9789152305836

8

lle h채 m Sa o m ss je n B o k ss ri k en -E Isa ag rs id oh La av N D ars L

PR IO

Innehåll

Leva i Sverige Vad är välfärd?

Så styrs Sverige 2

Författningen 61

Vad är lycka för dig? 6

Partier och val – grunden för demokratin 63

Svenska levnadsförhållanden

8

Hur Sverige styrs 68

”Kissblöjor ger jättevinster” 10

Riksdagen 70

Vägen till välfärdssamhället

11

Jag vill påverka! 71

Fattigvård/socialpolitik 12

Varje dag lär jag mig något nytt! 74

Socialtjänsten 15

Regeringen 78

Ekonomiska skyddsnät

Besluten genomförs

16

82

Varför kommer de hit och tigger? 17

Kommunen 84

Större klyftor ­– eller mindre? 22

Landstinget 89

Kortfattat 24

Sverige och EU

90

EU:s politik påverkar hela planetens hav 95 Kortfattat 100

Vad är politik?

Vem ska bestämma?

27

Att påverka samhället

29

Makt 32 Olika styrelsesätt

35

Demokrati 37 Massakern på Utøya 42

Diktatur 44 Singapore – en välfärdsdiktatur? 46

Politiska ideologier

48

Politik 52

De svenska partierna

54

Kortfattat 58

Innehåll

Samhällets ekonomi

v

Arbetslivet

Behov och resurser

103

Vad arbetar vi med?

Ekonomiska system

106

Vad är det bästa med ditt jobb? 138

Hur självförsörjande kan man vara i Sverige? 107 Samma hus, olika pris! 109

Samhällsekonomin 112 São Paulo – Sveriges största industristad? 116 Det ekonomiska kretsloppet 118

Pengar 120 Den offentliga ekonomin

124

Ekonomisk utveckling

126

Att styra ekonomin

129

Kortfattat 132

Hur fungerar arbetsmarknaden

135 142

Arbetsmarknaden – lagar och avtal 144 Hur är det att vara arbetslös? 146

Hur är det på dagens jobb?

147

Jämlikhet och jämställdhet

150

Mikrolån – i Sverige! 154

Så fixar du drömjobbet

155

Att söka jobb

157

Att starta eget

159

Det bästa är friheten! 160

Framtidens arbetsliv

162

Kortfattat 166

Medier i Sverige Medierna formar våra liv

169

Tredje statsmakten

170

Vilka medier finns i Sverige?

174

Medierna – den tredje statsmakten 176

Spelregler för medierna

178

Skotten i Malmö 180

Medierna förändras

181

Så jobbar en lobbyist 184 Kortfattat 186

i n te ak r fö rm ? t at ha llet iskt ns m hä yp ? fin Ve m r t ti sa d ä kra tier o r Va m pa de ka på? l Vi älja v

är d ik? t Va li po

Vad är politik?

Ingen människa skulle klara sig ensam, helt utan andra människor. Vi måste hjälpas åt för att få mat, bostäder och kläder och vi behöver varandras sällskap för att ha det bra. Det betyder också att det finns mycket som vi ska bestämma tillsammans.

En hel del saker bestäms hemma i familjen. Men handlar det i stället om hur många år som alla barn i Sverige ska gå i grundskolan, då måste det finnas andra sätt att fatta beslut. Det är detta som är politik.

Vem ska bestämma?

I Sverige lever det nio miljoner invånare och antagligen finns det nästan lika många olika åsikter om vad som är bra och vad som är dåligt, eller vad som ska göras åt ett visst problem. Alla kan inte göra som de vill, men inte heller vill vi att en person eller en grupp bestämmer över alla andra. Därför måste vi lära oss att kompromissa och att komma överens med andra som kanske inte tycker exakt likadant som vi.

hela världen! Många gånger kan en fråga som berör hela världen också påverka en kommun. Om krig uppstår i ett land i vår närhet kommer det kanske flyktingar till den kommun där du bor. Därför hänger det som är lokalt och det som är globalt väldigt nära samman.

De personer som har fått i uppdrag att fatta de gemensamma besluten kallas för politiker. I en demokrati väljs de av folket och deras uppgift är att lyssna på de åsikter som finns och sedan försöka hitta en lösning som är bra för så många som möjligt. Bäst vore en lösning som passar alla – men detta är en nästan omöjlig uppgift. Vi människor är olika, tycker olika och vi utgår gärna från oss själva och våra egna intressen.

Vad är politik?

Politik är det som händer när människor med olika idéer och önskemål om samhället möts och försöker få stöd för att driva igenom sina förslag. Den som lyckas får makt. Men ofta måste de olika åsikterna kompromissa med varandra. Mötena, diskussionerna och idéerna är politik.

Det betyder att politik används för att fatta beslut i frågor som är gemensamma för många eller alla i ett samhälle. Flera frågor är lokala och gäller bara en kommun eller en stadsdel (till exempel var en skola ska byggas), andra berör hela Sverige, hela EU – eller

Politik är att fatta beslut i frågor som är gemensamma för alla i ett samhälle. Det kan vara de som bor i en kommun, i ett land eller för alla människor på jorden.

27

Vad är politik?

Har världen blivit mer demokratisk?

Källa: Freedom House, 2012

36

Demokratiska

Delvis demokratiska

Icke-demokratiska

Varje år förändras kartan över världens demokratier. Samtidigt som en del länder blir allt mer demokratiska, går utvecklingen i andra länder åt motsatt håll. Men den slutsats som organisationen Freedom House drar i sin senaste rapport, är att allt fler människor kommit att leva i en demokrati under senare år.

Några av de största förändringarna i demokratisk riktning på senare tid har varit den ”arabiska våren”, alltså de demonstrationer och protester mot diktaturen som började i Tunisien 2010 och som sedan spred sig till flera närliggande länder.

Framförallt Tunisien har sedan dess snabbt blivit mer demokratiskt.

Idag bor cirka 65 % av världens befolkning i demokratiska eller delvis demokratiska länder, medan cirka 35 % bor i ett icke-demokratiskt land.

Ett exempel i Europa där de mänskliga rättigheterna minskar och demokratin försvagas är Ungern, där minoriteter nu förtrycks allt mer öppet.

Demokratin sprider sig Allt fler människor på jorden lever i demokratier.

I dag räknar FN med att cirka 60 procent av världens länder styrs av folkvalda regimer. Särskilt stark har utvecklingen varit i Latinamerika och Östeuropa. Men även i Asien och i Afrika ökar antalet demokratier.

Att demokratin sprider sig innebär att fler får det bättre. Friheten ökar och välfärden breder ut sig.

Samtidigt leder den demokratiska utvecklingen till

att krig och konflikter minskar. Inga demokratiska stater har hittills varit i krig mot varandra och idag har krig mellan stater nästan helt upphört.

Trots denna positiva utveckling kan man inte säga att slaget om demokratin är vunnet. Det finns fortfarande många länder där människor förföljs för sina åsikter och där fria val inte tillåts. Dessutom är demokratin i många länder fortfarande ny eller bräcklig.

Vad är politik?

Sadia Taminau, 18 år, visar upp det bläckmärke hon fått som tecken på att hon har röstat i parlamentsvalet i Ghana.

Demokrati Det finns flera fördelar med demokrati och att låta så många som möjligt vara med och bestämma.

När många åsikter får mötas i en öppen och saklig diskussion vinner de klokaste tankarna. På så vis använder man sig av den samlade hjärnkraften hos en hel befolkning. Detta är den bärande idén i demokratin. Frågan är bara hur man förverkligar denna idé i ett samhälle?

Direkt och indirekt demokrati Under antiken samlades regelbundet de fria männen i Aten för att diskutera viktiga frågor och fatta gemensamma beslut. Detta kallas för direkt demokrati och var den ursprungliga formen av

demokrati. Ordet demokrati kommer också från grekiskan och kan översättas med folkstyre.

Dagens folkomröstningar är exempel på direkt demokrati. Då får hela befolkningen vara med och rösta i viktiga frågor. Tänk om vi skulle koppla upp våra datorer mot riksdagen för att vara med och rösta om olika saker. Skulle detta vara den perfekta demokratin?

De flesta inser nog att det inte skulle fungera i praktiken. Vi har varken tid eller lust att sätta oss in i alla frågor. Då är det bättre att välja ut ett antal representanter för folket som får bestämma åt oss. Denna typ av demokrati kallas för indirekt eller representativ demokrati och är vanligast idag.

37

64

Så styrs Sverige

Valrörelsen Valrörelsen brukar dra igång på allvar drygt en månad före ett val. Partiernas valaffischer klistras då upp överallt. På torg och i olika medier anordnas valdebatter och utfrågningar av partiledarna. Broschyrer och valsedlar från partierna kommer hem i brevlådan.

Rösträtt Rösträtt har alla svenska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år. Utländska medborgare får inte rösta i riksdagsval. Men i kommunal- och landstingsval får även EU-medborgare och medborgare från Norge och Island rösta om de bor i Sverige. Medborgare i andra länder får också rösta i dessa val om de bott i Sverige under de senaste tre åren.

Sara Kukka-Salam vid Socialdemokraternas valstuga.

Efter valet blev hon en av ledamöterna i kommunfullmäktige i Solna.

Valda till riksdagen 349 Kandidate r på valse dlarna ca Partimed 5 00 lemmar c a 250 0 0 0 0

Röstand Röstberä

Sveriges

e ca 6,0 miljoner

ttigade c a 7,1 mil joner

befolknin

g ca 9,5 miljoner

Ett val till riksdagen handlar om att välja ut 349 personer som ska fatta beslut som berör 9,5 miljoner svenskar. Vilket förtroendeuppdrag! Att vara medlem i ett parti ger möjlighet att påverka både partiets politik och vilka namn som ska stå på partiets valsedlar.

Så styrs Sverige

�

Exempel: Vi väljer nio riksdagsledamöter från Norrbotten

�

�

�

��

...�� riksdagsledamöter från Stockholms län

��

� �

� ��

�

��

�

�

�

�

�� ��

�� ��

��

��

�

�

...och två riksdagsledamöter från Gotland. �

� ��

�

��

Antal fasta riksdagsmandat per valkrets.

Röstbåsen gör det möjligt att rösta så att ingen annan ser.

Valkretsarna För att representativiteten (så många som möjligt ska bli representerade) ska bli så hög som möjligt är det viktigt att riksdagens ledamöter kommer från olika delar av landet. Därför är Sverige indelat i 29 valkretsar, som var och en ungefär motsvarar ett län. Varje valkrets har ett visst antal riksdagskandidater. Stora valkretsar, där det bor många människor, får fler platser i riksdagen (se kartan).

Olika sätt att rösta Många väljer att rösta på valdagen. Då går man till vallokalen där man bor. Ofta ligger den i en skola i området. Utanför vallokalen står valarbetare och delar ut valsedlar.

Men allt fler väljer att inte rösta på valdagen. Då kan man till exempel förtidsrösta i speciella vallokaler under veckorna före valet. Den som befinner sig utomlands kan brevrösta.

Den som är gammal, sjuk eller har en funktions­ nedsättning som gör det svårt att ta sig till en val­lokal kan lämna sin röst genom ett ombud.

Ombudet lämnar sedan det slutna kuvertet med valsedeln till personalen i vallokalen.

Partival Eftersom vi i Sverige har partival och då främst röstar på partier, måste det överst på varje valsedel stå namnet på ett parti. Under partinamnet ska det sen

65

94

Så styrs Sverige

Hur deltar Sverige i EU:s beslut?

Både den svenska regeringen och riksdagen deltar i EU:s beslutsprocess. Det är regeringen som företräder Sverige i ministerrådet, men den behöver riksdagens stöd.

➌ Regeringen stämmer av med EU-nämnden i riksdagen för att få dess stöd.

➍ Regeringen deltar i ministerrådets möte om lagförslaget. Här ska den svenska ministern driva den ståndpunkt som regeringen fått stöd för i EU-nämnden.

➊ EU-kommissionen föreslår en ny lag. Det kan vara utifrån en idé från Europaparlamentet.

➋ Regeringen granskar förslaget och bestämmer sig sedan för vad den tycker om lagförslaget.

➎ Ministerrådet fattar beslut, ibland tillsammans med Europaparlamentet.

EU-parlamentet

➊ EU-kommissionen

➎ Ministerrådet

➍ ➋ Regeringen

➌

Riksdagens EU-nämnd

95

Samhälle

Reportage

EU:s politik påverkar hela planetens hav År 2007 fick Isabella Lövin Stora Journalistpriset för boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken som handlar om hur människan med sitt rovfiske riskerar att utrota fiskar.

Men Isabella ville påverka ännu mer och 2009 fick hon möjlighet att kandidera till EU-parlamentet och hon blev invald.

– Det var en stor omställning att bli politiker, men jag kände att det inte räckte att stå utanför som journalist och kommentera. Vi lever ju i en demokrati och alla kan inte stå på åskådarplats.

Det behövs spelare på planen också! säger Isabella.

Idag är Isabella Lövin ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet. I parlamentet har hon en viktig roll i fiskeriutskottet.

– Många i Sverige verkar tro att EU-parlamentet inte är så viktigt och därför röstar de inte. Men det som händer där är otroligt viktigt för oss, menar Isabella.

Europaparlamentet träffas dels i den franska staden Strasbourg (där man framförallt röstar), dels i Bryssel (”EU:s huvudstad”) för olika möten. I EU-parlamentet är det inte regeringen

mot oppositionen som i Sverige, eftersom EU inte har någon regering.

Istället för att kritisera gäller det därför att hitta så många samarbeten som möjligt.

– Genom att vara med i diskussioner, prata på möten och träffa personer från andra partier och länder känner jag

att jag påverkar.

En viktig sak som Isabella lyckats med var när hon påverkade parlamentet att stoppa EU:s fiskeri­avtal med Marocko. Marocko bryter mot de mänskliga rättigheterna genom att ockupera grannlandet Västsahara och många hade protesterat mot att det var fel av både EU och Marocko att fiska där.

Nu väntar det stora arbetet med att förändra hela EU:s fiskepolitik så att haven skyddas bättre: – Jag hoppas att vi ska få regler som ger ett hållbart fiske. Som det nu är fångar yrkesfiskarna mer fisk än de får ta iland, och sen kastar de tillbaka mängder av fisk som redan dött. Detta är något som jag vill stoppa, fortsätter Isabella som är glad över att hon tog chansen att bli EU-politiker. ◆

6

Samhälle

Reportage

Vad är lycka för dig?

Skillnaden mellan människor i olika länder i världen är stor när det gäller hälsa, inkomst och vad människor äger. Men betyder det att människor som är fattiga är mindre lyckliga än andra? Nej, så enkelt är det inte. Att ha den senaste mobilen, en bra bil och ren miljö behöver ändå inte betyda att vi är lyckliga. Att mäta lycka är mycket svårare än så.

När man frågar människor om lycka visar det sig också att det inte är de saker man äger som är det viktigaste. För väldigt många handlar lycka istället om att ha familj och vänner som bryr sig om en.

Leva i Sverige

”Det finns barn som blir slagna av sina föräldrar, men vi barn har faktiskt också rättigheter som de vuxna måste respektera, som rätten att bli behandlade lika och rätten att gå i skolan. Vad som gör mig lycklig? Att min mamma och hela familjen ger mig kärlek – och så att jag får gå i skolan!” ◆ Marcia Lopez, 12 år, Dominikanska republiken

”De flesta här i Nagorno-Karabach är armenier och traditionerna betyder mycket för oss. Staden där jag bor är rätt så liten, alla är som en enda stor familj, fast ibland blir jag trött på att bo här! Vad som gör mig lycklig? Choklad! Jag älskar choklad! Och så musik.

Och så klart – mina vänner. De är jätteviktiga för mig!" ◆ Kristina Vardanova, 20 år, Nagorno-Karabach

"Små speciella stunder i livet gör mig lycklig . Som nyss när jag låg och kramade om min pojkvän och pratade minnen från 7–8:an.

Eller när jag får utrymme för min barnslighet, kanske klä ut mig lite knasigt och dra ut på stan.” ◆ Linn Kapeller, 16 år, Malmö

"Jag bor på Kap Verde som är en grupp öar utanför Afrikas kust.

Många människor härifrån emigrerar och är borta från sina familjer väldigt länge. Samtidigt längtar vi alltid tillbaka till Kap Verde. Det bästa med att bo här är att det är så vackert och lugnt.

Vad som gör mig lycklig? Jo, min familj, att vi alla har hälsan och att jag kan leva ett bra liv.” ◆ Eleisia Silvana, 12 år, Kap Verde

7

16

Leva i Sverige

Ekonomiska skyddsnät Ibland händer något som gör att vi inte kan arbeta och försörja oss. Det kan bero på att man till exempel är arbetslös, blir sjuk, får barn eller helt enkelt blir för gammal för att arbeta. Då finns olika ersättningar och bidrag. De är tidsbegränsade (undantag

de flesta typer av pensioner) och det kan krävas att man uppfyller vissa villkor för att få dessa.

För dem som har riktigt låga inkomster finns ett sista ekonomiskt skyddsnät som ska fånga upp alla som har svårt att försörja sig. Det är kommunen som betalar ut detta försörjningsstöd.

Olika skyddsnät Arbetslöshetsersättning

Villkor

Storlek

Tidsperiod

Inskriven i Arbetsförmedling

Grundbelopp 1 800 kr i veckan

Söka arbete aktivt

80% av inkomsten (högst 680 kr 5 dagar per vecka)

Högst 300 dagar, en förälder får 450 dagar

Medlem i a-kassa Sjukpenning

Anställning

En karensdag 80 % av lönen

Föräldrapenning

Förälder/vårdnadshavare

Grundnivå/lägstanivå

Pension

Storlek påverkas av vad man tjänat och om man sparat extra

Allmän pension

Högst 364 dagar under 15 månader 480 dagar per barn

Sjukpenningnivå

Tjänstepension Sparande

Försörjningsstöd

Från ca 61–67 års ålder och livet ut

17

Samhälle

Reportage

Varför kommer de hit och tigger?

Du har kanske sett dem nere i centrum, personer som står på knä eller sitter med en skål framför sig. De tigger pengar av dig.

Tidigare så var de flesta som tiggde pengar i Sverige personer som själva hade problem på grund av alkohol eller droger. Idag finns det också andra som tigger: människor som är friska men som är fattiga.

också en lång tradition att man ske ge pengar till de fattiga, det som kallas allmosa.

Det är inte heller förbjudet att tigga pengar.

Däremot så är det alltid du själv som väljer om du vill ge pengar till någon som tigger. ◆

Sverige är med i EU. I EU är skillnaden stor mellan hur väl det sociala skyddsnätet fungerar i olika länder. Samtidigt har alla EUmedborgare rätt att fritt röra sig mellan EUs länder. Många av dem som kommer till Sverige för att tigga kommer själva från Rumänien och Ungern, länder där välfärdsstaten inte alls är lika uppbyggd som hos oss och där den som är fattig och arbetslös nästan inte får något stöd alls.

Här i Sverige är vi vana vid att samhället ska ta hand om de som är fattiga. Därför tycker vi att det är jobbigt och obehagligt när någon tigger pengar. Men i många länder tycker människor inte att det är konstigt att folk tigger. Där vet man att det sociala välfärdssystemet inte räcker till för alla. Inom både islam och den katolska kyrkan finns det

En tiggare vid Sergelgatan i centrala Stockholm.

100

Så styrs Sverige Författningen

Riksdag och regering

De viktigaste reglerna för hur samhället ska

Det finns 349 ledamöter i riksdagen som främst

styras finns samlade i ett lands grundlagar eller

sysslar med att stifta lagar, besluta om statens

författning. De svenska grundlagarna är: yttran-

budget samt kontrollera regeringens och förvalt­

defrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen,

ningens arbete. Ledamöterna ingår i olika ar­

successionsordningen och regeringsformen. I

betsgrupper – utskott – som förbereder besluten.

våra grundlagar finns demokratin och de mänskliga rättigheterna inskrivna. För att inte de som har makten ska kunna avskaffa våra rättigheter är det extra svårt att ändra grundlagarna.

Riksdagen utser en regering som får i uppdrag att styra landet. Detta måste regeringen göra efter riksdagens vilja – annars måste regeringen avgå. Detta kallas för parlamentarism.

Regeringen består av cirka 20 ministrar. Till

Riksdagen

Regeringen

Statliga myndigheter, Statliga bolag, Länsstyrelser

sin hjälp har de olika departement. Regeringen kommer med förslag som riksdagen beslutar om.

Därefter ansvarar regeringen för att besluten blir genomförda. Regeringen driver också olika frå­ gor i EU och sköter den svenska utrikespolitiken

Partier och val Vi svenskar representanter till fyra olika Beslutande väljer Lagar, Besluten Verkställande makt

makt

Beslut

genomförs

tillsammans med riksdagen.

folkförsamlingar: riksdagen, landstingen, kom-

Det är olika myndigheter och bolag i statsförvalt-

munfullmäktige och EU-parlamentet. Efter valet

ningen som genomför besluten i praktiken.

får varje parti mandat (platser) i förhållande till det antal röster de fått av väljarna.

Riksdagen

Regeringen

Statliga myndigheter, Statliga bolag, Länsstyrelser

EU-parlamentet

EU-kommissionen

Beslutande makt

Verkställande makt

Ministerrådet

Lagar, Beslut

Besluten genomförs

101

Samhälle

Regeringen

Verkställande makt

Kortfattat

Kommuner och landsting

EU

Statliga myndigheter, Staten sköter frågor som är gemensamma för

1995 blev Sverige medlem i Europeiska

Statliga bolag, hela Sverige.

Frågor som ligger ”närmare” be­ Länsstyrelser

unionen (EU). Genom medlemskapet är inte

folkningen i landets olika delar försöker man

riksdagen längre ensam om att ha den högsta

lägga hos landsting och kommuner. Det gäller

makten i Sverige. En del beslut fattas i stället

bland annat vård, skola och omsorg. Detta

av EU eller styr lagar och regler i medlems­

brukar kallas för lokalt självstyre.

länderna. Men enligt närhetsprincipen

En kommun eller ett landsting styrs på unge­ Lagar, Besluten Beslut genomförs fär samma sätt som Sverige i stort. De som bor i en kommun har rösträtt till kommunens

bestämmer vi svenskar själva om sådant som inte påverkar andra EU-länder, till exempel vägar, skola, sjukvård och allemansrätt.

”riksdag” – kommunfullmäktige. Kommun­

Sverige kan påverka EU genom att delta i

fullmäktige utser en ”regering” – kommun-

EU:s arbete. Detta sker främst vid olika mö­

styrelsen – som ser till att det som beslutas

ten i exempelvis i Ministerrådet, EU-kommis-

blir gjort. Landstingets ”riksdag” heter

sionen eller EU-parlamentet.

landstingsfullmäktige och dess ”regering” landstingsstyrelse.

EU-parlamentet

EU-kommissionen

Ministerrådet

Sa ek m on h ä om ll e i ts

H i s ur f Va am att a h ”m d äl s v b Va ark ety lsek ikt na d on iga i k rf de er o b on ör ju svä n s det min esl nk n t a ? ut tu ge yr” tt ? re r r? ek on om in

Samhällets ekonomi

Månadspengen är slut, just de jeans du vill köpa är antingen slut, eller så kostar de mycket mer än andra modeller som du inte alls gillar lika mycket!

Kanske tänker du: ”Typiskt! Varför är pengarna alltid slut när de behövs som mest? Och varför handlar nästan allt vi gör om pengar?” Undantaget skulle väl kanske vara kärlek då …

Visst har staten, kommunen eller privata företag mycket mer pengar än vad du har själv. Men för alla handlar ekonomi om att hushålla med det man har. Och det betyder att vi varje dag står inför många olika val som alla handlar om ekonomi och pengar. Fast pengar har ju inget värde i sig, om det inte finns något att köpa.

Behov och resurser Vi människor har en ett antal grundläggande behov och önskemål om hur vi vill leva våra liv.

För att tillfredsställa olika typer av behov krävs resurser (tillgångar). Det kan vara råvaror som vatten, olja eller trä. De flesta resurser finns det inte hur mycket som helst av – de är begränsade. Ofta krävs det också en arbetsinsats för att de ska kunna användas. Om du till exempel vill få drickbart vatten i kranen därhemma, måste vattnet först ha renats och sedan transporterats dit. Och vill du ha bröd till frukost, måste någon ha bakat limpan.

Vad är ekonomi?

Ursprungligen kommer ordet ekonomi från det grekiska ordet för hushållning. Du, din familj, Sverige och hela världen ställs inför olika val om hur vi bäst hushåller, eller använder, de resurser vi har.

Tidigare tänkte man mest på ekonomi som vad som skulle produceras och konsumeras nu och under de närmaste åren. Idag har vi blivit allt mer medvetna om att jordens resurser inte räcker för evigt. Tvärtom så är många resurser ändliga och kan snart ta slut om vi överutnyttjar dem. Därför ska man inte leva över sina tillgångar, utan se till att ekonomin är hållbar på längre sikt. Det krävs en hållbar ekonomi så att resurserna också räcker till i framtiden.

Eftersom våra behov och önskemål är större än resurserna behöver vi hushålla med dem för att de ska räcka nu och i framtiden. Det är precis det som ekonomi handlar om.

103

118

Samhälle

Grafik

Det ekonomiska kretsloppet ga

dr

Of fen

tli

Genom att dra pilar mellan de olika sektorerna går det att fånga nästan all ekonomisk aktivitet i ett samhälle.

r te at k s er st st ag jän t

Bi

In ko m

För att lättare förstå hur samhällsekonomin fungerar kan man använda sig av det ekonomiska kretsloppet. Det ger en överblick över hela samhällsekonomin och gör det lättare att förstår hur allt hänger ihop.

a Sp

Gröna pilar visar varor och tjänster.

Gula pilar visar att det strömmar pengar.

ar in g jä ,t

Va ro r

Be

t

n al

nst

er

ran

de

Lå

n

119

A rb Off en

Fö

e ts

g iv

ar av ag gi ft tl i s st ga ö tj ä n

ret

er

d

er st

L ån

till Rä

inv

nt

es

or

t.

Betalnin

gar

ror, tjänster Va

r ga

B et a ln in Varo r, tj ä ns

Löner Varor och tjänster Betalningar

te r

Arbete

138

Samhälle

Reportage

Vad är det bästa med ditt jobb? ”– Det bästa med mitt jobb är när jag kan ge kunderna service så att de blir nöjda med de råd de får, särskilt om de kommer tillbaka och handlar av mig igen. Sen är det viktigt med bra arbetskamrater och att jag trivs på jobbet. På flera tidigare jobb har jag varit kvar just därför att jag gillar de jag jobbar med.

– Det jobbigaste? Det är när folk är otrevliga bara för att man jobbar i butik. När jag själv handlar något tänker jag därför extra mycket på hur jag är mot dem som jobbar i affärerna.

– Många av mina vänner har högre lön än jag och en del kanske tror att mitt jobb bara handlar om att gå runt och se fin ut, men det är ett serviceyrke som ofta är slitigt. Därför tycker jag att vi borde ha mer betalt än vad vi har.” ◆ Elin Samsson, 27 år, försäljare i kosmetikbutik. ”– Det bästa med mitt jobb är att jag får göra allt det jag är bra på. Som konsultchef och rekryterare hjälper jag människor och företag att hitta varandra. Jobbet är väldigt varierande och spännande just därför att jag får arbeta med både affärer och människor. Många är nog kvar på arbeten utan att fråga sig om det de gör verkligen är det rätta. Men gör man inte något med hjärtat så blir det inte heller bra! Därför gäller det att våga ta nya steg, även om det kan kännas obehagligt till en början.

– Det jobbigaste? Det är när en annan persons framtid på jobbet hänger på det jag gör, eftersom jag har ett så stort ansvar för att matcha människor och företag med varandra.

– Jag har en bra lön som till stor del är baserad på hur bra jag lyckas med mitt arbete och det är något som passar mig bra.

Samtidigt är pengar långtifrån allt. Min största drivkraft är när jag lyckats med att koppla samman människor och företag.” ◆ Barbara Lidholt, 46 år, konsultchef på företaget Wise.

Arbetslivet

"Jobbet är inget för tjejer" När en kock sökte jobbet som styckmästarlärling på ett charkföretag fick hon höra att jobbet inte passade för tjejer. Enligt företaget skulle arbetet vara för tungt och kallt, och dessutom hade de inget omklädningsrum för kvinnor.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog upp ärendet och konstaterade att kvinnan blivit utsatt för könsdiskriminering.

– Det finns en djupt rotad och föråldrad syn på kvinnors förmågor som gör att de i praktiken blir utestängda från vissa yrken, menade DO. Kvinnan fick 70 000 kronor i ersättning och företa­ get lovar att något liknande inte ska hända igen.

Det här är bara ett fall som Diskriminerings­ ombudsmannen tagit upp. På myndighetens hemsida kan du läsa om flera.

ålder, kön, ursprung, religion, funktionsnedsätt­ ning eller sexuell läggning. Detta kallas för diskri­ minering (särbehandling) och är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Ändå förekommer diskriminering. Därför finns det en särskild myndighet som heter Diskrimineringsombudsmannen (DO). Den har till uppgift att se till att alla i samhället följer Diskriminerings­ lagen. Du kan själv vända dig till DO om du känner dig sämre behandlad – såväl i arbetslivet som ute i samhället. När det gäller arbetslivet samarbetar DO med facken.

Under 2011 fick DO in över 700 anmälningar om diskriminering i arbetslivet. Många av dessa

kommer från personer som inte har fått ett jobb som de sökt, kanske på grund av sitt ursprung eller för att de väntar barn. Vanligt är också att föräldra­ lediga anmäler att de inte fått normal löneökning.

Den tudelade arbetsmarknaden Före 1970 var det inte så vanligt att gifta kvinnor arbetade utanför hemmen, i varje fall om de hade barn. Numera förvärvsarbetar kvinnor i lika hög grad som män.

Skillnaderna mellan kvinnor och män i arbets­ livet har visserligen minskat på senare tid, men fortfarande är de väldigt stora. Titta igen på tabel­ len över de 10 vanligaste jobben på sidan 139. I de

151

162

Arbetslivet

Framtidens arbetsliv För femtio år sedan fanns det många enkla jobb i Sverige som man kunde ta utan att ha någon mer omfattande utbildning. Många började arbeta direkt efter grundskolan och arbetade sig sedan steg för steg upp i företaget.

Idag finns det knappast några jobb du kan få direkt efter grundskolan. För de allra flesta jobb – oavsett om du vill bli bagare eller börsmäklare – krävs det utbildning och ett starkt eget engagemang. För att klara jobben behöver du också kunna ta ansvar, vara bra på att samarbeta och kunna lösa olika problem.

Den globala arbetsmarknaden Vi lever idag i en värld där den globala konkurrensen märks överallt. Det är konkurrens om arbetstillfällen, om resurser, om kunskap och om nya bra idéer. Idag rör sig människor, produkter och pengar allt snabbare mellan jordens länder.

1995 blev Sverige medlem i EU. Alla som är medborgare i något EU-land kan bo och arbeta i vilket EU-land de vill. Men den stora konkurrensen kommer inte från människor som vill flytta till Sverige, utan från högutbildade människor som stannar kvar i sina egna länder. Många företag har flyttat hela eller delar av sin verksamhet från Sverige till länder där marknaden och arbetskraften finns.

Men är det här verkligen så dumt? Vill vi verkligen ha kvar alla jobb, även de som är tunga och dåliga för miljön? I Sverige har arbetsgivare och fackliga organisationer alltid varit överens om att vi inte med hjälp av statligt stöd ska försöka hålla kvar jobb i Sverige som annars inte kan konkurrera med andra länder.

På 1960-talet lades den svenska textilindustrin ned och produktionen flyttade till Portugal. På 1970-talet hände ungefär samma sak med varvsindustrin. Idag håller den svenska personbilsindustrin på att försvinna. Saab har gått i konkurs och Volvo har numera kinesiska ägare.

För dig innebär utvecklingen att du i framtiden inte bara konkurrerar med andra om jobb här i Sverige. Du konkurrerar också med miljontals duktiga indier, kineser och afrikaner eftersom ditt företag kan välja att flytta dit.

Vad är Sverige bra på?

Det här låter kanske dystert, men för att Sverige ska utvecklas lika bra som hittills krävs det nya idéer och nya företag. Och det är här du kommer in. Många undersökningar visar att Sverige är ett av världens ledande länder när det gäller nytänkande. Inte minst gäller det företag som tillverkar produkter för en bättre miljö, till exempel för rening av luft och vatten.

Arbetslivet

Bristyrken nu och om 10 år? Högskoleingenjörer och vårdpersonal har sällan problem att få jobb idag..

Brist på arbetskraft i framtiden?

Under de närmaste åren kommer många svenskar att gå i pension. Speciellt problematiskt kan detta vara för många svenska småföretag som riskerar nedläggning, eftersom det kan komma att saknas personer som har de pengar och den kunskap som behövs för att ta över företagen.

Samtidigt kommer de som blir pensionärer att leva allt längre. Dagens unga är för få och kommer inte att räcka för att fylla luckorna efter de blivande pensionärerna. Dessutom måste en växande andel pensionärer försörjas av dagens unga generation.

För att få pengarna att räcka har man börjat diskutera en mer flexibel pensionsålder. Det kommer att innebära att fler arbetar längre än till 60–61 år, som är dagens genomsnittliga pensionsålder.

Det finns alltså en risk att det i framtiden blir brist på arbetskraft inom många yrken. Samtidigt har vi många arbetslösa som saknar den utbildning

och kompetens som krävs för att ta de jobb som faktiskt finns!

Sverige är inte ensamt. I hela Europa blir befolkningen äldre samtidigt som de ska försörjas av allt färre unga människor. På andra sidan Medelhavet finns en kontinent som har precis samma problem som vi – fast tvärtom! I Afrika finns en hel generation unga människor som inte vill något annat än att arbeta. Men eftersom det saknas jobb tar sig många till Europa.

Många av dem som kommer till Sverige är mycket engagerade och vill inget hellre än att få jobb. Samtidigt är vi i Sverige dåliga på att ta hand om dem. Det är svårt och krångligt att få betyg översatta och jämförda med det svenska systemet.

Många som hemma hade bra jobb och en hög utbildning kan i Sverige inte få annat än enkla arbeten vilket är ett stort slöseri med kunskap och resurser.

163

V H em u Fu r o vill so ng ch på va ve Sk m e era rf rk r ö a n oc a m t re ed r? dig h me sä d d ? i ga ier je s ern ta a al na lt? få tsm sk a riv kt? a

M i S ed ve ie ri r ge

Medier i Sverige

De svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye dömdes för terroristbrott 2011 i Etiopien när de skulle rapportera om övergrepp på flyktingar. Här syns de i rättsalen i huvudstaden Addis Abeba. Yttrandefrihet är långt ifrån självklart överallt i världen.

◆◆ Bidra till att många kan få sina röster hörda och delta i diskussionen (bloggkommentarer, insändare i tidningar, lyssnarprogram och liknande.)

Nu är det förstås inte alla medier som ägnar sig åt detta. Ser man till massmedierna i stort så dominerar underhållning, nöje och sport.

Lagar garanterar tryckfriheten I Sverige finns fyra grundlagar och två av dessa handlar om vår rätt att få ge ut tidningar och fritt få uttrycka våra åsikter. Grundlagar är lagar som bara kan ändras av två beslut i riksdagen med ett val emellan. Att yttrandefrihet finns som en grundlag är ett uttryck för hur viktig vi tycker att yttrandefriheten är.

Dessa två grundlagar är:

◆◆ Tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen ger alla rätt att föra fram sina åsikter och att sprida dem utan förhandscensur. Tryckfrihetsförordningen ger dig också rätt att ta del av alla brev till och dokument från myndigheterna, bara de inte är hemliga. ◆◆ Yttrandefrihetsgrundlagen. Värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv. Det gäller till exempel förbudet mot censur, meddelarfriheten, rätten att vara anonym och förbudet att forska efter källor. Yttrandefrihetsgrundlagen gäller inte bara för radio och tv utan också för medier som film och andra ljud- och bildupptagningar.

171

182

Medier i Sverige

Utrikesminister Carl Bildt får här pris för sitt bloggande. Samtidigt har han ibland fått kritik för att ha släppt ut information genom sociala medier innan den har hunnit passera de officiella kanalerna.

Bredvid står Aftonbladets chefredaktör och tittar på storbildsskärmen. Behövs en direktkontakt mellan politikerna och väljarna via sociala medier, eller räcker de traditionella mediernas bevakning?

Sociala medier – snabbare och bättre?

När 69 ungdomar massakrerades på Utøya i Norge 2011 (läs mer på sidan 42) tog det lång tid innan de traditionella medierna som radio och tv fick igång sina nyhetssändningar. I stället var det via Twitter och sms som nyheten spreds. Där skickade folk vidare sms-meddelande som ungdomarna på Utøya skickat. Samtidigt kom det också uppmaningar från många på Twitter om att man inte skulle försöka ringa de som var på Utøya eftersom en mobilsignal kunde avslöja för mördaren var de gömt sig.

De sociala medierna har gjort att nyheter sprids snabbare än tidigare. ”Vanliga” journalister har idag konkurrens från privatpersoner som skriver och förmedlar nyheter och åsikter.

Det här har gjort att mångfalden i medierna ökat. Samtidigt är det svårare än tidigare att veta vad som är sant (och inte). Sociala medier följer oftast inte heller de pressetiska reglerna. I stället kan skvaller och osanningar spridas utan att den som drabbas kan göra något.

Men det viktigaste med sociala medier är att de just är sociala. De blir en del i vårt sociala samtal och de gör att just du, med hjälp av en blogg eller något annat, kan nå precis vem som helst i hela världen.

Många företag och organisationer satsar idag mycket pengar och resurser på sociala medier.

Dels vill man sprida sina egna budskap, dels försöker man följa med i det som skrivs om det egna företaget för att kunna utveckla och ändra sina

Medier i Sverige

produkter eller tjänster. Ofta försöker företag och organisationer få något spritt via sociala medier (det blir en snackis) så att det sedan når de traditionella (gamla) medierna. Det här brukar kallas för viral kommunikation (sprids som ett virus!).

De politiska partierna satsar också mycket för att finnas på sociala medier. Och en sak är säker – i framtiden kommer de sociala medierna att bli ännu viktigare än idag.

Vem kan man lita på?

När du ser en annons på bussen eller reklam på tv så vet du att syftet med annonsen är att du ska köpa just den varan som annonseras. Men det finns annan marknadsföring som det är lättare att bli lurad av. Om du till exempel följer en modebloggare som skriver om sina favoritplagg finns ingen annonsör som säger att du ska köpa kläderna, men kanske är

det så att modebloggaren inte bara fått kläderna gratis, utan till och med får betalt för att skriva om just de kläderna.

För till skillnad från journalister som ska arbeta under etiska riktlinjer, finns inga liknande riktlinjer för bloggare och andra som skriver på olika sociala medier.

Allt fler lobbyister De senaste åren har antalet journalister minskat samtidigt som mängden PR-konsulter och lobbyister ökat.

En PR-konsult jobbar med marknadsföring och reklam. Det handlar om att försöka öka försäljningen av ett företags varor och tjänster. Om företag och organisationer vill ha hjälp med att påverka politiker och lagstiftning, vänder de sig i stället till en lobbyist.

Kanske får en bloggare ersättning för att skriva om en viss produkt. Hur mycket kan du då lita på det bloggaren skriver?

183

Leva i Sverige

Uppgifter 1. Vad menas med välfärd?

2. Hur kan man mäta välfärd? Ge exempel på några välfärdsmått.

3. Vilken är skillnaden mellan levnadsstandard och livskvalitet?

4. Jämför fattigvården förr med dagens social­ politik. Vilka är de största skillnaderna?

5. Vilka är de två ekonomiska skyddsnäten? Ge några exempel på vad näten består av.

6. Kommunernas socialförvaltningar (social­ kontor) är i sitt arbete inriktade mot tre grup­ per. Vilka?

7. Hur ska ett samhälle vara för att alla män­ niskor ska ha det bra och känna sig trygga?

Beskriv hur ditt idealsamhälle ser ut. Jäm­ för med andra i klassen. Diskutera vad som behöver göras för att nå fram till detta idealsamhälle.

8. Diskutera om det är rätt att ta in pengar i skatt och sedan dela ut dem till arbetslösa,

sjuka och andra. Går det att göra på något annat sätt?

9. Alla barn och ungdomar får lika mycket barnbidrag oavsett hur mycket deras föräldrar tjänar. Tycker du att det är rättvist? Diskutera för- och nackdelar med nuvarande system.

10. En del anser att välfärden blivit för dyr och att vi måste spara pengar. Andra är rädda för att välfärdssamhället ska försvinna och vill sätta stopp för besparingarna.

Vad kan påverka människor att vilja dra ner på välfärden? Och vad kan påverka männis­ kor att tänka motsatsen – att vilja bevara och bygga ut välfärden?

11. En del tycker att det är bra att kommunen låter privata företag sköta delar av social­ tjänsten. Andra är rädda för att de privata företagen är mer intresserade av att tjäna pengar än att bedriva bra socialtjänst. Hitta tre skäl för och tre skäl emot privata företag i till exempel äldrevården.

23

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Projektledare: Redaktörer: Grafisk form: Omslag: Illustrationer: Omslagsbild:

Bildredaktör:

Ingela Bengtsson Ingela Bengtsson, Tove Helander Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Robert Attila Toth Moder Svea står som staty på riksdagshusets tak.

Kanske vaktar hon över den svenska demokratin.

Foto: Jan Rietz/NordicPhotos Lars Öhman

PRIO Samhälle 8 isbn 978-91-523-0583-6 © 2012 Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, Lars Nohagen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print Lettland 2012

8

n ne t m ke e ä pa d l ls n e

e ra d le ed nte are äl äromorie sen IO R mh ett l älls lans P h o i Sa r m sk

9 gå sa d n 8, 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa

R

ISBN 978-91-523-0583-6

(523-0583-6)