9789127144699 by Smakprov Media AB

:  

ducerade mindfulness i vården i Sverige. Hon är psykiater och senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet samt författare till en rad uppmärksammade böcker, romaner såväl som facktitlar inom mindfulness och DBTbehandling (dialektisk beteendeterapi).

:  

Mindfulness är ett sätt att träna och forma sin hjärna. Genom att styra uppmärksamheten kan vi ta oss ur tankemönster som leder till nedstämdhet och depression – eller bara bli bättre på att fokusera på nuet. Parallellt med att kunskapen om hjärnan ökat explosionsartat har mindfulness blivit en erkänd behandlingsmetod inom vården och en metod för att höja effektiviteten i företag. Med hjälp av neurovetenskapen förstår vi allt bättre vilka delar i hjärnan som arbetar när vi tränar mindfulness och varför det fungerar.

Åsa Nilsonne är en av dem som introducerade mindfulness i Sverige och hon visar här hur modern neuropsykologi kan möta och fördjupa den kunskap som finns inom mindfulnesstraditionen.

Allt du gör, gör du just i nuet. Det är i

Ås a Nilsonne Mindf ulness i hj är nan

Åsa Nilsonne är en av dem som intro-

Mindf ulness i hj ärnan

Åsa Nilsonne Mindfulness i hjärnan

nuet du köper och säljer, bråkar och blir sams, arbetar och roar dig. Det är i nuet du säger upp dig impulsivt, äter eller dricker för mycket eller skriker åt dina barn. Det är i nuet dina problem uppstår och det är i nuet du behöver lösa dem. Du ägnar antagligen en hel del tid och energi åt att ångra det du gjort, eller att planera att göra annorlunda i framtiden, men det är i nuet du måste upp till bevis. Din uppmärksamhet är antagligen ditt vassaste redskap för att påverka ditt liv, men du måste lära dig hur du ska använda den på bästa sätt. Lyckligtvis är detta något du kan lära dig och med tiden bli allt bättre på. Den här boken är ett försök att beskri-

va vad vi nu vet om de psykologiska processer vi använder oss av när vi tränar mindfulness, hur det ser ut i våra hjärnor medan vi håller på, och efteråt.

ISBN 978-91-27-14469-9

N Y OM A R BETA D U TGÅVA 9 789127 144699

Nilsonne_omslagsorig.indd 1

2016-01-08 10:36

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 2

2016-01-11 16:09

Innehåll Inledning

Mindfulness gör entré i mitt liv Om kemi, psykologi och mindfulness En bok om mindfulness i hjärnan

15 22 30

1. Vår föränderliga hjärna

Hjärnan i arbete 42 Påverkas hjärnan av mindfulness? 45 En liten roadmap över hjärnan för mindfulnessintresserade 48 Nätverk 53 Enskilda arbetsplatser 54 Neuroplasticitet 60 Hjärnan och generna – mer plasticitet! 65 2. Om uppmärksamhetens kraft – Observera

Mindfulness, uppmärksamheten och nuet 78 Erika och uppmärksamheten 79 Uppmärksamhetens två lägen 87 5

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 5

2016-01-11 16:09

Hur kommer det sig att vi uppmärk sammar det vi uppmärksammar? 91 Den inre arbetsbänken 95 Erika, repris – nu med mer mindful ness kring uppmärksamheten 97 3. Om tankar och känslor – Beskriv

103

Tankar 107 Känslor 111 Positiv och negativ affekt 114 Att reglera känslor 118 Att inte döma eller värdera 123 Erika, ny repris – nu med ännu mer mindfulness 126 4. Om mål och beslut

131

Mål 135 Personliga mål 136 Målkonflikter 142 Beslut 144 Belöning och bestraffning 146 Erika en gång till – nu med mindful ness kring mål och beslut 149 5. Mindfulness i vården

157

Friskt och sjukt? 161

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 6

2016-01-11 16:09

Meta-analyser 164 MBSR (Mindfulness-Based Stress Reduction) 170 MBCT (Mindfulness-Based Cognitive Therapy) 172 DBT (Dialektisk beteendeterapi) 173 Verkningsmekanismer i vårdvardagen 177 Mindfulnessträning – biverknings fritt och ofarligt? 179 6. Om mindfulness, andlighet och förändrade medvetandetillstånd

183

Om olika medvetandetillstånd 187 Droger som förändrar vårt medvetande 191 Andlig kris 196 7. Slutord och en kritisk blick på mindfulnesslandskapet

199

En liten reflektion om klinisk kunskap

204

Tack Referenser och lästips

211 213

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 7

2016-01-11 16:09

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 8

2016-01-11 16:09

Inledning

Den som vill förstå själen behöver förstå hjärnan. – PATRICIA CHURCHLAND

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 9

2016-01-11 16:09

Frsommar 2015

Jag skriver på den nya upplagan av Mindfulness i hjärnan, som först kom ut 2009. Samtidigt läser jag tre nyutkomna, vitt skilda böcker. En om revolutionär konst, en om trädgårdar och en om Ivan Lönnberg, en svensk konstnär som dog under första världskriget efter att ha tagit värvning i främlingslegionen. Till min överraskning upptäcker jag att böckerna jag läser, och den jag skriver, har något gemensamt, på djupet. Först den revolutionära konsten. Birgitta Holm är professor i litteraturvetenskap, hennes bok heter Språnget ut i friheten. Om ögonblicket då konsten blir revolutionär. Hon diskuterar konstens uppdrag i våra liv och samhällen och citerar den ryske formalisten Viktor Sklovskij: ”Konstens uppgift är att väcka livet till liv på nytt. Göra världen sinnligt närvarande. Få oss att känna att tillvaron finns. Återskapa förnimmelsen av livet.” Och hur

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 10

2016-01-11 16:09

ska detta ske? Genom ”den avskalade blicken som ser allt på nytt”. Detta hade lika gärna kunnat vara ett försök att fånga kärnan i det undanglidande begreppet ”mindfulness”. Över till trädgårdarna. Ronny Ambjörnsson är idéhistoriker och har skrivit Den hemliga trädgården. Om trädgårdar i litteratur och verklighet. Där hittar jag följande citat av filosofen Epikuros (341– ca 270 f.Kr.): ”På samma sätt som det är meningslöst med mediciner som inte botar kroppslig sjukdom är det med en filosofi som inte lindrar själens smärta.” Epikuros ville befria människan från oro. Han anlade något som kanske bäst kan beskrivas som en terapeutisk trädgård där människor kunde odla intellektuell och emotionell medvetenhet. Resultatet skulle bli ataraxia, som kan översättas med sinnesfrid eller lugn i själen. För att nå dit behöver människan bland annat befria sig från falska föreställningar. Trädgården beskrivs också som en plats där hon kan odla acceptans i nuet – ingen växt kan skyndas på, den tar den tid den tar att växa. Även denna text hade kunnat bli en introduktion till en mindfulnesskurs eller retreat.

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 11

2016-01-11 16:09

Till sist Sören Björklunds Ivan Lönnberg. Konstnären som stupade i första världskriget. Ivan Lönnberg, begåvad konstnär, lämnar det glada studentlivet i Paris för första världskrigets skyttegravar. Han vill stå upp för civilisationen, mot barbariet. Han väljer det han anser vara en moraliskt korrekt handling, trots att han aldrig tidigare har visat något intresse för det militära. Han handlar, om än något impulsivt, i överensstämmelse med sina övertygelser om vad som är rätt att göra. Han dör på slagfältet, 26 år gammal. Jag läser, och tänker på vår ständiga mänskliga strävan mot något bättre. Vi vill uppleva stunder av frihet och klarsyn. Vi vill befria oss från att ständigt se nuet ur det förflutnas begränsande perspektiv. Vi vill bli förundrade över våra upplevelser. Vi vill lösgöra oss från den ständigt lurande rädslan och oron. Vi vill kunna handla på ett sätt som vi är nöjda med. Dit strävar konsten och filosofin, dit strävar våra omåttligt populära actionhjältar i olika skepnader som om och om igen räddar världen från ondskans mörka och expansionistiska krafter. Den som börjar träna mindfulness kastar sig in i samma projekt. Här finns tekniker för att vara

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 12

2016-01-11 16:09

vaken i ögonblicket. Vi kan lära oss att låta varje intryck komma som för första gången, lära oss att ställa hela barlasten av åsikter och minnen och förväntningar åt sidan. Vi kan träna upp vår förmåga att vara mer kärleksfulla eller mindre oroliga. Vi kan lära oss vilka mål vi ska sträva efter, så att våra handlingar för oss i den riktning dit vi vill komma. I dag kan vi börja länka ihop de här olika vägarna mot ett vaknare, lugnare, mer handlingskraftigt liv. Vi är på väg in i en helt ny förståelse av oss själva. Redskapet är den moderna neuropsykologin/neurovetenskapen, eftersom allt detta – våra sinnesintryck, hur vi reagerar på dem, våra känslor och våra handlingar – är produkter av vår hjärnas arbete. Frågan är hur intressant det perspektivet är – räcker det inte med att vi har konst och filosofi och historiskt unika möjligheter att välja mellan alternativa livsvägar? Tillför kunskap om hjärnan något väsentligt? Kanske inte. En stavhoppare kanske inte behöver några särskilda kunskaper om sina muskler, reaktionstider eller kostbehov. Jag skulle dock misstänka

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 13

2016-01-11 16:09

att få elitidrottare tränar utan att antingen själva ha en hel del kunskap om kroppen eller utan att vara coachade av någon som har det, helt enkelt därför att kunskap oftast leder till att man kan fatta klokare beslut. Jag är övertygad om att vi är på väg in i en era av självkännedom som kommer att revolutionera vår syn på oss själva och andra, och att det är kunskapen om hjärnans arbete som kommer att föra oss dit. Intresset för hjärnan har inte alltid varit så stort. De gamla egyptierna verkar inte ha varit överdrivet imponerade av den – hjärtat balsamerades och lades tillbaka i kroppen, men den dödes hjärna avlägsnades och kastades bort. Allteftersom tiden gick blev det dock uppenbart att hjärnan hade med människans själsliv att göra, med hennes personlighet, tankar och känslor. På grund av dess otillgänglighet och komplexitet är hjärnan det sista av människans stora organ som har blivit begripligt. I dag accelererar kunskapen om hjärnan i takt med att metoder för hjärnavbildning utvecklas och förfinas samt att duktiga forskare ställer relevanta frågor och genomför väldesignade försök. Vi börjar bli allt bättre på att matcha olika de-

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 14

2016-01-11 16:09

lar av hjärnan med de arbetsuppgifter de utför, och vi börjar därmed begripa hur hjärnan sköter, eller missköter, sin tjänst. Vi börjar förstå hur känsligt vår hjärna läser av vår miljö, och hur den ständigt formas av sina upplevelser. Vår kunskap är dock minst sagt ofullständig, men den växer explosionsartat. Jag gissar att många kan bli överraskade av att just mindfulness har visat sig vara ett användbart redskap i denna högteknologiska forskning. Mindfulness gör entré i mitt liv Över till mindfulness, detta svårfångade begrepp … Jag inleder med en formulering av Stefan Hofmann, psykologiprofessor i Boston, och medarbetare (2011): ”… a major aim of mindfulness meditation is to cultivate a more accurate view of how the mind operates and to raise awareness of the present moment by means of a process of phenomenological investigation”. En översättning skulle kunna vara att ett av de huvudsakliga målen med mindfulness är att odla ett mer korrekt sätt att förstå hur det mänskliga psyket fungerar och att höja medvetenheten i det enskilda ögonblicket genom en process av fenomenolo-

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 15

2016-01-11 16:09

giskt utforskande, det vill säga att varseblivning, tanke och känsla uppfattas som medvetandefenomen vars natur kan klargöras. I en av de mest citerade diskussionerna om hur man bäst definierar mindfulness föreslår Bishop och medarbetare (2004) två huvudkriterier för att ringa in begreppet: dels att vi medvetet väljer vart vi vill styra vår uppmärksamhet och tränar upp vår förmåga att fokusera på nuet, dels att vi förhåller oss till det som händer med öppenhet, nyfikenhet och acceptans. Under min utbildning i kognitiv terapi hade jag lärt mig att betrakta uppmärksamhet och varseblivning som aktiva processer, det vill säga något en individ gör, inte bara något som händer. En deprimerad människa uppmärksammar exempelvis huvudsakligen de dåliga nyheterna i tidningen, ser bara sura miner på tunnelbanan. Goda nyheter, eller ett leende ansikte bland medresenärerna går henne spårlöst förbi. Den som är deprimerad och går i kognitiv terapi kan få till hemuppgift att varje dag försöka hitta minst ett reportage i tidningen som är hoppfullt, roligt eller uppmuntrande, eller att identifiera minst tre personer på tunnelbanan som ser glada ut. Sedan

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 16

2016-01-11 16:09

får personen ifråga undersöka hur detta påverkar hans eller hennes sinnesstämning. I många fall minskar nedstämdheten till följd av att den deprimerade tar kontrollen över sin uppmärksamhet på det här sättet. Jag hade också lärt mig att både tankar och känslor påverkar hur vi tar in information, och att hjärnan inte alltid drar korrekta slutsatser av den information den tar till sig. Arbetsmetoderna var dock huvudsakligen grundade på klinisk erfarenhet, utan egentlig förankring i neurovetenskap. Så småningom började jag arbeta med dialektisk beteendeterapi (DBT), en mindfulnessbaserad psykoterapi som har utvecklats särskilt för personer som har svårt att reglera sina känslor. Detta är ett huvudproblem för dem som får diagnosen borderline personlighetsstörning (BPD), med en nyare beteckning kallad emotionellt instabil personlighetsstörning. (I fortsättningen kommer jag att hålla mig till den senare benämningen, utom när jag refererar till undersökningar där författaren själv har valt att säga ”borderline”.) Mindfulness blev en nyckelingrediens i terapiformen, eftersom metodens upphovskvinna Marsha Linehan, psykologiprofessor i Seattle,

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 17

2016-01-11 16:09

ville hjälpa patienterna att kunna uppleva och acceptera både sina inre upplevelser och det som hände i deras liv. Wupperman och medarbetare (2008) anser att borderlinepersonlighetsdrag kan förstås som en konsekvens av bristande mindfulness. Mindfulnesstraditionen innehåller en pedagogik för hur vi kan lära oss att förhålla oss till oss själva och vår omgivning på ett sätt som maximerar positiva emotioner och minimerar de negativa. Detta har visat sig vara till god hjälp för personer som har svårt att reglera sina känslor. Den som inte kan vara närvarande i sitt nu blir påtagligt handikappad i många situationer. Det gäller även den som inte kan förhålla sig kärleksfullt till sig själv och till andra. Genom mindfulnessarbetet inom DBT fick jag lära mig en mycket mer sofistikerad modell för att förstå uppmärksamhetens avgörande roll i våra liv, och mer genomarbetade metoder för att styra den. Som psykiater har jag fått vänja mig vid att inte alltid veta varför jag gör det jag gör. Det har varit ett medvetet val – hade jag blivit hjärtläkare hade jag vetat varför jag behandlade olika former av hjärtsvikt på olika sätt. Som lungläkare hade

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 18

2016-01-11 16:09

jag haft klart för mig på vilket sätt mina patienters lungor hade svårt att fungera, och hur medicinerna verkade. Den som arbetar med störningar vars symtom uttrycks som känslor, tankar och handlingar har inte haft den förmånen, eftersom hjärnans funktioner, i motsats till hjärtats eller lungornas, inte har varit kartlagda. Jag har ofta upplevt att jag legat några hundra år efter mina hjärt- eller lungläkarkollegor, hänvisad till att behandla symtom utan att veta vad de beror på, hänvisad till att gissa och till att hamna i konflikt med människor som gissar något annat. Att jag sedan började arbeta med mindfulness ökade motståndet ytterligare. Mindfulness har sitt ursprung i en buddhistisk religiös/filosofisk tradition där kunskap skapas genom självreflektion. Inom den moderna psykologin och neurovetenskapen bygger kunskapen i allmänhet på observationer av andra, och där finns en viss skepsis gentemot annorlunda sätt att undersöka mänskliga psykologiska processer. Mindfulness riskerar därmed att uppfattas som flum eller vidskeplighet, och den som arbetar med metoden kan ses som en vetenskaplig avfälling.

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 19

2016-01-11 16:09

Ett av skälen till att det uppstår så mycket förvirring runt mindfulness är att begreppet är förvetenskapligt. Det betyder att det saknas en formell, entydig definition. Detta blir uppenbart för den som ser på innehållet i några av de många kurser som erbjuds eller jämför de många böcker som finns att tillgå i ämnet. Detta har medfört en del starkt förenklade försök att tillämpa mindfulness. Exempelvis går det att lägga allt fokus på att ”vara i nuet”. Man kan då uppmanas att ospecifikt uppmärksamma nuet för att må bättre. Punkt. Problemet med det är att det finns en uppsjö av saker som pågår i nuet. Man behöver veta vilken aspekt av nuet man ska välja att uppmärksamma. Ens egna kroppsliga upplevelser i nuet? En annan människas kroppsspråk i nuet? Det man hör i nuet? Det man känner i nuet? Ens impulser i nuet? Och så vidare. Och sedan behöver man veta vilken attityd man ska ha till det upplevda, och hur man ska välja fokus. Enkla mindfulnesstekniker marknadsförs ibland som botemedel mot i stort sett allt som en människa skulle kunna vilja bli botad från. Detta fungerar förstås inte, vore det så enkelt skulle våra psykiatriska mottagningar inte ha långa väntelistor. Det här sättet att framställa mindfulness ser

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 20

2016-01-11 16:09

jag som en problematisk trivialisering (inte sällan kopplad till kommersialisering) av komplexa sätt att styra vårt medvetande, och deras verkningar. Bristen på entydig definition leder också till problem för mindfulnessforskningen – hur kan vi veta att olika forskare undersöker samma sak? Sedan har vi hela den terminologi som förekommer inom viss mindfulnesslitteratur, exempelvis loving kindness. Loving kindness-meditation syftar till att skapa ett mentalt tillstånd av villkorslös välvilja och omtanke riktad både mot andra och en själv. Ska vi tro att vi där har att göra med unika tillstånd som bara kan uppnås eller enbart har relevans inom en viss typ av mindfulnessmeditation? Eller handlar de om allmänna psykologiska fenomen? Liknande frågor uppstår även inom psykologin. Vad är en känsla? En affekt? Är arbetsminne och korttidsminne samma sak? Är operant betingning något som bara personer som går i en beteendeinriktad terapi har intresse av att veta något om, eller förekommer fenomenet även inom andra terapiinriktningar, men under ett annat namn? Finns det någon skillnad mellan mentalisering och theory of mind? Hur får vi svar på sådana frågor?

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 21

2016-01-11 16:09

Slutligen vill jag påminna om att mindfulnesstraditionen omfattar så mycket mer än tekniker för att arbeta med uppmärksamheten eller sinnestillstånd. Den ger oss en filosofi om hur verkligheten är beskaffad, en psykologi som beskriver hur vi förhåller oss till denna verklighet och en etik som säger oss hur vi bör handla. Därmed kan vi öka vår förmåga till empati och medkänsla – gentemot både oss själva och andra. Om kemi, psykologi och mindfulness Låt oss backa drygt 200 år, till 1810. Då var kemi en vetenskap som stod på tröskeln mellan det gamla och det nya, mellan det förvetenskapliga och den vetenskapliga disciplinens stringens. Förvetenskapligt, eftersom människor i tusentals år har varit fascinerade av metaller: av guld och silver, bly och järn. Kring metallerna rådde mystik: de betecknades ibland med ockulta symboler och tillskrevs mystiska egenskaper. Detta var ”kunskap” som ofta hölls hemlig, utom för särskilt utvalda/invigda. Olika skolor hade skilda uppfattningar om vad som var sant, och låg förutsägbart nog i fejd med varandra.

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 22

2016-01-11 16:09

Jöns Jacob Berzelius (1779–1848) hade kunnat ta sig för pannan som ung kemist. Han kunde konstatera att fältet var alldeles för ovetenskapligt och att gränsen mellan seriösa och oseriösa kemister var alldeles för oskarp för att han skulle vilja fortsätta inom ämnet. Han kunde ha avskräckts av att det fanns så många ur det gamla gardet som hade kontakter, positioner och materiella resurser nog att bromsa utvecklingen mot ett modernt, avmystifierat förhållande till naturens beståndsdelar. Han lät sig inte avskräckas. I stället verkade han för att bringa ordning och reda. Under den tiden började vetenskapen komma ikapp atomerna. Berzelius höll med de kollegor som ansåg att det vore rimligt att ordna grundämnena utifrån deras nyupptäckta atomvikter. Vidare såg han ett behov av beteckningar som skulle vara allmänna, begripliga och icke-sekteristiska, eller annorlunda uttryckt, ideologiskt neutrala. Han föreslog därför ett system som helt enkelt utgick från första bokstaven i grundämnets namn. Syre, oxygène på franska, skulle då skrivas som O. Väte, hydrogène på franska, som H. Fanns det redan ett grundämne som började på

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 23

2016-01-11 16:09

en viss bokstav skulle man lägga till nästa bokstav i namnet, så helium fick bli He. Berzelius vann så småningom gehör för sin idé och hans beteckningar är nu allmänt vedertagna och använda i alla länder. Ur den semantiska förvirringen kom därmed ordning. Med ordning kom möjligheten att dela kunskap, bedriva experiment, tillämpa den vetenskapliga metoden för att lära sig mer om grundämnenas egenskaper. Den kunskapen ersatte så småningom den vidskepelse och ockultism som hade präglat arbetet med metaller, gaser och legeringar – kemin blev därmed en modern vetenskap. I dag ser många det periodiska systemet som ett exempel på vetenskaplighetens tydlighet. En del kanske tycker att det står för en fantasilös reduktionism, men konsekvenserna av vår förståelse av naturens byggstenar går knappast att överskatta. Med korrekta kunskaper i kemi kan vi skapa läkemedel som påverkar en cells möjlighet att motstå hiv-infektion, ett chip till mobiltelefonen eller en plastpåse som är biologiskt nedbrytbar. Och ingen vetenskapsman ägnar sig längre åt att försöka göra om bly till guld, vilket frigör tid för annat, mer konstruktivt, arbete.

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 24

2016-01-11 16:09

På samma ställe som kemin stod när Berzelius trädde in på den vetenskapliga arenan tycker jag att mindfulness och delar av psykologin står i dag. Den här gången är det inte de minsta byggstenarna i vår värld som är i fokus, utan våra mentala fenomen som börjar bli förstådda och systematiserade. Det är processerna som gör att vi kan hämta in information om yttre och inre skeenden, och vår förmåga att styra dessa processer medvetet. Det är hur informationen sedan bearbetas, och hur vi kan påverka bearbetningen. Det är hur vi kan förstå våra känslor, och lära oss att leva med dem så att de är till nytta. Det är att få grepp om de processer som ligger bakom våra beslut och handlingar. Till slut är det att förstå våra komplicerade och nästintill livsviktiga relationer till andra. Det här är frågor som har sysselsatt människan i alla tider. Vi har fascinerats av oss själva precis som alkemisterna fascinerades av guld och bly, och nu börjar forskningen komma ikapp våra psykologiska processer. Kommer då ny kunskap om minne, uppmärksamhet eller förmågan att reglera känslor att hjälpa oss på samma sätt som kunskap om atomvikter hjälpte oss att identifiera, avmystifiera och

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 25

2016-01-11 16:09

kategorisera atomerna? Svaret måste vara ja. Under tiden växer kunskapen explosionsartat. Vi börjar ana hur hjärnan faktiskt gör när den försöker åstadkomma ett ändamålsenligt beteende utifrån individens aktuella behov. Det visar sig också att den är oändligt mycket mer formbar och dynamisk än vi tidigare trott, vilket är mycket goda nyheter för en psykiater! Jag ser ytterligare en intressant likhet mellan kemin för 200 år sedan och psykologin i dag. Så här skrev en läkarstudent efter ett seminarium om effekter av tidig psykologisk traumatisering där seminarieledaren hade diskuterat hur hjärnan förändras av att utsättas för långvariga starkt negativa känslor: ”Om känslor inte bara är psykologi måste man ju ta dem på allvar …” Jag har funderat mycket över den reflektionen. Uppfattas psykologi som ett ämne som inte behöver tas på allvar eftersom våra tankar, vår smärta eller vår uppmärksamhet primärt uppfattas som subjektiva företeelser som varken kan observeras eller kvantifieras? De tidiga kemisterna arbetade också med något som inte kunde ses med blotta ögat, inte ens med den tidens mikroskop: atomer. Det är lätt att förstå att många

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 26

2016-01-11 16:09

då hade svårt att tro på atomernas existens, eller åtminstone hade svårt att inse att det fanns en mening med att lära sig mer om dem. På samma sätt uppfattar jag att det kan vara i dag med våra psykologiska processer. I dag är det svårt att hävda att mindfulness ”bara” skulle omfatta subjektiva, ”psykologiska” processer som inte går att iaktta. Uppdelningen av människan i ”kropp” och ”själ” luckras upp alltmer, vilket visar sig bland annat i att det har blivit legitimt att undersöka mindfulnessrelaterade fenomen även inom den naturvetenskapliga forskningen. Till exempel har Schutte och medarbetare (2014) nyligen sammanfattat fyra studier som undersökt effekten av mindfulness på enzymet telomeras, sammanlagt undersöktes 190 deltagare. Enzymet bidrar till att förlänga våra telomerer, små intressanta strukturer som sitter i slutet av DNA-strängarna i våra celler, ungefär som det lilla plaströret längst ut på ett skosnöre. Telomererna blir kortare när vi åldras och även när vi utsätts för stark stress. Slutsatsen blev att ja, det går att påverka ett litet enzym inne i våra celler (vita blodkroppar i det här fallet) genom att ägna sig åt ”mindfulness meditation”. En annan aktuell studie får hjälpa oss med per-

Korrad Inlaga_Nilsonne_0111.indd 27

2016-01-11 16:09

:  

:  

Åsa Nilsonne är en av dem som introducerade mindfulness i Sverige och hon visar här hur modern neuropsykologi kan möta och fördjupa den kunskap som finns inom mindfulnesstraditionen.

Allt du gör, gör du just i nuet. Det är i

Ås a Nilsonne Mindf ulness i hj är nan

Åsa Nilsonne är en av dem som intro-

Mindf ulness i hj ärnan

Åsa Nilsonne Mindfulness i hjärnan

va vad vi nu vet om de psykologiska processer vi använder oss av när vi tränar mindfulness, hur det ser ut i våra hjärnor medan vi håller på, och efteråt.

ISBN 978-91-27-14469-9

N Y OM A R BETA D U TGÅVA 9 789127 144699

Nilsonne_omslagsorig.indd 1

2016-01-08 10:36