9789127422155

NO-boken GRUNDBOK

Lennart Enwall • Birgitta Johansson • Gitten Skiöld

Innehåll Upptäck naturen! 4 NATUR & KULTUR Box 27323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare och textredaktör: Lisa Östh Grafisk form och omslag: Anita Dolmark och Kari Wahlström/KariDesign Repro: Done

Rymden 6 Solen och planeterna 8 Månen 10 Hitta stjärnor 12 Jorden 14

Hösten 16 Varför blir löven röda och gula? 18 Träd 20 Svampar 23 Ekorrar 24 Dags att skörda 26

Vatten 28 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. © 2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson, Gitten Skiöld och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2011 Första utgåvans första tryckning ISBN: 978-91-27-42215-5

Vatten kan se olika ut 30 Blanda och lös upp 32

Luft 34 Undersök luft 36

Din kropp 38

Våren 68

Skelett och leder 40 Muskler 41 Lungor, hjärta och blod 42 Mage och tarmar 44 Maten 46 Sömn 47 Hjärnan 48 Olika sinnen 50 Syn 52 Hörsel 53

Fåglar 70 Stannfåglar och flyttfåglar 72 Myror 74 Fjärilar 75 Vårblommor 76 Brännässlor 77 Tid att så 78 Grönsaker 79 Vårlek 80

Vintern 54

Ungarna leker och lär 84 Bär 86 Flugor och andra små insekter 88 Bin 90 Spindlar 92 Ormar 93 På bondgården 94 Kor 95 Grisar 96 Höns 97 Växter på bondgården 98

Djuren på vintern 56 Fåglarnas mat 57 Vem har varit här? 58 Vargen 60 Mossor och lavar 61 Vinterlek 62

Olika material 64 Sortera material 66

Sommaren 82

Allt som lever 100 Register 102

Vad är luft?

Kan du se luft?

Hur kan du känna luft?

Fiskar andas i vatten Du kan inte se luft. Den luktar inte, den smakar inte något, men du kan känna den. Pröva till exempel att vifta med en bok eller ett papper framför dig. Känner du luften nu?

I luften finns många olika gaser. Det finns mest av en gas som heter kväve. Andra gaser är syre och koldioxid.

Det finns syre i vatten också, men människor och de flesta djur kan inte andas i vatten. Det kan däremot fiskar.

Fiskar har inga lungor. I stället andas de med gälar. Det är tunna flikar som sitter på fiskens sidor. Fiskarna drar in vatten genom munnen och låter vattnet gå genom gälarna och ut igen.

Gälar

4

Syre är viktigt för människor och djur Varför måste du alltid andas in luft? Jo, det är för att du behöver gasen syre för att leva.

Du drar in luft med syre genom näsan och ner till lungorna.

När du har använt syret i kroppen, andas du ut en annan gas. Den kallas koldioxid.

Gröna växter gör syre Det är de gröna växterna, som gör allt syre som finns i luften. Syret bildas i växternas blad och sedan kommer det ut i luften.

För att det ska bli syre behöver växterna solljus och vatten. De behöver också gasen koldioxid. Koldioxid finns i den luft som vi och djuren andas ut.

Visst är det praktiskt? Växterna får koldioxid av oss och vi får syre av dem.

Det kallas fotosyntes.

koldioxid solljus syre

Har du hört att man ska prata med sina krukväxter, för att de ska växa bra?

Hur hänger det ihop, tror du?

Frisk luft Det är viktigt att luften vi andas är ren.

Men bilar och fabriker kan släppa ut ämnen som gör luften smutsig. Då är den inte längre bra att andas. Växterna mår inte heller bra av dålig luft. Därför arbetar många människor i olika länder för att luften ska vara ren.

Man försöker till exempel att rena luften i avgasrör och skorstenar, innan den släpps ut.

vatten

De gröna växterna släpper ut syre i luften, som vi människor måste ha för att leva.

5

Undersök luf När du viftade med papperet framför dig, kände du hur luften rörde sig. Du kan också känna luften, när det blåser. Här ser du några andra sätt att undersöka luft.

Tar luft plats?

Pröva vad som händer, när du blåser upp en ballong.

Ballongen blir större och större. Men till slut får det inte plats mer luft i den.

Samma sak händer, om du pumpar upp ett cykeldäck. Det går trögare och trögare att pumpa. Till sist ryms det inte mer luft i däcket. Det beror på att luften tar plats.

6

Väger luft?

Luften väger faktisk fastän den inte syns.

En liter luft väger ungefär ett gram.

Titta på bilden och pröva gärna själv.

Kall och varm luft Kall luft sjunker neråt. Det kan du känna, när du öppnar kylskåpet. Då sjunker den kalla luften ner mot golvet.

Varm luft stiger uppåt. Om du har badat bastu, har du säkert märkt att det är varmast på bänken som är längst upp i bastun.

Om en luftballong ska lyfta, värmer man luften inne i ballongen. Den varma luften rör sig uppåt, och efter en stund lyfter hela ballongen.

Du kan själv pröva att göra en pappersmobil.

Häng den ovanför ett element. Vad händer, när den varma luften stiger?

Vad händer med mobilen?

7

Hur skulle vi se ut om vi inte hade skelett?

Sover hjärnan på natten?

Varför slår hjärtat fortare när vi springer?

Vart tar maten vi äter vägen?

Din kropp är fantastisk I huden på dina fingertoppar finns mönster som är dina fingeravtryck.

Ingen annan har likadana fingeravtryck som du.

Ingen annan har heller exakt likadana ögon som du. Du kan förstås vara mycket lik någon, men det finns bara en enda person i hela världen som ser ut precis som du.

nacke axel bröst mage

svank

Som stenåldersmänniskan På stenåldern måste människorna gå och springa mycket för att skaffa mat och fly undan faror. I dag lever vi helt annorlunda. Men du mår ändå bäst om du rör dig mycket. Din kropp fungerar nämligen på samma sätt som stenåldersmänniskans kropp gjorde.

8

smalben

vad

Huden Alla djur har ett skydd runt sin kropp.

Fiskar och ormar har fjäll. Fåglarna har fjädrar. Vårt skydd kallas hud.

Huden hindrar smuts och bakterier från att komma in i kroppen. Den hjälper också kroppen att hålla lagom temperatur.

På fingrar och tår växer det hårda naglar. Vad har du dem till?

huvud

ansikte

Håret armbåge midja

I huden över nästan hela din kropp växer det hår. En del av dina hårstrån är långa och kraftiga, andra är små och tunna. Varför är det så, tror du?

handled armhåla

Tvätta händerna lår fingrar ankel

Tvätta alltid händerna, innan du äter och när du har varit på toaletten. När du tvättar händerna, sköljer du bort bakterier och virus. Då är det mindre risk att du blir magsjuk eller förkyld.

knä

9

Skele och leder Känn på ditt huvud, dina armar och dina fingrar. Under huden har du hårda ben. Benen sitter innanför musklerna och kallas för skelettet. Det håller upp kroppen som en byggnadsställning.

Skelettet skyddar särskilt viktiga delar av kroppen. Skallbenen skyddar din hjärna. Kotorna i ryggen skyddar nervtrådar, som går till och från hjärnan med signaler från din kropp. Revbenen skyddar ditt hjärta och dina lungor.

kranium

nyckelben skulderblad

revben

armbågsben

ryggrad

Skelettbenen möts i leder Skelettbenen sitter ihop med varandra med hjälp av leder. Lederna hålls ihop av starka töjbara band. De gör att du kan röra skelettbenen åt olika håll.

Det finns flera olika slags leder.

I axeln har du en kul-led. I knäet sitter en gångjärns-led. De fungerar inte riktigt likadant. Du kan jämföra dem om du prövar att röra axeln och knäet åt olika håll. Vad är det för skillnad?

Har du kul-leder eller gångjärns-leder någon annanstans, tror du?

höftben

lårben

knäskål

skenben När du föddes hade du ungefär 300 ganska mjuka ben i kroppen.

Många av dem växer ihop, då du blir äldre. När du blir ungefär 25 år, kommer du att ha 206 hårda ben i ditt skelett.

10

Muskler Varenda gång du gör en rörelse använder du dina muskler. Du har massor av muskler i kroppen, fler än 600 stycken. Den största är lårmuskeln. Den minsta är stigbygelmuskeln, som sitter inne i örat. Den är tunn som en sytråd.

Olika muskler När vi pratar om muskler, menar vi oftast skelettmusklerna. De heter så för de sitter fast i skelettets ben.

Du kan själv bestämma hur skelettmusklerna ska röra sig. De kan bli kortare eller längre. Om du till exempel böjer armen, känner du att musklerna på armens ovansida blir kortare. De drar ihop sig. Samtidigt blir musklerna på undersidan längre. De töjs ut.

De röda musklerna sitter fast i armens skelettben.

Den här muskeln blir kortare, när du böjer armen.

Den här muskeln blir längre.

Runt munnen sitter musklerna i en ring. När du ler använder du tio olika muskler.

Hjärtat är också en muskel. Men du kan inte styra över hjärtat. Det arbetar och pumpar blod ändå.

Om du använder dina muskler mycket, fungerar de bättre och du blir starkare.

11

Hur ser det ut i naturen på våren?

Varför ser det ut så?

Hur kan du känna att det är vår?

Det händer mycket i naturen på våren. Dagarna blir längre och solen värmer.

Snön smälter och jorden värms upp. Kylan försvinner ur marken. Nu kan växternas rötter börja suga upp vatten ur jorden igen. Knopparna på blommor, buskar och träd blir stora och slår ut.

Huggormen och andra djur som sovit under vintern vaknar och börjar leta efter mat. Sädesärlan och andra flyttfåglar kommer tillbaka. Nästan alla djur letar också efter någonstans att bo. De behöver ett bo till ungarna som föds på våren.

Sverige

Solen

På våren kommer Sverige närmare och närmare solen.

Dagarna blir längre och nätterna blir förstås kortare.

Den 21 mars är det vårdagjämning. Då är dagen och natten precis lika långa.

12

13

Fåglar

Koltrast

Fåglarna har mycket att göra på våren. Först måste de hitta ett bra ställe att bygga bo på. Och sedan ska de träffa en annan fågel att få ungar med.

Det är hanarna som letar efter en boplats. Det kan vara i en buske eller ett träd, i en skogsdunge eller i en del av en hage. När fågelhanen har hittat ett område som passar honom, talar han om det för andra fåglar. Då sjunger han.

Fåglarna har revir Det område, som en fågel väljer att bo i, kallas revir.

Det ska vara en säker plats. Och där ska finnas tillräckligt mycket mat för fågelfamiljen.

Olika sorters fåglar har olika slags revir. En liten fågel behöver ett mindre revir än en stor.

Hanen försvarar sitt revir, så att ingen annan tar det. Det gör han genom att sjunga på ett särskilt sätt.

Sången betyder ”Det är upptaget! Kom inte hit!”

Honan flyttar in Fågelhanen sjunger också för att locka till sig en hona. Då betyder sången ”Kom hit!”

Om honan tycker att hanen och reviret är bra, börjar de att bygga sitt bo. Man säger att fåglarna häckar.

Talgoxe

14

Äggen ruvas Hanen och honan parar sig. Sedan lägger honan sina ägg i boet. Hon ligger på äggen för att skydda och värma dem. Det kallas för att ruva. Äggen måste vara varma för att fågelungarna ska kunna växa inne i dem. När honan ruvar, får hon mat av hanen.

Ungarna kläcks och växer Efter ett par veckor är fågelungarna färdiga.

Då kläcks äggen och ungarna kommer ut.

Fågelungarna behöver äta nästan hela tiden, eftersom de växer fort. På ungefär tre veckor blir småfåglarnas ungar så stora att de kan göra sin första provflygning.

De stora rovfåglarnas ungar behöver flera månader för att bli flygfärdiga.

Gräsanden bygger sitt bo på marken av mjuka ejderdun. Där ligger honan och ruvar äggen.

Sången tystnar När fåglarna lagt sina ägg hörs inte fågelsången så ofta längre.

Vad beror det på, tror du?

Blåmesen bor ofta i en holk.

Ungarna matas med larver.

15

Stararna bor i England, Holland eller Belgien under vintern.

Sånglärkan flyttar till Italien och Frankrike.

Stannfåglar och fly fåglar På våren och sommaren ser och hör vi många olika fåglar. Men då hösten kommer blir det ont om mat för dem. Insekterna dör och växterna vissnar. Det är svårt att hitta något att äta, när det är kallt och dagarna är korta.

Det finns fåglar som klarar att stanna kvar i Sverige hela året. De kallas stannfåglar. Men de flesta är flyttfåglar. De flyttar till varmare länder och bor där över vintern.

När det blir vår kommer flyttfåglarna tillbaka till Sverige. Då är det tid att leta efter revir, sjunga, bilda familj och få nya ungar igen.

Varför tror du att flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige?

16

Sädesärlorna bor ofta i Grekland, Turkiet eller Spanien.

Fågelfakta • •

•

Det finns ungefär 250 fågelarter som häckar i Sverige.

Den minsta fågeln i världen är bi-kolibrin.

Den väger 2,5 gram och blir 5 cm från näbben till stjärten. Hjärtat kan slå 1 300 slag per minut.

Kungsfågeln är Sveriges minsta fågel. Den väger 6 gram.

Här ska du få läsa om tre fåglar, som flyttar till Sverige på våren.

Sånglärka

Stare

Sånglärkan När snön smälter kommer sånglärkorna hit från Italien och Frankrike. De trivs på åkrar och ängar, där de gärna gömmer sina bon finurligt på marken.

Då en lärka sjunger, står den alldeles stilla högt upp i luften och drillar länge.

Staren Stararna bor i England, Holland eller Belgien under vintern. De kommer till Sverige tidigt på våren. Ofta bygger de bo i holkar och under tegelpannor.

Det låter som om hanen gnisslar och visslar när han sjunger. Han är också duktig på att härma andra fåglar.

Sädesärlan Sädesärlorna bor ofta i Grekland, Turkiet eller Spanien över vintern.

I april flyttar de till Sverige. De bygger sina bon i stenrösen och under tak.

Sädesärlorna rör sig snabbt och hoppar skickligt undan för andra djur, till exempel katter som vill ta dem.

Sädesärla

17

Myror Myror är viktiga i naturen. De äter många skadeinsekter, som förstör träd och andra växter. Dessutom blir myrorna ofta själva mat åt fåglar.

Myrornas vapen Om du håller handen över en myrstack, blir myrorna rädda. De tror att du är ett hot och försvarar sig. Då vänder de sina bakdelar uppåt och sprutar ut ett gift.

Giftet heter myrsyra. För oss svider det bara på huden. Men små insekter dör av myrsyran.

Vilka bor i myrstacken?

I en myrstack bor flera tusen myror. Vi brukar dela in dem i tre grupper. Det är drottningar, hanar och arbetare.

Nykläckta drottningar och hanar har vingar. När de har parat sig, tappar de vingarna. De myror vi oftast ser är arbetare. De är honor.

18

Myrors antenner Myrorna pratar med varandra med hjälp av sina antenner.

Drottning

Hanar

Arbetare

Drottningarna lägger sina ägg långt inne i myrstacken. Där finns barnkammare, som är fulla av ägg, larver och puppor.

Hanarnas uppgift är att para sig med drottningarna.

Efter parningen dör hanarna.

Arbetarna samlar in mat. Det kan vara svamp, frön och insekter. Dessutom matar arbetarna larverna.

Några av arbetarna försvarar stacken mot andra myror. De kallas soldater och har kraftiga käkar som de kan bitas med.

Fjärilar Fjärilar har tunna, tunna vingar, som är bra att fladdra med. Vingarna har ofta vackra mönster i glada färger.

Färgerna gör att fjärilen är lätt att känna igen. Fåglar tycker om att äta insekter, men fjärilar smakar ganska illa. Det kommer fåglarna lättare ihåg, när de ser färgerna och mönstret på fjärilens vingar. Då slipper fjärilen att bli uppäten.

Från ägg till fjäril

1 På våren lägger fjärilshonan sina ägg på blad.

Fjärilar har snabel Fjärilen flyger från blomma till blomma för att få mat. Med sin långa snabel dricker den blommornas saft. Saften kallas nektar.

Fjärilen dricker också vatten med sin snabel. När snabeln inte används är den ihoprullad.

2 När äggen kläcks kommer det ut larver. De ser ut som små maskar.

Larverna behöver mycket mat för att växa och de äter av bladen.

3 Efter några veckor blir larverna puppor.

4 Till sist kryper den färdiga fjärilen ur puppan

Påfågelöga

19