9789127131293

I Genusperspektiv i socialt arbete beskrivs konsekvenserna av kön som ”särskiljande” inom det sociala arbetets praktik och forskning. Boken belyser flera angelägna områden ur ett könsperspektiv: ungdomsarbetslöshet, hedersrelaterat våld, missbruk, hemlöshet, våld mot kvinnor, sjukskrivning, social omsorg, frivilligt socialt arbete med mera.

Bokens författare har alla på olika sätt analyserat kön och genus i socialt arbete inom ramen för sin forskning.

Redaktörer är universitetslektor Lis Bodil Karlsson vid Karlstads universitet och universitetslektor Katarina Piuva vid Stockholms universitet, båda forskare och lärare på socionomprogrammet.

Antologin är främst tänkt för undervisningen på socionomprogrammets grundnivå och avancerade nivå, men kan med fördel även läsas av yrkesverksamma inom socialt arbete, liksom intresserade inom hela det samhällsvetenskapliga fältet.

ISBN 978-91-27-13129-3

9 789127 131293

Justerad 120404.indd 1

Genusperspektiv i socialt arbete Lis Bodil Karlsson & Katarina Piuva (red.)

VARFÖR BESKRIVS UNGA omhändertagna kvinnor som promiskuösa, medan unga mäns sexualitet inte problematiseras? Varför anses missbrukande kvinnor behöva utveckla sin ”kvinnlighet” som ett led i vården?

Genusperspektiv i socialt arbete

Under redaktion av Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva

2012-04-04 09:45

Genusperspektiv.indd 2

2012-03-30 10.40

Innehåll

Författarpresentationer Förord 15 Introduktion 17

11

av Katarina Piuva och Lis Bodil Karlsson

Kvinnor, män och forskning om människor 17 Vågspel – en summering av läget 19 Kön och genus – vad är skillnaden? 27 Varför inte nöja oss med jämlikhet och jämställdhet?

Intersektionalitet – ett berikande perspektiv? 34 Genusforskning 39 Antologins teman och kapitel 45 Referenser 50 Tema: Kvinnligt, manligt och normalt?

32

55

av Katarina Piuva

Referenser 57 Normalitet i vardag, vetenskap och socialt arbete

58

av Katarina Piuva

Att vara normal 59 Disciplin och motstånd 64 Socialt arbete som ett normaliserande projekt 67 Sammanfattning 68 Referenser 70 Att göra manlighet begriplig – raggningsrörelsen som exempel 72 av Markus Arvidson och Andreas Henriksson

Internetforum som empiriskt fält 76 Den heterosexuella matrisen 77

Genusperspektiv.indd 5

2012-03-30 10.40

Matrisens upprätthållande – exemplet Korpen 79 Homosocialiteten och dess drivkraft 82 Sammanfattning 85 Referenser 87 Fetman pekar tillbaka – från omforskat objekt till forskande subjekt 89 av Susanne Brandheim

Att plötsligt bli ett objekt 91 Det sociala är inte alltid gulligt 93 Ett pekfingers födelse 94 Frigörande subjektiv forskning 95 ”Vi” skyddas genom att peka på ”Dom” 96 Ett frigörande socialt arbete ställer nya anspråk på makt och kunskap 98 Sammanfattning 100 Referenser 101 Tema: Makt, kön och heder

103

av Astrid Schlytter och Devin Rexvid

Referenser 105 Familj och heder 107 av Astrid Schlytter

Hedersrelaterade värderingar och normer 107 Kontroll av sexualitet och födande 108 Kvinnans födande som metafor 109 Kontroll av kvinnors sexualitet – en förutsättning för gruppen 112 Att själv äga reproduktionsrätten 113 Hedersrelaterade krav på tonåriga flickor 115 Hedersrelaterade krav på tonåriga pojkar 117 Undersökningarnas upplägg 118 Undersökningarnas resultat för flickor 119 Undersökningarnas resultat för pojkar 122 Sammanfattning 123 Referenser 127

Genusperspektiv.indd 6

2012-03-30 10.40

Attitydförändringar hos unga män med hederskulturella värderingar 129 av Devin Rexvid och Astrid Schlytter

Hedersrelaterat förtryck och våld 131 Deltagarnas syn på heder 134 Föreställningar om maskulinitet före och efter kontakten med Sharaf Hjältar 135 Deltagarnas förhållningssätt till etniskt svenska män 136 ”Mödomshinnan” och val av framtida partner 139 Sharaf Hjältar i korsningen mellan gamla och nya ideal 142 Heders positiva respektive negativa dimension som två värdegrunder 144 Sammanfattning 147 Referenser 149 Tema: Missbruk och hemlöshet

153

av Ulla Beijer och Lis Bodil Karlsson

Referenser 155 Hemlöshet, kön och ohälsa

156

av Ulla Beijer

Vad är en kvinna i förhållande till en man? 156 Historiskt perspektiv på hemlösa 158 Antal hemlösa, definition och orsaker 159 Hemlöshet och hälsa, tidigare forskning 162 Ökad sjuklighet under hemlöshetsperioden 171 Diskussion kring studien 172 Sammanfattning 176 Referenser 177 Kvinnor i missbruksbehandling 181 av Lis Bodil Karlsson

Forskning om kvinnors bruk av droger 181 Normativitets- och utvärderingsfällan 184 Feministiskt socialt arbete 185 Erfarenheter av behandling 186 Jämförelser mellan olika modeller 188

Genusperspektiv.indd 7

2012-03-30 10.40

Negativa attityder och okunskap 190 Presentation av kvinnohemmet 191 En första återhämtning och emotionernas återkomst 193 Utforska destruktiva livsmönster 195 Bearbeta känslor av skam, skuld och sorg 197 Skillnaden mellan erfarenheter av misshandel och erfarenheter av missbruk 198 Personalens förhållningssätt ur gästernas och föreståndarens perspektiv 201 Sammanfattning 203 Referenser 207 Tema: Arbetslöshet och försörjning

209

av Ulla Rantakeisu

Referenser 212 Ung och arbetslös – intersektionell analys av arbetsförmedlingens bemötande 213 av Ulla Rantakeisu

Fokus på kön och klassbakgrund 214 Mötet med arbetsförmedlingen ur ett klassperspektiv 216 Mötet med arbetsförmedlingen ur ett könsperspektiv 219 Olika uttryck för jobbflexibilitet i medelklassen 224 Förstå eller missförstå 227 Sammanfattning 230 Referenser 232 Tema: Könsperspektiv i socialt arbete och omsorg 235 av Katarina Piuva, Palle Storm, Eva Olsson och Lis Bodil Karlsson

Referenser 237 Män som arbetar i äldreomsorgen – en osynlig grupp?

238

av Palle Storm

Män – en efterfrågad kategori i vård- och omsorgsyrken? 238 Äldreomsorgen – en kvinnodominerad vardag Omsorgsforskningens framväxt 240

Genusperspektiv.indd 8

239

2012-03-30 10.40

Forskning om män i kvinnodominerade yrken 243 Forskning om män som arbetar i äldreomsorgen 246 Att göra kön – maskulinitet i det dagliga arbetet 247 Sammanfattning 251 Referenser 253 Balansen mellan arbete och familj – könade strategier 256 av Eva Olsson

Balansering 257 Social inbäddning 258 Backstage-principen – familjen som ”frizon” och konfliktyta 258 Att balansera arbetsliv mot vardagsliv 259 Att balansera den sociala inbäddningens obalans Revolutionerna som kom av sig 268 Den motsägelsefulla balansen 272 Sammanfattning 275 Referenser 277 Sjukskrivning och socialt omsorgsarbete 280

263

av Åsa Vidman

Ett kvinnodominerat fält 281 Sjukskrivning och diagnoser 282 Genussystem 283 Något om omsorg 284 Belastnings- och arbetsskador 286 Arbetstidens förläggning 288 Känna sig otillräcklig 289 Inte enbart yrkesarbete 291 Sammanfattning 292 Referenser 295 Tema: Frivilligt socialt arbete

299

av Kirsti Kuusela

Frivilligt socialt arbete ur ett köns- och maktperspektiv 302 Referenser 303

Genusperspektiv.indd 9

2012-03-30 10.40

Frivilligt socialt arbete med invandrarkvinnor – på jämlika villkor? 304 av Kirsti Kuusela

Integrationsläget och etnisk maktordning 304 Teorier och synsätt på etniska och kulturella skillnader 305 Den internationella kvinnoföreningens struktur, värdegrund och metoder 309 Inre faktorer som påverkar föreningens verksamhet 311 Yttre faktorer som påverkar föreningens verksamhet 314 Könsmaktordning och etnisk maktordning 317 Sammanfattning 318 Referenser 321 Diskussion

323

av Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva

Genusperspektiv i socialt arbete 323 Relationer och bemötande 325 Intersektionalitet 327 Ordning i klassen 329 Referenser 331

Genusperspektiv.indd 10

2012-03-30 10.40

Författarpresentationer

Markus Arvidson är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor vid Karlstads Universitet. Han har en socialpsykologisk inriktning på sin undervisning och forskning. Människors strategiska handlande, begreppet lojalitet och hur maskulinitet skapas inom raggningsrörelsen, the Seduction Community, är några områden som Markus Arvidson intresserar sig för.

Ulla Beijer är medicine doktor/filosofie doktor och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Ulla Beijer forskar om utsatta kvinnors och mäns fysiska och psykiska hälsa, missbruksproblem, posttraumatisk stress, missbrukande kvinnors erfarenhet av mäns våld, ungdomars alkoholmissbruk, samt i vilken utsträckning tonårspojkar och -flickors eget missbruk och kriminalitet påverkas av uppväxtfamiljens psykosociala karakteristik.

Susanne Brandheim är doktorand i socialt arbete vid Karlstads universitet. Hon skriver på en avhandling om fetmaforskningens negativa biverkningar i form av dess påverkan på tjocka personers välbefinnande. Forskningsintresset fokuseras kring dolda diskrimineringsprocesser, där formellt ”välmenande” insatser mot utpekade grupper blir skamgörande metakommunikation på individnivå. Susanne Brandheim undervisar på Socionomprogrammet om stigmatisering, marginalitet samt skammen bakom unga pojkars våld.

11

Genusperspektiv.indd 11

2012-03-30 10.40

Författarpresentationer Andreas Henriksson är doktorand i sociologi vid Karlstads universitet. I sitt avhandlingsprojekt beskriver han framväxande singelkulturer i Sverige där singlar möts för att ragga, men också för att bygga en singelidentitet i ett samhälle där tvåsamhetsnormen är dominerande.

Lis Bodil Karlsson är filosofie doktor i socialt arbete och universitetslektor på socionomprogrammet vid Karlstads universitet.

Lis Bodil Karlsson disputerade 2007 med en avhandling om rösthörande ur ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär ett nytt och annorlunda förhållningssätt till hörselhallucinationer som annars tolkas utifrån ett patologiskt perspektiv. Hon forskar om äldre och missbruk respektive genus och missbruk samt psykisk ohälsa.

Kirsti Kuusela är filosofie doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Kirsti Kuusela forskar främst om integration och utsatta gruppers situation men har också arbetat internationellt med social mobilisering i såväl utvecklingsprojekt som utbildningar.

Eva Olsson är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor vid Karlstads universitet. Eva Olsson undervisar i sociologi och socialt arbete samt forskar om emotionernas betydelse i organisationer samt om välfärd, utsatthet och genusfrågor.

Katarina Piuva är filosofie doktor i socialt arbete och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Hennes avhandling handlar om den internationella mentalhygieniska rörelsen under 1900-talet och vilka avtryck rörelsen fick i Sverige. Hennes huvudsakliga forskningsområde rör livsvillkor för psykiskt funktionshindrade.

12

Genusperspektiv.indd 12

2012-03-30 10.40

Författarpresentationer Ulla Rantakeisu är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som forskare och lärare på socionomprogrammet vid Karlstads universitet. Hon arbetar för närvarande med forskningsprojektet I krisens spår – med kris syftas på den finanskris som inträffade 2008 – och dess sociala och hälsomässiga konsekvenser.

Ulla Rantakeisu har även forskat om arbetslöshetens sociala och hälsomässiga yttringar samt studerat rasistiska trakasserier.

Devin Rexvid är socionom och doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Han är en aktiv skribent i frågor om heder och maskulinitet och deltar för närvarande i ett komparativt forskningsprojekt vid Institutionen för socialt arbete i Umeå, som med avstamp i den pågående debatten om evidensbaserad praktik undersöker hur socialarbetare använder kunskap i praktiken.

Astrid Schlytter är docent i rättssociologi, universitetslektor i rättsvetenskap vid Institutionen för socialt arbete och forskare vid Institutionen för journalistik, media och kommunikation i Stockholm. Hennes forskningsområde är rätten, särskilt socialrättslig lagstiftning ur ett köns- och etnicitetsperspektiv. Astrid Schlytter bedriver för närvarande forskning om ungdomars livssituation och begränsningar som följd av hedersrelaterade traditioner.

Palle Storm är socionom med inriktning mot äldre och funktionshindrade och har en masterexamen i socialt arbete. Palle Storm har arbetat flera år inom äldreomsorgen och är knuten till forskningsprogrammet Omsorg i omvandling: vardagsliv, organisering och välfärdspolitik, som leds av Marta Szebehely, Stockholms universitet. Palle Storms forskningsintresse är främst riktat mot omsorgens vardag och villkor, med särskilt fokus på hur kön, etnicitet, klass och sexualitet kommer till uttryck i mötet mellan omsorgsarbetarna och de äldre.

13

Genusperspektiv.indd 13

2012-03-30 10.40

Författarpresentationer Åsa Vidman är filosofie doktor i hälsovetenskap och social omsorg och arbetar som lektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Hon har lång erfarenhet av social omsorg, som handläggare, chef och utbildare. Hennes forskning är inriktad på funktionsnedsättning och människor som på grund av långvarig ohälsa varit utestängda från arbetsmarknaden.

14

Genusperspektiv.indd 14

2012-03-30 10.40

Förord

Genusperspektiv i socialt arbete är en antologi som behandlar hur kön och genus kan förstås i socialt arbete och vilka konsekvenser olika tolkningar kan få. Antologin är indelad i teman som speglar angelägna områden inom det sociala arbetets teori och praktik.

De teman vi har valt är Kvinnligt, manligt och normalt?, Makt, kön och heder, Missbruk och hemlöshet, Arbetslöshet och försörjning, Könsperspektiv i socialt arbete och omsorg samt Frivilligt socialt arbete.

Antologin kan betraktas som en fristående fortsättning på det arbete som initierades år 1999 med titeln Kön och makt i socialt arbete under redaktion av professor Evy Gunnarsson och docent Astrid Schlytter vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Ambitionen var att fylla kunskapsluckor inom ämnet genom att presentera nya problemställningar med hänvisning till kön. Flera författare som då medverkade bidrar här med aktuell kunskap inom sina forskningsområden. Dessutom har ytterligare författare som tillhör en helt ny forskargeneration engagerats i arbetet.

Boken är skriven med tanke på undervisning på grund- och avancerad nivå i socialt arbete. Den introducerar studenter till aktuella ämnen och presenterar forskare som fördjupat sig inom respektive område. Varje författare presenterar också en begreppsapparat som är till nytta inom respektive forskningsområde, och som underlättar resonemang och förståelse av relationen genus, kön och socialt arbete.

15

Genusperspektiv.indd 15

2012-03-30 10.40

Förord Vi vill tacka Centralförbundet för socialt arbete, CSA, som bidragit med konferens- och resebidrag för att underlätta processen fram till en färdig bok. Petra Ulmanen, doktorand på Institutionen för socialt arbete, Stockholm och utredningssekreterare i Jämställdhetsutredningen 2005 (SOU 2005: 66), har varit en tillgång med sitt kunnande om feministisk teoribildning och jämställdhetsfrågor. Evy Gunnarsson och Astrid Schlytter har varit ovärderliga samtalspartners under processen. Särskilt tackas också projektledare Jessica Rydén och redaktör Annika Sandström på bokförlaget Natur och Kultur, som med skärpa och intellekt följt arbetet genom att ställa avgörande frågor som fört arbetet framåt.

Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva Karlstad och Stockholm 2012

16

Genusperspektiv.indd 16

2012-03-30 10.40

Introduktion Katarina Piuva och Lis Bodil Karlsson

Kvinnor, män och forskning om människor Inom det sociala arbetets forskning och praktik kategoriseras ofta människor som tillhörande olika klientgrupper. En språklig och kulturell konvention, som att somliga sägs vara missbrukare, funktionshindrade, biståndstagare, arbetslösa eller invandrare avslöjar att vissa människor personligen betraktas som bärare av sociala problem. Inom socialtjänsten kategoriseras klienter av administrativa skäl i ålderskategorier (äldre, barn och unga) och även i så kallade klientkategorier (missbruk, funktionshinder, familjer). Att placeras i olika fack får konsekvenser eftersom exempelvis missbruk eller funktionshinder tenderar att sammanblandas med individuella egenskaper. Utöver denna kategorisering finns också kön som en dold kategori, en könsbunden särskiljande praktik. Till exempel har unga kvinnor som omhändertagits för samhällsvård genomgående under 1900-talet beskrivits som sexuellt utlevande, sedeslösa och promiskuösa (Ulmanen & Andersson, 2006; Hamreby, 2004; Schlytter, 1999b; Swärd, 1992; Liljeström, 1981), medan de unga männens sexualitet sällan problematiserats. Kvinnor som behandlas inom missbruksvården antas behöva utveckla sina kvinnliga egenskaper eller sin ”kvinnlighet” (Mattsson, 2005; Trulsson, 2003; Lander, 2003; Laanemets, 2002; Holmberg, 2000). Denna antologi bidrar framför allt till kunskap 17

Genusperspektiv.indd 17

2012-03-30 10.40

Introduktion och kritisk reflektion om hur särskiljande praktiker skapas och upprätthålls i socialt arbete. Att fokusera på förhållanden som rör kön innebär inte bara att belysa olikheter i sociala villkor och utfall av sociala insatser, utan också att förstå hur praktiken och forskningen medverkar till särskiljande och vilka konsekvenser det får för de drabbade.

Boken har ett uttalat genusperspektiv i relation till socialt arbete eftersom vi menar att det finns ett behov av analyser av kön och genus i socionomutbildningar, framför allt på grundläggande nivå.

Kvinnorörelsen, som kan betraktas som det historiska ursprunget till dagens genusmedvetande inom akademin, har gett betydande avtryck inom politiken och det vetenskapliga fältet, inom det senare, framför allt genom introduktionen av feminismen som filosofisk inriktning. Vi fortsätter det inledande kapitlet med en kort bakgrund till den feministiska rörelsen och dess inflytande på det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet, med förhoppning om att denna orientering ska inspirera till fördjupad läsning. Under rubriken Vågspel – en summering av läget ger vi en historisk resumé av den feministiska rörelsen där vi också presenterar berömda texter som inspirerat under varje tidsperiod.

De två begreppen ”kön” och ”genus” är centrala inom feministisk forskning och vi diskuterar förhållandet mellan begreppen i avsnittet Kön och genus – vad är skillnaden? Under rubriken Varför inte nöja oss med jämlikhet och jämställdhet? beskrivs hur den politiska frågan om jämlikhet utvecklades till en normkritisk fråga. Under senare tid har ett intersektionellt perspektiv vuxit sig allt starkare inom samhällsvetenskapen. Intersektionalitet – ett berikande perspektiv? är ett avsnitt som behandlar det intersektionella perspektivets olika dimensioner samt dess möjligheter och begränsningar. I Genusforskning ger vi en övergripande presentation av hur kvinno- och genusperspektivet tagit plats inom det sociala forskningsfältet. Avslutningsvis i Antologins teman och kapitel presenteras de frågor som varje författare behandlar i sina texter.

18

Genusperspektiv.indd 18

2012-03-30 10.40

Introduktion

Vågspel – en summering av läget Den första vågen När utvecklingen av den feministiska rörelsen beskrivs i olika sammanhang återkommer vågmetaforen. Vi använder den också i vår framställning eftersom den underlättar för läsare att orientera sig i andra skildringar av feministisk forskning. Den första vågens feministiska rörelse har sin historiska placering i 1700- och 1800-talen och början av 1900-talet. Den var från och med upplysningstidens början en av strömningarna i den tidens strävan efter medborgerliga och demokratiska rättigheter.

I Sverige utvecklades kvinnorörelsen vid sidan om andra folkrörelser: arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen. Frågorna som engagerade den tidiga kvinnorörelsen var rösträtt, utbildning och ekonomisk självständighet, alltså förutsättningar för medborgerlig och social rättvisa. Vidare formulerades kravet att varje kvinna måste betraktas som individ och inte ses som en del av sin familj eller som mannens ägodel. Rörelsen präglades av teorier som då utgjorde handlingsbasen för social förändring, tidigast den liberala och senare den socialistiska-marxistiska teorin (Gemzöe, 2002).

I den liberala traditionen betraktas framför allt tre texter som angelägna, Till försvar av kvinnans rättigheter av Mary Wollstonecraft (1792), Kvinnornas befrielse av Harriet Taylor Mill (1851) och Förtrycket av kvinnorna av John Stuart Mill (1869). Enligt Mary Wollstonecraft borde kvinnor vara självbestämmande och oberoende av män. Hon motsatte sig den vid tiden dominerande idén om att kvinnors underordning skulle vara naturlig eller given.

Paret Mill, företrädare för den politiska liberalismen, diskuterade kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, moderskapet och äktenskapets förlegade form. I Sverige gav Fredrika Bremers roman Hertha eller En själs historia: teckning ur det verkliga livet (1856) faktiska politiska avtryck. Den så kallade Herthadiskussionen, som handlade om att kvinnor var omyndiga, både som gifta och som ogifta, ledde till ett beslut i riksdagen 1858 att kvinnor 19

Genusperspektiv.indd 19

2012-03-30 10.40

Introduktion skulle bli myndiga vid 25 års ålder. Fredrika-Bremer-Förbundet som bildades 1884, fortsatte efter hennes död att driva frågan om kvinnlig rösträtt. Sist i Norden, år 1921, blev det verklighet i Sverige.

De mest framträdande personerna inom den socialistiska grenen av kvinnorörelsen under det tidiga 1900-talet var Aleksandra Kollontaj och Clara Zetkin. Kollontaj beskrivs som motståndare till en ”borgerlig feminism” som hon menade präglade den politiskt liberala kvinnokampen. Framför allt vände hon sig i boken Kvinnan och familjen (1908) mot normen om den borgerliga familjen, en ordning som i samklang med ett kapitalistiskt samhällssystem automatiskt ger kvinnan en andrarangsposition. Kollontaj är ihågkommen för sin kritik mot det konventionella äktenskapet.

Clara Zetkin, tysk socialist och aktiv i den europeiska kommunistiska rörelsen under tidigt 1900-tal, var under 25 år redaktör för den socialdemokratiska feministiska tidskriften Jämlikhet (Die Gleichheit). Med utgångspunkt i socialistisk ideologi skrev hon om rätten till lika lön oavsett kön, kvinnlig rösträtt och offentlig barnomsorg samt rätten till skilsmässa och abort. Hon är kanske mest känd som initiativtagare till den internationella kvinnodagen som instiftades 1910 och som årligen firas den 8:e mars.

Sammantaget kan konstateras att den första vågen tog sin utgångspunkt i upplysningstidens ideal om jämlikhet och rättvisa.

Den var också en reaktion på att den franska och den amerikanska revolutionens idéer om de mänskliga rättigheterna ditintills bara hade inneburit medborgerliga rättigheter för män – inte för kvinnor. Kvinnorörelsens främsta ambition var att verka för social och politisk jämställdhet i det offentliga livet, alltså för medborgerlig och juridisk rättvisa. Införandet av rösträtt för kvinnor under 1900-talet i de västerländska länderna kan därför ses som en följd av den första vågens feminism.

20

Genusperspektiv.indd 20

2012-03-30 10.40

Introduktion

Den andra vågen Den andra vågens feminism som växte sig stark under 1960-talet, inriktade sig på den privata sfären. Utifrån erfarenheter att tillträdet till den offentliga och politiska sfären inte alls hade bidragit till den jämställdhet som eftersträvades, riktades blicken mot familjen och vardagslivets organisering. Två spår kan urskiljas i 1960-talets feministiska rörelse: Beskrivningen av ”det dubbla sociala trycket” och ”den sexuella underordningen”. Det dubbla sociala trycket eller dubbelarbetet, innebär att kvinnor ansvarar för hemmets skötsel och barnens välfärd, samtidigt som de också förvärvsarbetar. Dubbelarbetet lyftes fram som avgörande för sociala ojämlikheter. Den dubbla arbetsbördan påverkade kvinnornas karriär- och löneutveckling negativt. Den sexuella underordningen och frågan om makten över reproduktionen satte spår, i alla fall i Sverige, genom lagstiftningen av fri abort. Ytterligare konsekvenser av den andra vågens feminism i den svenska socialpolitiken var den familjepolitiska lagstiftningen med föräldrapenning, föräldraledighet och utbyggnaden av daghemsplatser.

Den andra vågens feminism skärpte analysen av ”det privata och det offentliga”. Trots formell och politisk jämställdhet, präglade fortfarande föreställningar om den privata sfären – hemmets skötsel, familjen och vården av barn – som typiskt kvinnligt medan det offentliga livet – avlönat arbete, politik och lagstiftning – var det manliga området. Kvinnans inträde i det offentliga livet innebar i praktiken ett dubbelt ansvar och en dubbel arbetsbörda, om inte männen också på lika villkor engagerade sig i den privata sfären.

En avgörande text för utvecklingen inom den andra vågens feminism var den franska filosofen Simone de Beauvoirs Det andra könet. Boken publicerades redan år 1949. I det sociala livet är mannen normen och till denna norm knyts värden som förnuft och rationalitet, idealiserade värden som är starkt förknippade med det offentliga livet, enligt de Beauvoir. Kvinnan framställs som den andra, alltid relaterad till den förste, det vill säga mannen. Hon är det som mannen inte är och definieras därmed i förhållande 21

Genusperspektiv.indd 21

2012-03-30 10.40

Introduktion till mannen. Detta tankemönster, menade Beauvoir, präglar synen på könen i det västerländska samhället och låser kvinnor i en andrarangsposition, bärare av en roll som definieras i relation till manligt kön.

En annan förgrundsgestalt är Kate Millett med boken Sexualpolitiken (1968), där hon visar att politik inte bara utövas formellt i det offentliga livet, utan också privat i familjen. Hennes analys av genusordningen och patriarkala strukturer avslöjar ett värdesystem som utgår från två principer: män ska dominera kvinnor och äldre män ska dominera yngre män. En känd företrädare för det strukturella perspektivet i Sverige är Yvonne Hirdman.

Hennes analys av makt och kön i artikeln Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning (1988) har fått stort inflytande i svensk genusforskning. Enligt Hirdman upprätthålls genussystemet i språk och praktik genom de två logikerna ”särskiljning” och ”hierarkisering”. Med särskiljning menas att kvinnliga och manliga egenskaper polariseras och tillskrivs motsatta egenskaper och verksamhetsområden. Med hierarkisering menas att manliga egenskaper upphöjs till norm och värderas högre än de som uppfattas som kvinnliga egenskaper.

Det sena 1960-talet och första hälften av 1970-talet beskrivs ofta som en socialt omvälvande tid. Den så kallade 68-rörelsen, studenternas protester mot ett föråldrat utbildningssystem och en radikalisering av samhällsdebatten, hör till tiden. Man diskuterade ”könsroller” där den unkna och kliniska femtiotalsillusionen av hemmet och kvinnans, mannens och barnens olika roller i familjen vädrades. Kvinnorörelsen under denna tid kan beskrivas som bred och socialt förankrad i olika samhällsskikt. I Sverige får framför allt Grupp 8 symbolisera den sociala mobiliseringen av kvinnofrågor (Witt-Brattström, 2010). I samlingen av aktiva medlemmar i Grupp 8 fanns bland annat initiativtagarna till den vetenskapliga publikationen Kvinnovetenskaplig tidskrift (sedan 2007 Tidskrift för genusvetenskap). Denna krets var också ursprunget till etableringen av kvinnoforskningen och den senare framgången för genusperspektivet på svenska universitet och högskolor.

22

Genusperspektiv.indd 22

2012-03-30 10.40

Introduktion Sammanfattningsvis kan den andra vågen beskrivas som en fortsättning av den första vågens rättvisetema, med en fördjupning av innebörden av makt och med fokus på förtryckande system som inte bara är formellt synliga, utan som också genomsyrar människors vardag. Skillnader mellan könen ligger främst i olika förutsättningar – till exempel dubbelarbete och kvinnors graviditet – och manifesteras sedan genom löneskillnader och olika förutsättningar att nå maktpositioner eller göra karriär på arbetsmarknaden.

Backlash för den feministiska rörelsen Innan vi går vidare till beskrivningen av den tredje vågen, vill vi beröra budskapet i sociologen Susan Faludis bok Backlash: The Undeclared War Against American Women (1991). Faludis tes är att genom de framgångar som den andra vågens feminism hade vunnit, fanns fröet till ett bakslag. Om den feministiska rörelsen endast hade förblivit innehållslös retorik hade motreaktionerna förmodligen uteblivit. Bakslaget eller den antifeministiska samhällsförändringen under 1980-talet berodde på att flera feministiska rättvisekrav faktiskt var på väg att förverkligas och därigenom hotade samhällets rådande maktstrukturer (Faludi, 1991; van Wormer, 2009).

Ett liknande resonemang för forskaren Nancy Fraser (1992; 2009) i en diskussion av vad som hänt med den feministiska rörelsen från och med slutet av 1970-talet, alltså under den tid som har präglats av vad som brukar kallas politisk nyliberalism. Fraser menar att det stämmer att en attitydförändring skett. Den speglas genom att feminismen har vunnit stora kulturella framgångar.

Det är politiskt korrekt att vara feminist och feministiska krav är dessutom inskrivna i viktiga politiska nationella och internationella dokument – samtidigt som orättvisorna mellan könen kvarstår och i några sammanhang till och med förstärkts. Den feministiska rörelsen måste, förklarar Fraser, återerövra sina idéer som i grunden handlar om social rättvisa (a.a.).

23

Genusperspektiv.indd 23

2012-03-30 10.40

Introduktion

Den tredje vågen Det som kallas för den tredje vågens feminism är kanske svårast att presentera i sammanfattande termer. Ju närmare vi är den tid som skildras, eller till och med befinner oss mitt i den, desto svårare är det att överblicka dess betydelse. Vi skriver nu om en period som har inletts under 1980- och 1990-talet. Den feministiska rörelsen präglas naturligtvis av samtidens idéer och vetenskapsteoretiska strömningar, inom filosofin beskrivs de som den socialkonstruktivistiska teoribildningen. Den tredje vågens feminism, betonar således nödvändigheten av att ifrågasätta förgivettagna antaganden och att analysera hur vedertagna tankemönster hindrar förståelsen av oss själva och av politiska och sociala förhållanden. Det vetenskapliga ordet för analys av detta fenomen är dekonstruktion. Ytterligare ett drag i vår samtida feminism är att den är starkare inom universitetsvärlden än i samhället generellt och har inte heller samma folkrörelsekaraktär som under 1960- och 1970-talen.

I den tredje vågens feminism, liksom i den socialkonstruktivistiska filosofin, skärskådas med andra ord självklara antaganden, dualistiska tankemönster och betoningen av centrum i politiska rörelser och vetenskapliga diskurser. För feminismen innebär detta att kulturella normer om hur kvinnor och män ska uppträda och att de två könen är orubbliga kategorier har ifrågasatts. Västvärldens kulturella inflytande, att vi är världens centrum, har också diskuterats genom en kritik av västvärldens kulturella övermod och blindhet för andra kulturer i världen. Dessa tankar karakteriseras inom feministisk teoribildning som poststrukturalistisk respektive postkolonial feministisk teori. bell hooks och Gayatri Spivak räknas som de främsta inspiratörerna till postkolonial teori. Texten av den svarta forskaren bell hooks Ain’t I a Woman?: Black Women and Feminism (1981), nämns ofta som ett av huvudverken i den postkoloniala traditionen. Hennes kritik liknar den Kollontaj riktade mot värdena i det kapitalistiska systemet och av den borgerliga familjen. I korthet 24

Genusperspektiv.indd 24

2012-03-30 10.40

Introduktion menar hooks att kvinnorörelsen och gängse feministiska teorier hittills har formats utifrån de sociala villkor som råder för vita kvinnor från västerländsk medelklass. Dessa förutsättningar gäller dock inte för kvinnor i allmänhet, enligt hooks. Hon betonar också nödvändigheten av att inte språkligt fjärma sig från kvinnor utanför den akademiska världen. Gayatri Spivak (1988, 1999), född i Calcutta i Indien, är mest känd för sin kritik av hur västvärlden dominerar och förtrycker andra kulturer. Rasism är enligt henne inte bara en konkret politisk handling, rasismen finns också i vetenskapliga framställningar och i litteratur som ignorerar eller undervärderar människor och kulturer utanför västvärldens sfär.

Judith Butler är en annan av huvudpersonerna i denna tredje våg. Hennes verk Gender Trouble (1990) placerar sig tydligt i en poststrukturalistisk idétradition. Poststrukturalismen i allmän mening är en reaktion på den så kallade strukturalistiska skolans framhävande av regelbundna mönster, underliggande strukturer och deterministiska föreställningar av samhällsutvecklingen.

I analyser av kön som kulturell konstruktion förenar hon strävan för kvinnors frigörelse med kritiken mot ett antagande att alla människor föds som heterosexuella, en social konstruktion som hon benämner som den heterosexuella matrisen. I en dekonstruktivistisk anda bestrider Butler tudelningen eller dikotomiseringen av begreppet kön. Hon menar att människors så kallade ”naturliga egenskaper” inte alls är självklara eller givna utan socialt konstruerade. De tre begreppen kön, genus och sexualitet är alla formade av den samtida diskursen och gränserna för hur vi skapar vår verklighet bestäms av den diskursen. Butlers ifrågasättande av kön som dikotom kategori har dessutom banat väg för en maskulinitetsforskning som undersöker hur sociala normer om kön också begränsar männens sociala och kulturella handlingsutrymme.

Butlers kritik av homonormativiteten har också varit viktig för forskning om de homosexuellas livsvillkor och för utvecklingen av queerteorin som är en kritik av sociala föreställningar om vad som är normal sexualitet. Den svenska forskaren Tiina Rosenberg betraktas som upphovsman till begreppet queerfeminism. I boken 25

Genusperspektiv.indd 25

2012-03-30 10.40

Introduktion Queerfeministisk agenda behandlar Rosenberg queer som en politisk rörelse och ett teoretiskt begrepp som inkluderar i stället för att sätta upp ramar och dra gränser.

Den välkända vågmetaforen i vår framställning har självklart sina begränsningar. Man kan frestas att tro att kvinnorörelsen är en företeelse eller ett fenomen som återkommer och drar sig tillbaka som vågrörelser. Det kanske är mer riktigt att beskriva att rörelsen förändras i förhållande till rådande sociala villkor och samhällsanda. Det som först ser ut som ”nya vågor” är nya perspektiv på samma fenomen – kvinnornas underordning i samhället. Feministisk teoriutveckling som ifrågasätter en manlig dominans måste snarare sättas i samband med en historisk process av kvinnors frigörelse eller emancipation, det vill säga visionen om ett större samhällsinflytande oberoende av kön. Oavsett tidsbundna teorier har kvinnorörelsens och feminismens uppgift genomgående varit att genomskåda. Under ett strukturellt paradigm skärskådades den systematiska underordningen av kvinnor (Millet, 1968; Hirdman, 1998). En analys av maktförhållanden avslöjade hur idéer om rättvisa assimilerades och förvandlades till politiskt korrekt retorik (Faludi, 1991; Fraser, 2009). Med det socialkonstruktivistiska eller det postmoderna perspektivet kan sägas att en förmodad individuell frihet och jämlikhet demaskeras genom att konstruktionen av begreppet kön ifrågasätts (Harding, 1986; Butler, 1990; 1993).

Eftersom den här inledningen bara kan erbjuda en övergripande sammanfattning så vill vi också uppmuntra till att läsa källtexter.

I boken Kvinnopolitiska nyckeltexter av Johanna Esseveld och Lisbeth Larsson (1996) finns flera av originaltexterna från den första och andra vågens feminism.

26

Genusperspektiv.indd 26

2012-03-30 10.40

Introduktion

Kön och genus – vad är skillnaden?

Det talas ofta om att det råder förvirring beträffande förhållandet mellan dessa två begrepp. Några forskare menar samma sak med de två begreppen ”kön” och ”genus”, andra vill reservera begreppet genus för analyser av könets sociala betydelse. För att underlätta genomgången i det här avsnittet har vi valt att behandla begreppen genom att presentera dem som två dimensioner, en språklig dimension i både etymologisk, sammanhangsrelaterad och diskursiv bemärkelse och en begreppslig dimension i bemärkelsen vad som menas i en vetenskaplig tolkning.

Kön och genus i språket Författaren till en uppsats i Språk- och litteraturcentrum i Lund (Pettersson, 2007) ger en beskrivning av de engelska uttrycken och förklarar att det engelska ordet ”sex” latinska härkomst betyder uppdelning och den ursprungliga betydelsen av ”gender” är slag eller sort (a.a.).

Så medan sex bär på betydelsen av att dela upp något, syftar gender på de delar som blir resultatet av denna delning (Pettersson, 2007, s. 17).

Det som också påverkar förståelsen är ordens anknytning till två skilda diskurser. Ordet ”kön” har en stark dikotomisk betydelse inom biologi och ordet ”genus” är ett grammatiskt begrepp inom språkvetenskap. Det betyder att ordet kön refererar till biologi, medan ordet genus refererar till förståelsen av språk. Orden har alltså en kulturell ”belastning” som leder tanken till ”kön” som ett naturligt fenomen medan ”genus” är skapat genom språket.

Ibland säger man att genus är ”det sociala könet”. Det postmoderna perspektivet och den dekonstruktivistiska metoden, där språkets symboliska betydelse är i fokus, har sin förankring inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, medan begreppet kön och definitioner av kön också, i biologisk betydelse, hör 27

Genusperspektiv.indd 27

2012-03-30 10.40

Introduktion hemma inom det naturvetenskapliga området. Vår iakttagelse är att denna dualism håller på att luckras upp, dels genom att genus (gender) allt oftare återkommer som begrepp i naturvetenskaplig forskning och dels genom att kön ofta används som parallell till genus i sociala analyser som hävdar att begreppet kön också är konstruerat.

Genusbegreppet i feministisk teoribildning Kulturantropologen Gayle Rubin (1975) betraktas som den forskare som gav begreppet genussystem (gender system) sitt teoretiska genomslag (Vance, 1980; Thurén, 2002). Hennes poäng var att begreppen genus och genussystem har en relationell betydelse, att det handlar om relationen mellan könen, inte olikheter och särskiljning mellan könen. Patriarkat, där männen är överordnade kvinnorna, är i Rubins tolkning bara en variant, men andra system är möjliga, till exempel matriarkat eller ickehierarkiska genussystem.

Den feministiska vetenskapsteoretikern och filosofen Sandra Harding (1986) har också varit betydelsefull när det gäller den teoretiska utvecklingen av genusbegreppet. Hon diskuterar genus (sex/gender) som tre dimensioner: det individuella, det strukturella och det symboliska. I den individuella dimensionen skapas den personliga upplevelsen av genus, format av den omgivande kulturen genom till exempel uppfostran och sociala villkor. Med den strukturella dimensionen menas till exempel arbetsmarknaden med dess könssegregerande strukturer. Den symboliska dimensionen uttrycks i språket. Vi ger neutrala begrepp genusvärden genom att lägga in genusbetydelse i dem. Så förklarar omvårdnadsforskaren Ann Öhman (2009) att ord som ”omvårdnad” och ”omhändertagande” inte specifikt har med kön eller genus att göra, men vi förknippar omedelbart deras innebörd med ”kvinnliga egenskaper”. Att vi gör det beror på att det finns en omfattande retorik i samhället som upprätthåller dessa associationer. Den könssegregerade arbetsmarknaden, med 28

Genusperspektiv.indd 28

2012-03-30 10.40

Introduktion majoriteten av kvinnor inom omvårdande yrken och majoriteten av män inom tekniska yrken, förstärker dessutom den symboliska dimensionen av orden. Hardings beskrivning av de olika dimensionerna, särskilt av den symboliska har inspirerat forskare som ansluter sig till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Den franska filosofen Simone de Beauvoirs berömda och ofta refererade formulering: ”Man föds inte till kvinna, man blir det” (de Beauvoir, 2002 [1949]) betraktas ofta som ursprunget till en socialkonstruktivistisk modell av begreppet kön i bemärkelsen genus, med andra ord att genus är begreppet för det socialt skapade könet. De Beauvoirs uttalande föregår absolut ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, men det finns också andra tolkningar.

Donna Haraways teoretiska bidrag till feministisk teori, situerad kunskap (situated knowledge), är en kritik av den vetenskapliga objektiviteten. Hon menar att all kunskap är subjektiv. Att vara kvinna eller man innebär att den kunskap man har om världen är bunden till den position och de erfarenheter som könet ger.

Parallellen till de Beauvoir kan förstås i de Beauvoirs resonemang om betydelsen av kön och identitet kopplad till det historiska och kulturella sammanhanget. Karaktärsdrag (som anges som typiska för respektive kön) är inte medfödda, de speglar en historisk, social och kulturell situation. Denna situation är inte beroende av kroppen, men kroppen är beroende av situationen (a.a.).

När vi talar om postmodern feministisk teori så är Judith Butler förgrundsfiguren. Hon är radikal i den meningen att hon menar att kön inte finns, allt är genus (1990; 1993; 2005). Enligt Butler finns det inte några givna kvinnliga och manliga identiteter, och inte heller den biologiska kroppen bestämmer kön. Det är snarare så att människor genom performativitet, det vill säga med hjälp av språk och vardagliga handlingar om igen gör och därmed bekräftar kön, alltså att könets normativa bestämning utvecklas i den vardagliga praktiken. Kvinnor och män kan alltså inte uppfattas som homogena kategorier. Materialiseringen eller förkroppsligandet, är alltså konkretiseringar av diskurser om kultur, normer, ekonomi och social ordning, enligt Judith Butler (2005).

29

Genusperspektiv.indd 29

2012-03-30 10.40

Introduktion Att förstå könet och kroppen som ett konkret, historiskt och socialt fenomen, är alltså ett uttryck för en poststrukturalistisk feministisk kritik. Kroppen materialiserar människors uppfattningar och normer i relation till begreppet kön. Kön/genusdistinktionens bedräglighet innebär förenklat att feminismen kan tolkas utifrån samma dualism som präglar vår västerländska filosofi och som skiljer mellan begreppen kropp – själ; utsträckning – tanke; känsla – förnuft respektive biologi – psykologi (Grosz, 1994). Kvinnan, eller det kvinnliga, har inom denna dualism definierats som kropp, utsträckning, känsla, och som motsatsen till själ, tanke, förnuft (a.a.). Ytterligare motsatspar som är invävda i vårt kulturella medvetande är aktiv – passiv, kultur – natur och offentligt – privat.

Den manliga arenan definieras som aktiv, kulturbärande och offentlig medan den kvinnliga arenan präglas av det motsatta, det vill säga passivitet, natur och den privata sfären. Dessa föreställningar är djupt rotade och återkommer ständigt i religiösa och kulturella uppfattningar om könens betydelse.

Den biologiska bestämningen avgör därmed den sociala arbetsfördelningen. Bourdieu för ett liknande resonemang i texten Den manliga dominansen (1999). Dominansen upprätthålls genom att kulturellt och språkligt upprätthålla skillnader mellan det ”manliga” och det ”kvinnliga”. Denna dominansstruktur grundas på ett oavbrutet och historiskt reproduktionsarbete inom de sociala institutionerna: familjen, kyrkan, skolan och staten (Bourdieu, 1999). Genom att hävda den anatomiska skillnaden mellan könen ges den socialt konstruerade skillnaden sken av att vara naturlig och den sociala arbetsfördelningen får därmed ett berättigande. Könsuppdelningen är en social konstruktion och inte något naturligt, menar Bourdieu i likhet med Butler. Uppdelningen leder även till tanken att kön är en essens, ett orubbligt och oföränderligt fenomen. Begreppet kön är i högsta grad behäftat med ett dualistiskt tänkande i två olika kön, det manliga och det kvinnliga. De biologiska ”bevisen” är de anatomiska skillnaderna.

Dessa olikheter, som hormoner eller kromosomer, har långtgående

30

Genusperspektiv.indd 30

2012-03-30 10.40

Introduktion sociala konsekvenser, eftersom manliga och kvinnliga egenskaper i ett biologiskt paradigm uppfattas som olika och typiska.

Tanken om kroppen som en materialisering av språket och medvetandet, är inte ny. I Åsa Carlssons (2001) avhandling Kön, kropp och konstruktion presenteras den grekiske filosofen Aristoteles tankar om att den fysiska kroppen är språkligt formad.

Människans form aktualiseras i kroppen i bemärkelsen av hur den ser ut, vad den gör och vilka förmågor den har. Man kan också uttrycka det som att ”livet formar kroppen” (Carlsson, 2001). Att betrakta kroppen som en materialisering av historiska och sociala fenomen är en tanke som vi också kan följa i läsningen av den franske filosofen Michel Foucault (1993). Han beskriver hur makt vidmakthålls genom disciplinering av kroppen, en disciplinering där medvetande och kropp inte kan hållas isär (a.a.).

Användandet av genusbegreppet innebar utan tvivel ett genombrott både inom strukturellt orienterade teorier och inom det socialkonstruktivistiska tänkandet. Begreppet har snabbt accepterats på ett retoriskt plan inom politiken och inom den akademiska världen, kanske just för att man härigenom undviker det mer svårhanterliga begreppet kön och dess omedelbara associationer till ”biologiskt kön”. Oavsett ordval, så är det centralt att förstå den relationella betydelsen av kön och av genus, med andra ord i förhållande till makt, social status, produktion (arbete och arbetsfördelning) och reproduktion (barnafödande och omsorg).

Ytterligare en aspekt av distinktionen mellan kön och genus är motståndet mot biologismen inom feministisk teori. Kontentan av kritiken är ståndpunkten att en människa inte i första hand är en biologisk varelse, biologin är inte utgångspunkten och biologin bestämmer inte över det sociala. Den här ståndpunkten kan hanteras på olika sätt. Många forskare går på Rubins linje (Rubin, 1975) och menar att distinktionen av begrepp är avgörande för teoretiska analyser. Toril Moi (1999) å andra sidan representerar en annan linje som menar att det biologiska könet fått en överdriven betydelse, eller ges en onödigt stor plats genom dikotomiseringen i manligt och kvinnligt och att biologin i sig inte 31

Genusperspektiv.indd 31

2012-03-30 10.40

I Genusperspektiv i socialt arbete beskrivs konsekvenserna av kön som ”särskiljande” inom det sociala arbetets praktik och forskning. Boken belyser flera angelägna områden ur ett könsperspektiv: ungdomsarbetslöshet, hedersrelaterat våld, missbruk, hemlöshet, våld mot kvinnor, sjukskrivning, social omsorg, frivilligt socialt arbete med mera.

Bokens författare har alla på olika sätt analyserat kön och genus i socialt arbete inom ramen för sin forskning.

Redaktörer är universitetslektor Lis Bodil Karlsson vid Karlstads universitet och universitetslektor Katarina Piuva vid Stockholms universitet, båda forskare och lärare på socionomprogrammet.

Antologin är främst tänkt för undervisningen på socionomprogrammets grundnivå och avancerade nivå, men kan med fördel även läsas av yrkesverksamma inom socialt arbete, liksom intresserade inom hela det samhällsvetenskapliga fältet.

ISBN 978-91-27-13129-3

9 789127 131293

Justerad 120404.indd 1

Genusperspektiv i socialt arbete Lis Bodil Karlsson & Katarina Piuva (red.)

VARFÖR BESKRIVS UNGA omhändertagna kvinnor som promiskuösa, medan unga mäns sexualitet inte problematiseras? Varför anses missbrukande kvinnor behöva utveckla sin ”kvinnlighet” som ett led i vården?

Genusperspektiv i socialt arbete

Under redaktion av Lis Bodil Karlsson och Katarina Piuva

2012-04-04 09:45