 18 000 höftfrakturer varje år och tre fjärdedelar av dem som drabbas är kvinnor över 80 år. Även själva rädslan för att falla igen sänker livskvaliteten. Hemsjukvården och hemtjänstens personal är de som oftast är först på plats när en person har fallit i hemmet. Några klassiska symtom som bör väcka misstanke om möjlig höftfraktur är följande: • Benet är utåtroterat och förkortat • Personen får ont vid belastning • Varje rörelse utlöser smärta • Personen kan inte lyfta benet.
66
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Vid en inkilad fraktur eller om personen har protes är inte benet alltid utåtroterat eller förkortat. En inkilad fraktur innebär att ben ändarna har kilat in sig i varandra istället för att gå isär. Symtomen blir därmed mer otydliga och personen känner ofta endast en diffus smärta. Dessa personer kan ofta fortsätta med att både stå och gå trots frakturen. Symtomen brukar tillta efter en vecka. Vid misstanke om fraktur ska personen alltid till sjukhus för att genomgå röntgen undersökning, vilket är det enda sättet att utesluta en fraktur. En fraktur bör alltid åtgärdas omgående. Att hjälpa en patient upp från golvet
Som tur är så leder inte alltid ett fall till allvarliga skador. Personen som har ramlat omkull kan bli förvånad och omtumlad men när de känner efter har de inte ådragit sig några skador. Problemet kan ändå bli att ta sig upp till stående igen. Om en vårdare är ensam på hembesök hos en patient kan patienten med hjälp av vårdarens instruktioner och assistans själv hjälpa till att resa sig upp från golvet. Exempel på instruktion: 1. Titta om det finns någon stol eller annan möbel i närheten. 2. Dra upp knäna och vänd till liggande på sidan. 3. Res upp till knästående på alla fyra. 4. Använd stolen som hjälp för att komma upp i knästående. 5. Res upp till stående med stöd av stolens armstöd. 6. Vänd försiktigt och ta tag i karmstöden och sitt ner på stolen. 7. Vila en stund innan försök görs att resa sig till stående. Förebyggande arbete i hemsjukvård
67
Skallskada efter fall
Att slå sig hårt i huvudet vid ett fall kan få allvarliga konsekvenser. Skallskador klassas efter tre svårighetsgrader; lätt, medelsvår och svår hjärnskada. Den mest sannolika skallskadan som en patient skulle kunna ådra sig vid ett fall hemma är en lätt till medelsvår skada. Lätt skallskada: Vid hjärnskakning, commotio, har den som fallit varit medvetslös under kort tid eller drabbats av minnesförlust. När personen vaknar upp har hon eller han ofta symtom som huvudvärk, illamående och ibland kräkningar. Huvudvärken och även tröttheten brukar sitta i några dagar efteråt. För att skadan mot huvudet ska klassas som lindrig får det inte finnas några andra symtom som till exempel känselbortfall eller förlamning. En person som har varit medvetslös efter slag mot huvudet bör söka sjukhusvård, för att utesluta medelsvår eller svår hjärnskada. Kontakta alltid sjuksköterska eller läkare. Att rapportera och dokumentera en fallolycka
För att kunna förebygga och på sikt även minska antalet fallolyckor, är det viktigt att dokumentera själva händelsen, orsaken till fallet och de skador som olyckan medförde. Även om personen inte fick några skador ska olyckan dokumenteras eftersom man på så sätt också kan förebygga nya fall. Exempel på dokumentation efter en fallolycka: Patientens situation: Vid inplanerat hembesök kl. 20.00 hittar jag patienten liggande på badrumsgolvet. Hon är fullt medveten och säger att hon legat där i två timmar utan att kunna resa sig upp. Hon har ont i höger ben. Patienten berättar att hon snubblat på tröskeln. Åtgärd: Lägger patienten i ryggläge. Höger ben är förkortat och utåtroterat, det gör ont vid rörelse. Meddelar berörd personal, ringer 112. Bäddar in patienten med filt och kudde på golvet i väntan på ambulans. Utvärdering: Patienten fick åka till akuten på Södersjukhuset. Har ringt och informerat anhöriga.
68
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Avvikelserapport Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Lex Maria ska de allvarligaste avvikelserna och vårdskadorna utredas och rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det är alltid verksamhetschefen som fattar beslut om vilka avvikelser som ska rapporteras vidare. Inom varje enhet i hälso- och sjukvården ska det finnas tydliga rutiner för hur rapportering av avvikelser ska gå till. Exempel på avvikelse är något som har skadat en patient eller som kan utgöra en risk för att en patient ska skadas. Syftet med en avvikelserapport är att förbättra patientsäkerheten och att hela verksamheten ska kunna upptäcka brister i arbetsrutiner och lära av sina misstag. Med hjälp av avvikelserapportering kan verksamheten utvecklas och patientsäkerheten ökas. De flesta avvikelserapporter stannar inom verksamheten för att åtgärdas internt. Det är viktigt att personalen är medveten om att en avvikelserapport inte syftar till att hitta en syndabock eller att ”sätta dit” någon. Rapporten är till för att förbättra kvaliteten i vårdarbetet, att förebygga att något liknande händer igen och för att öka säkerheten för patienterna. Den 1 juni 2013 inrättades en ny tillsynsmyndighet, Inspektio nen för vård och omsorg, IVO. Denna myndighet ska se till att vårdgivarna följer lagar och riktlinjer och att medborgarna får en god och säker vård och omsorg. Förutom att utöva tillsyn ska IVO också ta emot och utreda Lex Maria- och Lex Sarah-anmälningar.
Undernäring Olika sjukdomstillstånd och behandlingar kan leda till att patienter blir undernärda. Om näringsintaget är mindre än den energi som patienten förbrukar leder detta till viktminskning, vilket i sin tur kan leda till att patienten blir undernärd. Undernäring påverkar kroppens alla organ. Det finns en medvetenhet om detta i sjukvården, men trots det så är undernäring vanligt och följden för patienten blir minskad livskvalitet och en ökad risk att dö i förtid. Undernäring är till exempel vanligt bland patienter med svår KOL. Detta kan förklaras med att upp till 40 % av den totala
Förebyggande arbete i hemsjukvård
69
energiförbrukningen hos dessa personer går åt till att bara andas. Andnöden bidrar även till att dessa patienter får nedsatt aptit och de lever ofta isolerade med ibland långvariga depressioner. Dessa faktorer leder också till viktnedgång. Cancerpatienter är en annan grupp som ofta drabbas av undernäring. Snabbväxande och elakartade tumörer stjäl den energi som kroppen i övrigt behöver och resultatet kan då bli att patienten mycket snabbt går ner i vikt. Medicinska behandlingar med biverkningar som kan ge illamående bidrar till aptitlöshet och matleda. Riskbedömning
Alla patienter som skrivs in i hemsjukvård bör bedömas för att se om det finns risk för undernäring. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har utvecklat en mall för inledande frågor som personal ska ställa till patienten vid det första mötet: 1. Har du gått ner i vikt? 2. Kan du äta som vanligt? 3. Lider du av dålig aptit, har du svårt att svälja eller tugga eller någon motorisk funktionsnedsättning som gör att du har svårt att äta? 4. Mät alltid längd, vikt och räkna ut Body Mass Index. BMI = vikten i kilo/längd x längd i meter. 70
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Body Mass Index, BMI, är ett riktmärke som kan användas för att bedöma om en person är över- eller underviktig. BMI utgår från statistiska gränsvärden för hur mycket en person bör väga utifrån sin längd. Statistiken säger att patienter under 70 år är underviktiga om BMI är under 20 och patienter över 70 år är underviktiga om BMI är under 22. Om man bedömer att patienten är underviktig ska man fortsätta med en utredning där man försöker hitta orsakerna. Ett lågt BMI behöver inte alltid vara ett tecken på viktnedgång eller oförmåga att äta. Många människor har ett lågt BMI hela livet beroende på mängden muskel – och benmassa. Det finns olika instrument och formulär som kan användas för att få reda på om det finns risk för undernäring. Med hjälp av till exempel MNA, Mini Nutritional Assessment, kan personal ställa enkla frågor på ett strukturerat sätt. Utifrån en poängsammanställning av resultatet får man svar på om det finns risk för undernäring och åtgärder sätts då in. (Se bilaga MNA längst bak i boken). Att förebygga undernäring
Det är viktigt att man förklarar riskerna med undernäring för patienten och de anhöriga och att man tillsammans planerar åtgärderna. Alla åtgärder ska anpassas till patienten och dennes behov och dokumenteras i den individuella vårdplanen. Grundprincipen för att förebygga eller behandla undernäring är att energi- och proteinrik kost ska öka det totala energiintaget och inte bestå av ”tomma kalorier”. Exempel på åtgärder: • Maten ska ha den konsistens som passar patienten • Stöd och uppmuntran ges vid måltider • Patienten blir påmind om att äta • Uppmuntra till extra mellanmål • Erbjud önskekost • Erbjud näringsdrycker och kosttillskott • Ta ställning till enteral sondnäring • Parenteral nutrition.
BMI-app för smartphone.
Förebyggande arbete i hemsjukvård
71
Trycksår I alla former av vård och omsorg drabbas patienter av trycksår och detta kan självklart även drabba patienter som får vård i hemmet. Trycksår klassas som en vårdskada och orsakar onödigt lidande för patienten och kostar samhället stora summor. Orsaken till trycksår är att blod- och syretillförseln till ett hudområde, som blivit utsatt för tryck under en viss tid, blir nedsatt eller otillräcklig. Detta kan ske på mycket kort tid. Områden som ofta drabbas är hälar och korsrygg eftersom ben och hud där ligger nära intill varandra. Andra faktorer som ökar risken för trycksår är inkontinens, undernäring och nedsatt allmäntillstånd. Även övervikt ökar risken för trycksår på grund av skjuvning, det vill säga att hudlager skjuts i motsatt riktning när patienten förflyttas eller ändrar läge. REFLEKTERA
• Hur många gånger ändrar du omedvetet läge under en natts sömn? Trycksår graderas i fyra klasser
Grad 1: Hudrodnad. Grad 2: En blåsa eller skadad överhud. Grad 3: Skadad över- och underhud. Grad 4: Djupt sår som har förbindelse med ben, muskler eller senor. Att förebygga trycksår
All personal måste hjälpas åt i den förebyggande vården. Socialstyrelsen vill ”att alla patienter som är över 70 år och alla som ligger till sängs eller sitter i stol en stor del av dygnet” ska riskbedömas. Struktu rerad riskbedömning kan göras med hjälp av till exempel Nortonskalan där slutpoängen ger en indikation om patienten löper risk för att utveckla trycksår. (se bilaga Norton-skalan längst bak i boken) Åtgärder
• Informera patienten och närstående om risker. • Informera patienten och närstående om hur de kan vara delaktiga i att förebygga uppkomst av trycksår. • Gör en individuell vårdplan med åtgärder och hjälpmedel. • Tryckavlasta
72
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Trycksår
Grad 1: Hudrodnad.
Grad 2: En blåsa eller skadad överhud.
Grad 3: Skadad överoch underhud.
Grad 4: Djupt sår som har förbindelse med ben, muskler eller senor.
Utsatta kroppsdelar
Bakhuvud Skulderblad
Öra
Axelparti Armbåge Höft
Öra, haka, näsa
Armbåge
Svanskota
Bröst (kvinnor)
Hälar
Knäveck samt mellan benen
Hälar samt mellan fötterna
Höftkammen
Genitalier (män) Knä
Tår
Förebyggande arbete i hemsjukvård
73
• • • • • •
Använd hjälpmedel för avlastning, till exempel specialmadrass. Inspektera huden vid varje hembesök. Tillgodose vätske- och näringsbehovet. Hjälp patienten att ändra sitt- och liggställningar vid behov. Håll huden ren, torr och smidig. Dokumentera och utvärdera alla åtgärder.
Färre trycksår minskar inte bara lidandet, utan leder även till kortare vårdtider och bättre vård.
Tryckavlastande madrass, så kallad antidecubitusmadrass.
74
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Sammanfattning • Varje enhet som bedriver vård eller omsorg ska arbeta för att före bygga vårdskador. • De vanligaste skadorna som patienter råkar ut för under sin vårdtid är fall, undernäring och trycksår. • En fallskada leder i många fall inte bara till fysiska problem, utan kan även leda till psykisk ohälsa med inaktivitet, rädsla och isolering som följd. • Fall kan förebyggas med hjälp av speciellt utformade riskbedöm ningsinstrument. Downton Fall Risk Index är ett exempel. • Syftet med avvikelserapportering är att förbättra patientsäkerheten och att förhindra att det inträffade händer igen. • Vid tillstånd av sjukdom och ohälsa kräver kroppen extra mycket energi. Därför ska patienter med svåra sjukdomstillstånd riskbedö mas för att se om risk för undernäring föreligger. • Undersköterskan i hemsjukvård har här en viktig roll då det gäller att känna till olika åtgärder som kan förhindra snabb viktnedgång och undernäring. • Med hjälp av Norton-skalan kan inaktiva patienter i ett tidigt skede bedömas för om de löper risk att utveckla trycksår. • Att i ett tidigt skede kunna identifiera ett begynnande trycksår kan spara stort lidande för den som löper risk att drabbas. • I hemsjukvård ska alla inblandade informeras om förebyggande åtgärder. Både patienten och dennes närstående måste bli delaktiga i det förebyggande arbetet.
Förebyggande arbete i hemsjukvård
75
Stanna upp och fundera 1. Vilka är våra vanligaste vårdskador? Beskriv översiktligt. 2. Vilka hjälpmedel och mätinstrument känner du till som kan vara till hjälp i arbetet med att förebygga vårdskador? Beskriv översiktligt. 3. När ska du skriva en avvikelserapport och vad ska du dokumentera? Beskriv utförligt. 4. Du upptäcker en hudrodnad på en utsatt kroppsdel hos en av dina patienter. Vilka åtgärder vidtar du? Beskriv översiktligt. 5. Vilka för- eller nackdelar kan det finnas med att hela arbetslaget går igenom avvikelserapporter tillsammans inom en verksamhet? Beskriv utförligt och nyanserat.
Webbtips: www.senioralert.se www.skl.se www.socialstyrelsen.se www.vardsamordning.se
76
Förebyggande arbete i hemsjukvård
Kapitel 14
Dokumentation och IT
Dokumentation och IT
189
I all sjukvård och hemsjukvård är det den legitimerade personalen som är ytterst ansvarig för att omvårdnadsåtgärderna för en patient planeras, dokumenteras och utvärderas. Det var först 1986 som Sveriges sjuksköterskor blev skyldiga enligt lag att föra omvårdnadsjournal och dokumentera vad de gjorde i vården av patienterna. Idag deltar all vård- och omsorgspersonal i dokumentationen, men det är sjuksköterskan som bär det yttersta ansvaret för omvårdnadsdokumentationen. För omvårdnadsåtgärder som utförs efter delegering övergår dokumentationsansvaret till den som har åtagit sig dele geringen.
Syftet med dokumentation Det finns olika anledningar till att vården av en patient ska dokumenteras. Dokumentationen ska bland annat bidra till ökad patientsäkerhet och göra vården mer kostnadseffektiv genom att samma åtgärd inte upprepas. Dokumentationen är ett viktigt arbetsredskap för de olika personalkategorier som är inblandade i patientens vård. Dokumentationen ska vara en källa för både patientens och personalens rättssäkerhet. Om något skulle gå fel under vårdtiden ska man då på ett enkelt sätt kunna spåra vad som hände. Med hjälp av dokumentationen ska man kunna granska kvaliteten på vården. Ibland används dokumentationen också som forskningsunderlag. Det finns en mängd olika dokumentationssystem för vårdpersonal. Ett vanligt system är VIPS. Denna förkortning står för välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. I primärvården används ibland PRIM-VIPS med speciellt anpassade sökord som ska passa primärvårdens patienter. Undersköterskans ansvar för dokumentation
Att arbeta i hemsjukvården innebär att man måste känna till de lagar som styr journalföring och hantering av information. I lagarna finns det ingen uttalad dokumentationsskyldighet för den som innehar befattningen undersköterska, men om hon eller han har tagit emot en delegering för en viss vård- och omsorgsåtgärd överlåts även dokumentationsansvaret för just den uppgiften. Undersköterskan blir därmed skyldig att dokumentera utförd åtgärd och/
190
Dokumentation och IT
eller eventuell förändring i patientens hälsotillstånd. Lagar som styr och reglerar dokumentationen förutom patientdatalagen (SFS 2008:355) är Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:14) och patientsäkerhetslagen.
Patientdatalagen Patientdatalagen (2008:355) trädde i kraft år 2008 och ersatte två andra lagar, patientjournallagen och vårdregisterlagen. Det primära syftet med patientjournalen är att den ska bidra till en god och säker vård för patienten, men den ska även skydda känsliga uppgifter och patientens integritet. Patientjournalen ska även vara en informationskälla för patienten. Den ska kunna användas för att utveckla en viss verksamhet men även vara ett dokument för tillsyn och rättsliga krav. Alla vårdgivare är skyldiga att föra patientjournal. Journalen ska endast innehålla nödvändiga och relevanta uppgifter.
Dokumentation och IT
191
Sammanhållen journalföring
Patientdatalagen ger också direktiv för det som kallas sammanhål len journalföring. Fördelarna med sammanhållen journalföring blir därmed att vårdgivarna som är anslutna till ett sådant system på ett enkelt sätt kan få tillgång till uppgifter från andra vårdgivare. Detta bidrar till en säkrare och mer effektiv vård. En vårdgivare som är ansluten till ett system med sammanhållen journalföring måste uppfylla kraven som finns angivna i lagen. Det är alltid patienten som bestämmer om han eller hon vill ge en viss vårdgivare åtkomst till tidigare journaler och/eller vårdkontakter. Patienten har också alltid möjlighet att spärra vissa uppgifter i sin journal.
192
Dokumentation och IT
Personuppgiftslagen Tanken med personuppgiftslagen (PuL) (1998:204) är att den ska skydda medborgarnas integritet mot kränkning i alla sammanhang där personliga uppgifter lagras och sparas. PuL gäller inom alla organisationer, myndigheter, företag och kommuner. När en patient söker sjukvård säger bestämmelserna i patientdatalagen (2008:355) att uppgifter om patienten ska registreras. Detta är för att uppgifterna om patienten ska ge underlag till en god och säker vård. När personliga uppgifter och upplysningar registreras och lagras inom sjukvården, ska PuL ge tydliga direktiv för hur detta ska ske. Utgångspunkten är att skydda den personliga integriteten. Patienten ska alltid ge sitt samtycke och godkänna vem som får ta del av informationen och detta ska stå angivet i patientjournalen.
Vårdprocessen Vårdprocessen är en grundläggande idé som introducerades i början av 1950-talet i USA. Syftet var att hjälpa vårdaren att få struktur på de olika omvårdnadsinsatserna som görs för patienten. Vårdprocessen består av fyra faser: 1. bedömning 2. planering 3. genomförande 4. utvärdering. I bedömningsfasen görs en noggrann sammanfattning av patientens sjukdomshistoria (omvårdnadsanamnes) och de problem som är aktuella just nu (omvårdnadsstatus). För att göra ett omvårdnadsstatus används sökord som innefattar patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella situation. När man gjort en helhetsbedömning av patientens problem går vårdprocessen över till planeringsfasen. Nu planeras de olika åtgärderna utifrån problemen och vad patienten behöver hjälp med. Även här utgår man från olika sökord. I genomförandefasen följer man vårdplanen och utför de planerade åtgärderna samtidigt som man fortlöpande dokumenterar det som avviker från det som planerats. Det är i den här fasen som själva
Dokumentation och IT
193
omvårdnaden genomförs. Ibland kan det visa sig att det man planerat från början måste ändras. Utvärderingsfasen handlar om att man alltid måste försäkra sig om att det man har planerat, och sedan genomför, verkligen gynnar patienten och leder till de mål man har satt upp för omvårdnaden. Det är viktigt att man redan från början anger när omvårdnadsåtgärderna ska utvärderas. Ibland bör det ske inom de närmaste dagarna. Ibland kan det handla om veckor eller månader.
VIPS VIPS är en förkortning som står för väl befinnande, integritet, prevention och säker het. Det är en av den svenska sjukvårdens vanligaste dokumentationsmodeller och ett verktyg för att ge struktur till själva omvårdnaden och den dokumentation som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal. Meningen med VIPS är att den ska utgöra patientens individuella omvårdnadsplan.VIPS har sina rötter i vårdprocessens olika faser och är utformad med olika rubriker och sökord som användaren kan ha nytta av i sin dokumentation. Huvudrubrikerna och de olika avsnitten i VIPS är: Omvårdnadsanamnes: Anamnes betyder sjukdoms- och hälsohistoria. I anamnesen berättar patienten själv om den huvudsakliga orsaken till kontakten med hälso- och sjukvården. Om patienten saknar förmåga att berätta själv kan närstående berätta. Ibland måste uppgifter hämtas från tidigare journaler. I anamnesen ställs även frågor om allergier och överkänslighet, förmåga till egenvård, den sociala situationen, tidigare vård och livsstil. Det är viktigt att den som tar anamnesen är lyhörd för friskfaktorer och vad patienten ur ett hälsoperspektiv upplever som positivt i sitt liv.
194
Dokumentation och IT
Omvårdnadsstatus: Här gör vårdpersonalen en mer ingående och noggrann bedömning av patientens aktuella situation, både fysiskt och psykiskt. Tanken är att se och upptäcka olika faktorer som skulle kunna påverka omvårdnaden. För att omvårdnaden ska bli optimal måste man se hela patienten och till hjälp har man sökorden i VIPS. Exempel på sökord är kommunikation, andning/cirkulation, nutrition, elimination, hud, aktivitet, sömn, smärta, psykosocialt och andlighet. Den som gör ett omvårdnadsstatus och senare ska dokumentera måste då ha kunskap om de olika sökordens innebörd. Omvårdnadsdiagnos: När man gjort ett omvårdnadsstatus har man fått en tydligare bild av patientens situation, olika problem och de hjälpbehov som patienten kan tänkas ha. De upplysningar och fakta man fått i status formas till en omvårdnadsdiagnos som tydligt talar om för personalen vad patienten behöver hjälp med och varför. Omvårdnadsmål: Målet med själva omvårdnaden ska alltid vara en överenskommelse mellan personalen och patienten. Det är viktigt att inte sätta upp för höga och svåra mål. Vägen till målet kan delas upp i olika delmål, både kortsiktiga och långsiktiga. Detta är för att målet inte ska upplevas som orealistiskt av patienten, vilket kan leda till uppgivenhet. När man formulerar ett mål ska man alltid ha välbefinnande, integritet, prevention och patientens säkerhet som grundtanke. Målet ska alltid vara formulerat på ett sätt så att det går att utvärdera. Omvårdnadsåtgärder: En omvårdnadsdiagnos ger underlag för olika åtgärder som omvårdnaden ska utgå ifrån. Även omvårdnadsåtgärderna är uppbyggda utifrån olika sökord. Sökorden beskriver dels olika insatser som ska utföras av personal, men de kan också handla om patientens egen medverkan, patientundervisning, miljön runt om, samordning med andra vårdgivare eller socialtjänst och kanske eventuellt stöd till anhöriga. Ett exempel på åtgärd är också att ge patienten stöd så att han eller hon kan behålla sin egenvårdsförmåga. Omvårdnadsresultat: I samband med att man sätter upp ett mål för omvårdnad är det viktigt att personalen tillsammans med patienten gör upp en tidsplan och ett datum när resultatet av de planerade och utförda åtgärderna ska utvärderas. På så sätt kan felaktiga omvårdnadsåtgärder omplaneras och ändras. Man undviker därmed att upprepa åtgärder som saknar effekt. Dokumentation och IT
195
Omvårdnadsepikris: När ett vårdtillfälle ska avslutas skrivs en epikris, det vill säga en slutanteckning. Epikrisen ska ge en sammanfattning av hela vårdperioden. Det är den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan som skriver själva omvårdnadsepikrisen, men all legitimerad personal som varit inblandad i patientens vård ska bidra med sin del i epikrisen. Läkarens epikris är mer inriktad mot den medicinska behandlingen, sjukgymnasten beskriver och sammanfattar resultatet av sina insatser och arbetsterapeuten likaså.
Vårdplanering För att kunna vara delaktiga måste sjukvårdspersonal känna till att det finns olika typer av vårdplanering. All vårdplanering har gemensam utgångspunkt; den syftar till att stärka hälsa och att förebygga sjukdom och ohälsa. För att detta ska kunna ske på ett strukturerat sätt och senare ge möjlighet till utvärdering, görs detta numera enligt på förhand förbestämda digitala mallar. Individuell vårdplanering – IVP
Det är den behandlande läkaren som har det yttersta ansvaret för att det upprättas en individuell vårdplan för alla patienter. En sådan ska finnas för alla patienter i hemsjukvården. Den ska innehålla anamnes, intagningsorsak och de mål man vill uppnå med den vård och behandling som planeras. När patienten skrivs ut ska en slutanteckning,epikris,skrivas. I epikrisen beskrivs och utvärderas resultatet av de olika vårdinsatserna. Samordnad vårdplanering
Syftet med en samordnad vårdplanering är att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten genom att det upprättas en vårdplan där ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting görs tydlig. En samordnad vårdplanering ska leda fram till en samordnad individuell plan för patienter som efter slutenvård har behov av fortsatta insatser från både sjukvård och socialtjänst. Efter utskrivning från slutenvården kan speciellt äldre personer ha behov av att få hjälp av hemsjukvården och kommunens hemtjänst när de kommit hem. En samordnad vårdplanering ska alltid
196
Dokumentation och IT
göras i god tid före utskrivning när det finns behov av fortsatta insatser. Begreppet samordnad vårdplanering definieras av Socialstyrelsen som:
”
En process som syftar till att tillsammans med patienten sam ordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid över föring från en vårdform till en annan.
”
För att uppfylla kravet på patienternas rätt till en trygg och säker vård, krävs det att kommunen samt öppen- och slutenvården sam arbetar. En förutsättning för en väl fungerade samverkan mellan olika vårdgivare är att vården planeras och att alla inblandade vård- och omsorgsgivare informeras när patienten byter vårdform eller flyttar från en vårdform till en annan. Detta bör ske även när vårdbehoven förändras. När en person har tappat sin självständighet på grund av kronisk eller tillfällig sjukdom, kan det uppstå behov av att flera olika yrkeskategorier involveras efter det att patienten blivit utskriven från slutenvården. Målet med vårdsamverkan är att ge vårdtagaren en trygg och säker vård med god kvalitet oavsett om det är kommunen eller landstinget som bär huvudansvaret för vården eller omsorgen. Ett annat viktigt syfte med vårdsamverkan är att äldre personer som har behov av hjälp från båda huvudmännen ska få en obruten vårdkedja. Med vårdkedja menas alla de åtgärder som en patient går igenom från den första kontakten med vården fram till utskrivning. När patienten skrivs ut vill man att vårdkedjan ska fortsätta och löpa på utan avbrott. I vårdkedjan ingår då alla sjukvårdskontakter från både kommun och landsting. I Socialstyrelsens författningssamling (2005:27) finns det föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Senast samma dag som en patient skrivs ut från slutenvården, ska både primärvården och socialtjänsten få information och kännedom om patientens fortsatta behov av vård och omsorg. Informa tionen ska bland annat innehålla patientens vårdplan.
Dokumentation och IT
197
REFLEKTERA
• Hur sker samverkan mellan hemtjänsten och hemsjukvården där du bor och arbetar? • Vad innebär begreppet utskrivningsklar?
Informationsteknik i hemsjukvård För hemsjukvården erbjuds olika informationstekniska lösningar. Syftet med dessa är bland annat att förbättra och säkerställa patientsäkerheten och att förenkla personalens planeringsarbete. Digitala planeringsverktyg
Det finns ett flertal olika IT-stöd som är speciellt utvecklade för hemsjukvård. Dessa kan till exempel vara utformade som en dagbok. I denna kan verksamheten lagra och spara uppgifter om både patienter och personal, vilken typ av insats som är planerad och när och hur ofta den ska utföras. Man kan även gå tillbaks i tid och se när insatsen utfördes och av vem. Systemen kan dessutom ge information till personalen om vad deras kollegor gör och var de befinner sig. Detta underlättar teamarbetet i hemsjukvården. Planeringsverktygen kan dock inte jämställas med en vårdplan eller en patientjournal. Vårdplanen måste alltid utgöra grunden för de planerade åtgärderna och dokumentationen görs alltid i patientjournalen. Smartphones
Under senare år har mobiltelefonerna genomgått en snabb utveckling och många är nu ägare till en så kallad smartphone. Smartphones används allt oftare som ett arbetsredskap inom hemsjukvården. Med en smartphone eller surfplatta ges till exempel personalen möjlighet till snabb internetåtkomst där information för speciella situationer kan sökas. Den inbyggda kameran är ett annat exempel på mobiltelefonens användbarhet i situationer där man kanske till exempel vill förmedla en tydlig bild på ett sår eller ett hudutslag till sina kollegor.
198
Dokumentation och IT
Applikationer för hemsjukvård
Det finns numera ett stort utbud av olika applikationer, så kallade appar. En applikation är en speciell version av ett dataprogram som är anpassad för mobiltelefon eller surfplatta. Dessa applikationer kan enkelt laddas ner till en smartphone. Det finns även appar som är utformade för patienterna, vilket ökar deras möjlighet att vara delaktiga i vården. FASS (Farmaceutiska Specialiteter i Sverige) är ett uppslagsverk för alla godkända läkemedel och ett exempel på en användbar app för hemsjukvårdens personal. Den finns även i en version för patienterna. Med FASS lättillgänglig i telefonen kan både personal och patienter snabbt få svar på frågor om till exempel läkemedelsbiverkningar. Det finns även appar som kan ge patienter och allmänheten svar på frågor om hemsjukvårdens organisation och arbetssätt. Många av de digitala planeringsverktygen som används kan också laddas ner som appar och utförda hembesök kan enkelt regi streras. Detta medför därmed att hemsjukvårdens personal slipper bära runt på papperskopior med sekretessbelagda uppgifter vilket ökar patientsäkerheten och säkrar integriteten. Hemsjukvårdens patienter är ofta beroende av medicinteknisk Fass-app för smartphone. utrustning, till exempel morfinpumpar, droppräknare och syrgasutrustning. Ibland kan något gå fel med utrustningen och då kan det finnas appar med användarmanualer från tillverkare där personalen kan få hjälp med felsökning och problemlösning. Alltfler tillverkare erbjuder användarmanualer som ”app”. Applikationen ficklampa är ett utmärkt hjälpmedel vid arbete i bristfällig belysning. Ett annat användbart verktyg är GPS:en som spar mycket tid när personal ska gå på ett första besök hemma hos en ny patient.
Dokumentation och IT
199
Exempel på användbara appar: • Vårdhandboken • Registrera blodtrycksvärden • Registrera blodsockervärden • Pulskontroll med registrering • Body Mass Index • FASS • Ficklampa • GPS • Påminnelse om att inta medicin
Sms och e-post i hemsjukvården Det blir allt vanligare att hälso- och sjukvården använder sig av sms för att till exempel kalla till eller påminna om ett besök och behandling. Detta har under lång tid varit uppskattat av patienterna och har både sparat tid, pengar och skonat miljön inom vissa vårdverksamheter. Elektronisk överföring över så kallade öppna nät anses dock inte vara tillförlitligt. En anledning är att man aldrig kan vara helt säker på vem som använder en telefon eller vem som står för en viss e-postadress. År 2011 gav Socialstyrelsen klartecken till viss användning av sms och e-post och gjorde ett undantag i sina föreskrifter om informationsöverföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). För att personalen ska få använda sig av sms eller e-post i sitt arbete krävs det att verksamheten har speciellt upprättade rutiner och regler i en informationssäkerhetspolicy. Det främsta syftet är att patientens integritet inte ska kränkas genom att uppgifter om patientens hälsotillstånd hamnar i fel händer. Om en vårdverksamhet ser ett behov av att använda sms eller e-post måste vårdgivaren enligt Socialstyrelsens bestämmelser (SOSFS 2008:14) se till att: • göra en behovs- och riskanalys • i sin informationssäkerhetspolicy besluta om att använda sig av denna typ av påminnelser eller kallelser • ta fram rutiner för hur påminnelser och kallelser ska användas på ett säkert sätt
200
Dokumentation och IT
• få patientens medgivande och få den adress eller det telefon nummer som ska användas. Ett sms eller e-postmeddelande får aldrig innehålla detaljer om patientens hälsotillstånd eller andra känsliga uppgifter. I verksamheter som bedriver hemsjukvård skulle sms kunna användas för att på ett enkelt sätt påminna om kommande hembesök, förseningar eller ändring av tider. För patienter som förlorat förmågan att tala kan möjligheten att få kontakt med ett hemsjukvårdsteam via e-post eller sms, utgöra en betydande trygghetsfaktor. Alla rutiner som rör användning av sms och e-post måste finnas väl dokumenterade i verksamhetens informationssäkerhetspolicy.
Sammanfattning • Vårdprocessen är en grundläggande struktur och ett verktyg för omvårdnadspersonalen. Med hjälp av vårdprocessen görs först en bedömning av patientens tillstånd, därefter planeras och genomförs de tänkta omvårdnadsåtgärderna. Det sista steget i vårdprocessen är alltid utvärdering. • VIPS står för välbefinnande, integritet, säkerhet och prevention. VIPS är ett dokumentationsverktyg för omvårdnadsåtgärder. • Patienter i slutenvård och hemsjukvård har rätt till en individuell vårdplan. Denna vårdplan är skräddarsydd för just den personens behov och förutsättningar, omvårdnad och behandling. • Syftet med en samordnad vårdplanering är att tydliggöra vem som tar över ansvaret för patienten vid utskrivning från slutenvård. Här planerar man vem som ska se till att kommande insatser utförs och av vem. Utan en samordnad vårdplanering kan patienten i värsta fall bli bortglömd eftersom ansvarsfördelningen kan bli otydlig. • Det är den legitimerade personalen som har det primära dokumentationsansvaret i all sjukvård. • Undersköterska med delegering har ett eget ansvar att dokumentera de delegerade arbetsuppgifterna. • Patientdatalagen ger direktiv om skyldigheten att föra patientjournal och om hur uppgifterna ska hanteras och förvaras för att skydda patienternas integritet.
Dokumentation och IT
201
Stanna upp och fundera 1. Nämn några olika anledningar till att man ska dokumentera vårdoch omsorgsåtgärder och patientens tillstånd. Redogör översiktligt. 2. Vilka är huvudrubrikerna i VIPS? Redogör översiktligt. 3. Vilket är det primära syftet med patientdatalagen (2008:355)? Förklara översiktligt. 4. Vad menas med sammanhållen journalföring? Redogör översiktligt. 5. Vilka olika faser ingår i vårdprocessen? Redogör översiktligt. 6. Ta reda på vilken informationsteknik som används inom hemsjukvården i din kommun? Redogör översiktligt. 7. På vilket sätt ska personuppgiftslagen (PuL 1998:204) skydda medborgarna? Beskriv översiktligt. 8. Vad betyder epikris och varför är epikrisen viktig för hemsjukvårdens personal? Beskriv utförligt och nyanserat. 9. Vad menas med informationssäkerhetspolicy? Förklara översiktligt.
202
Dokumentation och IT