9789163312366

Wermdalen Nilsson

Pionjären inom svensk säkerhetslitteratur

Säkerhetsboken innehåller bland annat: • • • • • • • • • • • •

Hotbilden Säkerhetsledning Rollen som säkerhetschef och etik Kriminologi och säkerhetsprinciper Administrativ säkerhet Riskhantering Personalsäkerhet Informationssäkerhet Fysisk säkerhet Skydd mot terrorism Kris- och kontinuitetshantering Utredningar

Besök www.säkerhetsboken.se för mer information.

ISBN 978-91-633-1236-6

9 789163 312366

SÄKERHETSBOKEN 3.0

Säkerhetsboken tredje utgåvan beskriver säkerhetsarbetets bredd på ett överskådligt sätt. Boken ger en bra introduktion och kan vara en inspirationskälla för både VD och andra beslutsfattare i ledningsgruppen, för säkerhetschefer och studenter som vill sätta sig in i den utmanande uppgiften att leda säkerhetsarbetet på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Säkerhetsboken används som kurslitteratur både vid internutbildningar och inom akademisk utbildning.

Hans Wermdalen skrev första utgåvan av Säkerhetsboken 1992, det var den första moderna svenska säkerhetsboken som beskrev säkerhetsarbetet för företag och offentlig sektor. Boken var nydanande, inspirerande och formade säkerhetsarbetet inom näringslivet och mycket av den senare litteraturen.

Den tredje utgåvan är reviderad och uppdaterad med bl.a. den nya kameraövervakningslagen och kapitlet Säkerhetsledning som beskriver hur man leder säkerhetsarbetet.

Säkerhetsboken Hans Wermdalen, CPP Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP

3.0

S채kerhetsboken utg책va 3.0

av Hans Wermdalen, CPP Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP, CFE, CISM, CPOI, MCP 2.0

Upphovsrättsinnehavare 2013 © Klas Nilsson och Hans Wermdalen Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk förbjudet utan medgivande från författarna. Förbudet gäller tryckning, kopiering, skanning, bandinspelning med mera samt lagring på datamedia.

Till läsaren Tack för att du har köpt Säkerhetsboken 3.0.

Det är vår förhoppning att denna bok kommer att vara till nytta och glädje för dig. Vi strävar efter att förbättra bokens innehåll och vi tar tacksamt emot din återkoppling, avseende bokens innehåll.

Kontakta oss gärna via e-post på: red@säkerhetsboken.se Mer information finns på: www.säkerhetsboken.se

® Turn Security from Cost to Asset

TM

Security Manager Vanadisvägen 24 113 46 Stockholm www.securitymanager.se info@securitymanager.se Författare: Hans Wermdalen och Klas Nilsson Redigering: Klas Nilsson Omslag: Klas Nilsson ISBN: 978-91-633-1236-6

2

Säkerhetsboken 3.0

Tillägnas Anastasia och Wivianne för ert stöd.

Säkerhetsboken 3.0

3

Tack Tack till alla som har bidragit till denna bok.

Särskilt tack till: Birgitta Lindhé Nilsson Jonas Hartelius, CPP Tack för ditt bidrag till kapitlet säkerhet 2020:

Alf Göransson Dick Malmlund Karl-Åke Pettersson Kristiina Mellin, CPP, PCI, PSP Lars-Håkan Nilsson Lena Andersson Martin Gren Martin Hallqvist Paul Joonas Per Lundkvist, CPP, PCI, PSP, CISSP, CISM, CFE, CPOI Per-Olov Humla Pär Gunnarsson Thomas Lundin Tommy Nielsen, CPP, CPOI Urban Doverholt

Tack till sakkunniga:

Anders Geeber, CPP Mj. Björn Svensson Calle Boman Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT, CPP Håkan Hedlund Jan Strandevall Jan-Olof Danielsson Janne Haldesten Joakim von Braun Jonas Agnvall Matilda Bjerndell Mårten Landahl, CPP Per Lundkvist, CPP, PCI, PSP, CISSP, CISM, CFE, CPOI Roger Bille, CPP Stefan Särdqvist Svante Karlsson Tommy Nielsen, CPP, CPOI Tommy Svensson 4

Säkerhetsboken 3.0

Innehållsförteckning Förutsättningar 01 Säkerhetsbranschens historia

21

Lås

22

Förvaring

24

Områdesskydd

24

Kryptering

25

Biometri

26

Bevakning

27

Kamerateknik

30

Skalskydd

30

02 Professionens utveckling

35

Professionens utveckling

36

Kriterier för professionalitet

37

Kunskap, kåranda och tydliga yrkesnormer

39

Personcertifiering

41

03 Hotbilden

47

Sårbarheten i samhällets infrastruktur

48

Brottsligheten

53

Den organiserade brottsligheten

70

Extremism

81

Terrorism

90

Spionage

105

Naturliga orsaker

108

04 Kravställare

123

Kravställarna på verksamheten

124

Lagstiftning

125

Säkerhetsboken 3.0

5

För bank och finans

146

Internationella lagar och regler

147

För bevakning

147

För det offentliga

158

För rättsväsendet

163

Teori, metod och etik 05 Säkerhetsledning Säkerhetsledning

170

Verksamhetsstyrning

170

Verksamhetsplanering

181

Aktivitetsplanering

183

Företagsekonomi

184

Kalkyler

186

Budget

193

Operativ styrning

195

Organisation

198

Presentationsteknik

200

06 Rollen som säkerhetschef

6

169

221

Rollen som säkerhetschef

222

Omvärldsbevakning

226

Etik för säkerhetschefer

230

Etik i säkerhetsbranschen

236

Givande och tagande av mutor

238

Arbeta som säkerhethetschef

241

Nätverk för säkerhetsansvariga

243

Nätverk för säkerhetsbranschen

247

Media inom säkerhetsområdet

251

Säkerhetsboken 3.0

07 Kriminologi och säkerhetsprinciper

255

Grundläggande kriminologi

256

Klassisk kriminologi

257

Positivistisk kriminologi

259

Arv och miljö

262

Kriminologiska teorier och begrepp

262

Brottsförebyggandets villkor

268

Grundläggande säkerhetsprinciper

273

Proaktivt arbete 08 Administrativ säkerhet

283

Administrativ säkerhet

284

Styrande dokument

284

Standarder och normer

291

Upphandling

294

09 Riskhantering

305

Krav på riskhantering

306

Kontext

310

Riskhanteringspolicy

313

Riskidentifiering

314

En holistisk syn på risk

317

Riskanalys

319

Befintligt skydd och sårbarheter

321

Konsekvensanalys

325

Sannolikhetsbedömning

327

Riskprioritering

330

Riskutvärdering

336

Riskbehandling

336

Övervaka och granska

343

Kommunikation och konsultation

343

Säkerhetsboken 3.0

7

10 Personalsäkerhet Personalsäkerhet

350

Drogmissbruk

350

Drogproblem i arbetslivet

351

Trakasserier

360

Korruption

361

Hot och våld på arbetsplatsen

362

Kidnappning av svensk chef i El Salvador

366

Personskydd

368

Konflikthantering

373

Skyddsutrustning

376

Personell bevakning

376

Informationssäkerhet

377

Skydd för fastigheter

379

Skydd under transport

383

Resesäkerhet

387

Om något händer på resan

390

Kidnappning och gisslantagning

393

11 Informationssäkerhet

399

Administrativ säkerhet

403

Tekniskt skydd

418

12 Fysisk säkerhet

8

349

435

Krav på fysiskt skydd

436

Fysiska barriärer

436

Mur och stängsel

439

In- och utfart

440

Fordonshinder

441

Belysning

444

Säkerhetsboken 3.0

Omslutningsytan

445

Skyddsnivåer mot inbrott och skadegörelse

446

Fönster och glaspartier

450

Dörrar

453

Lås och nycklar

455

Låssystem

456

Förvaringsenheter

460

Tekniska hjälpmedel för intrångsdetektering

462

Detekteringsteknik

466

Kameraövervakning

470

13 Brandskydd

483

Brandskydd

484

Historik

484

Anlagda bränder

486

Krav på brandskydd

488

Brandskyddande konstruktion

489

Förebyggande arbete och rutiner

491

Dokumentation

494

Larmsystem

496

Utrymning

498

Brandförloppet

502

Brandsläckning

503

Brandklass

504

Släckmedel

505

Släcksystem

506

Anordningar för brandsläckning

507

Brandskyddande förvaringsenheter

507

Säkerhetsboken 3.0

9

14 Skydd mot terrorism

513

Radikaliseringsprocessen

514

Arbetet mot terrorism

518

Kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot

526

Misstänkta försändelser

528

5C vid upptäckt av misstänkt bomb

529

Säkerhetsavstånd från misstänkta bomber

530

15 Personell bevakning Exempel på befogenheter för personell bevakning

535 540

Reaktivt arbete 16 Kris- och kontinuitetshantering Verksamhetens anpassningsförmåga

546

Kontinuitetshantering

548

Krav på kontinuitet och krishantering

550

Konsekvensanalys

552

Riskbedömning

555

Kontinuitetsstrategi

556

Incidenthantering

558

Krishantering

559

Kriskommunikation

564

Katastrofberedskap

568

17 Utredningar

10

545

571

Krav på utredningar

572

Brottsligheten

572

Utredning på arbetsplatsen

574

Typ av utredning

575

Proaktiva utredningar

575 Säkerhetsboken 3.0

Reaktiva utredningar

582

Händelseförloppet

586

Utredningsprocessen

588

Polisanmälan

602

Tvångsmedel förbehållet rättsväsendet

604

Brottsplatsundersökning

605

18 Rättsväsendet

611

Sveriges rättsväsen

612

Polisen

614

Åklagarna

621

Domstolarna

622

Kriminalvården

626

Brottsförebyggande rådet

628

Polissamarbete

628

Framåtblick 19 Säkerhet 2020

631

Alf Göransson

632

Dick Malmlund

634

Karl-Åke Pettersson

635

Kristiina Mellin

640

Martin Gren

641

Paul Joonas

642

Per Lundkvist

644

Pär Gunnarsson

645

Thomas Lundin

647

Tommy Nielsen

648

Urban Doverholt

649

Per-Olov Humla

650

Säkerhetsboken 3.0

11

Martin Hallqvist

652

Lena Andersson

653

Lars-Håkan Nilsson

655

Hans Wermdalen

658

Klas Nilsson

665

Bilagor 671

20 Bilagor Kidnappning och gisslantagning

672

Statistik riktade attacker

675

Naturolyckor

676

Exempel på narkotikapolicy

681

Standarder för fordonshinder

684

Bevakningstjänster

689

Exempel på informationstillgångar

693

Krisledningsorganisation vid Nyköpings kommun

696

Checklista inledande åtgärder för krisledningsgruppen

697

21 Ordlista

703

Index

727

12

Säkerhetsboken 3.0

Författarna Hans Wermdalen, CPP Hans Wermdalen (1936-) började sin säkerhetskarriär vid Signalskyddsskolan i Uppsala 1960. Han avlade 1962 distriktsåklagarexamen vid juridiska fakulteten i Stockholm varefter han genomgick polischefskursen vid Statens polisskola. Vid polisväsendets förstatligande 1965 kom han till Stockholmspolisen men rekryterades efter några månader till Säkerhetspolisen. Efter 10 år slutade han som byråchef och blev 1975 koncernsäkerhetschef vid L M Ericsson. 1977 skrev han boken Företagen och terrorismen. 1992 publicerade han Säkerhetsboken. Han var ordförande i Svenska säkerhetsföretag (SWESEC) 19821996. År 1985 började han vid Securitas och gick i pension 2003 som vice VD för Securitas AB. Hans är aktiv medlem i ASIS International sedan 1976, han var en av de första i världen som blev CPP-certifierad 1978, var chapter chairman i ASIS Sweden 1996-97, Regional Vice President Europe 1998-99, 2000-2003 ledamot i ASIS Board of Directors och chairman i ASIS International Affairs Committee.

Han är sedan 2003 Lifetime ASIS member och sedan 2005 Lifetime CPP.

Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP, CFE, CISM, CPOI, MCP 2.0 Klas Nilsson (1970-) började arbeta med säkerhet 1993 efter en säkerhetsutbildning i England. 1995 startade han konsultfirman Security Manager och har under mitten av 1990-talet i huvudsak arbetat med IT- och informationssäkerhet och de senaste åren med utredningar, konsultation och säkerhetsutbildning. Under åren har han även haft flera chefsbefattningar, bl.a. som säkerhetschef vid Aktiesparinvest, Grand Hôtel Stockholm och koncernsäkerhetschef vid Ålands Penningautomatförening. Han har åtta personcertifieringar inom fysisk säkerhet, säkerhetsledning, informationssäkerhet och utredningsteknik, samt studerat kriminologi vid Stockholms universitet och riskhantering vid Karlstads universitet. Klas är aktiv medlem i ASIS International sedan 2003 och blev invald i ASIS Internationals svenska styrelse 2005 som certifieringsrepresentant och webbmaster. Under sina år i styrelsen har Klas bland annat utvecklat föreningens webbplats men framförallt bidragit till att etablera ASIS certifieringar i Sverige. 2010 blev Klas utsedd av ASIS president till Regional Vice President (RVP) för ASIS International i Norden och Baltikum. I januari 2012 mottog han ASIS president’s Honors: Outstanding Regional Vice President of the Year 2011.

Hans och Klas har även skrivit boken ASIS International Sweden 1990-2010.

Säkerhetsboken 3.0

13

Förord tredje utgåvan Säkerhetsboken 3.0 är främst en uppföljare med aktualisering av innehållet i Säkerhetsboken 2.0. Medan tidspannet från den första Säkerhetsboken var drygt 20 år är det endast ett år mellan Säkerhetsboken 2.0 och 3.0. Då Säkerhetsboken både kan vara en lärobok och en uppslagsbok är det viktigt att den är aktuell.

Den viktigaste förändringen under det gångna året var den nya lagen om kameraövervakning.

Säkerhetsboken har fokus på säkerhet till vardags. De globala säkerhetsproblemen, bland annat internationell terrorism, finanskriser och naturkatastrofer, är av en annan större dimension som kräver insatser av det internationella samfundet. I den mån de kan påverka säkerheten till vardags krävs ändå en viss lokal beredskap och samverkan.

Utgångspunkten för arbetet med Säkerhetsboken 3.0 har varit samma mindmap som tidigare (se nästa sida) där såväl disciplin som profession kartlagts från analys och värdering till införande av lämpliga rutiner och system. Längs hela den kartläggningen måste företagsekonomiska avväganden göras. När sårbarheten ökar och det blir svårare att förutse det oförutsebara gäller det ändå att få fram och skydda sig mot händelser som helt kan äventyra och lamslå verksamheten – megariskerna. Kontinuitetsplaneringen ska stärka förmågan för fortsatt verksamhet vid kriser och katastrofer.

Säkerhetsansvarigas roll som ”väktare” av personal och egendom växer och breddas. Det ställer krav på större kompetens och erfarenhet. Det är hög tid att säkerhetscheferna får plats i företagens, myndigheternas och organisationernas ”finrum”. Säkerhet ska vara lönsamt och bidra till fortsatt bestånd och utveckling av hela verksamheten. Därför måste alla säkerhetsansvariga kunna kommunicera med ledningsgrupperna på ”deras språk” och förstå de företagsekonomiska förutsättningarna.

Det är vår förhoppning och övertygelse att Säkerhetsboken 3.0 ska vara en källa och inspiration till ökad trygghet och säkerhet. I boken avhandlas såväl administration och ledarskap som förebyggande arbete och utredningar. Genom dessa fyra grundläggande aktiviteter i arbetet med säkerhet till vardags ska säkerhetsansvariga bidra både till sin egen och organisationens utveckling.

Stockholm i juli 2013 Klas Nilsson, CPP

16

Hans Wermdalen, CPP

Säkerhetsboken 3.0

Säkerhetsbranschens historia Professionens utveckling

Förutsättningar

Hotbilden Kravställare Säkerhetsledning Rollen som säkerhetschef

Teori, metod & etik

Kriminologi och säkerhetsprinciper Administrativ säkerhet Riskhantering Personalsäkerhet

Proaktivt arbete

Informationssäkerhet Fysisk säkerhet Brandskydd Skydd mot terrorism Personell bevakning

Kris- och kontinuitetshantering

Reaktivt arbete

Utredningar Rättsväsendet

Framåtblick

Säkerhetsboken 3.0

Säkerhet 2020

17

Inledning Vi hoppas att Säkerhetsboken 3.0 är lika inspirerande, tankeväckande och nydanande som den första utgåvan som publicerades för drygt 20 år sedan.

Boken är tänkt att kunna användas i såväl utbildningssyfte som en introduktion och referens för den yrkesverksamme. Detta är en bok som ger en god inblick i säkerhetsarbetets bredd och kan vara bra för personer i ledningsgruppen att läsa. Dels för att få ökad förståelse för säkerhetsarbetets funktion, men även för att förstå värdet av vad en välfungerande säkerhetsfunktion kan bidra med till verksamheten.

Säkerhetsboken täcker en stor bredd, snarare än fördjupning i något enskilt ämne. Det beror på att Säkerhetsboken i första hand vänder sig till de som arbetar eller kommer att arbeta i en ledande funktion.

Vår erfarenhet är att med en bredare kunskap får man ökad förståelse och då blir uppdraget tydligare och lättare att utföra.

För att kunna utföra uppdraget på rätt sätt, krävs i allmänhet djupare kunskap och erfarenhet, därför finns det gott om hänvisningar och referenser i boken. Så här är boken upplagd.

Förutsättningar Kapitel 1: Säkerhetsbranschens historia – svenska företag som blivit framgångsrika internationellt inom lås, kryptering, biometri, bevakning och kamerateknik.

Kapitel 2: Professionens utveckling – ett säkerhetsarbete utvecklas till ett säkerhetsyrke.

Kapitel 3: Hotbilden - mänskliga orsaker – om hoten som är orsakade av män­ niskor, allmän brottslighet, den organiserade brottsligheten, extremism och terrorism. Naturliga orsaker – naturolyckor, tekniska olyckor, rymdväder, epidemi och pandemi.

Kapitel 4: Kravställare – en översikt men i huvudsak lagstiftningen.

Teori, metod och etik Kapitel 5: Säkerhetsledning – generellt kapitel som handlar om att leda, styra och utveckla säkerhetsarbetet.

Kapitel 6: Rollen som säkerhetschef – hur man blir en bra säkerhetschef, etiken i säkerhetsarbetet och de professionella nätverkens funktion för säkerhetsarbetet.

Kapitel 7: Kriminologi och säkerhetsprinciper – den klassiska och positivistiska kriminologins utgångspunkter samt några av de något modernare teorierna som ligger till grund för dagens säkerhetsarbete. Grundläggande säkerhetsprinciper såsom säkerhet på djupet, skyddsåtgärdernas inbördes ordning och schweizerostmodellen.

18

Säkerhetsboken 3.0

Proaktivt arbete Med ett väl fungerande säkerhetsarbete är det mesta förebyggande arbete.

Kapitel 8: Administrativ säkerhet – Styrande dokument, standarder och upphandling.

Kapitel 9: Riskhantering – begrepp och metoder inom riskhantering.

Kapitel 10: Personalsäkerhet – hemma, på kontoret och på resan samt narkotikamissbruk. Skydd mot grova brott – skyddsåtgärder för nyckelpersoner.

Kapitel 11: Informationssäkerhet – allmänt om informationssäkerhet, informationsklassning och tekniskt skydd.

Kapitel 12: Fysisk säkerhet – allmänt om områdesskydd, skalskydd och larm.

Kapitel 13: Brandskydd – allmänt om bränder och brandskydd.

Kapitel 14: Skydd mot terrorism – radikaliseringsprocessen och kortfattat om skyddsåtgärder mot några specifika hot.

Kapitel 15: Personell bevakning – kort om olika befattningar inom säkerhet.

Reaktivt arbete Säkerhetsboken fortsätter sedan med det reaktiva arbetet som kan bli aktuellt när något speciellt har inträffat. Men vänta inte med att läsa detta tills något otrevligt har inträffat, för det är mycket förebyggande arbete även här.

Kapitel 16: Kris- och kontinuitetshantering – samhällets och företagens kontinuitet och krisberedskap.

Kapitel 17: Utredningar på arbetsplatsen – allmänt om utredningsmetodik och bakgrundskontroll.

Kapitel 18: Rättsväsendet – allmänt om polisen, domstolarna och kriminalvården.

Framåtblick Säkerhetsboken fortsätter sedan med en framåtblick i kapitlet Säkerhet 2020.

Kapitel 19: Säkerhet 2020 – två centrala frågor diskuteras i det här kapitlet: Hur kommer hotbilden att förändras och hur bör säkerhetsarbetet förändras för att möta hotbilden?

Bilagor och ordlista Besök www.säkerhetsboken.se för mer information.

Säkerhetsboken 3.0

19

Förutsättningar

Professionens utveckling

Kriterier för professionalitet Kunskap, kåranda och tydlig yrkesnorm Personcertifiering

En internationellt erkänd certifiering ställer samma krav oavsett var i världen den certifierade personen har erhållit certifikatet. Detta gör det möjligt att jämföra kompetensen hos personer från olika branscher eller världsdelar, om de innehar samma certifiering.

Certifiering är som för en höjdhoppare att kvalificera sig för att få deltaga i OS eller VM. De fastställda kraven motsvarar den höjd som ribban ligger på. Om ribban ligger kvar när personen hoppat över, så är han eller hon godkänd, oavsett om marginalen var 1 cm eller 20 cm över ribban. Men sedan måste personen upprätthålla sin skicklighet för att få behålla certifikatet.

Flygcertifikatet t.ex. kan endast upprätthållas om piloten genomför regelbundna lämplighetstester och flyger ett visst antal flygtimmar per år i den kategori som flygcertifikatet avser. Om piloten inte flugit tillräckligt mycket behöver han eller hon genomföra en mer omfattande test.

Betyg är som att hoppa längd, efter viss träning mäter man hur långt personen kan hoppa i samband med testtillfället. Men i det här fallet finns det inget krav på att upprätthålla kompetensen.

Kursintyg är att jämföra med den stämplade inträdesbiljetten till femkampen, personen kan visa att han satt på läktaren och tittade på.

Allt är inte guld som glimmar Det finns även kurser och skrivningar som kallas för certifieringar, men som kanske inte följer kraven för etablerade personcertifieringar. Det kan finnas brister i dessa eller de kan helt sakna bakgrundskontroll och kunskapstest eller krav på fortbildning. Kontrollera att certifieringen är kvalitetssäkrad av ett ackrediteringsorgan enligt SS-EN ISO/IEC 17024 - Bedömning av överensstämmelse - Allmänna krav på organ som certifierar personer. Alla etablerade certifieringar är ackrediterade enligt 17024, men det finns även seriösa certifieringar som inte är ackrediterade, men som följer samma regelverk.

Personcertifieringens intåg till Sverige De allra flesta certifieringarna inom säkerhet har sitt ursprung i USA och certifieringar är särskilt vanliga inom IT-branschen. IT-relaterade certifieringar blev vanliga i Sverige redan på 1990-talet. När persondatorn gjorde sitt intåg på 1980-talet var det många entusiaster som satt hemma på kammaren och programmerade med sin ABC80 eller VIC64. När sedan internet blev vanligare och tekniken gick från stordatormiljö till PC-miljö i början av 1990-talet uppstod ett behov av anställda som kunde denna teknik. De stora mjukvarutillverkarna införde kurser och tester för att IT-personal skulle kunna skaffa sig en djupare kunskap om de nya operativsystemen. Certifiering var ett sätt att kontrollera personens kompetens avseende en viss programvara.

Certifiering underlättar för rekryterare att hitta kompetent personal. I sam-

42

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 2

band med rekrytering är det vanligt att genomföra olika tester för att undersöka vilken personlighetstyp och ledarskapsförmåga kandidaten har. Det är ännu inte lika vanligt att kontrollera fackkunskapen hos kandidaterna, men tack vare etablerade personcertifieringar kan fackkunskap verifieras.

Personcertifiering inom säkerhet Certifiering inom brandskydd har funnits i USA sedan 1971 och inom säkerhetsledning (Security Management) sedan 1977. År 1978 var året då de första personerna i Sverige erhöll certifieringen Certified Protection Professional (CPP), en certifiering inom säkerhetsledning. Det dröjde sedan till 2000-talet innan certifieringarna inom säkerhet fick fotfäste i Sverige. Runt 2010 började efterfrågan på personcertifieringar öka markant. Det berodde dels på att det fanns en ökad förståelse för betydelsen av vad certifiering innebär och även på att allt fler personer innehade en certifiering. En säkerhetschefskollega från telekombranschen i USA sa: ”Om man inte har CPP, blir man inte kallad till intervju”. Så långt har vi inte kommit i Europa ännu, men vi kanske kommer att gå åt det hållet. Något som är intressant i sammanhanget är att internationellt sett, och framförallt i USA, finns det väldigt många kurser och program på universiteten inom säkerhet, trots det har certifieringarna en viktig roll. Det beror på att omvärlden är i ständig förändring och certifieringen kräver kontinuerlig fortbildning.

Security Manager erbjuder förberedande kurser inför nedanstående certifieringar, läs mer på www.securitymanager.se

Professionens utveckling

43

Teori, metod och etik

Säkerhetsledning

Verksamhetsstyrning Strategisk styrning Verksamhetsplanering Aktivitetsplanering FĂśretagsekonomi Operativ styrning Organisation Presentationsteknik Ledarskap

Säkerhetsledning

169

Säkerhetsledning Säkerhetsledning (security management) handlar om att leda säkerhetsarbetet för att skydda verksamhetens tillgångar. Säkerhetsfunktionens uppgift omfattar bland annat kartläggning av skyddsvärda tillgångar, identifiera hot och sårbarheter, beräkna risker och föreslå skyddsåtgärder. I en liten verksamhet kanske någon har detta uppdrag som en tillikauppgift och i en något större verksamhet kanske företaget köper in dessa tjänster på deltid och i stora verksamheter kan det finnas en eller flera avdelningar med flera medarbetare som har olika specialområden. Säkerhetschefens uppgift är att leda säkerhetsarbetet och med detta följer ofta ett budget- och personalansvar.

Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrning är samtliga åtgärder som ledningen vidtar för att uppnå ett visst resultat. Verksamhetsstyrning omfattar ekonomistyrning, val av organisationsform, intern kontroll, kvalitetsmodeller och ledarskapsfrågor. Syftet är att använda resurserna så effektivt och rättssäkert som möjligt.

Planering ger inriktning, fokuserar arbetsinsatsen, minskar osäkerhet och risk, minskar onödig överlappning och onödigt arbete. Fastställer mål och nivå som ger möjlighet att mäta och kontrollera.

Strategiska planer omfattar hela verksamheten och fastställer organisationens övergripande mål. Strategiska planer tenderar att sträcka sig över en lång tid, vanligtvis längre än fem år. De är övergripande och går inte in i detalj på hur saker ska genomföras. Ju högre chef desto mer arbete med strategiska frågor.

Operativa planer kan vara kortsiktiga upp till ett år eller intermediära planer som sträcker sig från ett till fem år och går in på detalj på hur de övergripande målen ska uppnås och är smalare och mer avgränsade. Det är i regel chefer på mellannivå i verksamheten som arbetar med operativa planer.

Dagens styrning av säkerhet har genomgått en enorm utveckling de senaste 20 åren. Idag är behovet av säkerhet mycket tydligare och utbudet av säkerhetstjänster och produkter större än tidigare. Den största förändringen ligger i mentaliteten, som återspeglas i tekniken, metoderna och styrningen av säkerhet. Säkerhet idag handlar mer om att förebygga än att straffa, att vara proaktiv istället för reaktiv, att satsa på framåtblickande skadeprevention istället för retrospektiv hantering av skador. Utvecklingen tyder på att framtiden handlar om att förutse, förebygga och lindra framtida skador.

Fyra omvärldsfaktorer som påverkar modern verksamhetsstyrning är globalisering, informationsteknik, ägarstyrning och kunskapsarbetets framväxt.

Den moderna verksamhetsstyrningen måste stödja företagets framtida konkurrenskraft i en tilltagande globalisering. Warszawapaktens kollaps, Europeiska unionens tillväxt, integrationen av EU:s ”fyra friheter” (där människor, varor, 170

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 5

tjänster och pengar kan röra sig fritt) och införandet av en gemensam valuta är alla uttryck för globaliseringen. Utländska företag köper svenska bolag och tvärtom, bolagen och bolagskulturer behöver integreras. Med globaliseringen bildas en större spelplan för företagen, där även nya hot och risker dyker upp om man vill etablera sig utomlands. Men globaliseringen innebär även att andra företag, risker, möjligheter och kriminella hot uppenbaras på vår hemmaplan.

Modern verksamhetsstyrning och strategi behövs för att särskilja viktig information från oviktig och omvandla informationen till användbar kunskap. Under 1970-1980-talen behövde chefen en sekreterare som kunde skriva maskin, i övrigt var det man behövde kunna ganska överskådligt. Den nya informationstekniken tog fart i slutet av 1980-talet, och under 1990-talet skulle alla företag ha en webbplats. Under början av 1990-talet kunde företaget utse en person som fick ta hand om IT eller säkerhet och det fungerade hyfsat. 1992 skickades det första SMS:et, 1995 skickade människor 0,4 SMS per månad, idag surfar man till kontoret med mobilen. Informationen flyttade från pappersdokument, brev, fax och fast telefoni till elektroniska filer, e-post, mobiltelefoni och internet. Utvecklingen sedan mitten av 1990-talet innebär att i princip ingen enskild person har tillräcklig kompetens för att kunna allt i ett bolag, om företaget ska vara konkurrenskraftigt. Att hyra in personal kan vara billigare än att utbilda egen personal för att hänga med i utvecklingen. Outsourcing av IT var ett hett ämne under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Under mitten och slutet av 2010-talet har molntjänster varit ett populärt samtalsämne, trots att molntjänster har funnits i minst 10 år. De som tidigt skaffar sig kunskap om teknikutvecklingen, kan vara förutseende avseende möjligheter och hot, och de kan klara sig bättre.

God lönsamhet är en allt tydligare ambition. Modern verksamhetsstyrning ska öka verksamhetens transparens, för att ägarna ska kunna se vilka delar som är lönsamma.

Med globalisering och ny informationsteknik växer det fram ett ökat intresse för aktiv ägarstyrning. Behovet av finansiärer och bolag som finansiella placeringar har medfört att det blir allt viktigare att tillgodose investerarens förväntningar.

En allt större aktör på kapitalmarknaden är pensionsstiftelser, vars främsta intresse är långsiktig avkastning. Med internationella investerare och låga transaktionskostnader kan kapital snabbt flyttas mellan företag i olika länder. Detta påverkar långsiktigheten och strategin i företaget. Idag kan det vara viktigare än tidigare att visa goda kvartalsvinster. Det är viktigt att ha god omvärldsbevakning och snabbt kunna ändra kurs för att kunna ta kalkylerade affärsrisker. Vill man uppnå ett lönsamt säkerhetsarbete går det inte att vänta på en incident och arbeta reaktivt, det reaktiva arbetet blir sällan lönsamt.

Modern verksamhetsstyrning måste se till att verksamheten har medarbetare med den kunskap som behövs för att hålla verksamheten konkurrenskraftig, informationen måste vara aktuell, relevant och korrekt. Kunskapsarbetets framväxt har inneburit att när företagets viktiga kunskap tidigare kunde rymmas i huvudet Säkerhetsledning

171

Teori, metod och etik

Rollen som säkerhetschef Omvärldsbevakning Etik och moral Etik för säkerhetschefer Etik i säkerhetsbranschen Givande och tagande av mutor Arbeta som säkerhethetschef Nätverk för säkerhetsansvariga Nätverk för säkerhetsbranschen Media inom säkerhetsområdet

Rollen som säkerhetschef

221

Rollen som säkerhetschef En säkerhetschefs arbetsuppgifter skiljer sig inte så mycket från andra chefers arbete på ett vanligt företag, förutom själva ledningen av säkerhetsarbetet. Bortsett från det, finns det många gemensamma nämnare med andra ledningsfunktioner i en verksamhet. Det handlar framför allt om fyra grundläggande aktiviteter som säkerhetschefen arbetar med i olika omfattning.

• Administrativt arbete, vilket innefattar ekonomi, upphandling och planering avseende säkerhetsrelaterade frågor.

• Ledningsarbete, vilket innebär att planera, organisera, anställa, leda, kontrollera och utveckla säkerhetsfunktionen.

• Förebyggande arbete, såsom riskanalyser, upphandling av produkter dvs. varor eller tjänster.

• Utredningar, bakgrundskontroller, avvikelser och misstänkta brott på arbetsplatsen.

Lönsamma företag Alla vinstdrivande företag ska vara lönsamma och säkerhetschefen är en medarbetare som alla andra chefer i verksamheten och har ur ledningens perspektiv sannolikt samma krav på sig att visa att säkerhetsarbetet bidrar till verksamheten, eller till och med är lönsamt.

En alltför kortsiktig fokusering på lönsamhet kan däremot hindra beslut som skulle vara bra för utvecklingen på längre sikt. Företagsledningen i ett aktiebolag har till uppgift att skapa god avkastning på aktieägarnas investerade kapital. Detta innebär att när företagsledare hamnar i vägvalet mellan kortsiktig vinst och en långsiktig hållbar utveckling, behövs ett bra beslutsunderlag, för att kunna fatta rätt beslut.

Lönsam säkerhet Det går att vända säkerhetsarbetet i företag och myndigheter från en kostnad till en värdefull resurs. Säkerhetsarbetet är en av de processer i företaget som ofta har en stor utvecklingspotential. Det som kan upplevas som svårt, är att omsätta säkerhetsarbetet i ekonomiska siffror, men ekvationen är enkel.

Med enkla och billiga säkerhetsåtgärder (a) är det möjligt att radikalt minska skadekostnaderna (b) och få ner den totala kostnaden (c) så lågt som möjligt.

ALARP är engelska för as low as reasonably possible (så lågt som möjligt), vid denna punkt är säkerhetsarbetet som mest ekonomiskt. Använder man felaktiga säkerhetsåtgärder riskerar säkerhetskostnaden att skena iväg och överstiga skadekostnaden, då är säkerhetsarbetet inte lönsamt längre.

Det finns hot som riskerar att inträffa sällan, men som kan orsaka stor skada, läs mer om detta i kapitlet riskhantering. Man kan sammanfatta lönsam säker222

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 6

€ b a

c

ALARP

Figur: 06-2 ALARP

het som att den förväntade (framtida) säkerhetskostnaden ska sänka den förväntade skadekostnaden mer.

Skadekostnaden går att mäta, den består av direkta och indirekta skadekostnader. Det underlättar om man använder ett incidenthanteringssystem för att registrera incidenter och skador i verksamheten och beräkna den totala skadekostnaden. Ett incidenthanteringssystem kan vara ett Excel-ark i sin enklaste form till ett mycket avancerat och betydligt dyrare system.

Säkerhetskostnaden är den andra halvan av ekvationen, den är mätbar och till skillnad från skadekostnaden är den enklare att påverka. Det går att dela in säkerhetsåtgärderna i fyra grupper, som kostar olika mycket: • Personalkostander - är en löpande kostnad och brukar vara den största kostnaden. Har verksamheten inte behov av en säkerhetsansvarig på heltid, kanske någon i verksamheten kan lösa säkerhetsarbetet på deltid, eller komplettera med extern hjälp vid behov.

• High tech - högteknologiska system har ofta fasta och löpande kostnader.

• Low tech - lågteknologiska lösningar innebär oftast en engångskostnad.

• No tech - administrativ säkerhet, t.ex. tydliga regler, följa rutiner, genomtänkta processer och en sund säkerhetskultur kostar inget extra.

Det är bristen på tydliga regler, slarv med rutiner, ogenomtänkta processer och en osund säkerhetskultur som är orsaken till de flesta och ibland de största skadorna.

Inte sällan försöker verksamheten kompensera detta med tekniska lösningar, vilket får en begränsad effekt om det saknas en sund säkerhetskultur i verksamheten.

Använd tekniska lösningar när den administrativa säkerheten fungerar men är otillräcklig. T.ex. för skydd mot inbrott räcker det inte med att dörren är stängd, dörren behöver även vara låst och inbrottsskyddad. Men om rutinen att stänga och låsa den inbrottskyddande dörren inte fungerar, så gör varken dörren eller låset någon nytta.

Rollen som säkerhetschef

223

Teori, metod och etik

Kriminologi och säkerhetsprinciper Grundläggande kriminologi Klassisk kriminologi Positivistisk kriminologi Arv och miljö Kriminologiska teorier och begrepp Brottsförebyggandets villkor Grundläggande säkerhetsprinciper

Kriminologi och säkerhetsprinciper

255

Grundläggande kriminologi Ordet kriminologi kommer från latin och grekiska Kri’men som betyder brott, förbrytelse, anklagelse och Log’a som betyder lära, vetenskap. Alltså läran om brott eller vetenskapligt studium av brottslighet.

Det finns olika definitioner av kriminologi, den kanske vanligaste definitionen är den med ursprung i Edwin Sutherlands Principles of Criminology från 1924.

Kriminologi är den samlade kunskapen om brott och förseelser som ett socialt fenomen. Den innefattar processerna för att stifta lagar, brott mot lagen och reaktionen på lagbrott.

En snävare definition av Richard Wetzell lyder den vetenskapliga studien av brottslighetens orsaker. Enligt denna definition innefattar kriminologi inte brottsprevention, straffets betydelse eller utveckling av strafflagstiftningen.

Straffansvar förutsätter moralisk skuld Grunden för straffansvar i alla moderna rättssystem är moralisk skuld. Det är därför som små barn, sinnessjuka och svårt dementa personer inte straffas utan istället överlämnas till vård.

Principen är att en person som är sjuk ska få vård och den som var tillräknelig vid brottet ska få ett straff. Det är en princip som går tillbaka till 1700-talet och frågan om hur olika typer av brottslingar bäst avhålls från att begå brott, har diskuterats sedan medeltiden.

Straffet är inte samhällets hämnd, utan syftet är att straffet ska vara avskräckande. Både som individualprevention, vilket innebär att den enskilde brottslingen inte vill begå nya brott, för att risken att hamna i fängelse eller få böter är otrevligare än belöningen av brottet. Allmänprevention innebär att andra avskräcks från att begå brott när exempel statueras. Den senare förutsätter att brottslingar kan gripas och lagföras.

Men om brottslighet är en medfödd egenskap eller psykisk sjukdom och personen inte kan hjälpa att han eller hon har ett brottsligt beteende, då hjälper inte straff. Till exempel kleptomanen stjäl och pyromanen anlägger brand, även om de vet att risken är stor för att bli gripen. År 2008 dömdes en 65-årig kvinna för 21:a gången för snatteri. Hon hade en förmögenhet på närmare två miljoner kronor men var ändå en ökänd kleptoman i Umeå.

Har man kunnat påvisa en allvarlig psykisk störning, kan den åtalade inte dömas till fängelse utan kommer istället att överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Detta innebär att den dömde, istället för att straffas, döms till rättspsykiatrisk vård enligt gängse psykiatriska principer. Om man däremot har bedömt att det till följd av den psykiska störningen finns risk för återfall i brottslighet av allvarligt 256

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 7

slag, kan den rättspsykiatriska vården vara förenad med så kallad särskild utskrivningsprövning. Detta innebär en stor skillnad gentemot vanlig psykiatrisk tvångsvård, där behandlande läkare själv avgör när patienten är frisk nog att skrivas ut. Om domstolen beslutat om särskild utskrivningsprövning har åklagaren rätt att yttra sig innan domstolen, efter ansökan prövar om vården ska upphöra.

Klassisk kriminologi Forskare har länge debatterat om brott beror på medfödda arvsanlag eller om det beror på ett inlärt beteende. Det finns de som anser att människan är en logiskt tänkande och rationell varelse som överväger sina beslut med för- och nackdelar.

Detta kallas för rationalism och är en filosofisk inriktning som är centrerad kring förnuftet, tänkandet och tingens logiska ordning.

Rationalism Vid mitten och slutet av 1700-talet spreds en rörelse i Europa som vi idag kal�lar för upplysningen. Upplysningen hämtade sin kraft från naturvetenskapens framsteg och vetenskapens nya universum var oförenlig med den äldre av Gud givna ordningen. En av upplysningens viktigaste idéer var att alla människor är självständiga, inte styrda av ödet, utan fria att forma sina liv, rationella, kapabla att tänka själva. Det fanns en tro på människans förnuft. Man skulle inte okritiskt tro på makthavare och vad präster predikade. Under denna tid grundades Kungliga vetenskapsakademin år 1739, Encyklopedin gavs ut åren 1751-1777 och den Franska revolutionen startade år 1789.

Den italienska filosofen och straffrättsteoretikern Cesare Beccaria (1738-1794) från Milano, var den mest kända italienska upplysningsanhängaren inom kriminologin. Han var bara 26 år när han publicerade Om Brott och Straff, som blev hans mest berömda verk. Beccaria var influerad av den franska humanismen och rationalismen och invände mot hemliga anklagelser, inhumana straff och bristande intresse för de anklagades rättigheter. Beccaria skrev bland annat: I en upplyst tid där man förstår samspelet mellan herrar och undersåtar samt mellan nationer, frodas företagsamheten värdig en rationell människa. Men de grymma och inkonsekventa straffen som försiggår i Europa har inte ifrågasatts.

Kanske tänkte han på Robert-François Damiens, som blev dömd till skärpt dödsstraff, för attentatet mot Ludvig XV den 2 mars 1757. Damiens fick göra avbön framför Notre Dame innan han kneps med glödande tänger, brändes med svavel och till slut slets i stycken med hjälp av fyra hästar.

Kriminologi och säkerhetsprinciper

257

Proaktivt arbete

Fysisk säkerhet Krav på fysiskt skydd Mur och stängsel In- och utfart Fordonshinder Belysning Omslutningsytan Skyddsnivåer mot inbrott och skadegörelse Fönster och glaspartier Dörrar Lås och nycklar Låssystem Förvaring Tekniska hjälpmedel för intrångsdetektering Detekteringsteknik Kameraövervakning

Fysisk säkerhet

435

Funktionella krav på kameraövervakning Innan man skaffar kameraövervakning bör man tänka igenom och dokumentera vilka funktionskrav man har, det är som en arbetsbeskrivning för kameraövervakningen. Man kan fundera på följande frågor: • Vad är syftet med kameraövervakningen?

• Vad ska respektive kamera övervaka?

• Vilka krav har man när man ska titta på övervakningen i realtid och för inspelat material?

Beroende på användningsområde ställer det olika krav på bildvinkel med mera.

• Vad ska observeras? Är det personer, i så fall är det enstaka individer eller en folkmassa? Är det föremål, väskor, paket, enstaka fordon eller trafik?

• Vad förväntas hända? Är det misshandel, vandalism, intrång, rån? Eller är det saker och fordon som har lämnats utan tillsyn?

• Vad är syftet? Är det att identifiera eller följa efter en person? För att identifiera en person krävs god upplösning och skärpa. För att följa någon krävs ett brett synfält. I det ena fallet kan en fast kamera vara bra och i det andra fallet kan en rörlig kamera vara bra.

Syftet med kameraövervakning Man kan sammanfatta syftet med kameraövervakning till tre ändamål.

Identifiering – när det uppstår ett behov av att utreda en händelse vet man i allmänhet vad som har hänt, även om man inte vet hur det har gått till. Det som är av intresse är att kunna identifiera personer som kan ha kännedom om händelsen. För att kunna identifiera personer behöver man ha bilder med god kvalitet.

Igenkänning och skilda ett händelseförlopp – när något har inträffat är det av intresse att ta reda på händelseförloppet. Därför är det till stor hjälp att ha översiktsbilder som är tillräckligt detaljerade för att kunna känna igen personer och återge vad som har hänt. Exempelvis vid ett rån är det av intresse att kunna se om rånaren hade ett vapen eller något annat i handen.

Rörelsedetektering och avskräckande syfte – kameraövervakning som inte kan producera användbara bilder för igenkänning eller att skildra ett händelseförlopp har en begränsad användbarhet, men kan användas för rörelsedetektering och kan tjäna ett avskräckande syfte.

Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har tagit fram rekommendationer för kameraövervakningssystem (Bergström, 2005).

Kvalitén på kameraövervakning handlar inte om hur kameran ser ut, utan hur bilden ser ut när man behöver den.

472

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 12

SKL:s kvalitetsklass

Läsbar rad på SKL:s provtavla

Minst antal punkter över ansiktets bredd

Stark identifiering

4

7-8

120 px

Svag identifiering

3

5-6

80 px

4

70 px

3

60 px

2

40 px

Syfte

Starka liknande drag Liknande drag

2

Svaga liknande drag

Minst antal bilder per sekund 5

5

Händelseförlopp

1

1

25 px

1

Avskräckande

0

-

< 25 px

-

Läsa registeringskylt 120 px

80 px

Minst antal bildpunkter över bokstav eller siffras höjd 15 px 70 px

60 px

40 px

25 px

Figur: 12-24 Bildens upplösning 120-25 px

Synlig, dold och hemlig kameraövervakning Synlig kameraövervakning innebär att man har upplyst att platsen är övervakad och kamerorna sitter synligt. Synlig kameraövervakning kan ha en viss avskräckande effekt. Nackdelen med synlig kameraövervakning är att den riskerar att flytta brottsligheten till en mindre övervakad plats och då har den varken någon avskräckande eller brottsuppklarande effekt. Synliga kameror utsätts lättare för skadegörelse, vilket innebär att de ofta placeras högt så att de inte är lika utsatta.

En högt placerad kamera ger en bättre överblick men förvränger proportionerna på människor nära kameran.

Dold kameraövervakning innebär att man har upplyst om att platsen är övervakad men man vet inte var kamerorna är placerade. Det gör att gärningsmannen inte vet om han är filmad eller ej. Detta är än mer avskräckande och ökar chansen att fånga brottet och gärningsmannen på bild utan maskering, vilket ökar sannoliketen att klara upp brottet. Dolda kameror har en viktig funktion i det brottsuppklarande och brottsförebyggande arbetet.

Hemlig kameraövervakning är förbehållet rättsväsendet och innebär att polisen övervakar området utan att upplysa om detta.

Fysisk säkerhet

473

Reaktivt arbete

Kris- och kontinuitetshantering

Verksamhetens anpassningsförmåga Kontinuitetshantering Krav på kontinuitet och krishantering Konsekvensanalys Riskbedömning Kontinuitetsstrategi Incidenthantering Krishantering Kriskommunikation Krishantering på regional och lokal nivå Katastrofberedskap

Kontinuitetshantering Verksamhetens kontinuitet ligger särskilt i ägarnas intresse men ett ledningssystem för kontinuitet är ofta ett resultat av olika lagkrav eller krav från verksamhetens intressenter. Många verksamheter planerar sin kontinuitet utifrån egna riktlinjer eller en befintlig standard.

Det finns flera riktlinjer och standarder som berör kontinuitetshantering som kan användas som stöd för företag och myndigheter, bl.a: • SS-ISO 22300-serien för samhällssäkerhet innefattar bl.a. terminologi och krav på ledningssystem för kontinuitetshantering.

• ASIS BSI American National Standard - Business Continuity Management Systems.

• ASIS American National Standard - Organizational Resilience Security Preparedness and Continuity.

• ASIS American National Standard - Maturity Model for the Phased Implementation of the Organizational Resilience Management System.

• NFPA 1600 Standard on Disaster/Emergency Management and Business Continuity Programs.

På nästa sida visas hur sambandet mellan kontinutitetshantering, incidenthantering, krishantering och katastrofberedskap kan se ut. Överst beskrivs ett ledningssystem för kontinuitet som börjar med att man lär känna verksamheten, därefter skriver ledningen en policy, man planerar och förbereder ledningssystemet. Därefter inför och driftsätter man sina rutiner och processer. I ledningssystemet ingår även att regelbundet utvärdera och uppdatera ledningssystemet.

En av processerna är ett incidenthanteringssystem där man registerar, hanterar och följer upp incidenter. När en incident uppstår följs den i bästa fall av en åtgärd med resurser som finns inom verksamheten för att korrigera problemet.

Denna erfarenhet återkopplas och skickas tillbaka till ledningssystemet för utvärdering och ledningens genomgång. Om orsaken till incidenten inte åtgärdas kan en ny incident leda till en allvarlig händelse, skada eller en nödsituation som kanske inte kan hanteras med egna resurser. Detta kan vara en varningssignal för att en krissituation är på väg att uppstå. Om man snabbt kan sätta in akuta skadebegränsande åtgärder kan man i bästa fall undvika krissituationen eller mildra skadan och krissituationen. En krissituation kan även uppstå utan förvarning eller att en incident har skett.

En krissituation kräver effektiv hantering som leder till återställning. Om krissituationen utvecklas kan den leda till en avsevärd skada eller en katastrof, även ineffektiv hantering kan förvärra situationen och leda till bestående problem. En långvarig kris med bestående problem kan leda till att verksamheten upphör eller att verksamheten behöver ta del av samhällets katastrofberedskap.

548

Säkerhetsboken 3.0 - kapitel 16

Lär känna verksamheten Policy Ledningens genomgång

Planera

Kontinuitetshantering

Utvärdera

Införande och drift Åtgärd Incident

Återkoppla och förbättra Incidenthantering

Nödsituation Återställning

Akuta skadebegränsande åtgärder

Krissituation Effektiv hantering Krishantering

Katastrof Ineffektiv hantering

Bestående problem

Verksamheten upphör

Katastrofberedskap

Figur: 16-3 Kontinuitet, incidenter och kriser

Kris- och kontinuitetshantering

549

Index Sök i boken på www.säkerhetsboken.se

Index

727

Index Nummer 4H 561 4x4-metoden 599 5-D 274 9/11 kommissionen 523 10P 319 22 juli kommissionen 521 68-vänstern 82 80/20-regeln 338 802.1X 427

A ABAB 29 Abdi al HQ Kielan 84 Abraham Flexner 38 Absolut Vodka 143 Acceptanskriterier 312 Ackreditering 292 Adelphia 147 ADHD 262 Administrativa bestämmelser 297 Administrativa åtgärder 321 Administrativ säkerhet 284, 403 Advokat 626 Affärskritiska processer 553 Aggressionsnivå 355 AIDAS 202 Aktiekurs 563 Aktiva barriärer 437 Aktiva detektorer 463 Aktivitetsplanering 183 Aktiv millimetervåg 385 Aktivt infrarött ljus 469 Aktiv ägarstyrning 171 Aktuell Säkerhet 251 ALARP 222 Alderfers ERG 208 ALE-tabellen 333 Alf Ahlberg 236 Alf Duch-Pedersen 29 728

Alf Göransson 632 Alfred P. Murrah Federal Building 519 Alkoholmissbruk 352 Allmänna Bevakningsaktiebolaget 29 Allmänna handlingar 158 Allmänna skyddsprinciper 371 Allmänprevention 51, 256 Allvarlig psykisk störning 256 al-Qaida 48, 84, 89, 92, 102, 662 Amaltheadådet 93 AMA-metoden 147 Amatör 37 ANC 94 Anders Behring Breivik 69, 82, 92, 262, 519 Anders Carlberg 663 Andjelko Brajkovic 94 Andreas Baader 95 Andreas von Mirbach 95 Anhållande 604 Anlagd brand 486 Anna-Greta Leijon 96, 673 Annual Loss Expectancy 332 Annual Rate of Occurrence 327 Annuitet 190 Annuitetsmetoden 190 Anordningar för brandsläckning 507 Anskaffningskriminalitet 353 Anslagsfinansierad 194 Ansvar 213 Ansvarighet 403 Ansvarsförsäkring 342 Ansvarsprincipen 552 Antal händelser per år 327 Användarmanual 407 Arbeta som säkerhethetschef 241 Arbetet mot terrorism 518 Arbetsbeskrivning 286 Arbetsdomstolen 625 Arbetsmiljölagen 133 Argon 505 Ari Narri 616 AR Media 251 Armour Piercing 452 Arv och miljö 262 ASIS International 39, 99, 238, 243, 667

Säkerhetsboken 3.0

Aspirerande detektor 497 ASSA 23 Asset Value 311 Assurans 403 Atavism 260 Audiovisuella hjälpmedel 202 August Stenman 22 Auktorisation 403 Autentisering 403 Autokratisk 204 Automatiskt brandlarm 496 Autonoma miljön 82 Avbrottsförsäkring 343 Avdelningshandbok 286 Avkastning på investerat kapital 184 Avkastning på investering 187 Avlyssning 420 Avsikt 315 Avskiljning 503 Avskrivning 186 Avsvalningsfas 502 AXIS 30

B Backscatter-röntgen 385 Backup 419 Bakgrundskontroll 519, 575, 579 Bakgrundskontroll och Personuppgiftslagen 579 Bakkantsbeslag 454, 458 Balanserade styrkort 178 Balanserat skydd 275 Bankernas Säkerhetskommitté 243 Basel II 146 Basmetoden 146 Batteribackup 323 Bearbetningsfasen 560 Beatrice Ask 617 Bedrägeri 129 Befattningsbeskrivning 286 Befintligt skydd 321 Befogenhet 213 Behandling 151 Behandling av personuppgifter 138 Behörighet 403

Index

Belysning 444 Bengt Norling 96 Beredningsjurist 623 Beredskapslan 392 Bernhard Rössner 95 Bernt Andersson 377 Beroende och oberoende 321 Berth Sundström 365 Bertil Whinberg 312 Beräknad årlig förlust 187, 332 Beskjutning 453 Beskjutningsskydd 451 Beskjutningsskyddande dörrar 454 Beskjutningsskyddande glas 452 Beslag 604 Beslut i en krissituation 561 Beslutscykeln 177 Betyg 41 Bevakning 27 Bevakningsföretagens Intresseförening 248 Bevakningstekniska nämnden 36 Bevakningstjänster 689 Beviskrav 585 Bevisvärdering 585 Bibehållen risk 343 Bidragskalkyl 192 Bildöverföringsteknik 475 Biologiska hot 526 Biometri 26 Bistånd inom Norden 391 Björn Femtén 36 Blixtnedslag 115 Bloggar 404 Bluffuniversitet 576 Bomb 528 Bomkjol 441 Boris Hagelin 25 Borrskydd 454 Boverkets byggregler 494 Brainstorming 314 Brandcell 490 Brandfilt 505 Brandflykthuva 499 Brandförloppet 502 Brandklass 504

729

Brandorsaksutredning 486 Brandrisk 114 Brandskydd 484 Brandskyddande förvaringsenheter 507 Brandskyddande glas 452 Brandskyddande konstruktion 489 Brandskyddsdokumentation 489, 494 Brandskyddsföreningen 291 Brandsläckning 503 Brandspridning 490 Brandstart 502 BrandSäkert 251 Brandtekniska klasser 489 Branschorganisationer 328 British Security Industry Association 250 Brott mot mänskligheten 83 Brottsbalken 126 Brottsförebyggande 268 Brottsförebyggande arbete 617 Brottsförebyggande rådet 628 Brottsförebyggande stadsplanering 448 Brottsligheten 53, 572 Brottsplatsundersökning 605 Brottstriangeln 265 Brottsuppklarning 50 Brottsutredning 618 Brottsutredningar 575 Brännvidd 474 B-tjänster 298 Budget 193 Budskapet till omvärlden 564 Buggning av lokaler 107 Bundesamt für Verfassungsschutz 95 Bundeskriminalamt 95 Business impact analysis 547 Business resilience 546 Butikskontroll 690 Börsnoterade företag 306

C Camorra 79 Camorra-maffian 77 Carl G Persson 614 Carl Lidbom 520 CARVER+Chock 324 730

CBRN-hot 528 Cecilia Malmström 69, 80, 520 Centrallåsning 457 Certified Fraud Examiner 584 Certified Protection Professional 43, 243, 293 Certifiering 41, 292 Cesare Beccaria 257 Cesare Lombroso 259 chain of command 199 Charles Darwin 259 Checklistor 314 Chockfasen 559 Christopher Polhem 22 CIA 106 Clarke 266 Clayton Alderfer 208 Clive Goodman 420 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 307 Control Risks 364 Control Risks Group 102 Cornish 266 Cosa Nostra 77 COSO 307 COSO-kuben 307 Counter-Terrorism Group 97 CPTED 267, 278 CRAVED 265 Crime Prevention through Environmental Design 267, 448 Critical data point 554 Crypto AG 423 Cryptograph 25 Curt Nicolin 237 Cylinderlås 456, 458

D Daglig tillsyn av fordon 382 Daloc 30 Dansk säkerhetsindustri 250 Darryl Hunt 607 Dataintrång 127 Datakommunikation 420 Datamedia 419 Säkerhetsboken 3.0

Datamediaskåp 507 Datorbedrägeri 129 Deborah J. Pretty 563 Defensible space 267 De Forenede Vagtselskabers företagspolitik 27 Dela risken med andra 339 Delegerande 204 Delfi-metoden 315 Deltaprojektet 331 Demokratisk 204 Demonstrativ extremism 85 Demonstrativ terrorism 93 Den enskildes rättigheter 131 Den fullt utvecklade branden 502 Den inre kretsen 372 Department of Homeland Security Advisory System 99 Designskydd 142 Detekteringsteknik 466 Detektor International 251 Detektor Scandinavia 251 Determinism 259 Det tidiga brandförloppet 502 Dick Malmlund 634 Digital Video Recorder 476 DIKUW-modellen 400 Dimskydd 381 Diplom 41 Diplomerad säkerhetschefsutbildning 36 Direkt skada 325 Direkt uppsåt 126 Diskontering 189 Diskonteringsränta 187 Djupförsvar 273 DNA-information 606 Dokumentation 407 Dokumentskåp 507 Dolda detektorer 463 Dold kameraövervakning 473 Domstolarna 622 Domstolarnas organisation 623 Donald Cressey 263 Dopningsmedel 352 Douglas McGregor 210

Index

Driftdokumentation 407 Drogbakfylla 352 Drogberoende 353 Drogmissbruk 350, 354, 357 Drogpolicy 359 Drogproblem i arbetslivet 351 Drogtest 358 Dråp 126 Dubbelgrind 441 Duqu 667 Dödligt våld 54 Dödsfall 605 Dörrar 453 Dörrvakt 537

E E A Rosengrens 24 Earthquake Early Warning 113 Ebbe Carlsson 96 Echelon 106 Ed Diener 208 Edgar Borgenhammar 240 Edgar Schein 214 Edwin Sutherland 256 E. Edwards Deming 197 Egendomsförsäkring 342 Egenmäktigt förfarande 128 Ekobrottsmyndigheten 621 Ekonomiska begrepp 185 Ekonomisk brottslighet 75, 263 Ekonomisk livslängd 186 Elavbrott 321 Elbrand 504 Elefanten i rummet 327, 329, 330 Elektriska fält 467 Elektromekaniska detektorer 464 Elektromekanisk cylinder 458 Elektroniska detektorer 464 Elektronisk spaning 598 Elektrostatiskt staket 468 Elförsörjning 322 Elias H. Porter 205 Eliminera riskkällan 339 Elstängsel 442, 468 Endimensionell säkerhet 337 731

English Defence League 82 Enhanced Fujita Scale 115 Enigma 25 Enkelgrind 441 Enron 147 Enterprise Risk Management 53, 307 Entrévärd 537 Envarsgripande 537, 540, 604 Envars skyldigheter 136 Epidemi 117 Erfarenheter från Norge 521 Erfarenheter från USA 523 Ericsson 102 Erik Philip-Sørensen 27, 236 Erik Westerberg 672 ERM 307 Estimated Maximum Loss 53, 485 Etablera en kontext 310 Etik 228, 230 Etik för ledare i näringslivet 237 Etik och moral 227 Eurojust 612 Europol 99, 612 Euskadi ta Asakatasuna 92 Eventuellt uppsåt 126 Exempel på narkotikapolicy 681 Exempel på riskhanteringspolicy 314 Exempel på rättsfall 601 Exempel på säkerhetspolicy 290 Existence 208 Exit kit 401 Expert 37 Explosion 453 Explosionsskydd 451 Explosionsskyddande dörrar 454 Explosionsskyddande glas 452 Extern kontext 310 Extremism 81 Extremiströrelser 81 Extrem nederbörd 676

F Fabian Bengtsson 672 Fackman 37 Failure modes and effects analysis 326 732

Falck 29 Fara 308 FARC-gerillan 672 Farlig 308 Farlighetsbedömning 64 FARN-gerillan 366, 673 Fastighetsdomstolen 625 Fastställande av överensstämmelse 292 fatalError 411 Federal Bureau of Investigation 526 Feleffektsanalys 326 Felipe Estrada 56 Felrekrytering 575 Felträdsanalys 324 Fettbrand 504 Fiberoptiska kablar 466 Fight or flee response 560 Fildelningslagen 145 Finalitetsprincipen 154 Finansinspektionens författningssamling (FFFS 2007:5) 146 Fingeravtryck 607 Fingerprint Cards 26 FIRO-teorin 209 Fiskbensdiagram 323 Five D’s 274 Fixing broken windows 266 Fjällräddningstjänst 137 Flamdetektorn 497 Flamer 667 Flera utredare 593 FLIR 30 Flodvåg 113 Flourerade kolväten 505 Flygplanskapning 96 Flygplatskontrollant 538 Flykt 395 Fokallängd 474 Folke Bernadotte 96 Forcera en dörr 453 Fordonshinder 437, 441 Forsmarks kärnkraftverk 439 Framkallande av fara för annan 126 Framtidens lås 459 Franz Ferdinand 90

Säkerhetsboken 3.0

Frederik Herzberg 211 Fredrick J. Lanceley 374 Fredriksbergs Nattevagt 29 Fribärande skjutgrind 441 Fri sikt 463 Fristående detektorer 469 Fritagningsförsök 395 Frivård 627 FSB 106 Fujita-skalan 115 Funktion och prestanda 275 Funktionsbaserat 275 Future Attribute Screening Technology 329 FWI-modellen 114 Fysiska barriärer 436 Fysisk spaning 597 Fysisk säkerhet 418 Fällbom 441, 442 Följdskada 325 Fönsterlås 456, 458 Förberedande kurs 43 Förberedelser inför attack 516 Förberedelser inför utredningen 591 Fördelningsprincipen 313 Förenade Svenska Vakt 27 Förenklat förfarande 298 Före resan 387 Företagsekonomi 184 Företagsförsäkring 342 Företagshemlig 412 Företagshemligheter 135 Företagshemlig information 413 Företagskris 563 Företagsspioneri 135 Företagsuniversitetet 36 Företagsövergripande riskhantering 307, 318, 546 Förfrågningsunderlag 297, 298 Förhandling 373 Förmåga 316 Förskingring 129 Förstärkningsbehör 455 Försvarets Radioanstalt 163 Försvarsmaktens skyddsnivåer 448 Försåtskydd 464

Index

Försäkring 388 Försäkringar 340 Försäkringspremie 341 Förtroende 207 Förutsägbarhet 329 Förvaringsenheter 460 Förväntad skada 325 Förädlingsprocessen 400 Förändra konsekvenserna 339 Förändra sannolikheten 339 Förövarens motiv 393, 486

G G4S 27, 620 G4S Secure Solutions AB 647 Galler 446 Garanti & Nattvaktsbolaget 27 Gasbrand 504 Gassläcksystem 506 Gavrilo Princip 90 Genomkörningsskydd 438 Geologiska risker 108 Geomagnetiska storm 116 George L. Kelling 266 George T. Doran 176 Global organiserad brottslighet 80 Glödbrand 504 Goda exempel 286 Godkänd låsenhet 455 God sed 125 Greenpeace 439 Gripa 132 Gripande 604 Grooming 128 Grov bestickning 239 Grov stöld 128 Grovt bedrägeri 129 Grovt brott 363 Grovt företagsspioneri 135 Grundinvestering 186 Grundtrygghet i samhället 50 Gruppdynamik 208 Gruppen Förvaringsskydd 249 Grupphuvudnyckellåsning 457 Gränsskydd 537 733

Gräsbrandsmodellen 114 Gunnar Engellau 28 Gustaf Douglas 28 Gustaf Lewenhaupt 229 Gånggrind 441 Gärningsmannaperspektiv 270 Göteborgs Nattvakt & Garanti AB 236

H Hakregel 458 Halon 505 Hamas 84 Hamnskyddskontrollant 538 Hamnvåg 113 Handbrandsläckare 504, 506 Handelns Säkerhetsgrupp 244 Handelns Utredningsinstitut 328 Handling 412 Hanna Krabbe 95 Hans Dahlstedt 30 Hans Wermdalen 13, 36, 230, 366 Harry Ingham 206 Hatbrott 60 Hazard and operability studies 315 HBV-modellen 114 Heinz Hillegaart 95 Helena Benaouda 84 Helmuth Schmidt 95 Hemliga utredningar 575 Hemlig handling 161, 412 Hemlig kameraövervakning 473, 604 Hemlig rumsavlyssning 604 Hemlig teleavlyssning 604 Hemlig teleövervakning 604 Hemlig uppgift 161, 412 Hemtransport av avliden 391 Henrik Anckarsäter 64 Hets mot folkgrupp 83 High tech 223, 321 Hjälp till brottsoffer 391 Holism 317 Homo Economicus 258 Hot 308 Hotbild 315 Hotbilden vid vistelse utomlands 364 734

Hotbildsbedömning 369 Hotbrev 374 Hotell Borgholm 493 Hotfulla situationer 375 Hotnivåer 97 Hotnivåskalan 98, 520 Hot och våld 59, 362 Hotspots 268, 272 Hotutövare 370 Husrannsakan 605 Huvudnyckellåsning 457 Huvudprocess 195 Hydraulisk vägspärr 442, 444 Hydrologiska varningar 112 Hygien- och motivationsfaktorteorin 211 HyperText Transfer Protocol Secure 427 Hypoteser 584 Håkan Lans 312 Häktning 604 Händelseförloppet 586 Hänglås 456 Högmålsbrott 131 Högriskländer 364 Högsta förvaltningsdomstolen 625 Hötorgskravallerna 541

I Icke-brottsutredningar 575 Icke diskriminering 295 Ideell skada 325 Identifiera tillgångar 311 Identifiera verksamhetsmålen 311 IKEA 143 Immaterialrätten 142 Immateriell skada 325 Inbetalning 185 Inbetalningsöverskott 187 Inbrott 453 Inbrottslarm 381 Inbrottsskydd 451 Inbrottsskyddande dörrar 454 Inbrottsskyddande glas 451 Incident 547 Incidenthantering 548, 558 Incidenthanteringssystem 328, 558 Säkerhetsboken 3.0

Indirekt skada 325 Indirekt uppsåt 126 Individualprevention 256 Individualpreventionen 53 Industrins Försvarsbyrå 36 Industristängsel 439, 442 Inert gas 505 INES-skalan 116 Informationssäkerhet 377, 400 Informationssäkerhetspolicy 404 Informationstekniska Standardiseringen 291 Informationstillgångar 408, 693 Informatörer 596 Inga-Britt Ahlenius 239 Ingrepp i annans rätt 137 Ingrid Betancourt 672 Inhibition 503 Inkomst 185 Inkrypningsskydd 446 Inkörningsskydd 438, 441 Inlärningsförmåga 355 Instruktioner 285, 404 Integritet 402, 474 Intermediär plan 170 Interna föreskrifter 285 International Avalanche Danger Scale 111 Internationella attacker i Sverige 94 Internationella Handelskammaren 240 Internationell terrorism 93 Intern kontext 310 Internränta 187 Internräntemetoden 190 Intern styrning 307 Intertek Semko 291 Intresseavvägning 580 Intrång i privatlivet 378 Intrångsdetektering 462 Intäkt 185 Investering 186 Investeringsbudget 194 Investeringskalkyler 186 Investment AB Latour 28 IP-filtrering 427 IPRED 145

Index

Irländska Republikanska Armén 92, 94 Ishikawadiagram 323 Islamska Jihad 84 ISO 22300 548 ISO/IEC 17024 42 ISO/IEC 31000 309 Isstorm 113 IT-säkerhet 418 IT-säkerhetspolicy 404

J Jacob Engellau 28 Jacqueline Jeynes 319 James Q. Wilson 266 Janet Napolitano 645 Jemaah Islamiyah 97 Jeremy Bentham 258 Jerzy Sarnecki 68 Joakim von Braun 105 Johan Cullberg 559 Johari fönster 205, 206 John Boyd 177 John Cullberg 236 Johnson & Johnson 143, 563 John W Johansson 30 Joint Terrorism Analysis Centre 99 Jonas Hartelius 37, 240, 351 Jordbävning 109 Jordskred 110 Joseph F. Glidden 440 Joseph Lift 206 Joseph Rippe 28 Juridisk gräns 438 Justitiedepartementet 613 Justitiekanslern 613 Justitieombudsmannen 613 Jörgen Philip-Sørensen 28, 620

K Kalkyl 186 Kalkylhorisont 187 Kalkylmässig ränta 187 Kalkylränta 187 Kamerateknik 30 Kameraövervakning 381, 470, 598 735

Kameraövervakningsförordning 156 Kameraövervakningslag (2013:460) 151 Kapabla väktare 265 Kapitalisering 189 Kapitaltäckning och stora exponeringar 146 Kapitalvärde 189 Karismatisk 204 Karl-Heinz Dellwo 95 Karl-Åke Pettersson 635 Kartlägga beroenden 553 Kassaflöde 185 Kassaskåp 461 Katastrof 108, 547 Katastrofala händelser 330 Katastrofberedskap 548, 567 Keith Bloodworth 30 KGB 106 Kidnappning 366, 393 Kidnappning och utpressning 76 Kjell Björk 364, 366, 673 Kjell Gunnarson 14 Klas Nilsson 13, 26 Klassificeringsmodell 409 Klassisk kriminologi 257 Klimatrisker 108 Koldioxid 505 Kolmonoxid 499 Kolsyra 505 Kommersiella villkor 297 Kommunikation och konsultation 343 Kommunikationsplan 564 Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna 82 Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna 82 Kompetens 37, 171, 213 Koncernsäkerhetschef 198 Konfederationen för europeiska säkerhetsföretag 49 Konfidentialitet 402 Konflikthantering 373 Konsekvens 308, 555 Konsekvensanalys 325, 547, 552 Konsekvenser av missbruk 356

736

Konstruerade barriärer 437 Konsulär krisberedskap 392 Kontext 310 Kontinuitetshantering 548 Kontinuitetsplan 547 Kontinuitetsplanering 547 Kontinuitetsstrategi 545, 556 Kontraterrorism 520 Kontrollera folkmassor 539 Koronamassutkastning 116 Korruption 361 Kostnad 185 Kostnadsanalys 338 Kostnadsbudget 194 Kostnads-nytto-analys 338 Kravaller 541, 86 Krav på brandskydd 488 Krav på fysiskt skydd 436 Krav på informationssäkerhet 400 Krav på kontinuitet och krishantering 550 Krav på leverantören 297 Krav på riktighet 411 Krav på sekretess 411 Krav på tillgänglighet 411 Krav på utredningar 572 Kravspecifikation 297 Kravställare 124 Kriminaloid 260 Kriminalvården 626 Kriminologi 256 Kris 108, 547, 559 Krishantering 548, 559 Kriskommunikation 545, 564 Krisledningsnämnder 565 Krisledningsorganisation 696 Kristerapi 343 Kristiina Mellin 640 Kriteriemodell 553 Kritisk återställningspunkt för information 554 Krogvakt 537 Kroll Associates 102, 362 Kroppsvisitation 605 Kryptering , 24 Krypto för Skyddsvärda Uppgifter 423

Säkerhetsboken 3.0

Kryptografi 424 Kränkande fotografering 127 Kulturmognadsskala 215 Kunskapsarbetets framväxt 171 Kursintyg 41 Kurt Lewin 204 Kurt Westergaard 84 Kvalificerad yrkesutbildning 37 Kvalificerat hemlig 412 Kvalifikationskrav 299 Kvalitet 295 Kvantdator 666 Kvarstående risk 343 Kvävgas 505 Kvävning 503 Kylning 503

L Lac-Megantic 527 Lag (1974:191) om bevakningsföretag 147 Lag (1980:578) om ordningsvakter 149 Lag (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m.m. 150 Lag (1990:409) om skydd av företagshemligheter 135 Lag (2003:148) om straff för terroristbrott 163 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 494 Lag (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet 163 Lagen om offentlig upphandling 299 Lagstiftning 125 Laminerat glas 446 Laminerat säkerhetsglas 453 Lappverk 337 Larmcentral 690 Larmdetektion 275 Larmglas 31, 469 Larmklass 465 Larmsystem 496 Larmtrådsstaket 468 Larmöverföring 465 Larmövervakning 381, 465 Lars-Erik Wilhelmsson 377 Lars-Håkan Nilsson 655

Index

Lars Vilks 84, 363 Lars Westerberg 672 Laserpekare 135 Laserskanner 470 Lasse Wierup 78 Lavin 111, 676 Ledarskap , 203, 550 Ledarskapsförmåga 203 Ledarstilar 203 Ledningens avsiktsförklaring 284 Ledningens engagemang 284, 310, 430, 522, 563, 582 Ledningens genomgång 557 Ledningsgruppens uppgift 199 Ledningsstruktur 199 Legala krav 411 Legala och illegala vapen 68 Lehi 96 Leif G W Persson 69 Leif Svensson 31 Lena Andersson 653 Lennart Borg 14, 36, 230 Lennart Geijer 95 Liberation Tigers of Tamil Eelarn 92 Likabehandling 295 Likhetsprincipen 552 Likviditetsbudget 194 Linjedetektor 464 Lissabonfördraget 612 Livvakt 377 L M Ericsson 28 Logica 417 Logiska fel 555 Lorentz Lyttkens 237 Los Zetas 355 Low tech 223, 321 L’uomo delinquente 260 Lutz Taufer 95 Lås 22 Låscylinder 456 Låsfall 458 Lås och Beslag 249 Lås- och utrymningsvägar 459 Låspunkt 454 Låssystem 456

737

Lägsta kontinuitetsmål 547, 554 Lämpning 503 Lönsamma företag 222 Lönsam säkerhet 171, 180, 222

M Maffiaorganisationer 77 Magnetfält 467 Maktpolitik 662 Marius Hogrefe 29 Mark- & Miljödomstolen 625 Marknadsdomstolen 625 Martin Gren 30, 641 Martin Hallqvist 652 Martin Hellman 425 Maslows behovsteori 208 Matti Larsson 78 Maximalt tolerabel avbrottperiod 547, 554 Maximum tolerable period of disruption 547 Meddelande om värmebölja 117 Melker Schörling 28 Mentoronline 251 Metallbrand 504 Metallbrandspulver 505 MI5 99 Michael P. Coole 276 Migrationsöverdomstolen 625 Mikael Johansson 296 Mikael Karlsson 30 Mikael Rying 61 Mikrovågsdetektor 469 Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten 98 Miljöbrott 75 Milly Dowlers 420 Minimum business continuity objective 547 Miro Baresic 94 Missbruk av läkemedel 352 Misshandel 126 Misstänkta 596 Misstänkta paket 528 Misstänkta personer 518 Misstänkt bomb 513, 529 738

Modus Operandi 584 Mohammed Merah 103 Molntjänst 171, 322, 417, 419, 476, 641, 666 Moral 228, 230 Moralisk skuld 256 Moral och etik 105 Motivation 211 Motiverad förövare 265 Motståndsklass 446 Motvärnsfallet 128 Multifunktionsskrivare 413 Mur 440 Mutlagstiftning 238 Mål för återställningspunkt 547 Mål för återställningstid 547 Målstyrning 175 Mårten Landahl 268 Människohandel 74 Människorov 76, 393 Människovärde 234 Mänskliga behov 207 Mänskliga oavsiktliga orsaker 315 Mänskliga orsaker 555 Mänsklig tillförlitlighetsanalys 324 Mönster 584 Mörkertal 573

N Narkotika 352 Narkotikahandel 74 National Institute of Justice 376 National Oceanic and Atmospheric Administration 116 National Terrorism Advisory System 99 Nationella insatsstyrkan 539 Nationellt centrum för terrorhotbedömning 98 Nationell terrorism 93 Nattlås 455 Naturkatastrofer 555 Naturliga barriärer 437 Naturliga orsaker 108, 315 Ndrangheta 77 Nedgrävda detektorer 466 Säkerhetsboken 3.0

Nelson Mandela 94 Nettonuvärde 189 Network Video Recorder 476 Neutralisationstekniker 263 News of the World 420, 536, 620, 667 Niels Bohr 327 Nils-Erik Schultz 239 Nils-Hugo Ahlstedt 236 Nollpunktsanalys 192 Nollpunktsbudget 194 Normer 230 Normsystemet 231 Norrmalmstorgsdramat 673 Norrskensflamman 93 Norska försvarets skyddsklasser 450 No tech 223, 321 NSA 106 Nuvärde 189 Nuvärdemetoden 188 Nyckelhantering 457 Nyfikenhet 517 Nyorienteringsfasen 560 Nyttoanalys 338 Nyttokalkyl 184 Nämndemän 623 Närhetsprincipen 552 Näringslivets Säkerhetsdelegation 36, 244 Nöd 132 Nödbelysning 499 Nödvändigt utlämnande 155 Nödvärn 132, 375

O Oavvislighet 403 Obehörig befattning med hemlig uppgift 131 Objektivt rekvisit 125 Observe Orient Decide Act 177 Occupy the Street 82, 663 Occupy Wall Street 82, 663 Ockupationen av den västtyska ambassaden 95 Offentliga källor 576 Offentlig försvarare 626 Offentlighet 158

Index

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 158 Offentlighetsprincipen 158 Offentlig upphandling 298 Offer 596 OffSÄK 244 Ofredande 60, 127 Oförnekbarhet 403 Oförutsedd 308 Olaga frihetsberövande 127 Olaga förföljelse 127 Olaga hot 60, 126 Olaga intrång 127 Olika typer av våld 56 Olle Rispling 26, 607 Olof Kinberg 261 Olof Palme 95 Olovlig befattning med företagshemlighet 135 Olovligt röjande 136 Olovligt utnyttjande av företagshemlighet 136 Olovlig underrättelseverksamhet 131 Om något händer på resan 390 Om pass förloras 390 Om pengar behövs 390 Områdesskydd 24, 380, 437 Omslutningsyta 445 Omvärldens förväntningar 125 Omvärldsbevakning 226 OODA-loopen 177 Operativa planer 170 Operativa risker 146 Operativ styrning 172, 195 Ordningshållning 537 Ordningsvakt 149, 150, 537 Oredlighet mot borgenärer 130 Oredligt förfarande 129 Organisation 198 Organisatorisk anpassningsförmåga 545, 546 Organiserad brottslighet 363 Organiserad brottslighet i Sverige 72 Organizational resilience 546 Orsaksanalys 323

739

Orsak-verkan-diagram 323 Oscar Lacayo 366 Oscar Newman 267 Otillåten påverkan 363 Outsourcing av IT 171 Ove Fredriksson 312

P Paketlösning 337 Palissadstängsel 439, 442 Pandemi 117 Panoptikon 258, 262 Pansarbrytande 452 Paretoanalys 338 Paretoprincipen 338 Parmalat 147 Partena Security 29 Partesmodellen 200 Passersystem 478 Passiva barriärer 437 Passiva detektorer 463 Passiv millimetervåg 385 Passivt infrarött ljus 469 Payback-metoden 188 Pay-off-metoden 188 PDCA-modellen , 197 Per-Albin Hansson 362 Periodisering 186 Per Lundkvist 642 Per-Olov Humla 650 Per Reppling 14, 36 Personalhandbok 286 Personalkostand 223 Personalsäkerhet 350 Personcertifiering 41 Personell bevakning 321, 376 Personrån 666 Personskydd 368, 668, 690 Personsäkerhetsarbete 369 Personuppgifter 138 Personuppgiftsansvarig 138 Personuppgiftsbiträde 139 Personuppgiftslag 137 Per Westerberg 672 Philip Zimbardo 266 740

Phising 128 Physical Security Professional 243 PICK-diagram 338 Pinkerton 102 Plan-Do-Check-Act 197 Plan-Do-Study-Act 197 Polhemslåset 22 Policy 284 Policy för kontinuitet och krishantering 551 Policy för krishantering 566 Polis 539 Polisanmälan 603 Polischefsutbildningen 615 Polisdatalag (2010:361) 164 Polisen 614 Polisens ineffektivitet 617 Polisens utrustning 542 Polisförhandling 373 Polislag (1984:387) 164 Polisprogrammet 539 Polissamarbete 619 Polisutbildningen 615 Political Risk Map 364 Politisk vänsterextremism 82 Pollare 443, 444 Polykarbonat 446 Polytrust 26 Popular Front for Liberation of Palestine 93 Positivism 259 Positivistisk kriminologi 259 Presentationsteknik 200 Prestandabaserat 275 Primär sekretessbestämmelse 159 Principen att undvika katastrofer 313 Prioriterad tidsram 554 Prioriterad verksamhet 547, 553 Prioritera risker 331 Prism 106 Privat-offentlig samverkan 520, 523, 567, 645, 667 Proaktiva utredningar 575 Probability of adversary attack 336 Probability system effectiveness 336

Säkerhetsboken 3.0

Process 195, 431 Produkt 191 Produktförfalskning 143 Produktkalkyl 191 Professional Certified Investigator 243, 584 Professionalism 37, 39, 592 Professionella certifieringar 41 Professionens utveckling 36 Prognos 172 Projektet Argus 523 Projektet Griffin 523 Proportionalitet 295 Proportionalitetsprincipen 313 Protective Security 49 Provning och standardisering i Sverige 291 Pulver 505 Punktskydd 464, 465 Pyrolys 502 Påföljd 626 Pär Gunnarsson 645

R Radikalisering 88, 514 Radikaliseringsprocessen 88, 514 Radioaktiva hot 526 Radiostörning 116 Rak kolv 458 Ramavtal 298 RAM-metoden 335 Ramverk för informationssäkerhet 427 Ranasinghe Premadasa 92 Ras 677 Rational choice 258, 259, 262 Rationalism 257 Rationella människor 315 Reaktionsfasen 560 Reaktionsförmåga 355 Reaktiva utredningar 575 Reaktiv säkerhet 337 Realistiska händelser 331 Rebekah Brooks 420 Reclaim 82 Reclaim the City 663 Recovery point objective 547 Recovery time actual 557

Index

Recovery time objective 547 Registerkontroll 162 Rekvisit 125 Relatedness and Growth 208 Relationship Awareness Theory (RAT) 205 Religiös extremism 83 Resesäkerhet 387 Restvärde 187 Resultatbudget 194 Resultatrapport 194 Retorik 200 Return on investment 187 Revolutionärerna 82 Richard Wetzell 256 Richterskalan 109 Rikets säkerhet 131 Rikskriminalpolisen 614 Riksåklagaren 622 Riktighet 402, 409 Riktlinjer 285, 404 Rimlighetsprincipen 313 Risk 308 Riskacceptans 553 Riskanalys 287, 310, 319, 368, 522 Riskaptit 307, 319, 553 Risk Assessment Methodology 335 Riskbedömning 320, 370, 555 Riskbehandling 310, 336, 337 Riskfritt 308 Riskhantering 306, 309, 310 Riskhanteringspolicy 313 Riskhanteringsprocessen 309 Riskidentifiering 310, 314 Riskkriterier 312, 336 Riskkällor 314 Riskmatris 331, 522 Risknivå 313, 320 Risk- och sårbarhetsanalyser 565 Riskprioritering 330 Riskscenario 314 Risktriangeln 320, 334, 522 Riskuppfattning 319 Riskutvärdering 310, 336 Riskvärdering 310, 336 Robert-François Damiens 257

741

Roberto Saviano 77 Rodney King 539 Roland Larsson 672 Ronderande bevakning 689 Rory F. Knight 563 Rotationsgrind 444 Rullfall 458 Russell L. Ackoff 400 Rutinaktiviteter 263 Rutinbeskrivningar 285 Rymdväder 116 Rysk maffia 78 Rån 62, 128 Rälsbunden skjutgrind 441, 442, 444 Rättegången i allmän domstol 624 Rättshjälp 626 Rättsmedicinalverket 606 Rättsskyddsförsäkring 343 Röda Armé-fraktionen 91, 95 Rökdetektor 496 Röksugsystem 497 Rörelseenergi (kJ) diagram 688 Rörelseenergi (kJ) tabell 687

S Sabotage 130 SAF 36 Safety 49 Saffir-Simpson-skalan 115 Salivprovtagning 607 Samarbete för att bekämpa terrorism 520 Samhällets infrastruktur 48 Samla information 595 Samplande system 497 Samtycke 139 Sanderosion 677 Sannolikhet 112, 308, 327, 555 Sannolikhet/konsekvensmatris 331 Sannolikhetsbedömning 327 Sarbanes-Oxley Act 147, 306 Scenario 172 Scenarioanalys 315 Schablonmetoden 146 Scheins kulturmodell 214 Schweizerost-modellen 277 742

SECNET 245 Securitas 23, 27, 36, 102, 248, 632 Security 49 Security Industry Association 243 Security management 170 Security Manager 43 Security Manager-metoden 317 Security Service MI5 99 Security User 251 Seismiska system 466 Sekretariatet för säkerhet 392 Sekretess 159, 402, 409 Sekretessbelagd uppgift 159 Sekretessbrytande bestämmelse 159 Sekretessklassificering 412 Sekretesskydd 413, 457 Sekretessmarkering 160 Sekretess och beredskap 392 Sekretessreglerad uppgift 159 Sektionering av stora byggnader 490 Sekundär sekretessbestämmelse 159 Sendero Luminoso 104 Sergeant-at-arms 79 Seriebrottslighet 75 Sex grundläggande frågor 594 Sexualbrott 63 Sexuella trakasserier 591 Siegfried Hausner 95 Signalskydd 422 SIG Security 246 Sigvard Brännström 230 SikkerhedsBranchen 250 Single Loss Expectancy 325 Situation Centre 97 Situationell brottsprevention 259, 263, 265, 266 Självbehåll 343 Självförsvar 132 Självinsikt 205 Självkostnad 191 Självkostnadskalkyl 191 Självmordsterrorism 93 Sjöfartsskyddskontrollant 538 Sjörättsdomstolen 625 Sjörövare 76

Säkerhetsboken 3.0

Skada 325 Skadegörelse 130 Skadekostnad 223 Skadestånd 144 Skaffar utrustning 517 Skalskydd 30 Skiljenämnden 625 Skimming 128 Skjutgrind 441, 442 Skogsbrand 677 Skolbränder 65 Skolskjutningar 58 Skred 678 Skrivare 413 Skum 505 Skydda utredningen 594 Skydd av familjen 371 Skydd för fastigheter 379 Skydd för hotade 619 Skydd i bostaden 379 Skydd mot anlagd brand 486 Skydd mot avlyssning 424 Skydd mot olyckor 136 Skydd mot uppkomst av brand 489 Skydd på arbetsplatsen 379 Skydd på djupet 273 Skydd på stan 371 Skyddsglas 451 Skyddsklass 436, 447, 450 Skyddslag (2010:305) 156 Skyddsnivå 446 Skyddsobjekt 157 Skyddsperson 368, 394 Skyddspersonens profil 369 Skyddsrum 135 Skyddsutrustning 376 Skyddsvakt 157, 538 Skyddsvisitation 132 Skyddsväst 376 Skyddsåtgärdernas ordning 274 Skydd & Säkerhet 251 Skydd till fots 386 Skydd under transport 383 Skydd vid bilresor 383 Skydd vid flygresor 384

Index

Skydd vid konferenser 415 Skydd vid tågresor 386 Skywiper 667 Slaggrind 441 Släckmedel 505 Släcksystem 506 Smarta mål 176 SM-metoden 317 Smuggelgods 71 Snabbgrind 441 Snatteri 127 Sociala media 404 Societè de Surveillance et Sécurité 28 Soleruption 116 SORM 106 Spaning 517 Spearhead Production 251 Specialdomstol 625 Special Operations Executive 90 Spionage 105 Spioneri 131 Sprängmedel 69 Spår 584 Spårbarhet 403, 411 Spår på brottsplats 606 Spårsäkring i sexualbrottsärenden 606 Spärrfall 458 Spärrspetsar 442, 444 SSF 200 447 Staketmonterade system 467 Standardavtal 297 Standarder för fordonshinder 684 Standarder och normer 291 Stasi 106 Stationär bevakning 690 Statistik och rapporter 328 Statsterrorism 93 Stegkalkyl 193 Sten Söderberg 236 Stiftelsen Tryggare Sverige 635 Stockholms handelskammare 577 Stockholmssyndromet 674 Stoppbom 446 Storm 679 Stormen Gudrun 568

743

Straffansvar 256 Straffrättsligt ansvar 144 Strategi 173 Strategiska planer 170 Strategisk styrning 172 Strutsbeteende 330 Strävan efter en ny säkerhet 664 Stuxnet 667 Styrande 204 Styrande dokument 284, 286 Styrdokument 431 Stödjande 204 Stödprocess 196 Stöld 128 Stöld av företagshemligheter 591 Stöldbegärligt objekt 265 Stöldfallet 128 Stöldskyddsföreningen 250, 291 Stöldskyddsföreningens skyddsklasser 447 Stöldskyddsskåp 460 Subjektivt rekvisit 125 Svarta svanar 327, 329 Svarta tigrarna 92 Sven A Eriksson 26 Sven Arne Eriksson 607 Sven Barck-Holst 48 Sven Philip-Sørensen 28 Svenska Arbetsgivareföreningen 36 Svenska Bevakningsföretag 248 Svenska Brandredskapsföretag 249 Svenska Carnegie Institutet 240 Svensk Brand & Säkerhetscertifiering AB 301 Svensk Elstandard 291 Svensk förening för sjukvårdssäkerhet 246 Svensk kod för bolagsstyrning 306 Svensk maffia 78 Svensk Nattvakt 236 Svensk Nattvakt i Stockholm 28 Svensk standard och normer 293 Svensk Säkerhets Service 29 Sveriges Kommuner och Landsting 59 Sveriges Kommunistiska Parti 82 Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund 249

744

Sveriges rättsväsen 612 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 291 Svetsade nät 439, 442 Svindleri 129 SWEDAC 292 Swedish Defence League 82 Swedish Risk Management Association 246 Swedish Standards Institute 291 SWEGROUP 250 SWEGUARD 301 SWELARM 248 SWESEC 248 SWOT-metoden 194, 217 Synliga detektorer 463 Synlig kameraövervakning 473 Systematiskt arbetsmiljöarbete 134, 365, 491 Systematiskt brandskyddsarbete 491, 494 Systematiskt riskhanteringsarbete 313 Systembeskrivning 407 Systemlåsning 457 Sårbarhet 321 Säker containerfrakt 72 Säkerhet 49 Säkerhet 2020 632 Säkerhetens gradvisa förfall 276 Säkerhet i vårt samhälle 49 Säkerhet Plus 251 Säkerhet på djupet 273 Säkerhetsadministratör 198 Säkerhetsansvarig 162, 198 Säkerhetsavstånd från bomber 530 Säkerhetsbranschen 247, 248 Säkerhetschef 36, 198 Säkerhetschefens placering 199 Säkerhetschefens uppgift 170 Säkerhetschefs arbetsuppgifter 222 Säkerhetschefsyrket 40 Säkerhetsdörr 30, 454 Säkerhetsetik 232 Säkerhetsglas 453 Säkerhetshandläggare 198 Säkerhetsintroduktion 217 Säkerhetsklass 162 Säkerhetskopia 419

Säkerhetsboken 3.0

Säkerhetskostnad 223 Säkerhetskultur 213, 214 Säkerhetskänslig verksamhet 161 Säkerhetsledning 43, 170 Säkerhetsmarknaden 247 Säkerhetsmedvetande 213, 215 Säkerhetspolicy 228, 289 Säkerhetspolisen 98, 614 Säkerhetspolitik 48 Säkerhetssamordnare 198 Säkerhetsskydd 49, 161 Säkerhetsskyddschef 161, 162, 199 Säkerhetsskyddslag (1996:627) 161 Säkerhetsskåp 461 Säkerhetsspecialist 198 Säkerhetsåtgärder 145 Säkert rum 381 SäkForum 247 Säkra skolor 66 Sälja in säkerhet 184 Särkintäkt 191 Särkostnad 191

T Taggtråd 440, 442 Taggtrådshinder 440 Taimour Abdulwahab 84, 94, 519, 665 Tekniska certifieringar 41 Tekniska fel 555 Tekniska hjälpmedel 321 Teknisk livslängd 186 Tekniskt skydd 418 Telefonavlyssning 424 Telekommunikation 421 Teori X 210 Teori Y 210 Termiskt härdat säkerhetsglas 453 Terrorattacker utomlands 96 Terrorhotet 97 Terrorism 90 Terrorismen i framtiden 104 Terrorism och turism 101 Terrorism och utlandsresor 101 Terroristorganisationer 93 Terrängföljande detektor 463

Index

Testar säkerheten 517 The EU Terrorism Situation and Trend Report 99 The National Counterterrorism Center 530 Theodore Kaczynski 519 The Swiss cheese model 277 Thomas Berglund 28 Thomas Lundin 647 Thomas Rimér 14 Threat Advisory System Response 99 Tidsberoende 323 Tieto Enator 322, 568 Tigerkidnapping 634 Tillfällesstruktur 264 Tillförlitlighet 402 Tillgänglighet 402, 409 Tillhållarlås 455, 458 Timothy McVeigh 519 Tips 584 Tjänsteplikt 137 Toleranshöjning 353 Tommy Nielsen 648 Totalförsvarets forskningsinstitut 527 Totalförsvarets signalskyddsavdelning 422 Totalt täckningsbidrag 192 Traffic light protocol 412 Trakasserier 360 Transaktionell 204 Transformativ 204 Transparens 295 Transporttjänsten 627 Trapphus 498 Tredje land 139, 151 Triaderna 77 Trolöshet mot huvudman 130 Tromb 115 Tryckavkännande system 466 Trycke 458 Tryckesfall 458 Tryckfrihetsförordningen 140 Trygghetsförstärkande 268 Trygghetskamera 381 Tsunami 113 Tulltjänstemän 537 Tullåtgärder 145

745

Tvist 590 Tvåfaktorsteorin 211 Tyco International 147 Tylenol 143, 563 Typologi av våld 55 Tystnadsplikt 155 Täckningsbidrag 191 Täckningsgrad 192

U Ulf Åsgård 56 Ulika Bidegård 673 Ulrich Wessel 95 Ulrike Meinhof 95 Under fångenskap 395 Under resan 389 Underrättelseofficerare 106 Underwriters 341 Uniformsyrke 40 Uppdragsbeskrivning 297 Uppföljning 178 Upphandling 294 Upphandlingsförfarandet 294 Upphovsrätten 142 Upplevd otrygghet 271 Upplopp 541 Upplysningsplikt 154 Urban Doverholt 649 Urvalsförfarande 298 Usama bin-Laden 99, 102, 103 Ustaja 94 Utbetalning 185 Uteslutningsgrund 299 Utgift 185 Utlämnande av uppgift 160 Utomhusdetektor 462 Utpressning 129, 363 Utpressningsfallet 128 Utredning 572 Utredningar på arbetsplatsen 582 Utredning på arbetsplatsen 574 Utredningsprocessen 588 Utrymning 498 Utrymningslarm 496 Utrymningsmask 499 746

Utrymningsväg 498 Utse en utredare 591 Utvecklingsarbete 197 Utvärderingsgrund 297 Utvärderingskriterier 300, 312, 553

V Vad händer om … ? 326 Vakenhet 354 Valv 461 Vandalskydd 451 Vandalskyddande glas 451 Vapeninnehav 68 Varningsklasser 108 Varseblivning 354 Varumärkeslag 141 Varumärkesskydd 142 Varusmuggling 75 Vatten 505 Vattendimma 506 Vattensprinkler 506 VEI-skalan 110 Vendeltiden 22 Verklig återställningstid 557 Verksamhetsanalys 430 Verksamhetsplanering 172, 181 Verksamhetsstyrning 170 Very Important Person 368 Vibration 468 Videobaserad detektion 470 Videokassettbandspelare 476 Video Surveillance as a Service 476 Vid frihetsberövande av polis 391 Vikgrind 441, 442 Vilfredo Pareto 338 Vilka uppgifter får man registrera? 580 Vindstyrka 114 Virtual Private Network 427 Vision 172 Vit makt-miljön 83 Vit makt organisationer 81 Vittnen 596 VIVA 264 Vladimir Putin 662 Vladimir Rolović 94, 520 Säkerhetsboken 3.0

Volymetrisk detektor 464 Volymskydd 465 Vridbom 441 Vulkanutbrott 110 Våld 132 Våld i skolan 56 Våld på arbetsplatsen 55 Våldsamt upplopp 86 Våldsbejakande extremism 87 Våldsbejakande islamistisk extremism 87, 88 Våldsmonopol 165 Vållande till annans död 126 Vållande till kroppsskada 126 Väderutveckling 108 Vägledningar 285 Väktare 536 Väktare med ordningsvaktsförordnande 690 Väktare med skyddsvaktsförordnande 691 Väl brandskyddat hotell 493 Värdeförvaringsenhet 461 Värdera information 599 Värderingar 230 Värmebölja 117 Värmedetektor 497 Värmeförstärkt glas 453 Vätskebrand 504 Walter Bradford Cannon 560 Wayne Gretzky 632 What if? 326 Whistle blowers 239 Whitfield Diffie 425 WHOs ekologiska förklaringsmodell 59 Will Schutz 209 Wired Equivalent Privacy 426 Worldcom 147 World Trade Centre 92

Å Åklagarmyndigheten 621 Åklagaryrket 622 Åska 115 Återbetalningsmetoden 188 Återförsäkring 341 Återkomsttid 112 Åtgärder för kontinuitet 558 Åtgärder för återställning 558 Åtgärder vid en nödsituation: 558 Åtgärder vid hot 375 Åtgärdsväktare 690 Åverkan 130

Ö Ökad privatisering 634 Öka motståndskraften 321 Ömsesidigt erkännande 295 Öppenhet 295 Öppna utredningar 575 Överfallslarm 381 Överförd hotbild 362 Överföring av sekretess 159 Översvämning 111, 679 Övertändning 502 Övervaka och granska 343 Övervakningsutrustning 151

Y Yrkesman 37 Yrkesnormer 39 Yttrandefrihet för tjänstemän 158 Yttrandefrihetsgrundlagen 140

Index

747

748

S채kerhetsboken 3.0

Wermdalen Nilsson

Pionjären inom svensk säkerhetslitteratur

Säkerhetsboken innehåller bland annat: • • • • • • • • • • • •

Hotbilden Säkerhetsledning Rollen som säkerhetschef och etik Kriminologi och säkerhetsprinciper Administrativ säkerhet Riskhantering Personalsäkerhet Informationssäkerhet Fysisk säkerhet Skydd mot terrorism Kris- och kontinuitetshantering Utredningar

Besök www.säkerhetsboken.se för mer information.

ISBN 978-91-633-1236-6

9 789163 312366

SÄKERHETSBOKEN 3.0

Säkerhetsboken tredje utgåvan beskriver säkerhetsarbetets bredd på ett överskådligt sätt. Boken ger en bra introduktion och kan vara en inspirationskälla för både VD och andra beslutsfattare i ledningsgruppen, för säkerhetschefer och studenter som vill sätta sig in i den utmanande uppgiften att leda säkerhetsarbetet på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Säkerhetsboken används som kurslitteratur både vid internutbildningar och inom akademisk utbildning.

Hans Wermdalen skrev första utgåvan av Säkerhetsboken 1992, det var den första moderna svenska säkerhetsboken som beskrev säkerhetsarbetet för företag och offentlig sektor. Boken var nydanande, inspirerande och formade säkerhetsarbetet inom näringslivet och mycket av den senare litteraturen.

Den tredje utgåvan är reviderad och uppdaterad med bl.a. den nya kameraövervakningslagen och kapitlet Säkerhetsledning som beskriver hur man leder säkerhetsarbetet.

Säkerhetsboken Hans Wermdalen, CPP Klas Nilsson, CPP, PCI, PSP

3.0