9789152315187

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör/Projektledare: Barbro Modin-Svensson/Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Kari C. Toverud, Lisa Gunnarsson Omslagsbild: Ulf Palm/Scanpix Bildredaktör: Bo Lindell Vård- och omsorgsarbete 2 ISBN 978-91-523-1518-7 © 2012 Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Förord Denna bok är avsedd för kursen Vård- och omsorgsarbete 2, 150 p i det nya Vård- och omsorgsprogrammet. Boken kan användas i ungdoms- och vuxenutbildning, vid introduktionsutbildning av personal samt vid distansutbildning.

Bokens innehåll grundar sig på Vård- och omsorgsarbete 1 och ger fördjupade kunskaper i ämnet. Rehabilitering och habilitering har belysts ur ett pedagogiskt förhållningssätt. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön har behandlats ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv utifrån arbetsmiljölagen.

Vård- och omsorgspersonal möter i sin verksamhet personer med olika sjukdomstillstånd. Vi har valt att belysa hur vård och omsorg kring dessa personer kan se ut samt vilken hjälp de kan få. Vi har även tagit upp risker och komplikationer som kan uppstå i samband med vård och omsorg s.k. vårdskador och hur de kan förebyggas och vilka åtgärder som måste vidtas.

I Vård- och omsorgsarbete 1 skrevs kortfattat om de lagar som styr vård, omsorg och socialtjänst. I del 2 har vi fördjupat kapitlet lagar.

Yrkesrollen kräver kunskap om vård och omsorg, social dokumentation, biståndsbedömning samt vård och omsorg vid livets slut.

Vi använder begreppet brukare som ett vedertaget begrepp inom socialtjänsten. Patient använder vi när texten handlar om sjukvård och frågor kring hälso- och sjukvård.

Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och i slutet av boken finns läs- och webbtips.

Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete del 2 ska göra kursen konkret och verklighetsnära samt att den medverkar till att den studerande kan ge god vård och omsorg i sin yrkesutövning.

Monica Imborn Britta Åsbrink

Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2012

FÖRORD

3

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör/Projektledare: Barbro Modin-Svensson/Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Kari C. Toverud, Lisa Gunnarsson Omslagsbild: Ulf Palm/Scanpix Bildredaktör: Bo Lindell Vård- och omsorgsarbete 2 ISBN 978-91-523-1518-7 © 2012 Monica Imborn, Britta Åsbrink och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Förord Denna bok är avsedd för kursen Vård- och omsorgsarbete 2, 150 p i det nya Vård- och omsorgsprogrammet. Boken kan användas i ungdoms- och vuxenutbildning, vid introduktionsutbildning av personal samt vid distansutbildning.

Bokens innehåll grundar sig på Vård- och omsorgsarbete 1 och ger fördjupade kunskaper i ämnet. Rehabilitering och habilitering har belysts ur ett pedagogiskt förhållningssätt. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön har behandlats ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv utifrån arbetsmiljölagen.

Vård- och omsorgspersonal möter i sin verksamhet personer med olika sjukdomstillstånd. Vi har valt att belysa hur vård och omsorg kring dessa personer kan se ut samt vilken hjälp de kan få. Vi har även tagit upp risker och komplikationer som kan uppstå i samband med vård och omsorg s.k. vårdskador och hur de kan förebyggas och vilka åtgärder som måste vidtas.

I Vård- och omsorgsarbete 1 skrevs kortfattat om de lagar som styr vård, omsorg och socialtjänst. I del 2 har vi fördjupat kapitlet lagar.

Yrkesrollen kräver kunskap om vård och omsorg, social dokumentation, biståndsbedömning samt vård och omsorg vid livets slut.

Vi använder begreppet brukare som ett vedertaget begrepp inom socialtjänsten. Patient använder vi när texten handlar om sjukvård och frågor kring hälso- och sjukvård.

Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och i slutet av boken finns läs- och webbtips.

Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete del 2 ska göra kursen konkret och verklighetsnära samt att den medverkar till att den studerande kan ge god vård och omsorg i sin yrkesutövning.

Monica Imborn Britta Åsbrink

Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2012

FÖRORD

3

Innehåll DEL 1 VÅRD OCH OMSORG

1. Vård och omsorg Omvårdnads- och omsorgsprocessen Omvårdnadsdokumentation Salutogent förhållningssätt Chefens roll Självvärdering Enkät

Insatser för barn och ungdomar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Pedagogiskt förhållningssätt Samverkan kring rehabilitering och habilitering Studieuppgifter

4. Lagar inom vård och omsorg Offentlighets- och sekretesslagen Tystnadsplikt och sekretess

2. Arbetsmiljö inom vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdslagen Smittskyddslagen Patientsäkerhetslagen

Arbetsmiljölagen Tillbud och arbetsskada Organisation Den fysiska arbetsmiljön Smitta och smittspridning Stickskador

Allmänna skyldigheter Deligering av medicinska uppgifter Deligering av läkemedelshantering Disciplinärenden Lex Maria Vårdskador

Arbetskläder Elsäkerhet

Den psykosociala arbetsmiljön Stress Mobbing och kränkande sär-

behandling Hot och våld Sexuella trakasserier Studieuppgifter

3. Rehabilitering och habilitering Rehabilitering Vardagsrehabilitering Metoder för rehabilitering Habilitering 4

5. Individ och familjeomsorg

INNEHÅLL

Patientdatalagen Dokumentation Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT Socialtjänstlagen Socialtjänstens mål

Kommunens ansvar Socialnämndens uppgifter Kvalitet inom socialtjänsten Individuellt riktade insatser Rätten till bistånd Särskilda bestämmelser för olika grupper Handläggning av ärenden Dokumentation Lex Sarah

Studieuppgifter

Omsorg om barn och ungdomar Barn och ungdomars uppväxtvillkor Ensamkommande barn och ungdomar

Insatser för familjen

Vad är en familj?

Dysfunktionella familjer Omsorgssvikt Familjerätt Barn med behov av särskilt stöd Barn som far illa När barn och ungdomar far illa Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU Socialtjänstens utredningsskyldighet

Insatser för den enskilde

Hot och våld Bostadslösa Beroendeproblematik Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Stöd och krisjourer Uppsökande verksamhet

Studieuppgifter

6. Äldreomsorg Äldre utlandsfödda

7. Anhörigomsorg Vem är anhörigvårdaren Stöd till anhöriga Anhöriganställning Anhöriggrupper

Avlösning i hemmet Avlösarservice Dagverksamhet Hemtjänst Hemvårdsbidrag Korttidsboende eller växelvård Närståendepenning

Studieuppgifter

8. Verksamhetsfält Kommunal verksamhet Vård och omsorg Kommunal hälso- och sjukvård Rehabilitering Privata vårdgivare Samarbete mellan kommun/ landsting/region Frivilliga organisationer Framtidens socialtjänst

Landsting och regioner Primärvård

Akutsjukvård

Nationell nivå Riksdagen

Regering Statliga myndigheter Myndigheten för vårdanalys Studieuppgifter

11. Dokumentation Omvårdnadsdokumentation Individuell omvårdnadsplan Social dokumentation (2 Biståndshandläggning

Genomförandeplan Levnadsberättelse Arbetsplan – detaljplanering av insatserna INNEHÅLL

5

Innehåll DEL 1 VÅRD OCH OMSORG

1. Vård och omsorg Omvårdnads- och omsorgsprocessen Omvårdnadsdokumentation Salutogent förhållningssätt Chefens roll Självvärdering Enkät

Insatser för barn och ungdomar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Pedagogiskt förhållningssätt Samverkan kring rehabilitering och habilitering Studieuppgifter

4. Lagar inom vård och omsorg Offentlighets- och sekretesslagen Tystnadsplikt och sekretess

2. Arbetsmiljö inom vård och omsorg

Hälso- och sjukvårdslagen Smittskyddslagen Patientsäkerhetslagen

Arbetsmiljölagen Tillbud och arbetsskada Organisation Den fysiska arbetsmiljön Smitta och smittspridning Stickskador

Allmänna skyldigheter Deligering av medicinska uppgifter Deligering av läkemedelshantering Disciplinärenden Lex Maria Vårdskador

Arbetskläder Elsäkerhet

Den psykosociala arbetsmiljön Stress Mobbing och kränkande sär-

behandling Hot och våld Sexuella trakasserier Studieuppgifter

3. Rehabilitering och habilitering Rehabilitering Vardagsrehabilitering Metoder för rehabilitering Habilitering 4

5. Individ och familjeomsorg

INNEHÅLL

Patientdatalagen Dokumentation Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT Socialtjänstlagen Socialtjänstens mål

Kommunens ansvar Socialnämndens uppgifter Kvalitet inom socialtjänsten Individuellt riktade insatser Rätten till bistånd Särskilda bestämmelser för olika grupper Handläggning av ärenden Dokumentation Lex Sarah

Studieuppgifter

Omsorg om barn och ungdomar Barn och ungdomars uppväxtvillkor Ensamkommande barn och ungdomar

Insatser för familjen

Vad är en familj?

Dysfunktionella familjer Omsorgssvikt Familjerätt Barn med behov av särskilt stöd Barn som far illa När barn och ungdomar far illa Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU Socialtjänstens utredningsskyldighet

Insatser för den enskilde

Hot och våld Bostadslösa Beroendeproblematik Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Stöd och krisjourer Uppsökande verksamhet

Studieuppgifter

6. Äldreomsorg Äldre utlandsfödda

7. Anhörigomsorg Vem är anhörigvårdaren Stöd till anhöriga Anhöriganställning Anhöriggrupper

Avlösning i hemmet Avlösarservice Dagverksamhet Hemtjänst Hemvårdsbidrag Korttidsboende eller växelvård Närståendepenning

Studieuppgifter

8. Verksamhetsfält Kommunal verksamhet Vård och omsorg Kommunal hälso- och sjukvård Rehabilitering Privata vårdgivare Samarbete mellan kommun/ landsting/region Frivilliga organisationer Framtidens socialtjänst

Landsting och regioner Primärvård

Akutsjukvård

Nationell nivå Riksdagen

Regering Statliga myndigheter Myndigheten för vårdanalys Studieuppgifter

11. Dokumentation Omvårdnadsdokumentation Individuell omvårdnadsplan Social dokumentation (2 Biståndshandläggning

Genomförandeplan Levnadsberättelse Arbetsplan – detaljplanering av insatserna INNEHÅLL

5

Social journal Biståndsbedömning och beslut för Anna Andersson Genomförandeplan för Anna Andersson Socialjournal för Anna Andersson

Studieuppgifter

12. Vård och omsorg vid sjukdomar i matspjälkningsorganen Känslig tarm, IBS Chrons sjukdom och ulcerös kolit Hemorrojder Sondmatning Stomi Studieuppgifter

Del 2 Vård och omsorg vid sjukdomar

10. Vård och omsorg vid sjukdomar i andningsorganen Övre luftvägsinfektion Lunginflammation Astma Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL Tuberkulos Oxygenbehandling Sugning av övre luftvägar Studieuppgifter

11. Vård och omsorg vid sjukdomar i cirkulationsorganen Högt blodtryck, hypertoni Kärlkramp Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Vänsterkammarsvikt

Amyotrofisk lateral skleros, ALS Demens Epilepsi Multipel skleros, MS Parkinson Studieuppgifter

Döden förr och nu Att möta svårt sjuka och döende personer Reaktioner hos den döende Visioner på dödsbädden De anhörigas situation Ta hand om den avlidne Praktiska rutiner när man tar hand om den avlidne Ta hand om den döde i hemmet eller i särskilt boende

Att leva tills döden kommer Hjärndöd Begravning

Studieuppgifter

Vård och omsorg Ämnets syfte Kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Centralt innehåll

Lästips och webbadresser Register

Urinvägsinfektion Njursvikt Prostataförstoring Kateterisering Studieuppgifter

15. Vård och omsorg vid cancersjukdomar

Studieuppgifter

Studieuppgifter

INNEHÅLL

17. Vård och omsorg vid livets slut

Föreskrifter Kapillärprov Venprov Artärprov Svalgprov Näs- svalgodling, nasofaryngx Sputumprov

14. Vård och omsorg vid sjukdomar i urinorganen

Venösa

Stroke Bensår Arteriella

Studieuppgifter

18. Provtagningar

Studieuppgifter

Bröstcancer Lungcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Malignt melanom Cytostatika och strålning

Högerkammarsvikt

6

13. Vård och omsorg vid neurologiska sjukdomar

16. Vård och omsorg vid diabetes

INNEHÅLL

7

Social journal Biståndsbedömning och beslut för Anna Andersson Genomförandeplan för Anna Andersson Socialjournal för Anna Andersson

Studieuppgifter

12. Vård och omsorg vid sjukdomar i matspjälkningsorganen Känslig tarm, IBS Chrons sjukdom och ulcerös kolit Hemorrojder Sondmatning Stomi Studieuppgifter

Del 2 Vård och omsorg vid sjukdomar

10. Vård och omsorg vid sjukdomar i andningsorganen Övre luftvägsinfektion Lunginflammation Astma Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL Tuberkulos Oxygenbehandling Sugning av övre luftvägar Studieuppgifter

11. Vård och omsorg vid sjukdomar i cirkulationsorganen Högt blodtryck, hypertoni Kärlkramp Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Vänsterkammarsvikt

Amyotrofisk lateral skleros, ALS Demens Epilepsi Multipel skleros, MS Parkinson Studieuppgifter

Döden förr och nu Att möta svårt sjuka och döende personer Reaktioner hos den döende Visioner på dödsbädden De anhörigas situation Ta hand om den avlidne Praktiska rutiner när man tar hand om den avlidne Ta hand om den döde i hemmet eller i särskilt boende

Att leva tills döden kommer Hjärndöd Begravning

Studieuppgifter

Vård och omsorg Ämnets syfte Kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Centralt innehåll

Lästips och webbadresser Register

Urinvägsinfektion Njursvikt Prostataförstoring Kateterisering Studieuppgifter

15. Vård och omsorg vid cancersjukdomar

Studieuppgifter

Studieuppgifter

INNEHÅLL

17. Vård och omsorg vid livets slut

Föreskrifter Kapillärprov Venprov Artärprov Svalgprov Näs- svalgodling, nasofaryngx Sputumprov

14. Vård och omsorg vid sjukdomar i urinorganen

Venösa

Stroke Bensår Arteriella

Studieuppgifter

18. Provtagningar

Studieuppgifter

Bröstcancer Lungcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Malignt melanom Cytostatika och strålning

Högerkammarsvikt

6

13. Vård och omsorg vid neurologiska sjukdomar

16. Vård och omsorg vid diabetes

INNEHÅLL

7

DEL 1

V책rd och omsorg

DEL 1

V책rd och omsorg

Kapitel 1

Omvårdnads- och omsorgsprocessen

Vård och omsorg

Det finns olika sätt att arbeta inom vård och omsorg och de är hämtade utifrån teorier och forskning inom omvårdnad och omsorg.

Britt-Marie Ternestedt, professor i omvårdnad vid Ersta sjukhus och Ersta Sköndal Högskola, bedriver forskning inom den palliativa vården. Hon har fokuserat på innebörden av en god död utifrån ett patient- och närståendeperspektiv. Syftet har varit att få kunskap om hur vården kan främja patientens möjligheter utifrån den hälsosituation som personen befinner sig i, de egna värderingarna och preferenser, relaterat till vårdens resurser för att förbättra livskvaliten den sista tiden så optimalt som möjligt.

Omvårdnadsdokumentation ur ett personfokuserat perspektiv

Britt-Marie Ternestedt har tillsammans med leg. sjuksköterskorna Eva Martin och Charlotte Christiernin tagit fram ett omvårdnadsdokument.

De arbetar med palliativ vård på Ersta sjukhus och vill utifrån WHO:s definition av palliativ vård främja den enskilde patientens möjligheter till optimal och god livskvalitet vid livets slut.

För att personen ska må bra och ha god livskvalitet är helhetssynen viktig. Målet och utgångspunkten är patientens behov. Han ska ges möjlighet att tillsammans med sina anhöriga/närstående få utforma den sista tiden efter egen önskan.

För att förverkliga en god palliativ vård har Ersta hospiceklinik infört en ”modell” för vårdplanering, dokumentation och utvärdering av vården. Den utgår från den amerikanske psykiatrikern Avery Weismans metod, ”an appropriate death” (god död).

Det är en modell som lyfter fram värdigheten och benämns de 6 s:n: • Självbild • Självbestämmande • Sociala relationer • Symtomlindring • Summering/skapande av sammanhang • Samtycke Det innebär att i den dagliga omvårdnaden ska förutom fysiska behov som t.ex. symtomlindring även sociala, psykologiska och andliga/existentiella behov uppmärksammas.

10

VÅRD OCH OMSORG

VÅRD OCH OMSORG

11

Kapitel 1

Omvårdnads- och omsorgsprocessen

Vård och omsorg

Det finns olika sätt att arbeta inom vård och omsorg och de är hämtade utifrån teorier och forskning inom omvårdnad och omsorg.

Britt-Marie Ternestedt, professor i omvårdnad vid Ersta sjukhus och Ersta Sköndal Högskola, bedriver forskning inom den palliativa vården. Hon har fokuserat på innebörden av en god död utifrån ett patient- och närståendeperspektiv. Syftet har varit att få kunskap om hur vården kan främja patientens möjligheter utifrån den hälsosituation som personen befinner sig i, de egna värderingarna och preferenser, relaterat till vårdens resurser för att förbättra livskvaliten den sista tiden så optimalt som möjligt.

Omvårdnadsdokumentation ur ett personfokuserat perspektiv

Britt-Marie Ternestedt har tillsammans med leg. sjuksköterskorna Eva Martin och Charlotte Christiernin tagit fram ett omvårdnadsdokument.

De arbetar med palliativ vård på Ersta sjukhus och vill utifrån WHO:s definition av palliativ vård främja den enskilde patientens möjligheter till optimal och god livskvalitet vid livets slut.

För att personen ska må bra och ha god livskvalitet är helhetssynen viktig. Målet och utgångspunkten är patientens behov. Han ska ges möjlighet att tillsammans med sina anhöriga/närstående få utforma den sista tiden efter egen önskan.

För att förverkliga en god palliativ vård har Ersta hospiceklinik infört en ”modell” för vårdplanering, dokumentation och utvärdering av vården. Den utgår från den amerikanske psykiatrikern Avery Weismans metod, ”an appropriate death” (god död).

Det är en modell som lyfter fram värdigheten och benämns de 6 s:n: • Självbild • Självbestämmande • Sociala relationer • Symtomlindring • Summering/skapande av sammanhang • Samtycke Det innebär att i den dagliga omvårdnaden ska förutom fysiska behov som t.ex. symtomlindring även sociala, psykologiska och andliga/existentiella behov uppmärksammas.

10

VÅRD OCH OMSORG

VÅRD OCH OMSORG

11

Självbild sätter fokus på personen, att blir vårdad, sedd och bekräftad utifrån den man är.

Självbestämmande/medbestämmande innebär att de förväntningar och önskningar personen har på vården ska tillvaratas, dokumenteras och efterföljas.

Sociala relationer handlar om att se personen i sitt sociala sammanhang.

Symtomlindring att ge optimal lindring av symtom, inte enbart de fysiska utan även de sociala, psykologiska och andliga symtomen.

Summering/skapande av sammanhang innebär att ge personen möjlighet att skapa sammanhang och mening med det liv han har levt.

Samtycke syftar till att främja personens möjligheter till försoning med att livet snart är slut.

De har arbetat med metoden i sex år och visat att den har lett till ett nytt förhållningssätt som gagnar patienten. Modellen leder till att vården blir personfokuserad i syfte att ge vård utifrån patientens perspektiv. Personens självbild blir det centrala. På Ersta hospice anser man att det är en metod att förhålla sig till, men den behöver inte följas till punkt och pricka. Flera hospicekliniker använder denna modell.

Vid Institutet för gerontologi vid högskolan i Jönköping har Iréne Ericsson, filosofie doktor i sin avhandling visat att personal i vården har ett stort ansvar för att personer med demens ska uppleva välbefinnande. Hennes undersökning utgick ifrån personer med måttlig och svår demens.

Det som är avgörande är interaktion och nära relationer mellan vårdare och person. Mötet måste ske på rätt nivå. Om vårdpersonalen underskattar personens medvetenhet och kognitiva förmåga, kan det göra att välbefinnandet minskar och leda till illabefinnande. När personalen mötte personen med demens på rätt nivå, utan att överskatta eller underskatta dennes medvetenhet och kognitiva förmåga, ökade välbefinnandet. Det handlar om att bli bekräftad som en kapabel och värdefull person enligt Iréne Ericsson.

12

VÅRD OCH OMSORG

Ett sätt att skapa en bra relation var att ge ”egentid”. Under egentiden gjorde kontaktpersonen och den äldre något tillsammans. Det var viktigt att det inte var prestationsinriktat, utan mötet ska leda till en relation. Personen med demens fick vara med och bestämma vad de skulle göra, även om initiativet kom från vårdpersonalen. Även tiden var viktig för att personen skulle känna välbefinnande. Ofta frågade den äldre ” har du tid med det här”?

På två demensboenden i Jönköping arbetar man med egentid.

Salutogent förhållningssätt Den israeliske professorn i sociologi, Aaron Antonovsky myntade begreppet kasam, känsla av sammanhang. Han funderade vad det var som gjorde att människor förmådde bevara sin hälsa trots alla svårigheter de utsattes för, vilka de hälsobringande faktorerna var, det salutogena.

I Göteborg pågår ett projekt där syftet är att alla inom äldreomsorgen ska arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Grund­ pelarna i det salutogena förhållningssättet är: • Meningsfullhet är en motiverande faktor. Livet ska ha mening och innehåll. Meningsfullhet ska inge hopp och är oftast framåtriktad.

• Begriplighet innefattar kunskap och förståelse för sig själv, sin omgivning och sin tillvaro. Begriplighet refererar bakåt i tiden och bygger på erfarenheter.

• Hanterbarhet handlar om upplevelsen av nuet och att de resurser som finns att tillgå, både egna och andras, är tillräckliga för de krav som olika situationer ställer.

Alla tre faktorer är viktiga för att nå balans i tillvaron. När personalen inom äldreomsorgen möter den äldre ska de alltid utgå från dessa tre komponenter.

Det salutogena förhållningssättet utgår från idén om hälsa som en resurs i en människas liv och en tanke om hur äldreomsorgen bör arbeta för att stärka människors känsla av sammanhang, kasam.

Personalen ska ta vara på individens förmågor och tankar. Så långt som möjligt ska brukare inbjudas till delaktighet och bemötas utifrån ett förhållningssätt som stöder individens förmågor. Personalen ska informera på ett lämpligt sätt och erbjuda tjänster utifrån vad individen har behov av.

VÅRD OCH OMSORG

13

Självbild sätter fokus på personen, att blir vårdad, sedd och bekräftad utifrån den man är.

Självbestämmande/medbestämmande innebär att de förväntningar och önskningar personen har på vården ska tillvaratas, dokumenteras och efterföljas.

Sociala relationer handlar om att se personen i sitt sociala sammanhang.

Symtomlindring att ge optimal lindring av symtom, inte enbart de fysiska utan även de sociala, psykologiska och andliga symtomen.

Summering/skapande av sammanhang innebär att ge personen möjlighet att skapa sammanhang och mening med det liv han har levt.

Samtycke syftar till att främja personens möjligheter till försoning med att livet snart är slut.

De har arbetat med metoden i sex år och visat att den har lett till ett nytt förhållningssätt som gagnar patienten. Modellen leder till att vården blir personfokuserad i syfte att ge vård utifrån patientens perspektiv. Personens självbild blir det centrala. På Ersta hospice anser man att det är en metod att förhålla sig till, men den behöver inte följas till punkt och pricka. Flera hospicekliniker använder denna modell.

Vid Institutet för gerontologi vid högskolan i Jönköping har Iréne Ericsson, filosofie doktor i sin avhandling visat att personal i vården har ett stort ansvar för att personer med demens ska uppleva välbefinnande. Hennes undersökning utgick ifrån personer med måttlig och svår demens.

Det som är avgörande är interaktion och nära relationer mellan vårdare och person. Mötet måste ske på rätt nivå. Om vårdpersonalen underskattar personens medvetenhet och kognitiva förmåga, kan det göra att välbefinnandet minskar och leda till illabefinnande. När personalen mötte personen med demens på rätt nivå, utan att överskatta eller underskatta dennes medvetenhet och kognitiva förmåga, ökade välbefinnandet. Det handlar om att bli bekräftad som en kapabel och värdefull person enligt Iréne Ericsson.

12

VÅRD OCH OMSORG

Ett sätt att skapa en bra relation var att ge ”egentid”. Under egentiden gjorde kontaktpersonen och den äldre något tillsammans. Det var viktigt att det inte var prestationsinriktat, utan mötet ska leda till en relation. Personen med demens fick vara med och bestämma vad de skulle göra, även om initiativet kom från vårdpersonalen. Även tiden var viktig för att personen skulle känna välbefinnande. Ofta frågade den äldre ” har du tid med det här”?

På två demensboenden i Jönköping arbetar man med egentid.

Salutogent förhållningssätt Den israeliske professorn i sociologi, Aaron Antonovsky myntade begreppet kasam, känsla av sammanhang. Han funderade vad det var som gjorde att människor förmådde bevara sin hälsa trots alla svårigheter de utsattes för, vilka de hälsobringande faktorerna var, det salutogena.

I Göteborg pågår ett projekt där syftet är att alla inom äldreomsorgen ska arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Grund­ pelarna i det salutogena förhållningssättet är: • Meningsfullhet är en motiverande faktor. Livet ska ha mening och innehåll. Meningsfullhet ska inge hopp och är oftast framåtriktad.

• Begriplighet innefattar kunskap och förståelse för sig själv, sin omgivning och sin tillvaro. Begriplighet refererar bakåt i tiden och bygger på erfarenheter.

• Hanterbarhet handlar om upplevelsen av nuet och att de resurser som finns att tillgå, både egna och andras, är tillräckliga för de krav som olika situationer ställer.

Alla tre faktorer är viktiga för att nå balans i tillvaron. När personalen inom äldreomsorgen möter den äldre ska de alltid utgå från dessa tre komponenter.

Det salutogena förhållningssättet utgår från idén om hälsa som en resurs i en människas liv och en tanke om hur äldreomsorgen bör arbeta för att stärka människors känsla av sammanhang, kasam.

Personalen ska ta vara på individens förmågor och tankar. Så långt som möjligt ska brukare inbjudas till delaktighet och bemötas utifrån ett förhållningssätt som stöder individens förmågor. Personalen ska informera på ett lämpligt sätt och erbjuda tjänster utifrån vad individen har behov av.

VÅRD OCH OMSORG

13

Till den som vill ha serviceinsatser i hemtjänsten lämnas nedan­ stående information: Göteborgs stad inför nu en ny modell för serviceinsatser i hemtjänsten. Med utgångspunkt från den servicetid du har fått beviljad har du nu möjlighet att mer flexibelt bestämma vad du önskar få hjälp med.

Tillsammans med hemtjänstpersonalen avgör du vad du för stunden vill använda din servicetid till. Till din hjälp finns en basmeny med förslag på insatser du kan utnyttja. Tillsammans med din kontaktperson i hemtjänsten planerar ni sedan insatserna så som du vanligtvis tror att du vill använda dem. Det ni kommer överens om skrivs in i en genomförandeplan.

Hur går det till? Du som har serviceinsatser genom hemtjänsten får besked om hur många timmar du är beviljad. Med serviceinsatser i hemtjänsten menas stöd vid inköp, ärenden av olika slag, måltider samt städ och tvätt och annat stöd i vardagen.

Senare vid själva servicetillfället, har du alltid möjlighet att välja någon annan insats än den som planerats in, så länge det ryms inom de timmar du fått beviljade.

Källa: Broschyr Salutogent Projekt Göteborgs stad 2011 ht.

Självvärdering

Ledningen skapar förutsättningar som ska leda till att äldreomsorgen blir salutogen. Medarbetarna ska känna att de har ett meningsfullt arbete att gå till och en arbetsplats som är god. Känner personalen delaktighet och ett sammanhang i arbetet är det värt att satsa energi för att utveckla verksamheten.

Chefens roll

Chefen anpassar verksamheten efter den äldre med hjälp av genomförande- och vårdplaner. Verksamheten ska vara organiserad så att dessa är levande dokument som regelbundet utvärderas och tillämpas efter förändringar och avvikelser. Sammansättningen av kompetens kring den äldre är anpassad efter den enskildes behov.

Chefen skapar förutsättningar för medarbetarna så att de kan möta verksamhetens krav och utmaningar, samt planerar att kompetensen säkerställs över dygnets alla timmar, samt har ansvar för att kvalitetsarbete bedrivs.

14

VÅRD OCH OMSORG

Kommunen har skyldighet att följa upp de aktiviteter som genomförs. Syftet med självvärdering från personalen är att stimulera till reflektion och lärande samt att samla underlag för bedömning om aktivitetens resultat.

Självvärderingen genomförs på arbetsplatsen tillsammans med enhetschefen. Meningen är att alla får möjlighet att reflektera över om de nya kunskaperna används och i så fall, hur de har kunnat omsättas i handling i det dagliga arbetet.

Enkät

Syftet är att ta reda på, hur nöjd omsorgstagaren är med den omsorg och hjälp de får. Resultatet ska ge underlag till förbättringar i vård och omsorg. Enkäten görs två gånger per år.

Några exempel på enkätfrågor är: • Hur nöjd är du med hur personalen bemöter dig?

• Hur nöjd är du med att personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål?

VÅRD OCH OMSORG

15

Till den som vill ha serviceinsatser i hemtjänsten lämnas nedan­ stående information: Göteborgs stad inför nu en ny modell för serviceinsatser i hemtjänsten. Med utgångspunkt från den servicetid du har fått beviljad har du nu möjlighet att mer flexibelt bestämma vad du önskar få hjälp med.

Tillsammans med hemtjänstpersonalen avgör du vad du för stunden vill använda din servicetid till. Till din hjälp finns en basmeny med förslag på insatser du kan utnyttja. Tillsammans med din kontaktperson i hemtjänsten planerar ni sedan insatserna så som du vanligtvis tror att du vill använda dem. Det ni kommer överens om skrivs in i en genomförandeplan.

Hur går det till? Du som har serviceinsatser genom hemtjänsten får besked om hur många timmar du är beviljad. Med serviceinsatser i hemtjänsten menas stöd vid inköp, ärenden av olika slag, måltider samt städ och tvätt och annat stöd i vardagen.

Senare vid själva servicetillfället, har du alltid möjlighet att välja någon annan insats än den som planerats in, så länge det ryms inom de timmar du fått beviljade.

Källa: Broschyr Salutogent Projekt Göteborgs stad 2011 ht.

Självvärdering

Ledningen skapar förutsättningar som ska leda till att äldreomsorgen blir salutogen. Medarbetarna ska känna att de har ett meningsfullt arbete att gå till och en arbetsplats som är god. Känner personalen delaktighet och ett sammanhang i arbetet är det värt att satsa energi för att utveckla verksamheten.

Chefens roll

Chefen anpassar verksamheten efter den äldre med hjälp av genomförande- och vårdplaner. Verksamheten ska vara organiserad så att dessa är levande dokument som regelbundet utvärderas och tillämpas efter förändringar och avvikelser. Sammansättningen av kompetens kring den äldre är anpassad efter den enskildes behov.

Chefen skapar förutsättningar för medarbetarna så att de kan möta verksamhetens krav och utmaningar, samt planerar att kompetensen säkerställs över dygnets alla timmar, samt har ansvar för att kvalitetsarbete bedrivs.

14

VÅRD OCH OMSORG

Kommunen har skyldighet att följa upp de aktiviteter som genomförs. Syftet med självvärdering från personalen är att stimulera till reflektion och lärande samt att samla underlag för bedömning om aktivitetens resultat.

Självvärderingen genomförs på arbetsplatsen tillsammans med enhetschefen. Meningen är att alla får möjlighet att reflektera över om de nya kunskaperna används och i så fall, hur de har kunnat omsättas i handling i det dagliga arbetet.

Enkät

Syftet är att ta reda på, hur nöjd omsorgstagaren är med den omsorg och hjälp de får. Resultatet ska ge underlag till förbättringar i vård och omsorg. Enkäten görs två gånger per år.

Några exempel på enkätfrågor är: • Hur nöjd är du med hur personalen bemöter dig?

• Hur nöjd är du med att personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål?

VÅRD OCH OMSORG

15

DEL 2

Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar

16

KOLUMNTITEL IN HÄR

KOLUMNTITEL iN HÄR

17

DEL 2

Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar

16

KOLUMNTITEL IN HÄR

KOLUMNTITEL iN HÄR

17

Kapitel 10

Vård och omsorg vid sjukdomar i andningsorganen

Övre luftvägsinfektion, ÖLI En vanlig orsak till övre luftvägsinfektion är virus. Virus sprids när man hostar och nyser, viruspartiklar sprids i en radie av 1–1,5 meter. Smittan kan även fås via händer och pussar. Små barn har inte byggt upp sitt immunförsvar och därför är de ofta snuviga, de drabbas ofta av övre luftvägsinfektioner när de är på förskolan. Först i treårsåldern har de byggt upp sitt immunförsvar. Äldre personers immunförsvar försvagas, vilket gör att de är mer mottagliga för övre luftvägsinfektioner.

Vanliga symtom på övre luftvägsinfektion är snuva, huvudvärk, ont i halsen, feber, ibland ont i öronen. Ögonen rinner och är irriterade. Förkylningen avtar efter några dagar och man känner sig bättre om inte komplikationer tillstött.

Det är bra att stanna hemma de första dagarna för att undvika smittspridning. Det gäller framförallt om du arbetar i vård och omsorg med äldre eller på förskola. Det är bra att ta det lite lugnt när du fått en infektion, konditionen är nedsatt och du blir ofta trött.

Det är viktigt att vara noggrann med hygienen vid förkylning.

Tänk på att hosta i en pappersnäsduk eller i armvecket. Efter att du snutit dig, kasta näsduken, tvätta händerna noga och använd handsprit.

Vid feber bör man dricka mycket eftersom man förlorar vätska.

Feber är kroppens försvar mot virus och bakterier. Tillväxten av dessa hämmas av feber, undvik därför febernedsättande läkemedel. Är febern hög eller om ett barn är känsligt och riskerar feberkramper behövs febernedsättande.

132

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Rummet ska vara svalt och man ska inte ha för mycket kläder på sig. Är man varm och svettig bör man duscha och byta till torra kläder.

Vid frossa är febern på väg upp, kontrollera temperaturen, lägg på extra filtar och ge varm dryck.

Vid hosta är det bra att dricka varmt (inte varm mjölk, det är slembildande.) Varm dryck löser slem och minskar retningen. Det lindrar även mot svedan i halsen.

Infekterade och rinnande ögon tvättas med ljummet vatten utifrån och in mot ögonvinkeln. Det är viktigt ta ny tvättlapp mellan varje tag.

Det finns nässpray och/eller näsdroppar receptfritt på apoteket om nästäppan är svår. Till barn går det bra att använda koksalt (NaCl 0,9 mg/ml). Ha gärna högre under huvudet, det underlättar andning och hosta.

En vanlig förkylning kan övergå i en bakteriell infektion. Då ska man ta kontakt med vårdcentralen. De tar prover och efter det tar ställning till ev. antibiotikabehandling.

Lunginflammation, pneumoni Lunginflammation orsakas av bakterier och virus. Äldre personer och personer som t.ex. efter en operation blir sängliggande länge, drabbas lättare av lunginflammation. En person som är sängliggande och inte ändrar läge andas sämre och det finns risk att syresättningen blir sämre. Personen andas ytligt och luften tränger inte ner i lungorna, vilket medför att bakterierna stannar kvar. De små lungblåsorna faller ihop med försämrat gasutbyte som följd. Rökare har en ökad risk att få lunginflammation.

Vanliga symtom är andfåddhet, trötthetskänsla och en del besväras även av hosta. Feber förekommer, vilken ibland kan bli hög. Äldre personer som rör sig mindre och andas ytligare märker inte av att de fått lunginflammation. Feber förekommer inte alltid, men de klagar över trötthet. Ibland kan den äldre reagera med förvirring.

Lunginflammation hos en äldre person är allvarligt och kan leda till döden.

Lunginflammation behandlas idag med antibiotika och redan efter några dagar är personen feberfri och mår bättre.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

133

Kapitel 10

Vård och omsorg vid sjukdomar i andningsorganen

Övre luftvägsinfektion, ÖLI En vanlig orsak till övre luftvägsinfektion är virus. Virus sprids när man hostar och nyser, viruspartiklar sprids i en radie av 1–1,5 meter. Smittan kan även fås via händer och pussar. Små barn har inte byggt upp sitt immunförsvar och därför är de ofta snuviga, de drabbas ofta av övre luftvägsinfektioner när de är på förskolan. Först i treårsåldern har de byggt upp sitt immunförsvar. Äldre personers immunförsvar försvagas, vilket gör att de är mer mottagliga för övre luftvägsinfektioner.

Vanliga symtom på övre luftvägsinfektion är snuva, huvudvärk, ont i halsen, feber, ibland ont i öronen. Ögonen rinner och är irriterade. Förkylningen avtar efter några dagar och man känner sig bättre om inte komplikationer tillstött.

Det är bra att stanna hemma de första dagarna för att undvika smittspridning. Det gäller framförallt om du arbetar i vård och omsorg med äldre eller på förskola. Det är bra att ta det lite lugnt när du fått en infektion, konditionen är nedsatt och du blir ofta trött.

Det är viktigt att vara noggrann med hygienen vid förkylning.

Tänk på att hosta i en pappersnäsduk eller i armvecket. Efter att du snutit dig, kasta näsduken, tvätta händerna noga och använd handsprit.

Vid feber bör man dricka mycket eftersom man förlorar vätska.

Feber är kroppens försvar mot virus och bakterier. Tillväxten av dessa hämmas av feber, undvik därför febernedsättande läkemedel. Är febern hög eller om ett barn är känsligt och riskerar feberkramper behövs febernedsättande.

132

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Rummet ska vara svalt och man ska inte ha för mycket kläder på sig. Är man varm och svettig bör man duscha och byta till torra kläder.

Vid frossa är febern på väg upp, kontrollera temperaturen, lägg på extra filtar och ge varm dryck.

Vid hosta är det bra att dricka varmt (inte varm mjölk, det är slembildande.) Varm dryck löser slem och minskar retningen. Det lindrar även mot svedan i halsen.

Infekterade och rinnande ögon tvättas med ljummet vatten utifrån och in mot ögonvinkeln. Det är viktigt ta ny tvättlapp mellan varje tag.

Det finns nässpray och/eller näsdroppar receptfritt på apoteket om nästäppan är svår. Till barn går det bra att använda koksalt (NaCl 0,9 mg/ml). Ha gärna högre under huvudet, det underlättar andning och hosta.

En vanlig förkylning kan övergå i en bakteriell infektion. Då ska man ta kontakt med vårdcentralen. De tar prover och efter det tar ställning till ev. antibiotikabehandling.

Lunginflammation, pneumoni Lunginflammation orsakas av bakterier och virus. Äldre personer och personer som t.ex. efter en operation blir sängliggande länge, drabbas lättare av lunginflammation. En person som är sängliggande och inte ändrar läge andas sämre och det finns risk att syresättningen blir sämre. Personen andas ytligt och luften tränger inte ner i lungorna, vilket medför att bakterierna stannar kvar. De små lungblåsorna faller ihop med försämrat gasutbyte som följd. Rökare har en ökad risk att få lunginflammation.

Vanliga symtom är andfåddhet, trötthetskänsla och en del besväras även av hosta. Feber förekommer, vilken ibland kan bli hög. Äldre personer som rör sig mindre och andas ytligare märker inte av att de fått lunginflammation. Feber förekommer inte alltid, men de klagar över trötthet. Ibland kan den äldre reagera med förvirring.

Lunginflammation hos en äldre person är allvarligt och kan leda till döden.

Lunginflammation behandlas idag med antibiotika och redan efter några dagar är personen feberfri och mår bättre.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

133

Det är viktigt att personen kommer upp så snart som möjligt, eftersom andningen förbättras då. Om han inte orkar vara uppe, är det bra att bädda så att personen halvsitter. Det är viktigt att ändra läge i sängen ofta och se till att det är torrt och svalt.

Sjukgymnast ger instruktion om andningsteknik. Djupandning är viktigt så att luft kommer ner i lungorna. Som vårdare måste du påminna din patient/brukare om att djupandas.

Varm dryck löser slem och underlättar ev. upphostning. Ibland krävs slemlösande medicin.

Har personen feber är det viktigt att ha svalt i rummet och ge extra vätska. Det är viktigt att kontrollera personens vätskelista och matintag. Vid hög feber är aptiten nedsatt och då kan näringsdryck behöva ges.

En nyopererad patient som har ont måste få smärtstillande medicin för att kunna andas djupa, långa andetag.

Ibland ordineras att utföra andningskontroller (s. 164, Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning).

Det är viktigt att förebygga komplikationer vid långvarigt sängläge som trycksårsprofylax (s. 182 i Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning) och kontrakturprofylax (s. 169 i Vård och omsorgs­arbete 1, Sanoma Utbildning).

Astma Astma är en inflammatorisk sjukdom som gör att luftrören (bronkerna) drar ihop sig och ger en ökad slembildning. Personen får andnöd, ett pipande andningsljud som hörs vid utandning samt hosta.

Orsaken kan vara allergi eller överkänslighet mot t.ex. cigarettrök, avgaser eller mögel.

Tidigare hade dessa personer det svårt. De fick ofta åka till sjuhus där anfallet behandlades, de var hemma en tid för att sedan insjukna på nytt. Nu har det konstaterats att det är en inflammation i luftrören som måste behandlas under längre tid med t.ex. kortison som inhaleras. Numera har dessa personer en mycket bättre livskvalitet.

När en person får ett astmaanfall är det viktigt att stanna kvar hos honom och att vara så lugn som möjligt.

Personen brukar vara medveten om när ett anfall är på gång och tidigt inhalera med kortison och bronkvidgande läkemedel. Ofta lindras anfallet då.

134

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Inhalation vid astma.

Andningen underlättas om personen sitter upp och andas in genom näsan, formar läpparna till ett litet hål och blåser ut luften långsamt. Vissa tycker om att gå och andas i samma takt.

Det kan underlätta att dricka varm dryck (inte mjölk, det ökar slembildningen), det lindrar hostan och gör att slemmet blir mer tunnflytande. Är personen pollenallergisk bör man ha fönstret stängt på våren så att pollen inte blåser in i rummet. Det är också viktigt att inte torka tvätt ute under pollensäsongen.

För personer som är känsliga mot damm bör man försöka ha så rent som möjligt och tänka på att inte ha dammsamlande mattor.

En person som är allergisk bör undvika ämnen som utlöser allergi, men idag finns bra mediciner som kan tas i förebyggande syfte. Det gäller att få bra livskvalitet trots sjukdom.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

135

Det är viktigt att personen kommer upp så snart som möjligt, eftersom andningen förbättras då. Om han inte orkar vara uppe, är det bra att bädda så att personen halvsitter. Det är viktigt att ändra läge i sängen ofta och se till att det är torrt och svalt.

Sjukgymnast ger instruktion om andningsteknik. Djupandning är viktigt så att luft kommer ner i lungorna. Som vårdare måste du påminna din patient/brukare om att djupandas.

Varm dryck löser slem och underlättar ev. upphostning. Ibland krävs slemlösande medicin.

Har personen feber är det viktigt att ha svalt i rummet och ge extra vätska. Det är viktigt att kontrollera personens vätskelista och matintag. Vid hög feber är aptiten nedsatt och då kan näringsdryck behöva ges.

En nyopererad patient som har ont måste få smärtstillande medicin för att kunna andas djupa, långa andetag.

Ibland ordineras att utföra andningskontroller (s. 164, Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning).

Det är viktigt att förebygga komplikationer vid långvarigt sängläge som trycksårsprofylax (s. 182 i Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning) och kontrakturprofylax (s. 169 i Vård och omsorgs­arbete 1, Sanoma Utbildning).

Astma Astma är en inflammatorisk sjukdom som gör att luftrören (bronkerna) drar ihop sig och ger en ökad slembildning. Personen får andnöd, ett pipande andningsljud som hörs vid utandning samt hosta.

Orsaken kan vara allergi eller överkänslighet mot t.ex. cigarettrök, avgaser eller mögel.

Tidigare hade dessa personer det svårt. De fick ofta åka till sjuhus där anfallet behandlades, de var hemma en tid för att sedan insjukna på nytt. Nu har det konstaterats att det är en inflammation i luftrören som måste behandlas under längre tid med t.ex. kortison som inhaleras. Numera har dessa personer en mycket bättre livskvalitet.

När en person får ett astmaanfall är det viktigt att stanna kvar hos honom och att vara så lugn som möjligt.

Personen brukar vara medveten om när ett anfall är på gång och tidigt inhalera med kortison och bronkvidgande läkemedel. Ofta lindras anfallet då.

134

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Inhalation vid astma.

Andningen underlättas om personen sitter upp och andas in genom näsan, formar läpparna till ett litet hål och blåser ut luften långsamt. Vissa tycker om att gå och andas i samma takt.

Det kan underlätta att dricka varm dryck (inte mjölk, det ökar slembildningen), det lindrar hostan och gör att slemmet blir mer tunnflytande. Är personen pollenallergisk bör man ha fönstret stängt på våren så att pollen inte blåser in i rummet. Det är också viktigt att inte torka tvätt ute under pollensäsongen.

För personer som är känsliga mot damm bör man försöka ha så rent som möjligt och tänka på att inte ha dammsamlande mattor.

En person som är allergisk bör undvika ämnen som utlöser allergi, men idag finns bra mediciner som kan tas i förebyggande syfte. Det gäller att få bra livskvalitet trots sjukdom.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

135

Emma, 10 år har astma. Hon är allergisk mot pälsdjur, pollen, gräs och nötter. Den jobbigaste tiden för Emma är på våren när pollen­ säsongen kommer. Hon får hösnuva, rinnande och kliande ögon, vilket hon tycker är jobbigt. Emma har fått en injektion som förebygger pollenallergin, vilket underlättar betydligt.

Emma drabbas även av astma när hon blir förkyld. Hon har haft astma sedan hon var liten och hennes mamma tycker att Emma och den övriga familjen kan hantera sjukdomen på ett bra sätt. När hon var liten var det ständiga sjukhusbesök. Emmas medicinering fungerar bra nu. Hon har kortison, som hon inhalerar (andas in) när hon besväras av astma samt bronkvidgande läkemedel som hon tar vid behov. Nu har Emma lärt sig att inhalera sin medicin, även om mamma finns med och stöttar.

Problemet är när hon blir förkyld, hon får astmaanfall och känner sig trött. Ofta tvingas Emma äta antibiotika för att hon drabbas av lunginflammation.

Emmas mamma har varit i klassen och informerat om hennes allergi mot hund, katt och häst. De klasskamrater som sitter närmast henne har inte pälsdjur. Några i klassen har katt hemma, men är noga med att ha rena kläder och de umgås mest med Emma ute.

Det är viktigt att motionera och få bra kondition. Vid nedsatt kondition kan astma utlösas av minsta ansträngning. Ett sätt är att inhalera bronkvidgande läkemedel strax innan motionspasset. För många har astman förbättrats när konditionen blivit bättre.

Det är viktigt att äta sund och näringsrik kost på regelbundna tider t.ex. enligt tallriksmodellen och givetvis utesluta mat som personen är allergisk mot. Det är viktigt att inte bli överviktig.

När ett läkemedel ska inhaleras ska man först andas ut. Därefter ska läpparna slutas tätt om munstycket och personen ska ta ett djupt andetag, hålla andan och andas ut utanför munstycket. När man inhalerar kortison måste man skölja munnen efteråt för att undvika svampinfektion i munnen.

God munhygien, dvs. borsta tänderna ordentligt två gånger om dagen ev. använda fluortabletter.

Komplikationer till astma är lunginflammation, emfysem och KOL.

136

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Mustafa är 60 år och arbetar som bilmekaniker. Han har den senaste tiden drabbats av upprepade luftvägsinfektioner och besvärande, ihållande hosta. Han sover dåligt på nätterna p.g.a. hostattacker.

Han har även andnöd och tvingas sitta upp i sängen.

Mustafa söker hjälp på vårdcentralen där läkaren bl.a. frågar om hans rökvanor. Mustafa är väl medveten om att rökningen kan vara orsak till hans problem, men orkar inte sluta röka just nu. Mustafa röker ca 25 cigaretter per dag och han har rökt sedan tonåren. Läkaren informerar honom om sambandet mellan rökningen och hans besvär.

Efter blodprovstagning, lungröntgen och spirometri (andningsprov) konstateras att Mustafa har lunginflammation och KOL. Han sjukskrivs, får antibiotikabehandling och ska inhalera bronkvidgande (luftrörsvidgande) läkemedel.

Mustafa måste sluta röka och han får delta i en rökavvänjningsgrupp som finns på vårdcentralen. Läkaren ordinerar nikotinplåster.

Mustafa får regelbundet komma till en KOL- mottagning och träffa en specialistsjuksköterska som han kan diskutera med och få stöd av.

Här får han även information om sin sjukdom och egenvårdsundervisning.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är ett samlingsnamn för sjukdomar i luftvägarna. Obstruktiv innebär att luftrören täpps till pga. inflammation (svullnad) i luftvägarna. Slembildningen ökar och personen får slemmiga upphostningar. Det blir även trångt i luftrören.

Personen har i början av sjukdomen ganska lätt att andas in, men besväras av att det känns trångt vid utandning. I svårare fall kan även inandningen försämras.

Många klagar över trötthet och känner sig deprimerade när de inte orkar göra det som de gjorde tidigare.

Det är viktigt att en person som har KOL får lära sig andningsteknik av sjukgymnast. Andningen underlättas om personen sitter upp, andas in genom näsan och andas ut genom att forma läpparna till ett litet hål och släppa ut luften långsamt.

Det är även viktigt att stärka diafragmamuskeln. Den blir ofta förslappad vid KOL. Personen får andas genom en speciell mask (PEP/ RMT). Den ger motstånd vid både in – och utandning.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

137

Emma, 10 år har astma. Hon är allergisk mot pälsdjur, pollen, gräs och nötter. Den jobbigaste tiden för Emma är på våren när pollen­ säsongen kommer. Hon får hösnuva, rinnande och kliande ögon, vilket hon tycker är jobbigt. Emma har fått en injektion som förebygger pollenallergin, vilket underlättar betydligt.

Emma drabbas även av astma när hon blir förkyld. Hon har haft astma sedan hon var liten och hennes mamma tycker att Emma och den övriga familjen kan hantera sjukdomen på ett bra sätt. När hon var liten var det ständiga sjukhusbesök. Emmas medicinering fungerar bra nu. Hon har kortison, som hon inhalerar (andas in) när hon besväras av astma samt bronkvidgande läkemedel som hon tar vid behov. Nu har Emma lärt sig att inhalera sin medicin, även om mamma finns med och stöttar.

Problemet är när hon blir förkyld, hon får astmaanfall och känner sig trött. Ofta tvingas Emma äta antibiotika för att hon drabbas av lunginflammation.

Emmas mamma har varit i klassen och informerat om hennes allergi mot hund, katt och häst. De klasskamrater som sitter närmast henne har inte pälsdjur. Några i klassen har katt hemma, men är noga med att ha rena kläder och de umgås mest med Emma ute.

Det är viktigt att motionera och få bra kondition. Vid nedsatt kondition kan astma utlösas av minsta ansträngning. Ett sätt är att inhalera bronkvidgande läkemedel strax innan motionspasset. För många har astman förbättrats när konditionen blivit bättre.

Det är viktigt att äta sund och näringsrik kost på regelbundna tider t.ex. enligt tallriksmodellen och givetvis utesluta mat som personen är allergisk mot. Det är viktigt att inte bli överviktig.

När ett läkemedel ska inhaleras ska man först andas ut. Därefter ska läpparna slutas tätt om munstycket och personen ska ta ett djupt andetag, hålla andan och andas ut utanför munstycket. När man inhalerar kortison måste man skölja munnen efteråt för att undvika svampinfektion i munnen.

God munhygien, dvs. borsta tänderna ordentligt två gånger om dagen ev. använda fluortabletter.

Komplikationer till astma är lunginflammation, emfysem och KOL.

136

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Mustafa är 60 år och arbetar som bilmekaniker. Han har den senaste tiden drabbats av upprepade luftvägsinfektioner och besvärande, ihållande hosta. Han sover dåligt på nätterna p.g.a. hostattacker.

Han har även andnöd och tvingas sitta upp i sängen.

Mustafa söker hjälp på vårdcentralen där läkaren bl.a. frågar om hans rökvanor. Mustafa är väl medveten om att rökningen kan vara orsak till hans problem, men orkar inte sluta röka just nu. Mustafa röker ca 25 cigaretter per dag och han har rökt sedan tonåren. Läkaren informerar honom om sambandet mellan rökningen och hans besvär.

Efter blodprovstagning, lungröntgen och spirometri (andningsprov) konstateras att Mustafa har lunginflammation och KOL. Han sjukskrivs, får antibiotikabehandling och ska inhalera bronkvidgande (luftrörsvidgande) läkemedel.

Mustafa måste sluta röka och han får delta i en rökavvänjningsgrupp som finns på vårdcentralen. Läkaren ordinerar nikotinplåster.

Mustafa får regelbundet komma till en KOL- mottagning och träffa en specialistsjuksköterska som han kan diskutera med och få stöd av.

Här får han även information om sin sjukdom och egenvårdsundervisning.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är ett samlingsnamn för sjukdomar i luftvägarna. Obstruktiv innebär att luftrören täpps till pga. inflammation (svullnad) i luftvägarna. Slembildningen ökar och personen får slemmiga upphostningar. Det blir även trångt i luftrören.

Personen har i början av sjukdomen ganska lätt att andas in, men besväras av att det känns trångt vid utandning. I svårare fall kan även inandningen försämras.

Många klagar över trötthet och känner sig deprimerade när de inte orkar göra det som de gjorde tidigare.

Det är viktigt att en person som har KOL får lära sig andningsteknik av sjukgymnast. Andningen underlättas om personen sitter upp, andas in genom näsan och andas ut genom att forma läpparna till ett litet hål och släppa ut luften långsamt.

Det är även viktigt att stärka diafragmamuskeln. Den blir ofta förslappad vid KOL. Personen får andas genom en speciell mask (PEP/ RMT). Den ger motstånd vid både in – och utandning.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

137

En person med KOL hostar upp mycket segt slem. Ett sätt att göra slemmet mer tunnflytande är att dricka varm dryck (inte mjölk det är slembildande). Läkaren ordinerar slemlösande medicin. Personen förlorar vätska i samband med upphostningarna och det är viktigt att tillföra dryck. Har personen feber bör man tänka på att ge extra dryck.

138

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Det krävs mycket energi när man är tungandad och hostar mycket. Därför är det noga att följa vätskebalans och vikt samt kontrollera BMI. Dessa personer behöver ofta extra energität mat för att de inte orkar äta tillräckligt stora portioner. En dietist kan ge kost­råd.

Ibland behövs även näringsdryck som mellanmål.

Motion och rörelse är viktigt. Andningen förbättras om konditionen förbättras. Sjukgymnasten kan ge förslag på lämplig träning. Även om personen är sängliggande är det viktigt med regelbunden träning för att stärka andningsmuskulaturen. Är personen sängliggande måste du som vårdare se till att ändra hans kroppsläge regelbundet för att undvika komplikationer vid inaktivitet (s. 168, Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning).

En person med KOL kan även få hjärtbesvär. Det är viktigt med regelbunden kontroll av blodtryck, puls och andning. Pulsen räknas på en minut. Kontrollera om pulsen känns hård, tunn eller fyllig och om den är regelbunden, dvs. frekvens, rytm och kvalitet.

Andningen kontrolleras i samband med att du tar pulsen, för att personen inte ska bli medveten om att du bedömer andningskvalitén.

Andetagen ökar automatiskt om man vet att andningen kontrolleras.

En person med KOL har ett pipande andningsljud vid utandning.

Senare i sjukdomsförloppet kan personen periodvis behöva kontinuerlig syrgasbehandling. Det är viktigt med rätt ordination när syrgasbehandling ges till en person med KOL. Normalt regleras andningen via hjärnans andningscentrum som känner av blodets kol­dioxidhalt. Hos en person med KOL och andningssvikt ökar koldioxidhalten, eftersom de har svårt att vädra ut koldioxiden ur lungorna. Om personen tillförs för höga doser syrgas finns en risk för kolsyrenarkos, vilket innebär att han blir omtöcknad och i värsta fall slutar att andas. Därför måste en person med KOL som får syrgasbehandling ha noggrann tillsyn. Läs mer om syrgasbehandling (s. 141) Det är viktigt att personen inte utsätts för stress, då försämras andningen och han blir ännu tröttare. Stress kan utlösas av att det kommer ny personal som inte känner till hur han vill ha sin vård och omsorg. Det kan vara ansträngande att prata och förklara för ny personal.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

139

En person med KOL hostar upp mycket segt slem. Ett sätt att göra slemmet mer tunnflytande är att dricka varm dryck (inte mjölk det är slembildande). Läkaren ordinerar slemlösande medicin. Personen förlorar vätska i samband med upphostningarna och det är viktigt att tillföra dryck. Har personen feber bör man tänka på att ge extra dryck.

138

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Det krävs mycket energi när man är tungandad och hostar mycket. Därför är det noga att följa vätskebalans och vikt samt kontrollera BMI. Dessa personer behöver ofta extra energität mat för att de inte orkar äta tillräckligt stora portioner. En dietist kan ge kost­råd.

Ibland behövs även näringsdryck som mellanmål.

Motion och rörelse är viktigt. Andningen förbättras om konditionen förbättras. Sjukgymnasten kan ge förslag på lämplig träning. Även om personen är sängliggande är det viktigt med regelbunden träning för att stärka andningsmuskulaturen. Är personen sängliggande måste du som vårdare se till att ändra hans kroppsläge regelbundet för att undvika komplikationer vid inaktivitet (s. 168, Vård och omsorgsarbete 1, Sanoma Utbildning).

En person med KOL kan även få hjärtbesvär. Det är viktigt med regelbunden kontroll av blodtryck, puls och andning. Pulsen räknas på en minut. Kontrollera om pulsen känns hård, tunn eller fyllig och om den är regelbunden, dvs. frekvens, rytm och kvalitet.

Andningen kontrolleras i samband med att du tar pulsen, för att personen inte ska bli medveten om att du bedömer andningskvalitén.

Andetagen ökar automatiskt om man vet att andningen kontrolleras.

En person med KOL har ett pipande andningsljud vid utandning.

Senare i sjukdomsförloppet kan personen periodvis behöva kontinuerlig syrgasbehandling. Det är viktigt med rätt ordination när syrgasbehandling ges till en person med KOL. Normalt regleras andningen via hjärnans andningscentrum som känner av blodets kol­dioxidhalt. Hos en person med KOL och andningssvikt ökar koldioxidhalten, eftersom de har svårt att vädra ut koldioxiden ur lungorna. Om personen tillförs för höga doser syrgas finns en risk för kolsyrenarkos, vilket innebär att han blir omtöcknad och i värsta fall slutar att andas. Därför måste en person med KOL som får syrgasbehandling ha noggrann tillsyn. Läs mer om syrgasbehandling (s. 141) Det är viktigt att personen inte utsätts för stress, då försämras andningen och han blir ännu tröttare. Stress kan utlösas av att det kommer ny personal som inte känner till hur han vill ha sin vård och omsorg. Det kan vara ansträngande att prata och förklara för ny personal.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

139

Tuberkulos, TBC Tuberkulos orsakas av tuberkelbakterien som sprids via luften genom upphostningar och kan inandas.

Förr var det en vanlig sjukdom i Sverige. Idag förekommer tuberkulos med multiresistenta bakteriestammar. Personer som riskerar att få sjukdomen är de med sänkt immunförsvar, t.ex. hiv– smittade personer, äldre, spädbarn och diabetiker. Äldre personer som i sin ungdom haft tuberkulos, men sedan varit friska, kan insjukna på nytt när deras immunförsvar har försvagats och de är nedsatta p.g.a. sjukdom.

Symtom är långvarig hosta och feber. Ibland kan upphostningarna vara blodiga. Äldre personer har inte så hög feber, men kan vara påverkade och ibland förvirrade. De kan även känna sig trötta och orkeslösa. De behöver få hjälp med vård och omsorg, t.ex. den personliga hygienen. Det är viktigt med viktkontroller, eftersom det

finns risk för avmagring. Vätskelista måste kontrolleras framförallt vid feber.

Personer som drabbats av tuberkulos vårdas på lungklinik eller infektionsavdelning, men äldre, som kanske vistas på ett äldreboende kan få sin vård och omsorg där.

Den som vårdar en person med tuberkulos ska vara noga med handhygienen, använda skyddsrock och/eller plastförkläde, munskydd och handskar, framförallt när upphostningar tas om hand.

På äldreboendet bör personen få mat på rummet och tillgång till eget porslin.

Smittorisken avtar och försvinner efter några veckors behandling.

Personal som vårdat personer med tuberkulos ska följas upp och kontrolleras noga så de inte blivit smittade. Varje nyupptäckt fall av tuberkulos ska anmälas till smittskyddsläkare enligt Smittskyddslagen, (s. 62).

Oxygenbehandling, syrgas Oxygen eller syrgas, O2, är ett läkemedel som ordineras av läkare.

Doseringen bestäms med hjälp av ett artärblodprov eller pulsoxymetri dvs. en mätare (liknar en klädnypa) som beräknar blodets syremättnad.

Oxygen ges i akuta situationer t.ex. när en person har andnöd och vid långvarig sjukdom som t.ex. KOL. Det är en gas som är färg, lukt och smaklös. Den är lättantändlig, vilket innebär att man ska vara försiktig med eld. Personen får inte röka i samband med oxygenbehandling. Om personen går ut och röker måste han vara noga med att kamma igenom hår och skägg samt byta skjorta.

Det är viktigt att personalen inte har smörjt in händerna med en fet kräm när de handskas med oxygen och noggrann handdesinfektion är viktig. Både handsprit och ev. handkräm måste ha torkat in helt.

En person med andnöd upplever ofta ångest över att inte få luft.

Det är viktigt att stanna kvar hos honom och se till att han blir lugn, vilket gör det lättare att andas med oxygen.

På sjukhus finns en central anläggning för oxygen med vägguttag på rummet där oxygenaggregatet kopplas in.

140

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

141

Tuberkulos, TBC Tuberkulos orsakas av tuberkelbakterien som sprids via luften genom upphostningar och kan inandas.

Förr var det en vanlig sjukdom i Sverige. Idag förekommer tuberkulos med multiresistenta bakteriestammar. Personer som riskerar att få sjukdomen är de med sänkt immunförsvar, t.ex. hiv– smittade personer, äldre, spädbarn och diabetiker. Äldre personer som i sin ungdom haft tuberkulos, men sedan varit friska, kan insjukna på nytt när deras immunförsvar har försvagats och de är nedsatta p.g.a. sjukdom.

Symtom är långvarig hosta och feber. Ibland kan upphostningarna vara blodiga. Äldre personer har inte så hög feber, men kan vara påverkade och ibland förvirrade. De kan även känna sig trötta och orkeslösa. De behöver få hjälp med vård och omsorg, t.ex. den personliga hygienen. Det är viktigt med viktkontroller, eftersom det

finns risk för avmagring. Vätskelista måste kontrolleras framförallt vid feber.

Personer som drabbats av tuberkulos vårdas på lungklinik eller infektionsavdelning, men äldre, som kanske vistas på ett äldreboende kan få sin vård och omsorg där.

Den som vårdar en person med tuberkulos ska vara noga med handhygienen, använda skyddsrock och/eller plastförkläde, munskydd och handskar, framförallt när upphostningar tas om hand.

På äldreboendet bör personen få mat på rummet och tillgång till eget porslin.

Smittorisken avtar och försvinner efter några veckors behandling.

Personal som vårdat personer med tuberkulos ska följas upp och kontrolleras noga så de inte blivit smittade. Varje nyupptäckt fall av tuberkulos ska anmälas till smittskyddsläkare enligt Smittskyddslagen, (s. 62).

Oxygenbehandling, syrgas Oxygen eller syrgas, O2, är ett läkemedel som ordineras av läkare.

Doseringen bestäms med hjälp av ett artärblodprov eller pulsoxymetri dvs. en mätare (liknar en klädnypa) som beräknar blodets syremättnad.

Oxygen ges i akuta situationer t.ex. när en person har andnöd och vid långvarig sjukdom som t.ex. KOL. Det är en gas som är färg, lukt och smaklös. Den är lättantändlig, vilket innebär att man ska vara försiktig med eld. Personen får inte röka i samband med oxygenbehandling. Om personen går ut och röker måste han vara noga med att kamma igenom hår och skägg samt byta skjorta.

Det är viktigt att personalen inte har smörjt in händerna med en fet kräm när de handskas med oxygen och noggrann handdesinfektion är viktig. Både handsprit och ev. handkräm måste ha torkat in helt.

En person med andnöd upplever ofta ångest över att inte få luft.

Det är viktigt att stanna kvar hos honom och se till att han blir lugn, vilket gör det lättare att andas med oxygen.

På sjukhus finns en central anläggning för oxygen med vägguttag på rummet där oxygenaggregatet kopplas in.

140

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

141

Oxygenbehandling i hemmet

Oxygenbehandling i hemmet ges via oxygenflaskor eller oxygenkoncentrator. Oxygenflaskor beställs från apoteket. Flaskan måste stå stadigt i en vagn.

• Koppla in oxygenaggregatet genom att ta bort skruven på flaskan. Öppna manometern och kontrollera att det finns tillräckligt med oxygen. Mätaren får inte gå nedanför markeringen.

• Koppla in plastslangen som följer med aggregatet. Plastslangen ska vara knickningssäker, dvs. inte går att böja. Ställ in flödesmätaren på ordinerad dos. Kontrollera att det inte läcker oxygen genom att hålla slangen mot handen och att det inte pyser. Vid läckage dra åt regulatormuttern mellan aggregatet och flaskan.

• Koppla näsgrimma eller mask till plastslangen. Välj lämplig näsgrimma i förhållande till ordinerad dos (följ leverantörens anvisning). Vid kontinuerlig oxygenbehandling används vanligen näsgrimma. Det kan kännas obehagligt i början med näsgrimma, men den är minst störande vid tal. Kontrollera att näsgrimman inte stramar för att undvika tryckskador på näsan.

Oxygenmask används vid högre dosering. Personen kan uppleva att det blir varmt eftersom masken sluter tätt kring näsa och mun. Det är viktigt att kontrollera att masken inte trycker, vilket kan ge tryckskada.

Oxygen torkar ut slemhinnor och därför kopplas en fuktflaska till aggregatet. Fuktflaska behövs inte vid korttidsbehandling och vid flöden under 3 liter per min. Läkare ordinerar när fuktflaska ska användas. Det finns fuktflaskor av engångs- och flergångstyp.

Flergångsfuktflaskor fylls till hälften med sterilt vatten. Vattnet ska bytas varje dag och flaskan rengörs och desinfekteras dagligen.

Metalldelarna torkas av med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel.

Engångsfuktflaskor finns färdigförpackade. Hållbarhetstiden anges av leverantören.

Om personen får torra läppar kan han smörja med cerat och om huden blir torr kan en vanlig hudkräm användas. Munhygien är extra viktigt.

Oxygenkoncentrator

Vid långtidsbehandling i hemmet används ibland oxygenkoncentrator. Den använder luften i rummet och omvandlar den till oxygen.

Apparaten kopplas till ett vägguttag. Till apparaten kopplas en lång 142

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

143

Oxygenbehandling i hemmet

Oxygenbehandling i hemmet ges via oxygenflaskor eller oxygenkoncentrator. Oxygenflaskor beställs från apoteket. Flaskan måste stå stadigt i en vagn.

• Koppla in oxygenaggregatet genom att ta bort skruven på flaskan. Öppna manometern och kontrollera att det finns tillräckligt med oxygen. Mätaren får inte gå nedanför markeringen.

• Koppla in plastslangen som följer med aggregatet. Plastslangen ska vara knickningssäker, dvs. inte går att böja. Ställ in flödesmätaren på ordinerad dos. Kontrollera att det inte läcker oxygen genom att hålla slangen mot handen och att det inte pyser. Vid läckage dra åt regulatormuttern mellan aggregatet och flaskan.

• Koppla näsgrimma eller mask till plastslangen. Välj lämplig näsgrimma i förhållande till ordinerad dos (följ leverantörens anvisning). Vid kontinuerlig oxygenbehandling används vanligen näsgrimma. Det kan kännas obehagligt i början med näsgrimma, men den är minst störande vid tal. Kontrollera att näsgrimman inte stramar för att undvika tryckskador på näsan.

Oxygenmask används vid högre dosering. Personen kan uppleva att det blir varmt eftersom masken sluter tätt kring näsa och mun. Det är viktigt att kontrollera att masken inte trycker, vilket kan ge tryckskada.

Oxygen torkar ut slemhinnor och därför kopplas en fuktflaska till aggregatet. Fuktflaska behövs inte vid korttidsbehandling och vid flöden under 3 liter per min. Läkare ordinerar när fuktflaska ska användas. Det finns fuktflaskor av engångs- och flergångstyp.

Flergångsfuktflaskor fylls till hälften med sterilt vatten. Vattnet ska bytas varje dag och flaskan rengörs och desinfekteras dagligen.

Metalldelarna torkas av med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel.

Engångsfuktflaskor finns färdigförpackade. Hållbarhetstiden anges av leverantören.

Om personen får torra läppar kan han smörja med cerat och om huden blir torr kan en vanlig hudkräm användas. Munhygien är extra viktigt.

Oxygenkoncentrator

Vid långtidsbehandling i hemmet används ibland oxygenkoncentrator. Den använder luften i rummet och omvandlar den till oxygen.

Apparaten kopplas till ett vägguttag. Till apparaten kopplas en lång 142

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

143

slang och personen kan på så sätt röra sig ganska fritt. På en del apparater kan man ändra på doseringen, men de flesta apparater är inställda på en fast dosering. En oxygenkoncentrator är inte lika lättantändlig, som oxygen på flaska.

Om en person har en oxygenkoncentrator måste det alltid finnas en oxygenflaska som reserv, om det skulle bli strömavbrott. För personer som lämnar hemmet eller har ett arbete finns mobil oxygenutrustning. Det är lättviktstuber eller en termos som innehåller flytande oxygen. Oxygen är flytande vid en temperatur på –183° grader och omvandlas till gas i rumstemperatur. Den mobila termosen fylls på i hemmet från en större behållare. Det är viktigt att inte få det isiga oxygenet på huden eftersom det kan ge köldskada.

För att spara på oxygen finns ibland en demandventil (en ventil som öppnas vid det undertryck som blir när personen andas in och stängs när han slutat andas in) kopplad till den mobila utrustningen.

Denna ventil gör att oxygen sparas.

När en person ska få oxygenbehandling i hemmet måste räddningstjänsten meddelas. De gör en kontroll i hemmet för att se att det inte finns något brandfarligt i närheten. De beslutar var och hur gasflaskorna ska förvaras samt sätter upp en varningsskylt på insidan av ytterdörren ca 0.5 meter från golvet.

På institutioner sitter varningsskylten på utsidan av ytterdörren där gasflaskor förvaras.

Hjälpmedelscentralen tillhandahåller utrustning, t.ex. grimma och slang. Oxygen är ett läkemedel och rekvireras via apotek.

För att hantera oxygen krävs delegering.

Oxygenkoncentrator

144

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Sugning av övre luftvägar

För personer med nedsatt andning och som inte kan eller orkar hosta upp slem kan det bli nödvändigt att avlägsna slem med hjälp av en sug. Det kan kännas obehagligt och kan framkalla retning. Det kan utlösa en kräkreflex när luftvägarna sugs. Samtidigt känns det obehagligt att inte få upp slemmet. Sjukgymnasten kan ge instruktioner när det gäller andningsgymnastik och hostteknik, vilket kan göra det lättare att få upp slemmet.

Det är viktigt att vända personen regelbundet, det gör att slemmet lättare kommer upp. Andningen underlättas av att sitta i sängen, men alla orkar inte det. Är slemmet segt kan det behövas slemlösande medicin. Varm dryck löser slemmet, men ofta är personen så sjuk att han inte orkar dricka. Det är viktigt att den som utför sugning av övre luftvägar är van och kan utföra behandlingen på ett säkert och varsamt sätt.

Det finns infektionsrisk och därför måste man vara noga med hygienen.

Förberedelse

• Gör handdesinfektion.

• Sätt på handskar och skyddsrock/plastförkläde och munskydd samt ev. glasögon. Det kan finnas risk för stänk.

• Koppla en sugflaska till en sug.

• Häll lite vatten i flaskan för att inte slemmet ska torka fast.

• Sätt på locket till sugflaskan. För att förhindra att bakterier sprids, ansluts ett filter direkt på locket. Locket måste vara helt tätt annars blir det ingen sugeffekt.

• Koppla slangen, som ska ha ett reglerbart sugreglage. Sugslangen ska behandlas aseptiskt (bevara det rena rent).

I hemmet används en elektrisk sug som kopplas till vägguttaget.

Slangen kopplas till en sugkateter.

• Kontrollera sugen genom att sätta ett finger på slangen och skruva upp till maximal effekt. Då känns sugkraften och om det sluter tätt. Stäng av igen. Behåll skyddspappret på sugkatetern tills det är dags att suga.

• Låt personen sitta upp om det är möjligt. Informera om vad du ska göra. Även om personen är medvetslös är det viktigt att tala om vad som ska hända.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

145

slang och personen kan på så sätt röra sig ganska fritt. På en del apparater kan man ändra på doseringen, men de flesta apparater är inställda på en fast dosering. En oxygenkoncentrator är inte lika lättantändlig, som oxygen på flaska.

Om en person har en oxygenkoncentrator måste det alltid finnas en oxygenflaska som reserv, om det skulle bli strömavbrott. För personer som lämnar hemmet eller har ett arbete finns mobil oxygenutrustning. Det är lättviktstuber eller en termos som innehåller flytande oxygen. Oxygen är flytande vid en temperatur på –183° grader och omvandlas till gas i rumstemperatur. Den mobila termosen fylls på i hemmet från en större behållare. Det är viktigt att inte få det isiga oxygenet på huden eftersom det kan ge köldskada.

För att spara på oxygen finns ibland en demandventil (en ventil som öppnas vid det undertryck som blir när personen andas in och stängs när han slutat andas in) kopplad till den mobila utrustningen.

Denna ventil gör att oxygen sparas.

När en person ska få oxygenbehandling i hemmet måste räddningstjänsten meddelas. De gör en kontroll i hemmet för att se att det inte finns något brandfarligt i närheten. De beslutar var och hur gasflaskorna ska förvaras samt sätter upp en varningsskylt på insidan av ytterdörren ca 0.5 meter från golvet.

På institutioner sitter varningsskylten på utsidan av ytterdörren där gasflaskor förvaras.

Hjälpmedelscentralen tillhandahåller utrustning, t.ex. grimma och slang. Oxygen är ett läkemedel och rekvireras via apotek.

För att hantera oxygen krävs delegering.

Oxygenkoncentrator

144

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Sugning av övre luftvägar

För personer med nedsatt andning och som inte kan eller orkar hosta upp slem kan det bli nödvändigt att avlägsna slem med hjälp av en sug. Det kan kännas obehagligt och kan framkalla retning. Det kan utlösa en kräkreflex när luftvägarna sugs. Samtidigt känns det obehagligt att inte få upp slemmet. Sjukgymnasten kan ge instruktioner när det gäller andningsgymnastik och hostteknik, vilket kan göra det lättare att få upp slemmet.

Det är viktigt att vända personen regelbundet, det gör att slemmet lättare kommer upp. Andningen underlättas av att sitta i sängen, men alla orkar inte det. Är slemmet segt kan det behövas slemlösande medicin. Varm dryck löser slemmet, men ofta är personen så sjuk att han inte orkar dricka. Det är viktigt att den som utför sugning av övre luftvägar är van och kan utföra behandlingen på ett säkert och varsamt sätt.

Det finns infektionsrisk och därför måste man vara noga med hygienen.

Förberedelse

• Gör handdesinfektion.

• Sätt på handskar och skyddsrock/plastförkläde och munskydd samt ev. glasögon. Det kan finnas risk för stänk.

• Koppla en sugflaska till en sug.

• Häll lite vatten i flaskan för att inte slemmet ska torka fast.

• Sätt på locket till sugflaskan. För att förhindra att bakterier sprids, ansluts ett filter direkt på locket. Locket måste vara helt tätt annars blir det ingen sugeffekt.

• Koppla slangen, som ska ha ett reglerbart sugreglage. Sugslangen ska behandlas aseptiskt (bevara det rena rent).

I hemmet används en elektrisk sug som kopplas till vägguttaget.

Slangen kopplas till en sugkateter.

• Kontrollera sugen genom att sätta ett finger på slangen och skruva upp till maximal effekt. Då känns sugkraften och om det sluter tätt. Stäng av igen. Behåll skyddspappret på sugkatetern tills det är dags att suga.

• Låt personen sitta upp om det är möjligt. Informera om vad du ska göra. Även om personen är medvetslös är det viktigt att tala om vad som ska hända.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

145

• Ta bort skyddspappret och sätt sugeffekten på max 10 kPa. Om slemhinnan är irriterad ska sugeffekten vara lägre. Fukta katetern i en kopp eller engångsmugg med vatten.

• För in katetern i munhålan, tryck in reglaget och sug med roterande rörelser när katetern dras tillbaka.

• Skölj igenom katetern med vatten.

• Sug munhålan och svalg, skölj igenom sugkatetern med vatten mellan varje sugning. Varje sugning ska inte pågå mer än 5–10 sekunder. Det är viktigt att låta personen vila emellan. Sugningen är påfrestande och kan påverka andningen.

• Ibland kan man behöva suga genom näsan. Byt till en tunnare kateter och gör på samma sätt.

• Fukta katetern med vatten och för ner den genom näsan utan sugeffekt. Sug med roterande rörelser när du drar tillbaka katetern.

• Skölj igenom katetern med vatten mellan varje sugning.

• När sugningen är klar, rulla in katetern i handsken och kasta handskarna.

• Erbjud personen att skölja munnen. Munvården är extra viktig om en person har mycket slembildning.

• Ta av skyddsrock/plastförkläde och munskydd och kasta. Gör handdesinfektion.

Beräkna mängden slem och se efter hur det ser ut. Dokumentera i journal och rapportera till sjuksköterska.

Det är viktigt att tänka efter om det är nödvändigt att suga. Ju mer man suger desto mer ökar slembildningen. Slemhinnorna blir sköra och kan blöda. Upprepa inte sugning för ofta och för länge åt gången.

Sugflaskan töms 1–2 ggr per dag eller vid behov. Den diskas i diskdesinfektor. I hemmet kan den diskas i diskmaskin eller om den måste diskas för hand, använd en särskild borste som bara används till det. Det finns engångssugflaska som kan användas tillfälligt.

Sugslangarna byts varje dag och sugkatetern byts efter varje sugtillfälle. Filtret byts enligt lokala anvisningar.

Det krävs delegering att utföra sugning i övre luftvägarna.

146

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

STUDIEUPPGIFTER 1. Du kommer in till Antonio som vårdas för misstänkt influensa. Han fryser, skakar och mår mycket dåligt. Vad gör du?

2. Om Antonio svettas vad gör du då?

3. Beskriv utförligt och nyanserat vad det innebär för en äldre person att få lunginflammation. Vilka komplikationer kan uppstå?

4. Beskriv vad du ska tänka på för att skydda dig mot smitta.

5. Beskriv översiktligt vad astma innebär.

6. Beskriv hur du kan hjälpa en person som har astma.

7. Beskriv utförligt och nyanserat varför munhygienen är viktig i samband med astmamedicinering.

8. Beskriv vad en person som har astma bör tänka på för att förebygga ett astmaanfall.

9. Beskriv vad KOL innebär och hur man misstänker KOL. 10. Beskriv hur du gör när du kontrollerar andningen och vilka iakttagelser du ska göra.

11. Beskriv utförligt och nyanserat vad du ska tänka på när du sköter om en person som får syrgas.

12. Beskriv hur du går tillväga när du hjälper en person som har syrgas med munhygienen.

13. Varför är munhygienen viktig vid syrgasbehandling?

14. Beskriv utförligt och nyanserat vilken vård och omsorg en person med svår KOL behöver.

15. Reflektera och beskriv utförligt och nyanserat hur man kan motivera en person att förändra sin livsstil. Diskutera med din studiegrupp.

16. Gösta är 89 år och han bor på det äldreboende där du arbetar. I sin ungdom vårdades han på sanatorium för tuberkulos. Han är trött, ständigt lite svettig och hostar. Hostan har han haft länge. Han har dålig aptit och har magrat. Läkaren ordinerar ett sputumprov.

Det visar sig att Gösta fått tuberkulos igen.

• Redogör utförligt och nyanserat vilka åtgärder som måste vidtas.

• Vilken vård och omsorg behöver han?

17. Beskriv hur du går tillväga när du kopplar oxygen till a) en väggpanel (sjukhus) b) flaska Vilka iakttagelser är viktiga att göra?

18. Redogör utförligt för vad ska du tänka på när det gäller vård och omsorg till en person med oxygenbehandling.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

147

• Ta bort skyddspappret och sätt sugeffekten på max 10 kPa. Om slemhinnan är irriterad ska sugeffekten vara lägre. Fukta katetern i en kopp eller engångsmugg med vatten.

• För in katetern i munhålan, tryck in reglaget och sug med roterande rörelser när katetern dras tillbaka.

• Skölj igenom katetern med vatten.

• Sug munhålan och svalg, skölj igenom sugkatetern med vatten mellan varje sugning. Varje sugning ska inte pågå mer än 5–10 sekunder. Det är viktigt att låta personen vila emellan. Sugningen är påfrestande och kan påverka andningen.

• Ibland kan man behöva suga genom näsan. Byt till en tunnare kateter och gör på samma sätt.

• Fukta katetern med vatten och för ner den genom näsan utan sugeffekt. Sug med roterande rörelser när du drar tillbaka katetern.

• Skölj igenom katetern med vatten mellan varje sugning.

• När sugningen är klar, rulla in katetern i handsken och kasta handskarna.

• Erbjud personen att skölja munnen. Munvården är extra viktig om en person har mycket slembildning.

• Ta av skyddsrock/plastförkläde och munskydd och kasta. Gör handdesinfektion.

Beräkna mängden slem och se efter hur det ser ut. Dokumentera i journal och rapportera till sjuksköterska.

Det är viktigt att tänka efter om det är nödvändigt att suga. Ju mer man suger desto mer ökar slembildningen. Slemhinnorna blir sköra och kan blöda. Upprepa inte sugning för ofta och för länge åt gången.

Sugflaskan töms 1–2 ggr per dag eller vid behov. Den diskas i diskdesinfektor. I hemmet kan den diskas i diskmaskin eller om den måste diskas för hand, använd en särskild borste som bara används till det. Det finns engångssugflaska som kan användas tillfälligt.

Sugslangarna byts varje dag och sugkatetern byts efter varje sugtillfälle. Filtret byts enligt lokala anvisningar.

Det krävs delegering att utföra sugning i övre luftvägarna.

146

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

STUDIEUPPGIFTER 1. Du kommer in till Antonio som vårdas för misstänkt influensa. Han fryser, skakar och mår mycket dåligt. Vad gör du?

2. Om Antonio svettas vad gör du då?

3. Beskriv utförligt och nyanserat vad det innebär för en äldre person att få lunginflammation. Vilka komplikationer kan uppstå?

4. Beskriv vad du ska tänka på för att skydda dig mot smitta.

5. Beskriv översiktligt vad astma innebär.

6. Beskriv hur du kan hjälpa en person som har astma.

7. Beskriv utförligt och nyanserat varför munhygienen är viktig i samband med astmamedicinering.

8. Beskriv vad en person som har astma bör tänka på för att förebygga ett astmaanfall.

9. Beskriv vad KOL innebär och hur man misstänker KOL. 10. Beskriv hur du gör när du kontrollerar andningen och vilka iakttagelser du ska göra.

11. Beskriv utförligt och nyanserat vad du ska tänka på när du sköter om en person som får syrgas.

12. Beskriv hur du går tillväga när du hjälper en person som har syrgas med munhygienen.

13. Varför är munhygienen viktig vid syrgasbehandling?

14. Beskriv utförligt och nyanserat vilken vård och omsorg en person med svår KOL behöver.

15. Reflektera och beskriv utförligt och nyanserat hur man kan motivera en person att förändra sin livsstil. Diskutera med din studiegrupp.

16. Gösta är 89 år och han bor på det äldreboende där du arbetar. I sin ungdom vårdades han på sanatorium för tuberkulos. Han är trött, ständigt lite svettig och hostar. Hostan har han haft länge. Han har dålig aptit och har magrat. Läkaren ordinerar ett sputumprov.

Det visar sig att Gösta fått tuberkulos igen.

• Redogör utförligt och nyanserat vilka åtgärder som måste vidtas.

• Vilken vård och omsorg behöver han?

17. Beskriv hur du går tillväga när du kopplar oxygen till a) en väggpanel (sjukhus) b) flaska Vilka iakttagelser är viktiga att göra?

18. Redogör utförligt för vad ska du tänka på när det gäller vård och omsorg till en person med oxygenbehandling.

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

147

Kapitel 11

Fallbeskrivning Du är hemma hos Mustafa som har KOL och måste ha oxygen. Mustafa har rökt i hela sitt liv och kan inte sluta. Du pratar med honom och säger att oxygen och rökning inte är bra. Han blir arg och säger att han måste röka.

Vård och omsorg vid sjukdomar i cirkulationsorganen

• Reflektera kring och redogör för hur du ska handla.

1 9. Beskriv hur du förbereder för sugning av övre luftvägar.

20. Redogör utförligt för hur du går tillväga när du ska utföra sugning i de övre luftvägarna.

21. Redogör för vad du ska tänka på när det gäller hygienen vid sugning av övre luftvägar, dels för att skydda dig själv, omgivningen och personen som ska sugas.

22. Vad är viktigt att tänka på i vård och omsorg kring en person som måste sugas?

Högt blodtryck, hypertoni Berit, 65 år besväras av högt blodtryck och ibland har hon yrsel. Berit har haft ett stressigt arbete inom vården men har nyligen gått i pension. Hon hoppas att besvären ska minska nu när hon är pensionerad.

Hon misstänker att hennes besvär beror på blodtrycket. Även hennes mamma hade högt blodtryck. På vårdcentralen konstateras att hennes blodtryck är 175/100 mm Hg. Hon får ligga och vila en stund och blodtrycket går ner till 170/95. Läkaren anser att en utredning ska göras (sid 198 Medicin 1, Gillå, Sanoma Utbildning) och att hon behöver blodtrycksmedicin. Enligt WHO ska blodtrycket vara under 140/90 mm Hg. Berit har lätt för att bli stressad. Hon är överviktig och har tidigare varit rökare, men har slutat röka sedan ett halvår tillbaka. Hon är fortfarande röksugen och hon blir stressad av att hon inte får röka. Hon gillar god mat och gott vin.

På vårdcentralen blir Berit rekommenderad att söka hjälp för att

gå ner i vikt och hon får träffa en dietist som hjälper henne med kostråd.

Berit börjar träna på Friskis och Svettis där de har ett motionsprogram för överviktiga. Hon får där kontakt med en grupp som träffas en gång i veckan och går stavgång.

Berit känner att hon mår bättre av att röra på sig och blodtrycket förbättras.

Det systoliska blodtrycket ökar vid stress och när personen kommer till doktorn stiger blodtrycket. Personer som tagit blodtrycket hemma har ett lägre tryck. Apotekspersonal kan hjälpa till med att undersöka blodtrycket.

148

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Sjukdomar i cirkulationsorganen

149

Kapitel 11

Fallbeskrivning Du är hemma hos Mustafa som har KOL och måste ha oxygen. Mustafa har rökt i hela sitt liv och kan inte sluta. Du pratar med honom och säger att oxygen och rökning inte är bra. Han blir arg och säger att han måste röka.

Vård och omsorg vid sjukdomar i cirkulationsorganen

• Reflektera kring och redogör för hur du ska handla.

1 9. Beskriv hur du förbereder för sugning av övre luftvägar.

20. Redogör utförligt för hur du går tillväga när du ska utföra sugning i de övre luftvägarna.

21. Redogör för vad du ska tänka på när det gäller hygienen vid sugning av övre luftvägar, dels för att skydda dig själv, omgivningen och personen som ska sugas.

22. Vad är viktigt att tänka på i vård och omsorg kring en person som måste sugas?

Högt blodtryck, hypertoni Berit, 65 år besväras av högt blodtryck och ibland har hon yrsel. Berit har haft ett stressigt arbete inom vården men har nyligen gått i pension. Hon hoppas att besvären ska minska nu när hon är pensionerad.

Hon misstänker att hennes besvär beror på blodtrycket. Även hennes mamma hade högt blodtryck. På vårdcentralen konstateras att hennes blodtryck är 175/100 mm Hg. Hon får ligga och vila en stund och blodtrycket går ner till 170/95. Läkaren anser att en utredning ska göras (sid 198 Medicin 1, Gillå, Sanoma Utbildning) och att hon behöver blodtrycksmedicin. Enligt WHO ska blodtrycket vara under 140/90 mm Hg. Berit har lätt för att bli stressad. Hon är överviktig och har tidigare varit rökare, men har slutat röka sedan ett halvår tillbaka. Hon är fortfarande röksugen och hon blir stressad av att hon inte får röka. Hon gillar god mat och gott vin.

På vårdcentralen blir Berit rekommenderad att söka hjälp för att

gå ner i vikt och hon får träffa en dietist som hjälper henne med kostråd.

Berit börjar träna på Friskis och Svettis där de har ett motionsprogram för överviktiga. Hon får där kontakt med en grupp som träffas en gång i veckan och går stavgång.

Berit känner att hon mår bättre av att röra på sig och blodtrycket förbättras.

Det systoliska blodtrycket ökar vid stress och när personen kommer till doktorn stiger blodtrycket. Personer som tagit blodtrycket hemma har ett lägre tryck. Apotekspersonal kan hjälpa till med att undersöka blodtrycket.

148

SJUKDOMAR I ANDNINGSoRGANEN

Sjukdomar i cirkulationsorganen

149

Ur innehållet: • Rehabilitering och habilitering • Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön • Socialtjänstens insatser för barn, unga, familjer och äldre • Anhörigomsorg • Lagar inom vård och omsorg • Vård- och omsorg vid olika sjukdomstillstånd • Hälso- och sjukvårdsuppgifter • Dokumentation • Vård- och omsorg vid livets slut Författare: Monica Imborn, lärare i social omsorg och Britta Åsbrink, omvårdnadslärare.

Studiehandledning och blädderprov på www.sanomautbildning.se

www.sanomautbildning.se

(523-1518-7)

Vård- och omsorgsarbete 2

Boken är skriven för kursen Vård- och omsorgsarbete 2 i det nya Vård- och omsorgsprogrammet. Den bygger på kunskaper från boken Vård och omsorgsarbete 1. Författarna betonar värdet av en helhetssyn och ett empatiskt förhåll­ ningssätt i vården och omsorgen av den enskilde personen.

Kapitlen innehåller fallbeskrivningar och avslutas med studieuppgifter. Boken är skriven på lättbegriplig svenska.

Vård- och omsorgsarbete 2 Monica Imborn • Britta Åsbrink