9789147097241

1b

Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1b. Detta innebär att ämnesplanernas betoning på ett kritiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt får en framskjuten plats, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utöver det innehåller boken ämnets traditionella områden – sociala relationer, kommunikation och massmedier, rättssamhället, arbetsmarknaden, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställnings­ tagande ligger i anslutning till den löpande texten.

Samhällskunskap

Samhällskunskap 1b Daniel West

Samhällskunskap 1b Daniel West

Best.nr 47-09724-1 Tryck.nr 47-09724-1

omslag2.indd 1

11-07-14 11.30.21

Innehåll: Om att påverka och att påverkas 6 Ringar på vattnet 7 Demokrati kräver kunskap 8 Genomgående teman 9

Kunskap och okunskap 10 Att tro eller veta 11 Vem ska man tro på? 17 Vetenskaplig kunskap 21 Källkritiska grundprinciper 23

Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder 27 Insamling av information 28 Metodiska förhållningssätt 30 Tekniker för insamling av information 31 Bearbetning 34 Presentation 37

Individen, samhället och kulturen 41 Samhället och sammanhanget 41 Formandet av en personlig identitet 42 Uppfostran och normer 42 Grupper, tillhörighet och social kontroll 45 Demokrati, diskriminering och fördomar 49 Social skiktning och status 53 Jämställdhet och könsmaktsordning 57

Samhälle i förändring 59 Allt är i rörelse 59 Allt fast förflyktigas 65

Demokrati och diktatur 68 Demokrati 69 Demokratins krav 71 Mänskliga rättigheter 72 Pluralism och engagemang 76 Demokratins kritiker 77 Diktaturer 80 Diktaturens för- och nackdelar 82

Statsskickets grunder 117 Den svenska författningen 118 Fyra grundlagar 120 Den svenska demokratins institutioner 125 Val i Sverige 126 Andra demokratiska statsskick 129

Riksdag och regering 138 Riksdagen 138 Riksdagens kontrollmakt 143 Regeringen 152 Statsförvaltningen 157

Kommuner, landsting och regioner 161 Förtroendevalda fritidspolitiker 162 Primärkommunernas ansvar 162 Kommunernas finansiering 164 Fullmäktige och kommunstyrelser 166 Kommunala nämnder 167 Kommunal förvaltning 168 Olika kommuner har olika förutsättningar 169 Landsting och regioner 171

EU – den europeiska unionen 172 Bakgrund 174 EU-förespråkare och EU-skeptiker 176 EU:s institutioner 178 EU:s befogenheter 184 Beslutsprocessen 185 Svensk och europeisk lagstiftning 187 EU-domstolen 187 EU:s budget 188 Framtiden för EU-samarbetet 189

Internationellt beslutsfattande 191 Förhandlingar mellan suveräna stater 192 FN – Förenta Nationerna 195 Icke-statliga aktörer 201

Politiska partier och ideologier 85 Höger och vänster i politiken 86 De politiska ideologiernas historia 89 De politiska ideologierna 91 De politiska ”blocken” 114

samhall1bt.indd 3

11-07-11 15.32.27

Massmedier – den tredje statsmakten 203

Arbete, sparande och konsumtion 294

Massmedier har en demokratisk funktion 204 Medier och kommunikation 205 Information tolkas på olika sätt 206 Åsikter och opinionsbildning 208 Medierna och dagordningen 210 Vad blir en nyhet? 211 Vem har makten över informationen? 216 Nyheter som underhållning 218 Mediepolitik 220 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 222 Den goda journalistiken 225 Allmänintresset och individens rätt 226 Public Service 228 Från monopol till alternativ 229 Mediekonsumtionen 229 Är informationen fri på internet? 230 Media, kultur och samhälle 233

Att börja arbeta 295 Den första egna bostaden 297 Sparande 301 Att ta lå 306 Kronofogdemyndigheten 311 Livet som konsument 312

Rättssamhället 235 Rättssäkerhet och lagbunden maktutövning 236 Rättsväsendets funktion 239 Kriminalitetens orsaker 241 Brottsstatistiken 245 Brottsutvecklingen 246 Rättsväsendets myndigheter 252 Kriminalvården 256 Hoten mot rättssamhället 257

Näringsliv och arbetsmarknad­ 259 Strukturomvandlingar 260 Från jordbrukssamhälle till industriland 260 Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle 265 Strukturomvandlingar är smärtsamma 268 Svenskt näringsliv idag 270 Offentlig sektor 273 Arbetskraften 274 Arbetslöshet 278 Arbetsmarknadspolitiken 281 Den svenska modellen 283 Kollektivavtal 283 Avtalsrörelser 285 Lagarna på arbetsmarknaden 286 EU och den svenska arbetsmarknaden 292

samhall1bt.indd 4

Den svenska välfärden 317 Sverige är en välfärdsstat 317 De svenska välfärdstjänsterna 320 Socialförsäkringar 322 Skattefinansierad trygghet 327 Offentlig service – från vaggan till graven 329 Bortom skyddsnätet 334 Invandring och välfärd 338

Vad är samhällsekonomi? 344 Samhällsekonomiska grundfrågor 345 Det ekonomiska kretsloppet 349

Hushållen och samhällsekonomin 355 Politik och ”plånboksfrågor” 357 Löner och priser 358

Tillväxt och konjunkturer 361 Tillväxt och bruttonationalprodukt 362 Resurserna och tillväxten 363 Konjunktursvängningar 366 Konsekvenser av ekonomiska kriser 372

Ekonomisk politik 373 Mål och medel 374 Finanspolitik 376 Penningpolitik 378 Valutapolitik 381 Andra ekonomisk-politiska medel 385

Sverige och omvärlden 386 Sverige är rikt och välmående 387 Öppenhet mot omvärlden 388 Globala utmaningar 390 Andras problem är också våra problem 399 En hållbar utveckling 401

Register 402

11-07-11 15.32.27

När den afroamerikanska ­sömmerskan Rosa Parks dog, 92 år gammal i oktober år 2005, ­hyllades hon världen över som en av den amerikan­ ska nationens hjältar. Hennes livsöde visar att enskilda människors civil­kurage kan vara start­skottet för stora förändringar.

Om att påverka och att påverkas Påverkar du andra? Påverkar andra dig? Många verkar tro att det man gör inte har någon betydelse för andra. Men om du funderar en stund inser du säkert att det inte stämmer. Det är många människor som varit inblandade i att just du studerar på gymnasiet och läser den här texten: föräldrar, lärare, politiker, arkitekter, byggnads­arbetare, datatekniker, författare, formgivare, tryckeriarbetare, transport­arbetare, med flera.

6

samhall1bt.indd 6

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

11-07-11 15.32.30

Hur beroende vi är av andra människor kan faktiskt vara lättare att förstå än hur mycket vi själva kan påverka andra. Det kan väcka viss eftertanke att ett bidrag på bara 150 kronor till organisationen Läkare utan gränser kan rädda 15 människor från att dö i kolera, en sjukdom som är utrotad sedan länge i Sverige.

Ringar på vattnet

När det kan vara så lätt att göra en skillnad för andra människor, är det då rimligt att kräva att människor också gör det? Vilken moralisk skyldighet tycker du vi har att hjälpa andra?

Faktum är att små handlingar kan sätta igång en kedjereaktion av händelser som kan få stora konsekvenser – ibland över hela världen. Den 1 december 1955 vägrade till exempel den då 42 år gamla afro­amerikanska kvinnan Rosa Parks att följa lagen och ge upp sin sittplats på bussen till en vit passagerare. När hon åtalades för detta inleddes en serie händelser som slutade med avskaffandet av laglig diskriminering av svarta i den amerikanska södern.

Ett annat, mer närliggande exempel är när Sarah Wägnert i oktober 1997, då 23 år gammal, uttalade sig i SVT:s nyhetsprogram Rapport om att gamla vanvårdades på hennes arbetsplats, Polhems­ gården i Solna. Detta fick så stor uppmärksamhet att det till slut instiftades en lag om att alla som arbetar inom vård och omsorg har en skyldighet att göra som Sarah gjorde. Det vill säga anmäla övergrepp, vanvård eller andra missförhållanden. Lagparagrafen, Socialtjänstlagen 14 kap. 2§, kallas sedan dess Lex Sarah. Vad vi gör kan, som du ser, betyda mycket för andra – och även ganska vardagliga saker kan skapa ringar på vattnet.

Det lilla och det stora Samhällskunskap handlar om just detta. Hur du eller jag påverkas av vad alla andra gör och tvärtom. Samhällskunskap handlar om kopplingen mellan det lilla och det stora, mellan våra personliga erfaren­ heter eller upplevelser och det som sker i världen runt omkring oss.

Hur just ditt liv blir beror därför på så mycket annat än bara dina egna val eller beslut. Vare sig vi vill det eller inte sätter andra människors åsikter och uppfattningar, handlingar och beslut gränser för vad som är möjligt att uppnå i livet.

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

samhall1bt.indd 7

7

11-07-11 15.32.30

Andra människor ska­ par inte bara gränser för vad vi kan göra i livet – de skapar också ­möjligheter! Fundera över vilka möjligheter du i slutändan har andra att tacka för. Vilka exempel kan du ­komma på?

Att läsa samhällskunskap och lära sig mer om hur samspelet mellan den enskilda individen och det omgivande samhället fungerar, kan därför bidra till att det blir lättare att fatta bra beslut. Beslut som inte bara gör det egna livet bättre utan också andras.

Demokrati kräver kunskap Eftersom Sverige är en demokrati har alla både rätt och möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen. För att kunna delta på lika villkor är det därför viktigt att få möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som behövs för att följa och delta i samhällsdebatten. Men också för att vi ska kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Det kräver att vi har kännedom om hur gemensamma beslut fattas och hur vi kan påverka dem, och i slutändan hur det politiska systemet fungerar.

För att kunna utveckla dessa kunskaper och färdigheter är det också viktigt att utveckla den språkliga förmågan. Det är svårt att sätta sig in i alla frågor som påverkar oss i vår vardag, utan grundläggande kunskaper om det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra experter använder sig av i samhällsdebatten. Har man ingen uppfattning om vad de teoretiska begreppen eller ”-ismerna” betyder är det också svårare att vara kritisk och ifrågasättande.

En ytterligare anledning till att arbeta med den språkliga förmågan i ämnet samhällskunskap, är att det krävs en förmåga att själv kunna göra sig förstådd för att aktivt kunna delta i samhällslivet.

Det goda samtalet Många elever tycker att samhällskunskap är kul eftersom det ofta handlar om sådant som händer just här eller just nu och därför både berör, engagerar och upprör. Samtidigt är det just det som också kan göra ämnet svårt. Det finns inte alltid bara ett sätt att tänka eller tycka, eller bara ett svar eller perspektiv. Kanske finns det inte heller bara ett rätt eller fel.

Flera av de frågor eller ämnen som tas upp i den här boken är därför både komplicerade och besvärliga och kan ha lika mycket med värderingar, känslor och attityder att göra, som med kunskap eller vetande.

8

samhall1bt.indd 8

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

11-07-11 15.32.30

När man ägnar sig åt samhällskunskap är det viktigt att ha detta i åtanke och inte ta sina egna uppfattningar eller åsikter för givna.

Vad du eller jag tycker och tänker beror alltid i viss mån på vilka vi är, vilket sammanhang som format oss och i vilken livssituation vi befinner oss. Vårt eget perspektiv är begränsat och vi är också beroende av andras upplevelser, tolkningar och synsätt om vi vill förstå samhället runt omkring oss. Det gör mötet eller samtalet människor emellan livsviktigt.

Finns det någon sam­ hällsfråga som gör dig upprörd eller som du tycker är extra viktig?

Vad är det som gör ­frågan viktig för dig?

Genomgående teman Uppfattningen att du och jag som individer ingår i olika sorters sammanhang som formar och påverkar oss är ett centralt tema i den här boken. Ett annat tema är vikten av kunskap.

Idag lever vi i ett informationssamhälle och aldrig tidigare i historien har en sådan mängd information varit enkelt tillgänglig för vem som helst. Vi får ständigt ny information om händelser från världens alla hörn via tidningar, tv, radio, internet och från reklamskyltar och flygblad, av kamrater, kollegor, lärare och andra människor runt omkring oss.

Den stora mängden information är emellertid inte bara av godo.

Det ställer stora krav på vår förmåga att filtrera, tolka, värdera, sortera, kategorisera och analysera all denna information. Dels för att göra den begriplig och överblickbar, men också för att kunna avgöra vad som är viktigt, vad som är sant och hur vi ska förhålla oss till den information vi väljer att ta till oss.

Bokens inledande block handlar därför om kritiskt tänkande och frågor om information, kunskap, värderingar, vetenskaplighet och hur man arbetar med och tar ställning i samhällsfrågor.

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

samhall1bt.indd 9

9

11-07-11 15.32.30

Så kallad ”cliffdiving” är en av många aktiviteter man rimli­ gen inte bör ägna sig åt, utan att veta vad det egentligen är man ger sig in på!

Kunskap och okunskap Funderar man över saken så inser man snart att allt vi tycker, tänker och gör på sätt och vis beror på tre saker:

• vad vi vet om det förflutna, • vilken information vi har i nuet, och • vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden.

10

samhall1bt.indd 10

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.32

Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre.

Ibland verkar det livsviktigt att vi har uppfattningar om verkligheten som bygger på både korrekt och fullständig information. Tänk dig att du ska hoppa fallskärm och mitt i hoppet upptäcker att du fått felaktiga anvisningar för hur man utlöser skärmen, eller att du misstar vit flugsvamp för champinjoner – ett förhållandevis vanligt och ibland dödligt misstag.

Som samhällsmedborgare är det viktigt att kunna göra förnuftiga och informerade val. Idag förväntas vi välja allt från vilken skola barnen ska gå i eller vilken fondförvaltare för våra pensionspengar som är bäst, till vilka politiker vi anser lämpligast att företräda våra åsikter när gemensamma beslut skall fattas. I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt samt vad som utmärker veten­ skaplig kunskap.

Kan du komma på fler exempel på när det kan vara livsviktigt med ­korrekt information?

Att tro eller veta För att underlätta och undvika vanliga missförstånd börjar vi med att definiera några viktiga begrepp. Det naturliga stället att börja är att undersöka vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning.

Den dominerande uppfattningen om vad kunskap är har allt­ sedan den grekiska filosofen Platon (427–347 f.Kr.) varit att det krävs tre saker för att man ska kunna säga att man vet någonting: 1. Att man har en uppfattning, eller en föreställning om någonting.

2. Att uppfattningen är sann; och 3. Att man har goda skäl att tro att uppfattningen är sann.

Om du tänker efter lite håller du säkert med om att det är ganska självklart. Man kan naturligtvis inte veta att taket läcker om man inte först har en uppfattning om att det gör det, för att ta ett vardagligt exempel.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 11

11

11-07-11 15.32.33

Men bara det att man tror att taket läcker verkar ju inte heller kunna räknas som kunskap. Därför är det rimligt att kräva att det dessutom är sant att det läcker, eller hur? Men hur vet vi att en uppfattning är sann? Enligt Platon måste man ha goda skäl för sin uppfattning. Rena gissningar räcker inte. Frågan är då vad som räknas som goda skäl?

Platons definition tycks leda vidare till ännu fler frågor.

Platon, här avbildad av den italienska renässansmålaren Rafael, har utövat ett enormt historiskt inflytande. Upp­ fattningar och idéer går i arv från generation till genera­ tion och upplevs efterhand som naturliga och självklara, medan idéernas ursprung ibland faller i glömska.

12

samhall1bt.indd 12

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.34

Definitioner Med en definition menar man en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit ”sommar” eller inte är till exempel ”när dygns­ medeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd.” Den här defini­tionen ställer alltså upp krav för vad som ska räknas som ”som­ mar”. Just denna definition kanske inte känns livsviktig, men i många andra ­sammanhang är definitioner väldigt viktiga – inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffet för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och ­vållande till annans död.

Hur avgör vi vad som är sant eller inte?

Med sanning brukar man mena att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. Men är det verkligen så enkelt? Hur avgör vi om ett påstående ”stämmer överens” med verkligheten eller inte?

När man talar om ”verkligheten” menar man vanligen den objek­ tiva verkligheten. Det vill säga verkligheten som den faktiskt är, oavsett vad någon råkar tro om den. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Med det menar man att människor uppfattar verkligheten olika. Anledningen är att alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen.

För att kunna avgöra om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste man därför ta hänsyn till hur våra uppfattningar präglas av vårt personliga perspektiv.

Gör gärna ett snabbt ­experiment. Be två av dina vänner som varit hemma hos dig var för sig beskriva hur de minns ditt rum. ­Beskriver de rummet på samma sätt och med samma ord? Vilka likheter och skillnader finns det i deras minnes­ bilder?

Hur vi bildar oss subjektiva uppfattningar Oavsett om vi ser en tavla, lyssnar på ett radioprogram, diskuterar med en kamrat eller läser en text så tolkar och bearbetar vi information. Vi tar till exempel inte till oss allt i varje given situation, vi ­filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder information. Detta kallas för selektiv perception.

Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull. Den ­information som hjärnan uppfattar som oanvändbar i denna process sorteras helt KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 13

13

11-07-11 15.32.35

En anledning till att man sätter upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på ­vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar så­ ledes vår selektiva perception.

enkelt bort. Något förenklat försöker hjärnan anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig.

Hur vi upplever någonting kan påverkas av många saker, även tillfälligheter. Ett och samma påstående kan till exempel ha väldigt olika effekt beroende på om man är stressad, eller avslappnad och lugn.

Selektiv perception kan också fungera så att vi övertolkar information när den färgas av våra personliga erfarenheter.

Känslor och behov

ringar & Attityde Värde r

Erfarenheter

Fördomar

Intressen

Inbillningseffekter I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studen­ ter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime. Dessutom upp­ visade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara fick tonic.

14

samhall1bt.indd 14

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.35

Är objektivitet möjlig?

Om det nu är så att all information vi tar till oss i någon mån beror på sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte?

Vad vi kan göra är att så långt det är möjligt sträva efter objekti­ vitet och utveckla metoder för att kompensera för det begränsade i vårt eget perspektiv. Det vill säga, skaffa oss så goda skäl som möjligt för att tro att våra uppfattningar är sanna. Strävar vi efter objektivitet innebär det att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska. Är man saklig håller man sig till information med så hög grad av trovärdighet som är praktiskt möjligt. Man bör också hålla sig till information som är relevant för det man undersöker eller diskuterar.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 15

Under 1800-talet ägnade man mycket tid åt att för­ söka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller sedlighet – något som senare forskning visat vara helt i­rrelevant.

15

11-07-11 15.32.35

Att den är relevant innebär att den har med det man undersöker eller diskuterar att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska.

Strävar man efter objektivitet är det också nödvändigt att vara opartisk när man bedömer olika uppfattningar – det faktum att man personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Av denna anledning måste man kunna skilja ut vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering i till exempel en text eller ett uttalande. Det är inte alltid lätt.

OBJEKTIVITET

saklighet

sanning

relevans

opartiskhet

balans

neutral

Fakta, tyckande och värderingar

Kan man säga att det är ”sant” att en låt är bra? Kan musik vara ­”objektivt” bra eller ­dålig? Håller du med om att det inte finns något facit i dessa frågor? ­Varför/varför inte?

16

samhall1bt.indd 16

Det finns en grundläggande skillnad mellan påståenden om fakta och påståenden som ger uttryck för en värdering. Ett faktapåstående är ett uttalande om den objektiva verkligheten och är därför antingen sant eller falskt. Fakta är ”sann information”. Att ”tycka” någonting om fakta är därför meningslöst. När man ”tycker” någonting ger man nämligen uttryck för en värdering. Med en värdering menar man en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. För sådana uppfattningar finns det inget facit och människor kan därför vara oense utan att någon behöver ha fel. När man ger uttryck för en värdering säger man alltså någonting om sig själv, snarare än om den objektiva verkligheten.

Följande uppfattningar är exempel på renodlade värderingar: ”Vaniljglass är godare än chokladglass”, ”Barn är det bästa med livet”, ”Sniglar är avskyvärda”. Följande är istället exempel på renodlade fakta­påståenden: ”Dörren är låst”, ”Det var en ovanligt kall vinter i KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.35

år”, ”Kvinnor begår färre brott än män”. I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan vara både beskrivande och värderande på samma gång.

Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger ­hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det. Anledningen är att ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Man säger då att ordet har en positiv värdeladdning. ”Förändring” däremot är värde­ neutralt – människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller, tvärtom, som någonting dåligt. De som är negativt inställda till en förändring kommer istället att vilja beskriva förändringen som ett steg tillbaka, att man ”raserar”, ”avvecklar” eller ”monterar ner” något som redan fungerar – ord med en negativ värdeladdning. Är man opartisk ska man alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Ett problem är att det ofta är svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet, eller hur värderingar smyger sig in i vårt språk och genomsyrar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – att olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg måste vägas mot varandra – och neutralitet, att bedöma alla uppfattningar efter samma måttstock.

Vem ska man tro på?

Kan du komma på några egna exempel på ord som är både be­skrivande och ­värderande?

Granska några tidnings­ artiklar och var upp­ märksam på hur de beskriver olika saker – gör en lista på ord som du tycker verkar bära på en värdering.

Bedöm också texten som h ­ elhet – finns det någon värdering som är underförstådd i texten?

Någon uppfattning om vad som är bra eller dåligt?

Det här med objektivitet verkar inte helt lätt. Det finns goda skäl att tro att vi inte kan göra mer än att bara sträva efter objektivitet, men då tycks vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för att tro på någonting. Det leder vidare till frågan om hur vi ska kunna bedöma det. Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.

Traditionell kunskap – ”vad alla vet” Det finns uppfattningar eller påståenden som upprepas så ofta och i så många sammanhang att de i slutändan aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir på sätt och vis en levande del av den bakgrundskunskap som utgör ett samhälles gemensamma kultur eller världsbild. Ibland kan det handla om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 17

17

11-07-11 15.32.35

gånger kan det vara enkla uppfattningar om samhället som bitit sig fast i vårt medvetande, mest för att det är bekvämt eller bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar.

Ett exempel kan vara uppfattningen att livstids fängelse i Sverige egentligen motsvarar ett tolvårigt fängelsestraff. Påståendet förs ofta fram i vardagliga diskussioner kring synen på brott och straff som ett exempel på hur det ”daltas” med grova kriminella i Sverige. Pro­blemet är att påståendet är felaktigt och att det naturligtvis inte blir mer sant bara för att många tror på det, eller för att det upprepats många gånger under lång tid – även om det kan vara lockande att tänka så.

Myten om det korta livstidsstraffet Poängen med ett livstidsstraff är att strafflängden inte är tidsbegränsad.

Teoretiskt sett kan den livstidsdömde därför avtjäna en mycket lång tid i fängelse. Den dömde kan emellertid ansöka om att få straffet omvand­ lat till ett tidsbegränsat straff efter att ha avtjänat minst 10 år. Straff­ tiden kan då begränsas till att vara som minst 18 år. Det är det längsta tidsbegränsade straffet i Sverige. När någon fått straffet omvandlat kan man i bästa fall bli villkorligt frigiven när man avtjänat 2/3 av strafftiden – vilket är efter tolv år.

Nu är det förstås inte så att alla automatiskt sitter av den kortaste möjliga tiden. Under perioden 1 november 2006–31 december 2007 fick till exempel 12 av 22 fångar som ansökt om omvandling avslag, medan 10 beviljades. De beslutade strafftiderna varierade mellan 21 och 33 år. Den genomsnittliga strafftiden var 26 år.

Har du några egna exempel på liknande moderna myter? ­Saker som upprepas ofta och nästan aldrig ifrågasätts trots att de inte är ­sanna?

Sunt förnuft Till det sunda förnuftet kan man räkna all den vardagskunskap människor bär på. Sådant som vi vet eller kan men kanske inte kan sätta ord på. Det är sunt förnuft att låsa cykeln när man går in i affären för att handla, att inte låta tonårsbarnen stanna hemma och ha fest utan övervakning när man själv är bortrest, eller att man ska vara välklädd när man går på anställningsintervju. Med sunt förnuft kommer man 18

samhall1bt.indd 18

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.36

Många tror på astrologi trots att det inte finns några som helst belägg för sannings­ halten i astrologiska förut­ sägelser. Är det då rimligt att tro på?

ganska långt – men det är inte en lämplig kunskapsform när man försöker dra slutsatser i övergripande samhällsfrågor, eller kring kontroversiella fenomen där starka känslor kan vara inblandade.

Det är helt enkelt vanligt att man lägger för stor vikt vid sådant man själv har varit med om. Ett exempel är tendensen att dra starka slut­satser av en kortare tids medierapportering. Det kan tidvis upplevas som att en viss typ av brott har ökat explosionsartat, när det i själva verket beror på rena tillfälligheter. En möjlighet kan vara att man själv blivit medveten av en händelse som fått mycket publicitet och därför är mer uppmärksam på dessa nyheter under en period. Ofta brukar det inte gå att se några belägg för den här typen av upplevda brottsepidemier i den offentliga statistiken, de sammanställningar av fakta som olika myndigheter samlar in och som rimligen är mer pålitliga i sådana här fall.

Det sunda förnuftet är av naturliga skäl präglat av våra subjektiva erfarenheter, värderingar och antaganden och de fungerar därför inte nödvändigtvis som allmänna sanningar.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 19

Se om du kan komma på tio egna exempel på sådant det är ”sunt ­förnuft” att tro på.

Jämför ditt ”sunda förnuft” med dina klass­ kamraters!

19

11-07-11 15.32.37

En buddhistisk munk under­ visar skolbarn om Buddhas läror. De har fungerat som rättesnöre för miljontals män­ niskor i mer än tvåtusen år.

Betyder det att lärorna skildrar en ”högre sanning” eller att de är relevanta även idag?

Auktoritetstro En annan vanlig källa till kunskap är auktoritetstro. En hel del av vad man får lära sig i skolan är av denna form. Elever förväntas mer eller mindre okritiskt ta till sig vad en auktoritet, till exempel en lärare eller läroboksförfattare, förmedlar. Faktum är att vi matas med information och råd från experter i alla möjliga sammanhang hela tiden.

Det kan vara råd om vad som är nyttigt eller onyttigt att äta, vilken typ av tv-apparat som ger bäst värde för pengarna, eller vilka filmer 20

samhall1bt.indd 20

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.39

som är sevärda just den här veckan. I nyhetsmedierna framträder experter som uttalar sig om politiska händelser och den ekonomiska utvecklingen.

I många fall är auktoritetstro berättigad. Vanligen är det till exempel en god idé att lyssna till sin läkare eller att utgå ifrån att personalen på apoteket vet hur medicinen du fått utskriven ska doseras. Samtidigt finns det många sammanhang där man bör vara försiktig med att acceptera expertutlåtanden alltför okritiskt. Ibland är oenigheten stor även bland experter.

Något det är viktigt att tänka på är vad en expert egentligen uttalar sig om. Dagsfärska händelser är mycket svårare att uttala sig säkert om än saker som experten forskat om i åratal, eller sådant som räknas som väl etablerade sanningar inom det fält han eller hon är verksam.

Man bör också vara uppmärksam på om personen ifråga uttalar sig i egenskap av expert eller som privatperson, om vad han eller hon tycker – det är en viktig skillnad!

När är det rimligt att lita på auktoriteter – och när kan det vara mindre lämpligt? Kan du ge n ­ ågra vardagliga ­exempel på när det kan vara bra eller dåligt?

Vetenskaplig kunskap De kunskapskällor vi granskat så här långt, är osäkra på många sätt.

Det kan du säkert hålla med om. Faktum är att all kunskap är osäker – det finns alltid en risk att någonting vi trodde oss veta säkert omkullkastas av nya rön i framtiden. Inom vetenskapen är det därför vanligt att man talar om teorier eller modeller av verkligheten snarare än verkligheten som sådan.

En teori eller modell av verkligheten är alltid preliminär, det är en bild av hur verkligheten ser ut eller fungerar som kan behöva ändras om den visar sig vara felaktig. Modellen använder man sedan för att försöka dra slutsatser om framtiden eller för att förklara något i det förflutna. Vetenskapliga teorier eller modeller gör därför inte anspråk på att vara sanna i den bemärkelsen att de stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. En vetenskaplig teori kan bara ha olika mycket som talar för eller emot den och vara mer eller mindre användbar.

Vad som skiljer vetenskapen som kunskapskälla från de andra vi tagit upp är att det ställs krav på att man har genomtänkta metoder för att minska risken att ta fel eller dra felaktiga slutsatser.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 21

21

11-07-11 15.32.39

Empiriska belägg

Kan du komma på några exempel på gånger när du själv eller andra runt omkring dig missför­ stått eller feltolkat en ­situation eller händelse?

Kravet på empiriska belägg innebär att alla påståenden eller uppfattningar måste styrkas med någon form av bevis. En vanlig form av bevis är observationer. Med observationer menar man allt vi kan se, höra, känna, smaka eller lukta oss till. I vardagen spelar enskilda observationer en viktig roll och brukar också betraktas som tillräckliga bevis.

Om någon ber dig se efter om dörren är låst och du går och rycker i handtaget och konstaterar att den är det, så skulle de flesta nöja sig med det. Våra egna observationer är å andra sidan inte helt säkra. Vi kan råka se eller höra fel, missförstå eller feltolka vad vi ser eller hör.

Ett sätt att råda bot på denna osäkerhet är att komplettera med oberoende vittnesmål. Med vittnesmål menar man andras upplevelser eller observationer. Att ett vittnesmål är oberoende betyder att det inte är påverkat av vad andra sett eller hört. Är inte vittnesmålen eller källorna oberoende av varandra kan en felaktighet komma att spridas och upprepas av flera av källorna.

De källor man använder som bevis ska alltid dokumenteras. Det betyder att de ska skrivas ner och sparas så att det går att styrka att bevisen inte är påhittade eller att man misstagit sig om dem. Genom att redovisa källorna så kan andra också kontrollera att de använts på ett acceptabelt sätt.

Metodiska regler

Se om du kan hitta några tidningsartiklar som tar upp kritik mot vetenskapliga rapporter eller utredningar. Vad går kritiken ut på? ­Varför menar kritikerna att ­rapporten inte är att lita på?

22

samhall1bt.indd 22

Enligt Nationalencyklopedin innebär vetenskap: ”[…] ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat.”

Man kan alltså säga att vetenskapen har metodiska regler för allt från insamling av information, till bearbetning av informationen (tolkning, analys, slutledningar) och slutligen också hur resultaten ska redovisas.

Syftet med dessa regler är att garantera forskningens kvalitet och troKUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.39

värdighet. Reglerna ska säkerställa att man har så goda skäl att tro på vad man kommit fram till som möjligt.

Upprepning och öppenhet Att kunna redogöra för hela forskningsprocessen är ett vetenskapligt huvudkrav. Det gäller såväl hur insamling och urval av information gick till, som hur man bearbetat informationen och sedan dragit sina slutsatser. Anledningen är att det ska vara möjligt att bedöma rimligheten i vad man kommit fram till. Andra forskare måste till exempel kunna testa om ett experiment ger samma resultat om det upprepas, eller om de observationer forskningen bygger på kan styrkas med fler observationer. De måste också kunna undersöka källmaterialet för att ha en möjlighet att avgöra om källorna och de slutsatser man ­dragit av dem är trovärdiga. Hur man presenterar eller redovisar sina resultat är därför en viktig del i vetenskapliga sammanhang.

Källkritiska grundprinciper Att en undersökning kallas för vetenskaplig är naturligtvis ingen garanti för att den också är det. Allt som glimmar är inte guld. Det produceras en enorm mängd material som gör anspråk på att vara vetenskaplig av allt ifrån universitet, högskolor och statliga institutioner till företag, intresseorganisationer, stiftelser och tankesmedjor.

Det finns därför goda anledningar att förhålla sig skeptisk – framför allt till det som kan misstänkas vara förklädd propaganda eller marknadsföring. Det vill säga material som har som syfte att påverka våra åsikter, eller skapa uppmärksamhet kring ett varumärke eller en produkt, snarare än att undersöka verkligheten. En annan typ av material man ska vara uppmärksam på är så kallad pseudoveten­ skap. Med det menar man uppfattningar och åsikter som kläs i vetenskaplig språkdräkt bara för att ge intryck av att vara slutsatser någon kommit fram till på vetenskaplig väg.

Slutsatsen är att det alltid finns anledningar att vara källkritisk och göra en självständig bedömning av trovärdigheten hos olika källor.

När man gör sin bedömning brukar man utgå ifrån fyra grundprinciper eller källkritiska ”tumregler”.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 23

23

11-07-11 15.32.39

Intelligent design Ett exempel på en pseudovetenskaplig uppfattning som diskuterats mycket under senare år är den om så kallad ”intelligent design”, som utformats för att utmana den etablerade vetenskapliga teorin om evo­ lutionen som förklaring till människans uppkomst.

Ta reda på varför teorin om intelligent design inte räknas som en vetenskaplig teori och varför evolutionsteorin har så starkt stöd i fors­ karsamhället! Bilda dig en egen uppfattning. Kan forskarna ha fel?

Äkthet Det är viktigt att förvissa sig om att en källa inte är förfalskad eller att ett vittne inte far med osanning. När det gäller experter är det viktigt att uppmärksamma vad det är som gör att den som uttalar sig ska räknas som expert i ämnet.

Tid Människors minne är inte alltid perfekt – ju längre tiden går desto fler saker kanske faller bort, eller kommer till. Det är inte ovanligt att vissa händelser upplevs skarpare med åren, det innebär emellertid inte att det man minns är korrekt. I vissa fall kan det vara så att man omedvetet fyller i luckorna med antaganden. I historieämnet brukar man därför ställa ett samtidighetskrav. Det går exempelvis ut på att nedskrivna vittnesmål om andra världskriget rimligen är mer pålitliga om de härstammar från tiden de handlar om än om de skrivits ner flera år senare. Samma sak gäller för övrigt vittnesmål i brottsutredningar.

När det gäller sådant som vetenskapliga undersökningar eller rapporter gäller istället det omvända – finns det två undersökningar i samma ämne kan man anta att den senare av dem är en mer tillför­ litlig källa. En sak man kan begära av en seriös forskare är nämligen att han eller hon tar hänsyn till tidigare undersökningar i det ämne som studeras och tillför nya fakta, infallsvinklar eller resonemang samtidigt som felaktigheter i äldre material rättas till.

24

samhall1bt.indd 24

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.39

Beroende Att källor kan vara beroende av varandra har tidigare tagits upp. Om en källa hänvisar vidare till en annan källa bör man i den mån det är möjligt följa hänvisningen och använda sig av ursprungskällan. Man brukar skilja mellan primär- och sekundärkällor. En primärkälla är varifrån informationen kommer från början, medan sekundär­ källan, eller andrahandskällan, återanvänder den på något sätt. När informationen återanvänds är risken stor att ett fel smyger sin in. ­Primärkällor ska därför alltid prioriteras.

Tendens Källor som inte lever upp till kraven på objektivitet, och alltså inte är sakliga, neutrala eller balanserade bör undvikas. Man bör alltid fråga sig vem som ligger bakom informationen och varför. Studerar du cannabis och dess skadeverkningar på människokroppen bör du undvika material från nätsidor som kallar sig för sådant som ”legalisera marijuana nu” då man kan misstänka att materialet vare sig är balanserat eller neutralt. Källan är med största sannolikhet tenden­ tiös, det vill säga försöker påverka läsaren i en bestämd riktning. Om du ändå använder en sådan källa är det viktigt att förstå att det inte är balanserat att ge den lika stort utrymme som en artikel ur, till exempel, en vetenskaplig tidskrift.

Källkritik på nätet De källkritiska reglerna är alltså metodregler för att bedöma kvaliteten på de källor du kan tänkas använda i ditt arbete. En allt viktigare informationskälla är Internet. Därför bör vi säga några ord om de speciella svårigheter som är förknippade med att använda material man hämtat på nätet.

Det första som är viktigt att påpeka är att allt som återfinns på nätet inte är att betrakta som internetkällor. En hel del forskningsrapporter, doktorsavhandlingar, offentliga utredningar, tidningsartiklar, digitaliserad litteratur, statistik och myndighetsinformation är till exempel tillgängliga på nätet. Dessa ska betraktas på samma sätt som om de vore tryckt material, åtminstone i den mån de lever

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

samhall1bt.indd 25

Vad brukar du ­ använda för källor?

Kan du m ­ otivera källornas t­ rovärdighet?

Hur då?

25

11-07-11 15.32.39

Wikileaks har specialiserat sig på att sprida information andra vill hålla hemlig! Frågan är – i vilket syfte? Kan man lita på Wikileaks?

upp till äkthetskravet. Risken är eventuellt större att de manipulerats, eller förvanskats, på något sätt om de är i digitalt format.

I övrigt är det viktigt att beakta att Internet i praktiken är en klotter­vägg där vem som helst kan skriva vad som helst, utge sig för att vara vem som helst och där information dessutom kan ändras, ­manipuleras och spridas med blixtens hastighet. Personliga hem­ sidor, bloggar, företagssidor, användarforum och öppna uppslagsverk, så kallade ”wikis”, måste därför användas med stor försiktighet.

När eller om de används måste det motiveras med utgångspunkt i de källkritiska principerna. Du måste då kunna svara på om källan är äkta, aktuell, en primär- eller sekundärkälla, vem som ligger bakom informationen, i vilken mån personen eller organisationen är trovärdig och om informationen är tendentiös eller inte.

26

samhall1bt.indd 26

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

11-07-11 15.32.41

Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder

Att arbeta vetenskapligt kan kräva en hel del tålamod.

Stora mängder information kan behöva samlas in, kate­go­ ri­seras, analyseras och sam­ manställas. Att dra säkra slut­ satser kräver n ­ oggrannhet!

Det är främst när du arbetar självständigt som det är viktigt att du lär dig grunderna i att arbeta vetenskapligt, eller metodiskt. I vetenskapen finns det regler för hur man ska både söka och samla in information, bearbeta, tolka och analysera den och slutligen hur man redo­ visar sina resultat.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 27

27

11-07-11 15.32.45

Att göra observationer är inte alltid så lätt som det verkar. Risken är att den som observerar påverkar det som ska observeras. Tror du goril­ lorna på bilden hade betett sig likadant om forskaren inte varit där?

Insamling av information Innan du börjar söka information måste du veta vad syftet med din undersökning eller studie är. Det avgör vilken typ av information du behöver och vilket som verkar vara det bästa sättet att komma över den informationen. De vanligaste teknikerna för insamling av information är:

• Litteratursökningar • Intervjuer och enkäter • Deltagande observationer.

Vill du undersöka elevernas attityder till dödsstraff på din skola kan inte en litteratursökning hjälpa dig, Då bör du fundera på att konstruera en enkät eller göra intervjuer, eller kanske båda delar. Är det människors beteende när de går på bio du vill utreda kan deltagande observationer vara en lämplig teknik. Syftet kan med andra ord vara av lite olika slag och man kan använda olika metoder.

Olika typer av studier – vad tänker du göra?

Om du ska göra en deskriptiv eller beskrivande studie betyder det att du vill undersöka hur någonting ligger till eller fungerar. Du kanske 28

samhall1bt.indd 28

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.48

vill ta reda på hur kommunen fungerar, hur det amerikanska presidentvalet går till eller hur det svenska rättsväsendet är organiserat.

Vill du ha en lite större utmaning och utrymme för analys kan du göra en explanatorisk, eller förklarande studie där du försöker gå till botten med varför någonting fungerar på ett visst sätt, eller av vilka anledningar något händer. Varför uppstår ekonomiska kriser? Hur förklarar man att vissa blir alkoholister och andra inte?

Sådana här studier kan vara fallstudier, där du till exempel undersöker hur en specifik kommun fungerar. De kan också vara allmänna studier, där du vill beskriva eller förklara ett fenomen på ett generellt plan. Gör du allmänna studier behöver du hitta gemensamma drag i ett stort antal fall.

En annan metod kan vara den utvärderande. Du kanske vill titta närmare på hur väl regeringens arbetsmarknadspolitik har fungerat, eller i vilken mån satsningar på trafiksäkerheten har minskat antalet dödsolyckor i trafiken. När du utvärderar något försöker du avgöra vad som har varit bra eller dåligt med något, för- och nackdelar med en metod eller ett tillvägagångssätt.

Många studier är komparativa, eller jämförande. Detta kan man också göra i utvärderande syfte. Du kanske jämför länder som satsar på hårda straff i kampen mot kriminaliteten med länder som har en annan metod och försöker avgöra vilka som lyckas bäst eller kartlägger vad som talar för eller mot de olika synsätten.

Ett annat alternativ är att göra en textanalys. Det kan handla om att undersöka lagtexter, debattartiklar, reklam eller de politiska partiernas program. Textanalyser kan vara av lite olika slag. Kanske undersöker man vilka faktapåståenden eller värderingar en text innehåller eller som är underförstådda i texten – då gör man en innehållsanalys.

En annan form av textanalys är argumentationsanalys. Då granskar man istället de argument en debattör använder för att försvara en viss ståndpunkt.

Vilken typ av studie tycker du passar bäst om man ska studera:

1. Hur väl straffade brottslingar anpassar sig till samhället efter att ha avtjänat ett långt fängelsestraff 2. Om dataspelande bidrar till att ungdomar får problem med sin hälsa 3. Hur bra Sverige är på att dra nytta av invand­ ringen i förhållande till andra länder 4. I vilken mån dags­ tidningar skriver saker som ensidigt gynnar vissa politiska partier och missgynnar andra 5. Varför människor i genomsnitt lever längre om de bor i Danderyd än om de bor i Falun Motivera dina metodval!

Att ställa rätt frågor Din undersökning av ett område ska alltid utgå från en fråga. När du formulerar frågan kan du använda ord som hur, på vilket eller vilka sätt, varför, i vilken mån, av vilka anledningar, och liknande.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 29

29

11-07-11 15.32.48

Det är viktigt att du undviker frågor som är alltför lätta att besvara.

Det krävs ingen vetenskaplig utredning för att ta reda på sådant du bara kan öppna ett uppslagsverk och läsa om. Ett exempel är: ”Vem upptäckte elektriciteten?”

Lika viktigt att undvika är frågor som är alldeles för svåra eller kräver alltför omfattande svar. Till exempel: ”Vilken betydelse har upptäckten av elektricitet haft för världen”. Eftersom elektriciteten har förändrat världens samhällen på så otroligt många olika sätt blir arbetet antingen alldeles för långt eller så överförenklat att svaret blir meningslöst.

En bra fråga är både öppen för analys och tydligt avgränsad. Ett exempel skulle kunna vara: ”På vilka sätt förändrade tillgången på elektricitet levnadsstandarden för en normal svensk familj under 1900-talet” När man formulerar sina frågor bör man också tänka på att ett riktigt bra skolarbete ofta har en egen och originell idé. Studien tar sig an något som antingen ingen annan studerat förut, eller så anlägger den ett nytt perspektiv på ett välkänt ämne.

Metodiska förhållningssätt Traditionellt sett brukar man skilja mellan induktiva och hypote­ tisk-deduktiva metoder i vetenskapliga sammanhang. Skillnaden handlar om hur man förhåller sig till sina källor – men också om hur man kommer fram till och rättfärdigar sina slutsatser.

Induktiv metod Arbetar man induktivt försöker man arbeta förutsättningslöst, utan förutfattade meningar om vad som är viktigt att fokusera på. Först i efterhand, när man ser ett mönster i sitt material försöker man formulera specifika frågor eller hypoteser, det vill säga teorier eller antaganden om hur saker och ting hänger ihop. Gör man en induktiv utredning låter man därmed materialet styra undersökningen.

Låt säga att du valt att studera arbetslöshet och de negativa konsekvenserna arbetslöshet har för individen. Har du ett induktivt förhållningssätt börjar du med att samla på dig så mycket information 30

samhall1bt.indd 30

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.48

om arbetslösa och hur de upplever arbetslösheten som möjligt. Sen försöker du hitta mönster i materialet.

Hypotetisk-deduktiv metod Om du istället arbetar med en hypotetisk-deduktiv metod så utgår du ifrån en eller flera hypoteser, eller antaganden som du sedan försöker bevisa. Arbetar du, som i exemplet ovan med att utreda arbetslöshetens konsekvenser för individen, så gör du redan från början vissa antaganden av vilka dessa konsekvenser kan vara. Sedan försöker du hitta bevis för att dina antaganden stämmer. En sådan hypotes kan vara att arbetslöshet leder till en högre risk för att drabbas av depression.

Hittar du stöd för dina antaganden så säger man att dina resultat verifierar, eller styrker dina hypoteser. Visar det sig däremot att dina antaganden varit felaktiga så har din undersökning falsifierat dem.

Den hypotetisk-deduktiva metoden är nu för tiden det vanligaste sättet att arbeta, men det är naturligtvis upp till dig att avgöra vilket tillvägagångssätt som passar dig och din undersökning bäst.

Vad tycker du verkar smidigast – ett induktivt eller ett hypotetisk­deduktivt sätt att ­arbeta? Varför?

Tekniker för insamling av information När du bestämt dig för vilken typ av undersökning du vill göra, vilka frågor du vill ha svar på, eller hypoteser du vill försöka finna stöd för och vilket metodiskt förhållningssätt som är lämpligast. Då är det dags att börja samla material till din rapport. Vi ska här kortfattat redogöra för de vanligaste teknikerna.

Litteratursökning Med litteratur menar man i forskningssammanhang så gott som allt masstryckt material. Böcker, tidningar, tidskrifter, avhandlingar, rapporter, uppsatser och så vidare. Texter på Internet är också att betrakta som litteratur i den här bemärkelsen.

När du gör en litteratursökning är det lämpligaste stället att börja i ett bibliotek med tillgång till sökbara databaser över böcker, ­tidningar, tidskrifter och artiklar, men också personal som kan hjälpa dig hitta rätt. Internet ger annars fantastiska möjligheter om man bara lär sig SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 31

31

11-07-11 15.32.48

Arrangera en söktävling för att se vem i klassen som är bäst på att hitta trovärdig information snabbt! Låt alla delta­ gare skriva ner varsin fråga och lägg förslagen i en burk. Dra sedan tre av förslagen och se vem som snabbast hittar svaren på frågorna och kan redogöra för vilka källor de använt.

Kungliga biblioteket i ­ tockholm är Sveriges S ­nationella bibliotek och samlar i stort sett in allt som trycks i landet eller på det svenska språket.

hitta bra och relevanta källor och undviker fallgroparna.

Det viktigast att tänka på när du söker på Inter­net är att du lär dig att precisera dina sökningar. Undersöker du konsekvenserna ­av arbet­slöshet för individen är en sökning på bara ordet ­”arbetslöshet” inte så bra eftersom du då får upp en massa träffar som handlar om allt möjligt annat med arbetslöshet än det du behöver veta. Söker du istället på ”arbetslöshet och konsekvenser” blir sökningen omedelbart mer träffsäker.

Intervjuer och enkäter Om du vill ta reda på vad enskilda individer eller en bestämd grupp har för åsikter, attityder eller kunskaper kan intervjuer eller enkäter vara lämpliga redskap.

Intervjuer är att föredra när man mer på djupet vill veta hur en eller flera individer tänker kring ett ämne. Det kan också vara så att du har frågor som inte verkar besvaras i tillgänglig litteratur, då kan det vara en god idé att fråga en expert på området du undersöker.

Intervjuer är däremot inte så lämpliga om man vill kunna dra mer generella slutsatser om hur människor i allmänhet tänker, eller hur olika grupper av människor skiljer sig åt eller liknar varandra. Det är ju inte säkert att en enskild kvinna eller man tycker och tänker som de flesta andra kvinnor eller män. De är kanske inte ”representativa” för gruppen individer de tillhör. Då kan en enkät, eller ett fråge­ formulär, vara lämpligare.

32

samhall1bt.indd 32

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.49

När man gör en enkät ställer man samma frågor till en större grupp individer. För att kunna dra välgrundade slutsatser av en enkät är det viktigt att man frågar tillräckligt många, och att urvalet av individer man frågar kan sägas representera alla i den eller de grupper man vill studera. Man bör också fundera över hur man formulerar sina frågor så att de uppfattas lika av alla och inte är ledande så att de som svarar känner sig tvingade att svara på ett visst sätt.

Det är svårt att göra bra enkäter

Enkäter kan vara ganska svåra att göra på ett bra sätt. Det är viktigt att

I vilket av följande fall är det bäst att göra en enkät? När man vill ta reda på hur vanligt det är att pensionärer gillar hårdrock eller om man vill veta hur det gick till när Sverige bytte från vänster- till högertrafik?

Motivera ditt val!

ställa rätt frågor och de får inte vara ledande. Betrakta följande exempel: 1. Föredrar du a) snåla personer eller b) generösa personer 2. Vilket av följande är viktigast: a) sparsamhet eller b) generositet I exempel 1 är det ingen vild chansning att tro de flesta av de tillfrågade kommer att välja det andra alternativet (b). I exempel 2 är det inte lika självklart hur de tillfrågade kommer att svara. Både alternativ (a) och (b) är här positivt värdeladdade egenskaper.

Några andra problem man måste tänka på när man använder sig av enkäter är möjligheten att vissa inte tar frågorna på allvar och ger oärli­ ga svar, att den tillfrågade gruppen kanske inte utgör ett representativt urval i förhållande till syftet. Resultatet blir därför missvisande.

Ett exempel på det sistnämnda är om man vill mäta ungdomars medievanor – och bara frågar tio killar man tränar fotboll med. Är det inte en stor risk att resultatet av enkäten blivit annorlunda om man ­frågat tio tjejer på biblioteket?

Deltagande observationer Om du vill studera ett fenomen inifrån kan du själv delta samtidigt som du observerar eller studerar de andra. Det kan handla om att studera sådant som det svenska kafélivet, hur biobesökare beter sig eller hur det är att vara soldat i krig (kan då vara lämpligt att fråga din handledare först).

När man gör deltagande observationer kan man få tillgång till information som vore svår att komma över på annat sätt. Samtidigt SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 33

33

11-07-11 15.32.49

Inbäddade journalister kan omedvetet komma att utveckla vänskap och lojalitet till de soldater de är placerade med. Något som kan försvåra kritisk granskning. På bilden ser vi den svenska journa­ listen Johanne Hildebrandt tillsammans med ameri­ kanska ­soldater på patrull i ­Afghanistan.

Försök att förutsätt­ ningslöst betrakta en lektion som en delta­ gande observation en gång. Vad är intressant att iaktta och var­ för? Skriv ner vad du ­uppmärksammar!

finns det en risk att man förlorar sin objektivitet och börjar ­identifiera sig med de man studerar som en konsekvens av att man försöker smälta in i sammanhanget.

Bearbetning När du bearbetar ditt material ska du först och främst bedöma vad som är viktigt eller inte i materialet, vad som är relevant för din undersökning eller inte. Sedan strukturerar, eller ordnar, du den information du tänker använda så att du kan föra ett resonemang som leder fram till väl underbyggda slutsatser.

När du drar dina slutsatser ur materialet ska det inte komma som en överraskning för läsaren. Det ska vara möjligt att följa resonemanget från början till slut, från syfte, frågor och hypoteser till analys, diskussion och slutsats. Din undersökning måste helt enkelt ha en ”röd tråd”

Analysmodeller För att strukturera ditt material kan du använda dig av en analys­ modell. Att göra en analys innebär i praktiken att plocka isär det man undersöker. Dels för att granska delarna och dels för att se hur de hänger ihop för att förstå helheten. På samma sätt som du kan göra med en dator eller en motor. En analysmodell är en sorts karta eller 34

samhall1bt.indd 34

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.50

ritning man använder för att underlätta analysen och inte glömma någonting viktigt. När man gör en analys måste man nämligen gå systematiskt till väga och undersöka alla de möjliga svaren på de frågeställningar eller hypoteser man arbetat med.

Orsaksanalys En vanlig form av analys går ut på att undersöka antingen vad som orsakar ett fenomen, som arbetslöshet, eller konsekvenserna av samma sak. Man gör då en orsaksanalys. Följande analysmodell ger en översikt över olika aspekter av en sådan analys:

ORSAKER Steg 3 Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

SITUATION (fenomen) (problem) Steg 1

ÅTGÄRDER (handling) Steg 4

KONSEKVENSER (symptom) Steg 2 För • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Låt oss återvända till ett exempel vi använt tidigare och säga att du gjort en undersökning av vilka konsekvenser arbetslöshet kan ha för individen. Du har då upptäckt att dina källor visar att arbetslösa i högre utsträckning än de som har arbete också är sjukskrivna, är lågut­bildade, har alkoholproblem och är ogifta eller frånskilda.

Vad du då redan har gjort är att granska problemet eller situa­tionen (steg1). När du sedan analyserar informationen måste du avgöra vad som är en orsak och vad som är en konsekvens och argumentera för din tolkning (steg 2 och 3). Är alkoholproblemen, ogiftheten eller frånskildheten, eller den högre sjukligheten en konsekvens av arbetslöshet eller en orsak till att de är arbetslösa? Här måste du redogöra för vad du anser att materialet ger stöd åt för tolkning och varför.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 35

35

11-07-11 15.32.50

Ingår det i arbetet att också föreslå olika åtgärder (steg 4) för att mildra de negativa konsekvenserna av arbetslösheten måste man dessutom värdera de konsekvenser man upptäckt i sin analys. Det innebär att man resonerar kring om någonting är viktigt eller oviktigt, bra eller dåligt. Vad som är bra eller dåligt, viktigt eller oviktigt verkar emellertid kunna variera beroende på vad man själv tycker. Ett sätt att minska mängden rent ”tyckande” är att beskriva flera alternativ och presentera både för- och nackdelarna med de olika alternativen.

Argumentationsanalys Ett sätt att hålla ordning på sin egen argumentation eller analysera andras arbeten eller debattartiklar är att göra en enkel argument­ översikt. När du gör en argumentöversikt måste du först avgöra vad som är författarens ”tes”. Tesen är vad författaren argumenterar för.

När du gjort det gör du en lista på saker som författaren anser talar för- och emot hans eller hennes tes, det vill säga vilka argument som förekommer i texten. Varje enskilt argument kan sedan granskas med hjälp av följande enkla modell:

Analysmodell: Toulmin-schema Argument

Påstående (tes)

Statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade!

Arbetslöshet orsakar depressioner!

Premiss

Det finns ingen annan förklaring till de arbetslösas depression än att arbetslös­ het ökar risken för psykisk ohälsa.

Ev. Premissargument De arbetslösa i undersökningen led inte av psykisk ohälsa i högre grad än andra när de hade ett arbete att gå till.

36

samhall1bt.indd 36

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.50

Anser du till exempel att arbetslöshet i hög utsträckning orsakar depressioner hos dem som drabbas (tes) måste du ha stöd för det i ditt arbete – som att ”statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade” (argument). För att detta argument ska fungera måste man också kunna visa att det inte bara rör sig om ett sammanträffande, eller en slump att många arbetslösa lider av depressioner. Argumentet förutsätter också att det är viktigt för den psykiska hälsan att ha ett arbete att gå till. Vad ett argument förut­ sätter på det här viset kallas för en premiss.

En viktig del av analysen är sedan att bedöma hur trovärdiga eller rimliga premisserna för argumenten är. En argumentationsanalys går därför i två steg. Först monterar man ner argumentationen i dess beståndsdelar, sedan undersöker man kvaliteten på delarna och hur väl de hänger ihop med varandra.

Öppenhet och tydlighet Oavsett vilken typ av analys det är eller vilka analysmodeller som används är det viktigt att vara öppen och tydlig med hur man kommit fram till sina slutsatser. Dels för att förvissa sig om att man inte glömt saker, gör omedvetna antaganden som kan ifrågasättas av läsaren, eller påstår sådant det inte finns tillräckligt starkt stöd för i arbetet.

Dels för att underlätta för den som läser att bilda sig en uppfattning om kvaliteten på det arbete man utfört. Hur man presenterar resultaten av sitt arbete är därför viktigt.

Presentation Det finns flera olika sätt att redovisa eller presentera resultatet av sitt arbete. Vilken form av presentation som är lämpligast kan bero på hur arbetsuppgiften ser ut, hur mycket tid man får på sig eller hur omfattande material man ska redovisa.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

samhall1bt.indd 37

37

11-07-11 15.32.50

Vetenskapliga rapporter Ett vanligt sätt att presentera, eller redovisa, sitt arbete är i form av en vetenskaplig rapport. När man skriver en sådan rapport följer man en allmän form som i allt väsentligt är gemensam för skolor, universitet och högskolor världen över. Det finns en poäng med att man följer en sådan mall. Det underlättar bedömningen av rapporten både för dem som granskar den, och för dem som använder den som underlag för sin egen forskning.

Rapportens titel En bra titel ska tala om för läsaren vad rapporten handlar om och bör inte vara för lång eller omständlig. Exempel: ”En studie av regeringens arbetsmarknadspolitik” Inledning I rapportens inledning ska du beskriva alla de olika förutsättningarna för själva rapporten eller avhandlingen.

Bakgrund Du bör förklara ditt val av ämnesområde och vad det är som gör undersökningen intressant. Det är viktigt att texten inte kommer att handla om dig själv och vad du tycker, det är annars ett vanligt missförstånd. Syftet med avsnittet är att ge läsaren en möjlighet att avgöra om de problem eller frågor du valt, är viktiga att utforska.

Syfte och frågeställningar Här förklarar du syftet med din undersökning på ett tydligt sätt och du ska redogöra för antingen de frågor du vill att rapporten ska besvara, eller de hypoteser du antingen vill verifiera eller falsifiera.

Begränsningar Ofta är det en god idé att avgränsa sitt studieområde. Det är bättre att göra en grundlig studie av ett litet problem – än en ytlig studie av ett stort.

Materialbeskrivning De källor du använder i ditt arbete måste kommenteras. Du måste kunna motivera varför du anser att materialet är trovärdigt och relevant i förhållande till syftet med studien. Detta avsnitt är mycket viktigt för bedömningen av kvaliteten på ditt arbete och därmed också för hur du lever upp till betygskunskapskraven.

Metod I metodavsnittet förklarar du hur du har gått till väga när du gjort din studie.

Du redogör för om din undersökning är deskriptiv eller förklarande, en fallstudie, jämförande analys eller kanske en utvärdering. Du måste också motivera dina val av metoder och tekniker. Det handlar helt enkelt om att visa att det finns goda skäl att tro på rapportens innehåll och slutsatser.

38

samhall1bt.indd 38

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.50

Avhandling Avhandlingen är själva rapporten. Här redovisas resultatet av det arbete du beskrivit i inledningen. All information som du anser dig kunna styrka, och som du kan visa är både trovärdig och relevant för din undersökning, ska du redogöra för, analysera och diskutera i avhandlingen.

Diskussion Ibland anser man det lämpligt att flytta analys, diskussion och slutsatser man drar från materialet till ett separat avsnitt.

Sammanfattning Rapporten avslutas med en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i rapporten. Vad som ska ingå är något om syftet med rapporten och vilken metod man använt, de viktigaste resultaten och vad man har kommit till för slutsats.

Källförteckning och noter Sist i rapporten ska du redovisa vilka källor du använt. Det är för att de som bedömer din rapport eller tänker använda sig av den i sin egen forskning ska kunna granska din rapport källkritiskt.

Ett vanligt krav är också att du i själva avhandlingen hänvisar till dina källor när du använder dem så att man kan se varifrån en specifik faktauppgift är hämtad, och om du tolkat eller använt uppgiften på ett lämpligt sätt. Noter kan exempelvis se ut så här: ¹ Du bör diskutera med din lärare eller handledare hur han eller hon vill att du ska redovisa dina källor i texten.

En enkel källförteckning Intervjuer: Kjell Arnesson, handläggare på Arbetsförmedlingen, 2010-12-01 Urban Green, inspektör på Arbetsmiljöverket, 2010-12-03 Tidningsartiklar: Ulla Olofsson, ”Många arbetslösa deprimerade”, Dagens Nyheter, 2010-08-24 Litteratur: Ismael Khaleed, Arbetslösheten psykosociala konse­kvenser, Lund, 2008 Internet: Statistiska Centralbyrån – Arbetskraftsundersökningen (AKU) september 2009: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____302194.aspx (201011-08)

¹ Tala här om vilken källa du använt och var i källan man kan hitta uppgiften.

39

samhall1bt.indd 39

11-07-11 15.32.50

Pm och kortare uppsatser Ibland är det opraktiskt att skriva vetenskapliga rapporter. Som när du ska skriva en kortare reflektion kring ett ämne, kommentera en tidningsartikel eller recensera en bok. Då kan redovisningen ske i form av en kortare uppsats. Något som brukar kallas för ett PM. Förkortningen står för promemoria och betyder ungefär ”för minnet”.

I ett PM är kraven lite lägre ställda än för en vetenskaplig rapport.

I allmänhet brukar man inte kräva något metodavsnitt eller några fotnoter. När du skriver ett PM är det ändå viktigt att din text har en tydlig inledning som beskriver vad din text kommer att handla om, vad den bygger på för källor och hur du tänkt dig att lägga upp din text. I själva avhandlingen följer du sedan den plan du redogjort för i inledningen. På så sätt kan läsaren lättare följa den ”röda tråden” i ditt resonemang. PM:et bör avslutas med en kort sammanfattning av vad du kommit fram till. Är det ett lite längre PM kan det också krävas en källförteckning.

Andra redovisningsformer Andra vanliga redovisningsformer i ämnet samhällskunskap är debattartiklar, muntliga föredrag och bildspel. Men redovisning kan också ske i form av bloggposter, film och radioinslag eller som rollspel och debatter. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser.

Vilken redovisningsform som passar bäst avgör du och dina klasskamrater bäst tillsammans med er lärare eller handledare.

40

samhall1bt.indd 40

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

11-07-11 15.32.52

Bildförteckning: Everet/IBL 6 Björholt, Nils-Erik/Scanpix 10 Viollet/IBL 12 Pressens bild/Scanpix 19 Löfstedt, Staffan/Scanpix 15 Longhurst, Mike/IBL 20 DPA/IBL 26 Ehlers, Chad/NordicPhotos 27 Nichols, Michael/National Geographic 28 Nilsson Huett, Ulf/Getty Images 43 Henriksson, Jan-Erik/Scanpix 44, 154 Blomqvist, Helena/Scanpix 46 Af Geijerstam, Bengt/Scanpix 47 Nordström, Jan/NordicPhotos 51 Pettersson, Sara/NordicPhotos 52 AKG Images/Scanpix 55 IBL:s bildarkiv/IBL 60 Idrottsmuseet Malmö/IBL 62 Bianconero/Scanpix 63 Rapho/IBL 64 Eyevine/IBL 68, 267 Nywall, Joachim/IBL 69 Gamma/IBL 72 Dean, Francis/IBL 76 Jennerstan, Ola/IBL 78 LOOK-foto/Getty Images 81 Cironneau, Lionel/Scanpix 84 Olofsson, Patrik/IBL 85 Sörquist, Patric/Scanpix 87 Guariglia, Justin/Getty Images 92 Persson, Patric/Scanpix 93 Eriksson, Åke/IBL 96 LOOK-foto/IBL 97 Strong, Bob/Scanpix 99 Swartz, Marie/Scanpix 101 Pelaex, José Luis/Scanpix 105 Olsson, Scott/Scanpix 108 Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 111 Nisberg, Jack/IBL 112 Lempinen, Erja/Scanpix 114 Pictor/NordicPhotos 117 Carolina Redviva bildarkiv 119 Scanpix Arkiv/Scanpix 121 Jansson, Leif R/Scanpix 124 Rex Features/IBL 133, 398 Graham, Tim/Getty Images 136 Blom, Niklas/NordicPhotos 138 Larsson, Björn Ask/Scanpix 139 Svensson, Erik G/Scanpix 141 Pherson, Lars/Scanpix 146

Montgomery, Henrik/Scanpix 149, 153 Wiklund, Anders/Scanpix 150 Trons/Scanpix 156, 161, 247 Nilsson, Bengt/Scanpix 163 Oneborg, Tomas/Scanpix 164 Ärnbäck, Göran/Scanpix 168 Bloomberg/Getty Images 172 Maslennikov, André/IBL 173, 269 Brescaini, Claudio/Scanpix 179 Gamma/IBL 182, 190 Ulander, Markuu/Scanpix 191 Mahjoub, Muhammed/Scanpix 193 Maslennikov, André/Scanpix 196 Zatari, Mohammad/Scanpix 199 Benardes, Jefferson/Scanpix 202 Earty, Marc/Scanpix 203, 339 Sandberg, Fredrik/Scanpix 207, 226 Sjöberg, Mikael/Scanpix 210 Tvevad, Anders/Scanpix 212 Jobard/Scanpix 215 Everett/IBL 217, 219 Epstein, Lars/Scanpix 224 Dahlström, Håkan/Scanpix 228 Boys, Gabriel/Scanpix 231 Oneborg, Tomas/Scanpix 231 Owende, Ulf/Scanpix 235 Personalities/Scanpix 238 Främst, Johan/IBL 240 Carlsson, Torbjörn/Scanpix 250 Annas, Maria/Scanpix 252 Gow, Jessica/Scanpix 254, 310 Dedert, Arne/Scanpix 256 Sydsvenskan/IBL 259 Scanpix Sweden/Scanpix 263 Camera Press/IBL 265 Lauhage, Bobbo/IBL 271 Photoalto/NordicPhotos 273 Schulz, Wolkmar/Scanpix 277 Brundin, Lars/IBL 279 Ihse, Adam/Scanpix 284 Holl, Tommy/IBL 290 Domnauer, Konny/NordicPhotos 292 Paterson, Lena/NordicPhotos 294 Out/Scanpix 295 Eriksson, Ann/NordicPhotos 298(1) Hanno, Johanna/Scanpx 298(2) Gustavsson, Jeppe/Scanpix 300 Nilsson, Mattias/NordicPhotos 305 Andersson, Mikael/NordicPhotos 313 Leander, Mikael/NordicPhotos 317 411

samhall1bt.indd 411

11-07-14 08.55.03

Ekegren, Robert/Scanpix 318 Olsson, Scott/Scanpix 323 Gustavsson, Jeppe/Scanpix 324 Lundin, Ulf/NordicPhotos 329 Clarén, Anna/Scanpix 331 Ekegren, Robert/Scanpix 318 Lorentzen, Denny/Scanpix 336 Montgomery, Henrik/Scanpix 337 Nilsson, Johan/Scanpix 344 Kamm, Nicholas/Scanpix 348 Wernlid, Eva/NordicPhotos 351 Theijsen, André/Scanpix 353 Åling, Ulrika/NordicPhotos 355 Norelind, Nils-Johan/NordicPhotos 357 Vervitsiotis, Dimitri/Getty Images 361 Raga, Fuste José/Scanpix 364 Bertmar, Michael/NordicPhotos 365 Reynolds, Michael/Scanpix 371 Hendel, Ilja/Scanpix 373 Ek, Stefan/NordicPhotos 376 IBL:s arkiv/IBL 380 Cartagena, Fernando/Scanpix 382 Andrén, Björn/NordicPhotos 386 Imagineachina/Scanpix 388 Field, MJ/Scanpix 391 Khan, Saeed/Scanpix 396 Belaid, Fethi/Scanpix 398 Nordström, Jan/NordicPhotos 400

412

samhall1bt.indd 412

11-07-14 08.55.03

ISBN: 987-91-47-09724-1

© Daniel West och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Erica Högsborn Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Exaktaprinting AB, Malmö Tryck: Dimograf, Polen 2011

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/­ rätts­innehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.s 2

samhall1bt.indd 2

11-07-11 15.32.27

1b

Boken är avsedd för kursen samhällskunskap 1b. Detta innebär att ämnesplanernas betoning på ett kritiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt får en framskjuten plats, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utöver det innehåller boken ämnets traditionella områden – sociala relationer, kommunikation och massmedier, rättssamhället, arbetsmarknaden, politik och ekonomi. Frågor som syftar till reflektion och ställnings­ tagande ligger i anslutning till den löpande texten.

Samhällskunskap

Samhällskunskap 1b Daniel West

Samhällskunskap 1b Daniel West

Best.nr 47-09724-1 Tryck.nr 47-09724-1

omslag2.indd 1

11-07-14 11.30.21