9789147084937 by Smakprov Media AB

GRUND

kompetens

FORDON · GRUNDKOMPETENS

e n här b o k e n riktar sig till alla som vill få en introduktion till fordonsbranschen. Vilka olika yrkesroller finns? Vad innebär de olika yrkesrollerna? Vad finns det för olika typer av fordon, och hur ser framtiden ut? Det och mycket mer tas upp i den här boken. Serien Fordon, där boken Grundkompetens ingår, omfattar både faktaböcker och webbtjänster. Webbtjänsten där Grundkompetens ingår innehåller praktiska uppgifter och laborationer. Där finns också fördjupande fakta samt animeringar som förstärker beskrivningarna av innehållet i faktaboken

Best.nr 47-08493-7

FORDON

GRUND

kompetens

Tryck.nr 47-08493-7

FORDON

Omslag. Grundkompetens.indd 1

09-12-17 12.37.24

ISBN 47-08493-7 © 2010 AnnaCarin Lönnström, Mattias Jonsson och Liber AB Redaktör/Projektledare: Sven Spiegelberg, Spiegelbergs förlagskonsult Bildredaktör: Ian Maasing Grafisk form och produktion: Ove Andersson med firma Kautschuk Omslag: Mats Saldenius Bildleverantörer: Atlet: 37 Audi: 82, 97, 99, 103, 165, 179, 194, 202, 220 Bilprovningen: 11, 105, 138, 139, 232, 234, 235 Bil Sweden: 16 BlyBatteriRetur: 57, 71 BMW: 20, 28, 100, 154, 187, 193, 198, 199, 205, 231 Bosch: 49, 51, 76, 79, 83, 96, 108, 118, 120, 126, 150, 151, 164, 165, 167, 175, 176, 177, 181, 183, 189, 190, 192, 193 Citroën: 23 Continental: 49, 52, 53, 118, 154, 206, 207, 209, 229 Daimler: 13, 15, 20, 26, 27, 34, 52, 53, 54, 65, 69, 70, 73, 84, 85, 97, 104, 107, 154, 161, 187, 198, 200, 201, 203, 217, 218, 223, 224, 226, 228 John Deere: 37 DEFA: 73, 74 Delphi: 190 Exide: 71, 108, 121, 122 GM(General Motors): 29, 162, 164, 168, 169, 173, 181, 182, 183, 198, 199, 206, 213, Harley-Davidson: 40 Hella: 80, 94, 97, 99, 101, 105, 225, 230, 231 Honda: 25, 40, 57, 73, 182 Hägglunds: 39

Infocar: 163, 169, 174, 175, 177, 178, 180, 185, 186, 188, 195, 196, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 214, 216, 219, 221, 229 Kalmar: 18, 37, 217, 223 Kia: 206, 212 Komatsu: 39 Land Rover: 204 Liber: 21, 171 LYN: 16 MRF: 16 MSB: 88 Ian Maasing: 7, 8, 10, 11, 12, 14, 18, 19, 23, 28, 29, 30, 41, 61, 67, 68, 69, 71, 72, 75, 76, 80, 81, 84, 108, 109, 110, 116, 121, 128, 133, 136, 137, 143, 145, 147, 150, 151, 160, 186, 194, 218, 222, 232, 233 Mazda: 154, 155, 159, 166 MINI: 24, 158 MYN: 16 Nissan: 19, 31 Peugeot: 24 Porsche: 21, 206, 213 Renault: 50, 64, 68, 108, 125, 148, 184 Röda Korset: 93, 94, 95 Saab automobile: 102, 123, 129, 172 SEAB: 128, 134, 135 SJ AB: 18 Scania: 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 19, 22, 26, 31, 33, 34, 35, 36, 38, 57, 61, 66,

86, 88, 97, 100, 101, 105, 108, 112, 138, 142, 143, 144, 154, 189, 198, 203, 204, 205, 214, 215, 225, 227 Shell: 64, 113, 114 Siemens: 12 Sonax: 105, 115, 128, 133, 134 Spiegelberg Förlagskonsult: 126, 189, 191, 170, 208 Statoil: 63 Stena Metall AB: 72 Sveriges Riksdag: 60 Transportstyrelsen: 18 Tomas Widlund: 58, 162 Toyota: 22, 157, 191 TYA: 17 United Nations Photo: 57, 59 AB Volvo: 7, 9, 12, 17, 19, 26, 36, 38, 54, 80, 87, 90, 91, 97, 98, 102, 106, 108, 111, 117, 132, 154, 155, 211, 213, 217, 219, 223 Volvo Personvagnar: 30, 32, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 51, 53, 54, 55, 56, 78, 80, 85, 92, 95, 111, 113, 128, 137, 146, 154, 198, 202, 210, 212, 221, 225, 226, 228, 231 VW(Volkswagen): 25, 145, 152, 154, 157, 160, 173, 187, 189, 193, 197, 214 Vägverket: 18 Yamaha: 40 ZF: 199, 217, 220, 221

Första upplagan: 1 Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion AB Tryck: Kina 2010 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utövet lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm. Tfn: 08-690 92 00. www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01. e-post: kundservice.liber@liber.se 2

BOKEN ORG.indd 2

09-12-18 13.06.06

Innehållsförteckning Författarpresentation Din väg in i yrkeslivet

7 Jobb och karriär 8 Mekaniker och Tekniker 8 Yrkeschaufför 8 Maskinförare 9 Lastbilsmekaniker och maskintekniker 9 Fältmekaniker 9 Supportpersonal 10 Bilskadereparatörer 10 Lackerare 10 Reservdelspersonal 11 Besiktningsmän 11 Däckpersonal 11 Rekonditionerare 11 Kundmottagare 12 Andra branscher 12 Olika aktörer 13 Fordonsbranschen 14 Fordonstillverkare och generalagenter 14 Reservdelsbranschen 14 Märkesoberoende leverantörer 14 Bildemontering 15 Försäljning 15 Verkstäder 15 Branschorganisationer 16 Facklig organisation 16 Transportbranschen 17 Branschorganisationer 17 Facklig organisation 17 Myndigheter 17 Fordonstyper 19 Personbilstyper 20 Karossens uppbyggnad 20 Plattformar 20 Konstruktionsindelning 21 Framhjulsdrift 21 Frontmotor och bakhjulsdrift 21 Mittmotor 21 Svansmotor 21 Elhybrid och Pluginhybrid 22 Konceptbilar 23 Konceptbilar med el- och elhybriddrift 23 Elmotor med konventionell kraftöverföring 24 Elmotor med drift på hjulen 24 Konceptbilar med gasdrift 25 Trender inom buss och lastbil 26 Design 26 Premiumklasser 27 Storleksklasser 27 Karosstyper 28 Sedan 28 28 Kombi SUV 29 Coupé 29 Cabriolet 29 Minibuss 30 Kombisedan 30 Kombicoupé 30

Lastbilar Lätta Lastbilar och Pickuper Lastbil Lastväxlare Semitrailer Förarhytter Bussar Mindre bussar Stora bussar Linjebuss Stadsbuss Turistbuss Maskiner Traktorer Truckar Grävmaskiner och traktorgrävare Hjullastare Skogsmaskiner Terrängmotorfordon Motorcyklar

Instruktionsboken

Introduktion och läseanvisningar Passagerarsäkerhet Lås och larm Förarmiljö Instrumentpanel Kontroll- och varningslampor Komfort- och Körsäkerhetssystem Låsningsfria bromsar (ABS) Tilläggsfunktion till ABS Bromskraftsförstärkare BAS Antispinnreglering (ASR) Elektronisk bromskraftsfördelning (EBD) Antisladdsystem (ESP) Parkeringshjälp Aktiva eller adaptiva strålkastare Kollisionsvarning Körfältsassistansen Filbytesassistans eller dödvinkelinformation Uppmärksamhetsassistans Komfortsystem Farthållare Färddator Färdskrivare Körinstruktioner Underhåll och specifikationer

Miljöaspekter

Växthuseffekten Internationellt miljöarbete Lagar och regler Konsumentpåverkan Internationella standarder ISO CEN DIN ANSI SAE Petroleumbaserade bränslen Förnyelsebara bränslen

31 31 31 32 32 33 34 34 34 35 35 36 37 37 37 38 38 39 39 40 41 43 44 45 46 46 47 49 49 50 50 50 50 51 51 52 52 52 53 53 53 54 54 54 55 56 57 58 58 60 61 61 61 62 62 62 62 63 64 3

BOKEN ORG.indd 3

09-12-18 13.06.06

El Effektivare teknik Arbeta miljömedvetet (ECO-working) Miljöfarliga ämnen och farligt avfall Avfallssortering Materialåtervinning Producentansvar Bildemontering Eco-driving Avgassammansättning och rening On-Board Diagnosis Koldioxid (CO2) Koloxid (CO) Kolväte (HC) Kväveoxid (NOx) Partiklar (PM)

64 66 66 67 67 69 70 72 73 74 74 77 77 78 79 79 Arbetsmiljö 80 Personskydd 82 Verkstaden som arbetsplats 82 Personlig skyddsutrustning 83 Fordonet som arbetsplats 85 Krocksäkerhet 85 Farligt gods 87 Begränsad mängd & värdeberäknad mängd 87 Utrustning vid transport av farligt gods 90 Först vid en olycka? 91 HLR (Hjärt-lungräddning) 92 Överblicka olycksplatsen 93 Varna andra 93 Första hjälpen 94 Prioritera de skadade 95 Larma 95 Säkerhetskontroll 97 Säkerhetskontroll 98 Utvändig kontroll 98 Belysning 99 Säkring 100 Frontbelysning 101 Halogenlampor 102 Xenolampor 103 Baklysen 104 Rutor och torkarblad 105 Däck och lufttryck 105 Bromsar 107 Inre kontroll 107 Bälten och backspeglar 107 Instrumentbelysning 107 Underhåll 108 Serviceintervaller 109 Rutinkontroller 109 Kontroll i motorutrymmet 111 Oljor 111 Viskositet 113 Kvalitetsbeteckningar 114 Kylvätska 116 Bromsvätska 118 Bilbatteriet 120 Starthjälp 122 Kortslutningsrisk 123 Ladda batteriet 124 Kontroll 126

Byta batteri

127 128 Lack 129 Schampo 130 Avfettning 130 Vax och lackskydd 131 Automattvättar 132 Handtvätt 133 Rekonditionering 135 Interiören 137 Kund- och verkstadsinformation 138 Krav på information till kunder 139 Arbetsordern 140 Gemensamt ansvar för att informera 142 Förare 142 Kundmottagare eller servicerådgivare 142 Fordonstekniker 143 Att arbeta metodiskt 144 Informationsutbyte 144 Verkstadsinformation 145 Avdelning 0 Allmänt 146 VIN-nummer 147 Identifiera fordonet 148 Servicemeddelande 148 Diagnosinstrument 150 Felkoder 151 Ärvärden och börvärden 151 Tvångsstyrning 152 Uppdatera programvaran 152 Avdelning 1 Service och underhåll 152 Fordonens tekniska system 154 Avdelning 2 Motorn 155 Användningsområden 156 Lastbilar 156 Tunga maskiner 156 Personbilar och lätta lastbilar 156 Eldrivna fordon 157 Ackumulatorn 158 Förbränningsmotor 158 Lagring av energi 159 Alternativ till bensin 159 Etanol 159 Fordonsgas 160 Alternativ till dieselbränsle 161 Förbränning 162 Kompressionsförhållande 163 Bränsle- /luftblandning 163 Antändning dieselmotor 164 Antändning ottomotor 164 Ottomotorns insprutningssystem 165 Direktinsprutad ottomotor 165 Indirekt insprutning 165 166 Dieselmotorns insprutningssystem Common Rail 166 Enhetsinsprutare 167 Mekaniskt insprutningssystem 167 4-taktsprincipen 168 Inloppstakten 168 Kompressionstakten 168 Arbetstakten 168 Utloppstakten 169

Fordonsvård

BOKEN ORG.indd 4

09-12-18 13.06.07

Tvåtaktsprincipen Vridmoment Effekt Verkningsgrad Överladdning Turbomatning Kompressormatning Laddluftkylning Motorns styrsystem Motorstyrenhet Syresensor Temperatursensor Luftmassemätare Lägessensor Trycksensor Varvtalssensor Aktuatorer Styrning av bränslemängd Avgasrening EGR Sekundärluftsystem 3-vägskatalysator Oxidationskatalysator Partikelfilter SCR-system Motorblocket Cylinderhuvudet Ventiler och kamaxlar Smörjsystemet Kylsystem Kylvätska Kylvätskepump Termostatventil Kylfläkt

Avdelning 3 Elsystem

Elförsörjning Laddningssystemet Batteriet Generatorn Startsystemet Ledningsnät Spänningsfördelning Styrning och reglering av funktioner Datakommunikation CAN Diagnostik

Avdelning 4 Kraftöverföring Koppling Urkopplingslagret Slira på kopplingen Koppling på lastbilar Manuell växellåda Automatisk växellåda DSG-växellåda Växellådor i lastbilar 4 växlar blir 16 Framhjulsdrivning Bakhjulsdrivning Differential Differentialspärr Drivning på alla hjul

169 170 171 171 172 172 173 173 174 175 176 176 176 177 177 177 178 178 179 179 179 180 180 180 181 182 183 184 185 186 186 187 187 187 189 190 190 191 192 193 193 194 195 196 197 197 198 199 199 200 200 200 202 202 203 203 203 204 204 205 205

Avdelning 5 Bromsar

Rörelse blir värme Skivbroms eller trumbroms Överföring av bromskraften Bromskretsar Hydrauliskt bromssystem Hydraulikens grunder Huvudcylinder Bromsservo Bromsledningar Tryckluftsbromsar Bromsledningar på lastbilar Elektrisk kraftöverföring Skivbroms Bromsok Bromsbelägg Bromsskivan Trumbroms Parkeringsbroms på personbilar Parkeringsbroms på tunga fordon Tilläggsbromsar på tunga lastbilar Avgasbroms och retarder Elektronisk bromskraftreglering

206 207 207 208 208 208 208 209 209 210 210 212 212 212 212 213 213 213 214 215 215 215 216

Hjulupphängning och fjädring Fjädrad och ofjädrad vikt Stel hjulaxel Individuell hjulupphängning Stötdämpning Hjulbas och spårvidd Hjulvinklar Styrning Styrservo Bilens styrningsegenskaper Understyrning Överstyrning Neutral styrning

218 219 220 220 221 221 222 223 223 224 224 224 224

Avdelning 6 -7 Hjulupphängning, fjädring och styrning 217

Avdelning 8-9 Kaross, inredning och övrigt Rostskydd Krockskydd Aktiv säkerhet Passiv säkerhet SRS Ventilation Luftkonditionering (Air Condition) Avdelning 9 Övriga system Regnsensor Backkamera

Besiktning av fordon

Typbesiktning Registreringsbesiktningar Kontrollbesiktningen Vad kontrolleras vid besiktningen? Checklista inför kontrollbesiktningen

225 226 226 227 227 228 229 230 231 231 231 232 233 233 233 234 235

BOKEN ORG.indd 5

09-12-18 13.06.07

Personbilstyper En personbil är ett fordon som kan transportera maximalt åtta passagerare och en förare. Personbilar delas in i olika grupper och indelningarna kan göras efter vilken grundkonstruktion de har. De kan också delas in i grupper efter storlek eller karosstyp. Karossens uppbyggnad Nästan alla personbilar har en självbärande kaross. Det betyder att motorn, kraftöverföringen och hjulupphängningen är fästade i karossens balkar eller andra förstärkta delar. Förr byggdes personbilar vanligen på en ram men idag är det bara ett fåtal fordon som använder den konstruktionen och det är främst terränggående personbilar.

Ordet ”bil” är egentligen en kortform av ordet automobil. Autos kommer från grekiskans ord för själv och mobilis betyder rörlig på latin. Sammansatt blir det ungefär ”självrörlig”. I Sverige, Norge och Danmark började man använda kortformen, bil, redan på tidigt 1900-tal. I Tyskland använder man ordets första del, auto och i amerikansk engelska och franskan använder man fortfarande det ursprungliga ordet, automobile. Det engelska ordet car härstammar från det gamla ordet för en tvåhjulig vagn eller stridsvagn, chariot.

Karosserna är vanligen byggda av 0,4 mm – 1,5 mm tjock pressad stålplåt som är sammansvetsad med punktsvets eller lasersvets. Plåten är så tunn som möjligt för att bilen inte ska bli för tung, men den måste ändå vara stabil och hållfast. Ofta behandlas hela eller delar av karossen genom galvanisering eller förzinkning för att rostskyddet ska bli så bra som möjligt. Det finns också bilar, till exempel Audi A8, som är tillverkade helt av aluminium. Plattformar Den nedre delen av den självbärande karossen på personbilar kallas för plattform eller bottenplatta. Det är den delen där fästen för motorn, kraftöverföringen och hjulupphängningen finns. Bottenplattan måste vara stark och stadig så att bilen inte böjer eller vrider sig under körning. Den måste också kunna ta upp och absorbera stora krafter vid en eventuell kollision utan att deformeras. Bottenplattan och karossen ska fungera som en skyddande bur runt passagerarna vid en krock, med en tunnare plåt i bilens front och bakparti som utgör deformationszoner (absorbenter). Bottenplattan får samtidigt inte vara för tung eftersom det ger sämre bränsleekonomi och mer avgaser. Allt det här tillsammans gör att det är dyrt att konstruera en ny bottenplatta. Därför vill biltillverkare kunna använda samma bottenplatta till många olika bilmodeller inom samma storleksklass. Det är till och med vanligt att ett par bilmärken samsas om en gemensam bottenplatta. Det är ekonomiskt för företagen och man kan lägga mer pengar på att utveckla andra egenskaper hos bilarna som till exempel motortekniken, säkerheten eller komforten. 20

BOKEN ORG.indd 20

09-12-09 15.07.08

Konstruktionsindelning Personbilar kan delas in i sex olika grupper beroende på grundkonstruktionen av drivlinan. Till drivlinan räknas både motor, växellåda och drivaxlar. Slutväxeln ser till att fördela kraften mellan hjulen och att de kan rotera med olika hastighet vid kurvtagning. Framhjulsdrift

Den vanligaste konstruktionen för bilar med förbränningsmotorer är framhjulsdrift med motorn tvärställd eller längsgående mellan framhjulen. De övriga grundkonstruktionerna är: Frontmotor med bakhjulsdrift

Fortfarande används den bakhjulsdrivande konstruktionen med motorn sittande på längden fram och kraftöverföring i form av en kardanaxel till bakhjulen. Vanligen hittar man bakhjulsdrivning på större personbilar och på en del sportbilar. Mittmotor

Mittmotorkonstruktionen förekommer i en del sportbilar. Man har då placerat allt tungt i bilen så centrerat som möjligt, vilket ger en mycket bra väghållning. Svansmotor

Svansmotorkonstruktionen är inte vanlig nu för tiden. Men den gamla Volkswagen typ 1 (”skalbaggen” eller ”bubblan” som den också kallas) hade den här konstruktionen. Motorn är då placerad bakom bakhjulen. Idag förvaltar Porsche arvet från bubblan i en del modeller.

BOKEN ORG.indd 21

09-12-09 15.07.11

Elhybrid och Pluginhybrider

Vid elhybriddrift kompletteras förbränningsmotorn med en elmotor och ackumulatorer. Det ger möjlighet att återvinna energi från inbromsningar och optimera energianvändningen vid till exempel körning i stadstrafik. Pluginhybriderna är konstruerade för att kunna laddas med el från vanliga elnätet. De drivs huvudsakligen med el, men har en förbränningsmotor som driver en generator för att öka räckvidden. De kan vara både parallell- och seriehybrider. Parallellhybrid

Batteri

Drivande axel

Växellåda

Bränsle Förbränningsmotor Seriehybrid

Generator /elmotor /startmotor Batteri Elmotor

Bränsle Förbränningsmotor

Generator

Drivande axel

Drivlinor för el- och elhybridfordon är under stark utveckling. Elhybridfordon brukar delas in i parallell- och seriehybrid. Parallellhybriden använder en konventionell kraftöverföring som kompletteras med en kombinerad generator och elmotor. I seriehybriden står elmotorn för all framdrivning. Kraften kan komma från batterierna eller från den kraftiga generatorn som sitter på förbränningsmotorn.

Den mest tillverkade elhybriden 2009 Toyota prius är ett exempel på en parallellhybrid.

BOKEN ORG.indd 22

09-12-09 15.07.18

Konceptbilar Konceptbilar är prototyper som tillverkas i ett eller flera exemplar för att visas upp på mässor och i pressen. De är designade för att visa hur biltillverkarens vision av morgondagens bil ser ut. Det betyder att man utrustat bilen med det mesta av den senaste tekniken. Det är inte säkert att den teknik som visas i en konceptbil kommer i produktion, men i de massproducerade bilmodellerna brukar man kunna se drag av tidigare konceptbilar. De flesta konceptbilar som presenteras visar tillverkarnas visioner om hur bilarna ska kunna bli miljövänligare. Här kommer vi att visa några exempel på konceptbilar som var aktuella 2009.

En av Citroëns konceptbilar 2008, Citron Hypnos concept.

Konceptbilar med el- och elhybriddrift

De senaste åren har flera tillverkare visat upp konceptbilar med el- och elhybriddrift. I Nissans lyxbil Infiniti sitter ett bensin/elhybridsystem som består av en 3,7-liters V6-bensinmotor och en elmotor. Tillsammans levererar de hela 592 hästkrafter. Elmotorn står för 158 av hästkrafterna. Den elektriska kraften lagras i lithiumjonbatterier. Som de flesta nya hybrider kan Essence köras enbart på el i lägre hastigheter.

Nissan Infiniti Essence concept.

BOKEN ORG.indd 23

09-12-09 15.07.22

Elmotor med konventionell kraftöverföring

Det BMW-ägda företaget Mini har en experimentserie med elbilar som har en elmotor och konventionell slutväxel och drivaxlar.

Elmotorer med direktdrift på hjulen

Att placera elmotorer vid varje hjul ger stora möjligheter att styra driv- och bromskraften, vilket kan utnyttjas i avancerade antisladdsystem och drivkraftsoptimering. Peugeot och Citroën driver pilotprojekt med en drivlina som är en fyrhjulsdriven dieselhybrid. En kraftfull turbodiesel driver framhjulen och bakhjulen drivs av en elmotor på 50 hk.

Peugeot Prologue Hybrid

BOKEN ORG.indd 24

09-12-09 15.07.28

Konceptbilar med gasdrift

Volkswagengruppen har länge levererat gasdrivna bilar. Med Passat TSI Eco Fuel har man skapat en bil med bättre prestanda och räckvidd. Med en direktinsprutad 1,4-litersmotor, med både turbo och en kompressor, tar sig bilen 48 mil på en full tank (21 kilo gas). Med reservtanken, som innehåller 31 liter bensin, går det att köra ytterligare 42 mil.

Vätgas är ett alternativ i bilindustrins jakt på det bränsle som ska ersätta bensin och diesel. Främst för att det är så miljövänligt. Avgaserna består bara av vattenånga. Vätgas kan också produceras på många olika sätt, bland annat med sol- och vindenergi. Hondas bränslecellsbil FCX Clarity började leasas ut till ett begränsat antal kunder i Kalifornien redan sommaren 2008. Drivkällan i FCX Clarity är vätgas som ombildas till elektricitet i en bränslecell. Valet att introducera modellen i södra Kalifornien beror på att det i Los Angeles-området finns ett utbyggt nät av vätgasstationer.

Elmotor

Bränslecell

Buffertbatteri

Vätgastank 25

BOKEN ORG.indd 25

09-12-09 15.07.32

Förnyelsebara bränslen De vanligaste förnyelsebara bränslena inom fordonsindustrin idag är: • etanol • biogas • biodiesel

Gemensamt för de förnyelsebara bränslena är att de framställs av växter som utnyttjat solen och fotosyntesen för att binda det kol som vi utnyttjar som energi. Även biogas som produceras av rötslam från reningsverken och matavfall härstammar från fotosyntesen. Produktionen av biobränslen är tyvärr resurskrävande och konkurrerar i dagsläget 2010 med livsmedelsproduktionen.

Den största delen av etanolen kommer idag från sockerrör.

Produktion av bioetanol Vete, sockerbetor (Europa)

Majs (USA)

Jäsning och destillation Bioetanol ES, E10...,E85

Sockerrör (Brasilien) Blandning med fossil bensin

ing

Potatis

oly

ETBE Isobutan

Särskilt utvalda grödor

jäl

Restprodukter från jordoch skogsbruk

Produktion av biodiesel

B5, B10...,B30

Extraktion

Förestring

Vegetabilisk olja Rapsolja, solrosolja

Metanol eller bioetanol

Restprodukter från jordoch skogsbruk

Förgasning

Biodiesel

Kemisk syntes

Blandning med fossilt dieselbränsle Andra generationens biodiesel

El En intressant utveckling inom fordonsbranschen är satsningen på elbilar, elhybrider och pluginhybridbilar. Förutsättningen för att en elbil ska vara miljövänlig är att elektriciteten producerats från förnyelsebar energi. Hittills har det inte funnits teknik för att lagra tillräckligt med elenergi i fordon. Mycket tyder på att det kommer effektivare ackumulatorer inom de närmaste åren. 64

BOKEN ORG.indd 64

09-12-17 10.25.25

En lösning är pluginhybriddrift som kombinerar en förbränningsmotor med eldrift. En bil med den tekniken laddas ett par timmar och kan sedan med dagens teknik 2010 köras cirka 5 – 10 mil på den lagrade elenergin. Därefter går en förbränningsmotor in och förser bilen med el. I storstadsområdena så går de flesta bilar under 5 mil per dag, så elhybriden ser ut att vara en lovande framtida teknik.

Elbilsförsök i Berlin.

Laddar man en elbil med el från ett kolkraftverk, så sker koldioxidutsläppen ändå, fast vid kraftverket. För att elbilen ska vara ett bra miljöalternativ måste den laddas med ekologiskt framställd el. Sådan el kommer från till exempel vindkraft, vattenkraft eller solenergi. Att köra en elbil laddad med ekologisk (förnyelsebar) el är i dagsläget ett av de bästa miljöalternativen. En annan teknik som är under utveckling är bilar som omvandlar vätgas eller etanol till elenergi med hjälp av bränsleceller. Fortfarande finns en del tekniska problem med bränslecellsdriften. Bland annat är bränslecellerna tunga och utrymmeskrävande och det krävs en bra design av tanken som ska innehålla den explosiva vätgasen.

Bränslecellsbussen på bilden har en elmotor på 200 kW. Bränslecellen och den komprimerade vätgasen är placerade på busstaket. Räckvidden är 300 km och toppfarten 80 km/h.

BOKEN ORG.indd 65

09-12-17 10.25.30

Effektivare teknik Utvecklingen av alternativa drivmedel fortsätter och det är svårt att säga vad som kommer att vara de bästa och mest hållbara alternativen i framtiden. Utvecklingen av den befintliga tekniken i förbränningsmotorerna fortsätter, för att få dem att gå mer bränslesnålt och släppa ut mindre föroreningar. Det är en nödvändig utveckling även för motorer som drivs med biobränsle. Datorstyrda insprutningssystem har väsentligt förbättrat de vanliga förbränningsmotorernas effektivitet och gjort det möjligt att köra på flera olika biobränslen. Det i kombination med elhybriddrift kan bli ett kommande alternativ.

Biogasbussar är ett sätt att minska belastningen på vår miljö, både globalt och regionalt.

Arbeta miljömedvetet (ECO-working) Inom fordons- och transportbranschen hanteras mycket avfall och en hel del är sådant man inte kan slänga i den vanliga sopsorteringen. Cirka 1,1 miljoner ton farligt avfall behandlades i avfallsanläggningar i Sverige under 2004 och 1,07 miljoner ton kom från företag. Alla har ett juridiskt och moraliskt ansvar att se till så att farligt avfall hanteras rätt, även privatpersoner. De lagar och regler som gäller farligt avfall finns beskrivet i miljöbalken och avfallsförordningen. Miljömedvetet arbete är en investering i vår gemensamma framtid, men även i företagens varumärken. Företag arbetar idag oftast målmedvetet med att kunna visa upp en aktiv och hållbar miljöpolicy i sin marknadsföring. 66

BOKEN ORG.indd 66

09-12-17 10.25.36

Din personliga inställning kan minska skadlig miljöpåverkan i hög utsträckning. Var noggrann med att inte hälla ut de kemikalier du använder i avloppet och inte köra på tomgång i onödan till exempel. Miljöfarliga ämnen och farligt avfall Oavsett vilken yrkesgrupp inom fordonsbranschen du kommer att tillhöra, så kommer du att komma i kontakt med miljöfarliga ämnen. Ta reda på riskerna med de kemikalier eller ämnen som du kommer i kontakt med och följ skyddsanvisningarna. Många struntar i riskerna, kanske för att inte verka fega eller för att snabbare bli klara. Det kan sluta illa, både för individen och i förlängningen även för ekosystemet, samhället och företagets anseende. Här ser du exempel på saker som klassas som farligt avfall: • Starka syror (till exempel 30%-ig saltsyra). • Starka baser som rengöringsmedel och ammoniak. • Avfall som innehåller kvicksilver t.ex. lågenergi lampor, termometrar knappcellsbatterier. • Härdare till lim och färger som innehåller aminer och organiska peroxider. • Omärkta flaskor/burkar/ lådor klassas ofta som

mycket farliga eftersom innehållet är okänt. • Sprayburkar med innehåll till exempel färg och lim. • Rengöringsmedel. • Burkar och tuber med färg, lack och lim. • Drivmedel. • Oljor och fett. • Glykol. • El- och elektronikapparater. • Plast och gummi.

Avfallssortering I den dagliga verksamheten på en arbetsplats uppstår det mycket avfall. En del av soporna är ofarligt, men det blir alltså även en hel del farligt avfall. Med farligt avfall menar man sådant som är cancerframkallande, frätande, miljöfarligt, brandfarligt, giftigt, fosterskadande eller smittförande. Om det avfallet hanteras fel riskeras miljö, människor och i synnerhet de som hanterar avfallet att skadas. Det är viktigt att farligt avfall inte blandas med det ofarliga avfallet. Sorterar du noggrant på verkstaden får sopåkaren, återvinningsstationen och reningsverket mindre problem. På en verkstad sorterar man vanligen avfallet i ett par kategorier: metall, brännbart, wellpapp, elektronik, batterier, bilbatterier, glas, lampor och lysrör och deponi. Som deponisopor räknas sådant som inte kan brännas eller destrueras och som därför samlas i en deponi (soptipp). 67

BOKEN ORG.indd 67

09-12-17 10.25.39

Deponering eller som det också benämns deponi innebär att material läggs på soptippar. Om sophanteringen fungerade optimalt skulle inget material läggas på deponi. Allt borde sorteras och återvinnas.

Genom att sortera metaller noga blir återvinningsarbetet lättare och mer effektivt.

Olja hälls i spilloljetunnan och andra vätskor töms i kärl avsedda för det. Det här är oftast väl inarbetade rutiner på arbetsplatserna, som fungerar bra om personalen har rätt inställning. Det är inte lika enkelt med sådant som du inte slänger så ofta. Det kan vara svårt att avgöra om något ska gå som brännbart eller deponi, men på kommunernas och avfallsanläggningars hemsidor kan man få hjälp med att sortera rätt. Ett par exempel på deponisopor är porslin, kristallglas, keramik och isoleringsmaterial.

Innan bilarna kan skrotas måste alla vätskor dräneras så att det farliga avfallet minimeras.

BOKEN ORG.indd 68

09-12-17 10.25.45

Ett par bra hemsidor som beskriver avfall och avfallshantering är www.sopor.nu www.avfallsverige.se

Även om de farliga ämnena finns i väldigt små mängder i vissa produkter, kan de sammantaget göra mycket stor skada om de hamnar fel i avfallshanteringen. Om du exempelvis slänger en lågenergilampa som innehåller kvicksilver i brännbartkärlet, kan det förstöra processen i förbränningsanläggningen. Tänk på att ingen kan sortera det blandade avfallet i efterhand, det måste källsorteras innan det når avfallshanteringen!

Materialåtervinning Målet med avfallshanteringen är att inget ska läggas på soptippen eller släppas ut i avloppet oprocessat eller odestruerat. Genom ett ”eco-working” perspektiv minskar du även risken för arbetsskador som kan uppstå i kontakt med farliga ämnen. De här perspektiven är tyvärr lätta att glömma bort, men genom att arbeta på rätt sätt minskar du alltså dina egna risker.

Katalysatorer innehåller flera olika ämnen som går att återvinna.

BOKEN ORG.indd 69

09-12-17 10.25.52

Mycket material återvinns idag och det gör att mängden råvaror som krävs för att tillverka nya produkter minskar. Plaster är ganska komplicerat att återvinna eftersom det finns så många olika sorters plast. Plast tillverkas oftast av petroleumprodukter (olja) och det går åt mycket energi för att framställa plaster. Att återvinna plastprodukter är därför ett bra sätt att minska utsläppen av växthusgaser och även ett sätt att spara energi. Metallåtervinningen är en bra miljösparande åtgärd och metaller har en hög återvinningsgrad idag. Metallframställning är mycket energikrävande och de flesta metaller kan återvinnas nästan hur många gånger som helst utan att kvaliteten blir sämre. På ett ton återvunnet stål har man minskat koldioxidutsläppen med cirka ett ton. Rent praktiskt går det till så att metallen sorteras och delas sönder. Smältverk och metallproducenter tar hand om den sorterade metallen och smälter om den så att nya metallprodukter kan tillverkas. Råvaruutvinning t.ex. i järnmalmsgruvor

Vidareförädling av råvaror t.ex. till stål, aluminium, plaster

Biltillverkning

Deponering eller destruering (såsom förbränning)

Skrotning och återvinning

Användning och underhåll av bil

Producentansvar Producentansvaret är reglerat i Miljöbalken och innebär att de som tillverkar eller säljer vissa produkter är tvungna att ta ansvar för produkterna i flera avseenden. De måste se till att produkterna tas om hand på ett miljömässigt godkänt sätt när de slängs eller skrotas. Producenterna måste även se till att produkterna är märkta så att konsumenterna vet hur de ska sorteras för återvinning. Dessutom kan lagstiftningen kräva att varor eller förpackningar har en viss materialsammansättning, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet. 70

BOKEN ORG.indd 70

09-12-17 10.25.53

Producentansvaret i Sverige gäller inom fem områden: • förpackningar • däck • returpapper • bilar

• elektriska och elektroniska produkter • batterier (från 2009)

Syftet med producentansvaret är att minska belastningen på miljön när en produkt skrotas. Ett annat viktigt syfte är att återvinningen av metaller, plaster, gummi och textilier ska öka. Även återanvändning av komponenter från gamla bilar minskar miljöbelastningen. Alla dessa åtgärder minskar mängden avfall som går till deponering. De som tillverkar, importerar eller säljer däck är också skyldiga att ta emot uttjänta däck. Vid skrotning omfattas hela bilen inklusive däcken av producentansvaret.

För att minska utsläppen av växthusgaser är det viktigt att återvinna plaster eftersom de är tillverkade av oljeprodukter, dvs. fossila ämnen.

Den första januari 2009 trädde producentansvaret för batterier i kraft. Kraven på återvinning kommer att höjas successivt. År 2016 ska 75 % av alla små batterier samlas in. När det gäller bilbatterier så kräver producentansvaret att 95 % ska samlas in 2009. En annan viktig ändring som träder i kraft är att icke-miljöfarliga batterier ska samlas in och återvinnas. De gamla reglerna krävde bara insamling av miljöfarliga batterier medan de övriga lades på deponi.

Sedan första januari 2009 gäller producentansvar för batterier. Det innebär bland annat att 95% av de kasserade bilbatterierna ska samlas in.

BOKEN ORG.indd 71

09-12-17 10.25.57

Bildemontering Lagen om producentansvar ställer alltså krav på biltillverkare och bilimportörer. Tillverkarna har inte själva någon organisation för att ta hand om uttjänta fordon utan samarbetar med skrotnings- och återvinningsföretag. Organisationen ”BIL Producentansvar Sverige” som ägs av biltillverkare och importörer, har byggt upp ett nätverk. Nätverket består av auktoriserade demonterare som nationellt arbetar med att återvinna bilar. Demonteringsfirmorna rapporterar in uppgifter till tillverkarna om de fordon som de tagit hand om för destruktion och återvinning. Tillverkarna behöver dessa uppgifter för att kunna uppfylla kraven i producentansvaret. Bildemonteringarna måste även ge den kommun de är verksamma i en kopia av rapporten. Biltillverkaren måste redovisa vilka material, komponenter och kemiska produkter som finns i bilarna. Bilskrotar och återvinningsföretag måste känna till fordonens materialsammansättning för att återanvändning och återvinning ska ske på bästa sätt.

Biltillverkaren måste också lämna uppgifter till Naturvårdsverket om hur stor del av deras bilar som skrotats och återanvänts. Resultaten kontrolleras mot de uppgifter som bilskrotarna rapporterar in till kommunerna. Idag kräver lagen om producentansvar att 85 procent av en skrotbil ska kunna återvinnas. År 2015 kommer den nivån att höjas till 95 procent. 72

BOKEN ORG.indd 72

09-12-17 10.26.04

Ecodriving Ecodriving, miljövänlig körning, har blivit ett vedertaget begrepp. Många företag, även de som inte har transporter som huvudsyssla, låter sina anställda gå en kurs i miljövänlig körning. Det kan ingå som en del i företagets miljöarbete. Du som ska arbeta inom transportsektorn kan göra en stor insats för miljön genom att köra så miljövänligt som möjligt. En del miljövinster uppnås genom effektivare planering av turer och leveranser. Företagets val av fordon och drivmedel spelar naturligtvis också stor roll. Dessutom påverkar din körstil avgasutsläppen.

På allt fler bilar kommer en växlingsindikator att finnas integrerad i kombinationsinstrumentet.

Med elektronikens hjälp kan man optimera Eco-driving. Med detta system, som sitter i en modern hybridbil, kan tre olika funktioner i kombination ge en så låg bränsleförbrukning som möjligt.

En annan aspekt på begreppet miljövänlig körning är att bilarna idag konstrueras för att man ska köra bränsleekonomiskt. Det är inte ovanligt att kunder lämnar in bilen till verkstaden med motiveringen att den drar mer bränsle än vad specifikationen säger. Det kan vara så att kundens körstil ökar bränsleförbrukningen. Som tekniker kan du behöva testa bilen med kunden som förare. Ett exempel på sådant som ökar bränsleförbrukningen är omedvetna rörelser av gaspedalen eller flitigt användande av bromspedalen. När du gasar och accelererar så drar bilen mer bränsle. Det gäller att utnyttja den rörelseenergi som acceleration gett så bra som möjligt. Här följer några punkter som beskriver hur man med planering och små rutiner kan spara både slitage, miljö och pengar.

Kallstarter är inte bra för miljön, motorn, säkerheten eller komforten.

• • • • • • • • • •

ha framförhållning och undvik onödiga stopp kör på hög växel håll jämnt gaspådrag motorbromsa undvik tomgångskörning rulla i nedförslut använd motorvärmare ge din bil regelbunden service kör med tomt tak planera dina resor 73

BOKEN ORG.indd 73

09-12-17 10.26.09

Kund och verkstadsinformation Oavsett vilken yrkesroll du får behöver du kunna kommunicera med andra om tekniska frågor. Som förare eller ägare kan du spara mycket tid och pengar genom att förse servicepersonal med rätt information. Som tekniker måste du kunna tolka kundens problem och förklara vilka serviceåtgärder som bör utföras. I kapitlet om instruktionsboken fick du en första introduktion till fordonets olika system och den dokumentation som beskriver hur de används. Som tekniker har du tillgång till en betydligt mer omfattande teknisk beskrivning, vi väljer här att kalla den verkstadsinformation. I det här kapitlet ska vi belysa hur viktig kommunikationen mellan kund och verkstad är och hur informationen ska hanteras.

138

BOKEN ORG.indd 138

09-12-09 15.23.16

Krav på information till kunder Verkstäder är skyldiga att informera sina kunder om vad som ska göras med fordonet och vad det kommer att kosta. Därför ingår oftast kunden och verkstaden ett avtal innan arbetet påbörjas. Avtalet gäller vilka arbeten som ska utföras och vad det kommer att kosta. Förutom det formella avtalet är en förtroendefull relation mellan verkstad och verkstadskund viktig. En kund som inte känner förtroende för verkstaden kommer troligen att välja en annan verkstad nästa gång. Genom ömsesidig respekt och tydlig information lägger du en bra grund till en förtroendefull relation. Det kan vara bra att förstå kundens syn på sitt eget fordon. De flesta kunder bryr sig inte om hur fordonet fungerar i detalj, men att det fungerar är desto viktigare. Kunden har rätt att vara tekniskt okunnig och ändå få bra förklaringar av verkstadens personal.

Försök skapa en positiv stämning när du som tekniker eller kundmottagare möter kunden. Kundens upplevelse av verkstadsbesöket är avgörande för om de ska komma tillbaka.

139

BOKEN ORG.indd 139

09-12-09 15.23.20

Arbetsordern När kunden beställer ett arbete av verkstaden utformas en skriftlig beställning som brukar kallas arbetsorder. Uttrycket arbetsorder är så vanligt i fordonsbranschen att vi väljer att använda det här. När kunden bokar en tid på verkstaden noteras det i en planeringskalender. När kunden sedan lämnar fordonet till verkstaden, finns en arbetsorder förberedd för utskrift. Det som är överenskommet på arbetsordern får inte ändras utan att kunden blir kontaktad. Vanligast är att verkstaden får frihet att göra nödvändiga extrajobb på fordonet upp till ett förutbestämt maxpris. Även maxpriset ska framgå av arbetsordern. Kunden kan välja att avstå prisuppgift och i så fall framgår det av arbetsordern. Alla som arbetar med fordonet kan skriva till information på arbetsordern. Det kan vara en beskrivning av vad som utförts på fordonet, men det kan också beskriva fel som upptäckts på verkstaden. Arbetsordern omvandlas till en faktura eller kvitto när arbetet är slutfört. Det blir då kundmottagarens uppgift att ta betalt för det arbete och det material som använts till fordonet.

Lite förenklat kan man säga att arbetsordern innehåller följande områden. 1

Uppgifter om när arbetet beställdes och när det är inbokat, var nyckeln finns samt när kunden ska hämta bilen. Kundens telefonnummer är en annan viktig information som kundmottagaren skriver in.

Uppgifter om fordonets identitet, utrustning och ägaruppgifter. Här kan också finnas uppgifter om tidigare arbeten med fordonet. Uppgifterna hämtas ur företagets egen databas och jämförs regelbundet med statens bilregister.

Uppgifter om vilka arbeten och reservdelar som är beställda, samt priset på dessa. Till sin hjälp har kundmottagaren dataprogram där varje arbetsmoment har ett pris, samma sak gäller med reservdelar. Ofta finns också färdiga paketpriser på vanliga reparationer med arbete och reservdelar.

Uppgifter om att kunden godkänner kostnaden, samt hur tillkommande arbete ska hanteras. Det är vanligt att kunden väljer att bli uppringd av verkstaden för att godkänna ytterligare kostnader.

140

BOKEN ORG.indd 140

09-12-09 15.23.20

FNA 510

ARBETSORDER NR: 000000

Datum: 0000-00-00

Sida: 1

Vår ref: Kent Karlsson Servicedat: 2010-08-15

Kl: 07.00

Reg.nr:

FNA 510

Lovad klar: 2010-08-15

Kl: 16.00

Märke:

Hyundai

Henry Hansson

Modell:

i30

Tulpanvägen 3

Modellkod:

1,6 CRDiE-S

590 40 Kisa

WIN-nr:

KHMDC51TP8U080255

Motortyp:

D4FB-L

Betalare:

Telefon 1:

Motornr:

Telefon 2:

1:a reg.dat:

Ägare:

2008-03-17

Mätarställning: 36438

Hyundai ﬁnans AB

Mekaniker: Anders Andersson Start kl: 07.00 Klar kl: 12.00 Kontaktperson: Avtal:

Dagens mätarställning: 000000000

Kod

Beskrivning

Antal

Summa

A234119

Service nr 3 i30 diesel manuell Nordic

4867,00

A324657

Skifta hjul inkl tvätt av hjul

325,00

A675392

Byte båda torkarblad vindruta

735,00

Oljud under bilen vid inbromsning 3

15-ho-602

Oljeﬁlter

15c-2029

Luftﬁlter

15kc-6108

Kupéluftﬁlter

TTT115

Castrol SLX helsyntetisk motorolja

417064-02

Bromsvätska DOT 4

25wm441

Torkarblad sats

Summa

5927,00

Ovanstående beställning godkännes 4

Kontakta kunden vid tillkommande arbeten över

SEK

Kunden avstår prisuppgift

141

BOKEN ORG.indd 141

09-12-15 17.14.18

Gemensamt ansvar för att informera Alla som är inblandade vid en reparation eller service har ansvar för att information som kan vara viktig når rätt personer. Informationsutbytet är nödvändigt för att arbetet ska kunna genomföras på ett metodiskt och genomtänkt sätt. Förare Som förare förväntas du ha läst och förstått instruktionsboken när du kommer till en verkstad. Med hjälp av instruktionsboken får du information om användning, vård och serviceintervaller. Du förväntas kunna sköta det regelbundna underhåll som vi gått igenom tidigare i den här boken. Det kan handla om att kontrollera oljenivåer, lufttryck och på tyngre fordon även smörjning av leder. Som professionell förare kommer du att ha regelbundna kontakter med verkstäder. Har du en bra teknisk grund kommer du att kunna beskriva felen mycket bättre. Förarens information om fordonet kan vara ovärderlig för verkstaden som ska utföra reparation och underhåll. Kundmottagare eller servicerådgivare Som kundmottagare och servicerådgivare är du verkstadens ansikte mot kunden. Du förväntas känna till ett stort antal funktioner och kunna kommunicera med både kunder och tekniker. Du kommer att vara en viktig länk i överföringen av information mellan kunden och verkstaden. Verkstadsinformationen blir en viktig grund för den dialogen.

142

BOKEN ORG.indd 142

09-12-09 15.23.28

Fordonstekniker Som fordonstekniker förväntas du lösa de problem som uppstår på fordon. Till din hjälp kommer du att ha arbetskollegor, teknisk utbildning och verkstadsinformation. För att lösa problem med ett fordon måste du kunna söka och hitta i verkstadsinformationen och värdera den information du fått från föraren och från din egen provkörning av fordonet.

Datorn är ett viktigt verktyg i verkstaden.

Om du istället siktar mot att bli reservdelspersonal, billackerare, bilskadereparatör eller något annat inom fordonsbranschen, är det lika viktigt att vara bekant med verkstadsinformationen.

143

BOKEN ORG.indd 143

09-12-09 15.23.32

Att arbeta metodiskt Här är ett exempel på hur viktig informationshanteringen är: En kund ringde till verkstaden en kall morgon och berättade, att bilen inte startade. Då ställde kundmottagaren ett par viktiga frågor. Vad är det för drivmedel? Bilen kördes på etanol (E85). Den andra frågan som ställdes var om kunden använt motorvärmare. Svaret var nej.

Eftersom svaret på första frågan var ”etanol”, ställde kundmottagaren en viktig följdfråga. En av etanolmotorernas egenskaper är att de inte får vara hur kalla som helst i startögonblicket. I bilens instruktionsbok står, att man måste använda motorvärmaren när temperaturen är under 0°C. Exemplet visar att kundens information är viktig, och att servicepersonalen behöver känna till fordonets teknik. Det visar också att alla inblandade behöver förstå varandra, även när det gäller tekniska uttryck, exempelvis etanol och motorvärmare. Informationsutbyte I det här exemplet löste kunden och servicepersonalen problemet tillsammans, genom att kundmottagaren ställde ett par viktiga frågor. Kunden svarade uppriktigt på frågorna och det bidrog till en lösning av problemet. Exemplet visar att om kunden läst och följt instruktionsboken hade bilen startat på morgonen. Det var alltså inget tekniskt fel på bilen, men ändå ett problem för kunden. Frågorna som kundmottagaren ställde i exemplet var enkla men viktiga. Nästa steg i det metodiska arbetssättet är återrapportering till tillverkaren. Det är vanligt att tillverkaren samlar information kring problem som rapporterats på nya fordon. I exemplet fick kundmottagaren fylla i en problembeskrivning, som skickades till tillverkaren. Kunden i vårt exempel var inte den enda som råkat ut för problemet, så tillverkaren beslutade att det måste undvikas i framtiden. Efter en tid kom ett servicemeddelande från tillverkaren, som gick ut till alla verkstäder. Där beskrevs problemet och man föreslog en lösning. Genom att uppdatera programvaran i en styrenhet får föraren en uppmaning att koppla in motorvärmare vid låga temperaturer.

144

BOKEN ORG.indd 144

09-12-09 15.23.34

Verkstadsinformation Alla fordonstillverkare arbetar fram instruktioner för hur deras fordon ska repareras och underhållas. Instruktionerna kallas allmänt för verkstadslitteratur eller verkstadsinformation och är skrivna för teknikerna, som ska arbeta med fordonen runt om i världen. Numera finns verkstadsinformationen antingen på dvd-skiva eller på Internet. Tidigare fanns allting på papper i långa rader av pärmar. Det vanligaste språket är engelska och om fordonet säljs i stort antal i Sverige kan det finnas svensk översättning.

145

BOKEN ORG.indd 145

09-12-09 15.23.46

Sedan länge har det funnits en indelning av verkstadsinformationen i 10 avdelningar eller grupper. De två första, grupp 0 och 1, behandlar övergripande information om fordonet och grupp 2 till 9 behandlar de tekniska systemen. 0 allmänt 1 service och underhåll 2 motor 3 elsystem 4 kraftöverföring

5 bromsar 6 styrinrättning 7 hjulupphängning 8 kaross och inredning 9 övriga system och tillbehör

I dag finns mycket verkstadsinformation i databaser. Det gör det möjligt att söka på ett enskilt ord och snabbt hitta den information man vill ha. Som tekniker använder du verkstadsinformationen för att: • Identifi era fordonet. • Läsa servicemeddelanden och garantimeddelanden. • Läsa om fordonets konstruktion och funktion. • Läsa tekniska specifi kationer. • Läsa om hur specialverktyg och diagnosinstrument ska användas. • Läsa om risker kring olika arbetsmoment. • Söka information om felsökningsmetoder och strategier. • Få guidning genom felsökning. • Läsa elscheman.

Avdelning 0 Allmänt För att underlätta ditt arbete finns oftast en avdelning med allmän teknisk information om just det fordon du ska arbeta med. Så här kan strukturen under kapitlet ”Allmän information” se ut i ett webbaserat system.

146

BOKEN ORG.indd 146

09-12-09 15.23.53

Den allmänna delen innehåller generell information om hur verkstadsinformationen ska användas. Här kan du läsa om vad olika förkortningar och symboler betyder, och hitta en översikt över varningstexter. Information om farliga ämnen, syror och kemikalier brukar finnas här, liksom information om vilka olika material fordonet innehåller. Annan information som man kan hitta i den allmänna delen är: • Hur man identifierar fordonet. • Servicemeddelanden om uppdateringar, nyheter och kända problem. • Hur man använder diagnosinstrument. • Hur man ska läsa elscheman.

VIN-nummer Ett fordons VIN-nummer (Vehicle Identification Number) eller chassinummer som det kallas i Sverige, är bilens unika serienummer. Detta nummer används främst för att bilen ska kunna identifieras. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet utvecklades två ISO-standarder, som beskriver hur ett VIN-nummer ska vara uppbyggt. Beroende på vilken marknad bilen är gjord för, den europeiska eller den amerikanska, kan det skilja sig åt en aning. Normalt består ett VIN-nummer av 17 tecken, som kan vara siffror och bokstäver, dock inte I, O, Q, Å, Ä eller Ö. Ett fordons VIN-nummer är uppbyggt så här: • Det första tecknet talar om vilket land fordonet är tillverkat i. • Det andra tecknet talar om vilken tillverkaren är. • Det tredje tecknet talar om vilken fordonstyp eller tillverkningsenhet fordonet kommer ifrån. • Det fjärde till och med åttonde tecknet beskriver fordonets utrustning, motortyp, växellåda, serie, m m. • Det nionde tecknet är en kontrollsiffra, som används för att kunna räkna ut om VIN-numret är äkta. En del använder inte kontrollsiffran. Då finns i stället ett Z på nionde position. • Det tionde tecknet visar fordonets modellår. • Det elfte tecknet ger information om vilken fabrik fordonet kommer från enligt listor från tillverkaren. • Det tolfte till och med sjuttonde tecknet är fordonets tillverk- ningskod i löpande serie. Det innebär att den första bilen får numret 000001, den andra bilen får numret 000002 osv. Dessa tecken ska alltid vara siffror.

147

BOKEN ORG.indd 147

09-12-09 15.23.54

Identifiera fordonet

I de flesta program för verkstadsinformation anger du först fordonets identitet med hjälp av VIN-numret eller registreringsnumret. När du skrivit in numret, får du upp informationen om just det fordonet. Den viktigaste informationen brukar ligga på den första sidan som teknikern ser.

Servicemeddelande Tillverkaren samlar information om fordon som sålts och är i drift. Nöjda kunder är oerhört värdefulla för tillverkaren, och fel som återkommer på ett flertal fordon tas på största allvar. Hos tillverkaren finns ett team som identifierar problemet och snabbt försöker hitta en lösning. Lösningen beskrivs oftast i ett servicemeddelande. Andra namn är servicebrev, serviceinformation och produktfix. Servicemeddelandet är tillverkarens sätt att tala om för verkstadspersonalen att man identifierat ett problem och att man föreslår en lösning. Nästa gång verkstaden stöter på ett liknande problem har teknikern hjälp av servicemeddelandet. I servicemeddelandet beskrivs vilka fordon som berörs av problemet samt hur teknikern ska identifiera och åtgärda det.

148

BOKEN ORG.indd 148

09-12-09 15.23.56

SERVICEMEDDELANDE NUMMER: 381-1367 DATUM: 2010-09-23 MARKNAD: EU, NA och RU VIN NUMMER: - YV1BW0550A1119484 BERÖRDA BILAR: Alla Bifuel BAKGRUND I instruktionsboken uppmanas användarna att använda elektrisk motorvärmare, om de tankat mer än 50% etanol och när temperaturen förväntas gå under 0°C. En av Etanolbränslets egenskaper är dålig tändvillighet vid lägre temperaturer, därav instruktionsbokens text. Flera användare har missat den informationen. För att undvika kundklagomål ﬁnns en ny mjukvara för informations displayen, se artikelnummer nedan. När yttertemperatur är under +10°C och startnyckeln tas ur tändningslåset, påminns föraren om att plugga in motorvärmaren. Akustisk signal i kombination med textmeddelande ” motorvärmare föreslås”. ÅTGÄRD Vid nyleverans, underhållsservice samt vid kundklagomål ska den nya mjukvaran laddas ner till bilen, se instruktion nedan. Kontrollera åtgärdsfälten i bilens servicehäfte. Om ruta E5 inte har en stämpel, samt om kriterierna för det här servicemeddelandet uppfylls ska åtgärden utföras. ARBETSINSTRUKTION I diagnosinstrumentet, välj central styrenhet. Kontrollera mjukvaruversion. Skall vara ver. 2.0 eller senare, annars välj uppdatera mjukvara. När uppdatering är klar bekräfta uppdatering på diagnosinstrumentets bildskärm. Stämpla servicehäftets åtgärdsfält E5. Arbetsoperation nr: R245637 Tid: Artikelnummer:

0,4 7865491 Mjukvara 2.0

149

BOKEN ORG.indd 149

09-12-09 15.23.59

Ta för vana att läsa servicebreven innan du påbörjar ett större arbete!

Diagnosinstrument I den allmänna informationsdelen finns uppgifter om hur du använder diagnosinstrument. Det finns olika typer av diagnosinstrument. Vissa används bara till ett enda fordonsmärke och andra går att använda till många märken. Diagnosinstrumentet ansluts till fordonet med hjälp av det standardiserade 16-poliga EOBD-uttaget.

Många diagnosutrustningar är baserade på en bärbar dator med en speciell programvara och en anpassning för att kopplas till fordonets diagnosuttag. Den som arbetar på en verkstad kommer snart att bli väl bekant med just ”sitt” diagnosinstrument.

150

BOKEN ORG.indd 150

09-12-09 15.24.05

Felkoder

I stort sett alla styrenheter kan lagra felkoder. Om ett fel uppstår i till exempel förardörren, kan man ofta läsa ut en felkod från förardörrens styrenhet. På vissa bilmärken klarar dessutom diagnosinstrumentet att läsa värden från givare och att programmera styrenheter. Det märkesspecifika diagnosinstrumentet har alltid flest funktioner för det aktuella märket. Med diagnosinstrument som inte är märkesspecifika kan man läsa felkoder och ta bort felkoder efter reparation, åtminstone på motorsystem, bromssystem och säkerhetssystem. Felkoderna kan vara av olika typer Bilden visar olika grupper av felkoder.

Enligt ett EU-direktiv måste alla bensindrivna personbilar från och med årsmodell 2001 och alla dieseldrivna personbilar från och med årsmodell 2004, vara utrustade med OBD-system eller EOBD. År 2007 började det kravet att gälla även för alla tunga fordon.

Felkoden kan vara permanent, det betyder att felet finns hela tiden. Den kan också vara intermittent (tillfällig). Det betyder att styrenheten har registrerat ett fel som bara uppstår ibland och under kortare stunder. Ett annat namn på tillfälliga felkoder är pendingkoder. I en del fordon kan man också läsa ut när felet senast inträffade. Från november 2009 kontrolleras EOBD i samband med kontrollbesiktning i Sverige. Bland annat kontrolleras fordonets identitet och eventuella felkoder som lagrats i styrenheter. Ärvärden och börvärden

De flesta diagnosinstrument kan visa aktuella värden från flertalet givare. Värden som kan utläsas under körning kallas momentanvärden eller ärvärden. Många diagnosverktyg beskriver också vilka värden som en signal förväntas uppnå, det kallas börvärden. På så sätt kan teknikern göra jämförelser mellan det nuvarande värdet och det förväntade värdet.

151

BOKEN ORG.indd 151

09-12-09 15.24.10

GRUND

kompetens

FORDON · GRUNDKOMPETENS

Best.nr 47-08493-7

FORDON

GRUND

kompetens

Tryck.nr 47-08493-7

FORDON

Omslag. Grundkompetens.indd 1

09-12-17 12.37.24

All pages: