9789176788417

E r i ka P B jör k da h l

av bostad respektive lokal. Redogörelsen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i jordbalkens tolfte kapitel, men löpande görs även återkopplingar till hur de hyresrättsliga lösningarna förhåller sig till mer allmänna avtals- och kontraktsrättsliga regler.

Boken är avsedd att vara kursbok men är även värdefull för praktiker.

Hyra av bostad och lokal

I denna bok behandlas avtalstyperna hyra

E r i ka P B jör k da h l

Hyra av bostad och lokal

Erika P Björkdahl är docent i civilrätt och

föreståndare för IFF – Institutet för Fastighetsrättslig Forskning.

IUSTUS FÖRLAG

Hyra.lokal.bostad.omsl.hela.1.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFDkyJY= 02 0040

ISBN 978-91-7678-841-7

IUSTUS FÖRLAG

1/3/13 12:10 AM

12-72 Iustus Hyra 14 jan 2

2013-01-15 11.51

erika p bjรถrkdahl

Hyra

av bostad och lokal

IUSTUS Fร RLAG

12-72 Iustus Hyra 14 jan 3

2013-01-15 11.51

© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2013 ISBN: 978-91-7678-841-7 Omslag: John Persson Omslagsbild: Siw Björkdahl-Jonsson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2013 Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

12-72 Iustus Hyra 14 jan 4

2013-01-15 11.51

Innehåll Förord 11 Förkortningar 13 1

Avtalstypen hyra 15

2

Hyresavtalet och dess uppbyggnad 19 2.1 Allmänt om nyttjanderätt till fast egendom 19 2.2 Grundläggande kriterier för hyresavtal 20 2.2.1 Ingående av avtal 20 2.2.2 Hus eller del av hus 27 2.2.3 Ersättning – hyra eller annat vederlag 30 2.2.4 Upplåtelse till nyttjande 31 2.3 Hyresavtalets omfattning 33 2.3.1 Allmänt om avtalets omfattning 33 2.3.2 Hyresvillkor eller hyresobjekt? 33 2.3.3 Egendom som hyresgäst själv tillför lägenhet 36 2.4 Gränsdragning lokal och bostad 38 2.4.1 Avgörande kriterier för gränsdragning 38 2.4.2 Förändring av avtalstyp genom ändrad ­användning 41 2.5 Blandade avtal och samarbetsavtal 42

3

De vanligaste hyresvillkoren 46 3.1 Parternas avtalsutrymme 46 3.2 Villkor om avtalets löptid 47 3.3 Uppsägningstid 49 3.4 Villkor avseende hyran 52 3.4.1 Huvudregeln om bestämd hyran 52 3.4.2 Undantag avseende rörlig hyra 53 3.4.2.1 Hyran knyts till särskild beräkningsgrund eller rörelseintäkter – lokalhyra 53 3.4.2.2 Villkor i bostads- och lokalhyresavtal ­ avseende värme, el, vatten och avlopp 55

12-72 Iustus Hyra 14 jan 5

2013-01-15 11.51

6 Innehåll

3.4.3 Hyressättning – bostadshyra 57 3.4.3.1 Parternas avtalsutrymme 57 3.4.3.2 Regler om skälig hyra 59 3.4.4 Hyressättning– lokalhyra 62 3.4.5 Hyressättning – blandade avtal 64 3.4.6 Betalningstidpunkt 69 3.5 Villkor om pant eller borgen 71 3.5.1 Allmänna regler om ställd säkerhet i form av pant eller borgen 71 3.5.2 Försämrad säkerhet 74 3.5.3 Uppsägning av avtal om pant och borgen 75 3.5.4 Problemfall – deposition av hyra 76 3.6 Villkor om avstående av besittningsskydd 77 3.7 Villkor avseende ändamålet med upplåtelsen 80 4 Parternas skyldigheter vid avtals ingående 82 4.1 Allmänt om parternas skyldigheter 82 4.2 Avtalets betydelse för att fastställa parternas ­skyldigheter 82 4.3 Hyresvärdens upplysningsplikt 84 4.3.1 Allmänt om ändamålet med hyresavtalet 84 4.3.2 Avtalat ändamål – lokalhyra 84 4.3.3 Närmare om upplysningsplikten – lokalhyra 85 4.4 Hyresgästens upplysningsplikt 87 4.5 Lägenhetens skick vid avtals ingående 89 4.5.1 Allmänt om terminologin 89 4.5.2 Fullt brukbart skick 89 4.5.3 Avtalat skick och ansvar för lämnade uppgifter 93 4.5.4 Hyresgästens undersökningsplikt vid avtals ingående 96 4.6 Kontraktsbrott och påföljder 97 4.6.1 Påföljdsreglernas uppbyggnad – JB 12 kap. 10–14 §§ 97 4.6.2 Grunder för hävning av hyresavtalet 98 4.6.3 Ringa kontraktsbrott 102 4.6.3.1 Avhjälpande, självhjälp och åtgärds­ föreläggande 102 4.6.3.2 Nedsättning av hyran 105 4.6.4 Skadestånd vid avvikelser i lägenhetens skick 109

12-72 Iustus Hyra 14 jan 6

2013-01-15 11.51

Innehåll 7

5 Parternas rättigheter och ­skyldigheter under löpande avtal 114 5.1 Allmänt om ansvaret för hyresobjektet 114 5.2 Lägenhetens skick under löpande hyresavtal 115 5.2.1 Fullt brukbart skick och löpande underhåll 115 5.2.2 Avtalat skick och löpande underhåll – lokalhyra 120 5.2.3 Avtal om bättre skick och löpande underhåll – bostadshyra 122 5.3 Påföljder vid avvikelser i lägenhetens skick 123 5.3.1 Allmänt om påföljdsreglernas tillämpning under löpande avtal 123 5.3.2 Åtgärdsföreläggande, hyresnedsättning och skadestånd m.m. 123 5.3.3 Upprustningsföreläggande och lägsta godtagbara standard 127 5.4 Hyresgästens inflytande vid förbättrings- och ­ändringsarbete 18 d–h §§ 129 5.5 Hyresgästens plikt att lämna hyresvärden tillträde 131 5.5.1 Förutsättningar för hyresvärdens rätt till tillträde 131 5.5.2 Hyresgästens rätt till skadestånd på grund av värdens arbete 134 5.6 Hyresgästens rätt att ändra i lägenheten 135 5.6.1 Allmänt om utrymmet att vidta åtgärder i lägenheten 135 5.6.2 Bostadshyresgästens rätt att utföra målning tapetsering etc. 136 5.6.3 Lokalhyresgästens utrymme att vidta förändringar 139 5.7 Hyresgästens skyldighet att väl vårda lägenheten 140 5.7.1 Allmänt om skyldigheten att vårda lägenheten 140 5.7.2 Åsidosättande av vårdplikten – hyresgästens ansvar för skada 143 5.7.2.1 Hyresgästens ansvar för skada 143 5.7.2.2 Hyresgästens ansvar för andra 147 5.7.2.3 Hyresgästens ansvar vid andrahands­ uthyrning och överlåtelse 149 5.8 Störningar, sundhet, ordning och gott skick 150

12-72 Iustus Hyra 14 jan 7

2013-01-15 11.51

8 Innehåll

5.8.1 Allmänt om hyresgästens skyldighet att inte bete sig osnyggt 150 5.8.2 Hyresgästens skyldighet att inte störa 151 5.8.3 Hyresgästens skyldighet att iaktta sundhet, ordning och gott skick 152 5.8.4 Påföljder vid osnyggt beteende 153 6 Omförhandling och jämkning av avtal 155 6.1 Allmänna utgångspunkter för omförhandling ­ och jämkning 155 6.2 Omförhandling och jämkning av bostadshyresavtal 156 6.2.1 Hyresavtal, förhandlingsordning och förhandlingsklausuler 156 6.2.2 Omförhandling av hyresavtal utan koppling till ­förhandlingsklausul och förhandlingsordning 157 6.2.3 Hyresavtal med koppling till förhandlingsklausul ­respektive förhandlingsordning 162 6.2.4 Skäliga hyresvillkor 164 6.3 Omförhandling av lokalhyresavtal 166 6.3.1 Utgångspunkter för omförhandling av lokalhyresavtal 166 6.3.2 Omförhandling under löpande hyresavtal 167 6.3.3 Undantaget – tvångsvis ändring av villkor rörande ­verksamhetsändamål 169 6.3.4 Uppsägning till förlängning på ändrade villkor 171 6.3.4.1 Hyresvärdens uppsägning för förlängning på ändrade villkor 171 6.3.4.2 Hyresgästens uppsägning för förlängning på ändrade villkor 175 6.3.4.3 Anbud, accept och bindande avtal under omförhandling 178 6.4 Oskäliga avtalsvillkor – jämkning enligt 36 § AvtL 180 7 Partsväxling – substitution och sublokation 185 7.1 Huvudregel om partsväxling 185 7.2 Överlåtelse och övertagande av bostadslägenhet 187 7.2.1 Övertagande inom familjen eller genom familjerättsliga förvärv 187 7.2.2 Överlåtelse till närstående – JB 12 kap. 34 § 190 7.2.3 Överlåtelse genom byte 192

12-72 Iustus Hyra 14 jan 8

2013-01-15 11.51

Innehåll 9

7.3 Överlåtelse av lokal 194 7.4 Parternas förpliktelser efter överlåtelse av hyresrätt 198 7.5 Överlåtelse av fastigheten 201 7.6 Andrahandsuthyrning och delupplåtelse 206 8

12-72 Iustus Hyra 14 jan 9

Avtals upphörande 210 8.1 Regler rörande hyresavtalets upphörande 210 8.1.1 Allmänna utgångspunkter för hyresavtalets ­upphörande 210 8.1.2 Uppsägningen och dess överlämnande 211 8.1.3 Lägenhetens skick vid avlämnandet 214 8.2 Förverkande 215 8.2.1 Förverkanderegelns uppbyggnad 215 8.2.2 Förverkandegrunderna i JB 12 kap. 42 § 216 8.2.2.1 Punkterna 1 och 2 – Dröjsmål med hyran 216 8.2.2.2 Punkten 3 – Otillåten överlåtelse eller ­uthyrning i andra hand 218 8.2.2.3 Punkten 4 – Lägenheten används i strid med avtalat ändamål 219 8.2.2.4 Punkterna 5 och 6 – Ohyra och ­vanvård 220 8.3 Uppsägning av bostadshyresavtal 223 8.3.1 Uppsägning och det direkta besittningsskyddet 223 8.3.2 De besittningsskyddsbrytande grunderna vid bostadshyra 225 8.3.2.1 Allmänt om tillämpningen av JB 12 kap.

46 § 225 8.3.2.2 Punkt 1 – Hyresrätten är förverkad 226 8.3.2.3 Punkt 2 – Hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser 226 8.3.2.4 Punkt 3 – Huset ska rivas 228 8.3.2.5 Punkt 4 – Huset ska undgå större ombyggnad 229 8.3.2.6 Punkt 5 – Lägenheten ska inte längre användas som bostad 231 8.3.2.7 Punkt 6 – Avtalet avser lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus eller inom en ägarlägenhetsfastighet 231

2013-01-15 11.51

10 Innehåll

8.3.2.8 Punkt 7 – Avtalet avser lägenhet som innehas med bostadsrätt 233 8.3.2.9 Punkterna 8 och 9 – Hyresförhållandet beror av anställning 233 8.3.2.10 Punkt 10 – Generalklausulen 235 8.3.3 Uppskov med avflyttning 237 8.4 Uppsägning av lokalhyresavtal 237 8.4.1 Uppsägning och det indirekta besittnings­ skyddet 237 8.4.2 De besittningsskyddsbrytande grunderna vid lokalhyra 240 8.4.2.1 Punkten 1 – Hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser 240 8.4.2.2 Punkterna 2 och 3 – Huset ska rivas eller undergå större ombyggnad 240 8.4.2.3 Punkten 4 – Befogad anledning att upplösa hyresförhållandet 242 8.4.2.4 Punkten fem – Skäliga villkor och god sed 244 8.4.3 Uppskov med avflyttning 244 8.5 Hyresgästens konkurs 245 8.6 Hyresgästen överger lägenheten 247 Källor och litteratur 249 Sakregister 261

12-72 Iustus Hyra 14 jan 10

2013-01-15 11.51

Förord Boken ”Hyra av bostad och lokal” tar sin huvudsakliga utgångspunkt i jordbalkens tolfte kapitel. Genomgående görs även kopplingar till hur de olika hyresrättsliga lösningarna förhåller sig till mer allmänna avtals- och kontraktsrättsliga regler. Avsikten med denna jämförelse är att både lyfta fram hyresavtalets ställning i dessa regelsystem och öka förståelsen för det hyresrättsliga regelverket.

Som följer av titeln omfattar framställningen avtalstyperna hyra av bostad och lokal. I viss mån innebär avgränsningen ett avsteg från traditionell nyttjanderättslig litteratur, där till exempel arrende och bostadsrätt vanligen inkluderas. Upplägget i denna bok motiveras dels av att tyngdpunkten i juristutbildningen har förskjutits till hyresrättens fördel på bekostnad av regler om arrende. Dels av att de vanligast förekommande och viktigaste bostadsrättsliga frågorna många gånger är av avtalsrättslig, köprättslig eller associationsrättslig karaktär och därför lämpligen behandlas i annan litteratur. Genom att allmänna nyttjanderättsliga- och kontrakträttsliga grundsatser löpande lyfts fram i framställningen underlättas en eventuell egen inläsning av de utelämnade avtalstyperna.

Boken är avsedd för juris studerande och andra studenter, men är kanske också av intresse för vissa praktiker. Oavsett att boken närmast är menad att vara en lärobok innehåller den förhållandevis utförliga resonemang och många referenser. Anledningen till detta är att jag anser det angeläget att belysa vissa praktiskt viktiga frågor särskilt noggrant, att förklara knepiga spörsmål och att stimulera till fördjupning i ämnet.

Jag vill rikta ett stort tack till professor Bertil Bengtsson och förbunds­ juristen Susanna Skogsberg som har läst min text i mer eller mindre färdigt skick och lämnat värdefulla synpunkter på innehåll och disposition. Ett särskilt tack går till min mamma som korrekturläst texten och även målat omslaget till boken. Jag vill även tacka Hyresgästföreningen Riksförbundet som i delar finansierat utgivningen av denna bok. Slutligen, jag är tacksam för påpekanden från läsare om brister av olika slag.

Uppsala i januari 2013 Erika P Björkdahl

12-72 Iustus Hyra 14 jan 11

2013-01-15 11.51

1 Avtalstypen hyra

Avtal rörande hyra av bostad eller lokal brukar betraktas som en säregen avtalstyp. Avtalstypen som sådan, är dock ett traditionellt civilrättsligt avtal på förmögenhetsrättens område. Kännetecknande för avtalstypen är att det är ett långvarit avtal som innebär att prestationer ska utbytas fortlöpande. Detta innebär bland annat att parternas relation under av­­ talets löptid behöver regleras. Ytterligare karakteristika är att genom avtalet tillhandahåller ena parten egendom som ska finnas i den andra partens besittning och nyttjas av denne, utan att uthyraren har någon kontroll över egendomen. Det som nu beskrivits rörande avtalstypen är dock inte speciellt just för avtal om hyra av bostad eller lokal, utan det gäller även vid många fall av hyra av lös egendom, men framförallt i närmast samtliga fall av leasing.

Det som kan uppfattas som utmärkande för avtalstypen, till skillnad från många andra avtal på förmögenhetsrättens område, är dess starka sociala och ekonomiska betydelse för både enskilda och samhället i stort.

Det är till exempel av stor vikt för en enskild person att han eller hon inte godtyckligt blir av med sin bostad, eller att boendekostnaden skjuter i höjden på ett okontrollerat sätt. För en näringsidkare är det nödvändigt att ha kontinuitet i sin verksamhet för att densamma ska vara lönsam och för att stimulera till investeringar i den. Bland annat nu nämnda intressen har gjort att avtalstypen hyra blivit föremål för en ganska detaljerad lagstiftning i jordabalkens tolfte kapitel. Syftet med regelverket är att tillgodose de för avtalstypen särskilda intressena. Särskilt utmärkande är reglerna om besittningsskydd vilka begränsar en hyresvärds möjligheter att få ett hyresförhållande att upphöra. Ett hyresavtal kan bara upphöra om det föreligger särskilda i lag angivna grunder för uppsägning, samt det vid en intresse­ avvägning kan anses skäligt att avtalet upphör. Utfaller intresseavvägningen till hyresgästens fördel förlängs avtalet när det rör sig om bostadshyra, se JB 12 kap. 46 §, och vid lokalhyra får hyresvärden utge ersättning för att avtalet upphör, se JB 12 kap. 57 och 57a §§.

Slutligen ska ytterligare en omständighet tas upp, som visserligen är en

12-72 Iustus Hyra 14 jan 15

2013-01-15 11.51

16 Avtalstypen hyra

hyresrättslig egenhet men som egentligen inte påverkar avtalstypens status­ som sådan, och det är intresseorganisationernas roll på hyresområdet. Parterna i hyresavtalet kan välja att representeras av intresseorganisationer i frågor eller tvister rörande hyresförhållandet, varvid det vanligaste är att hyresgästen företräds av representanter från en hyresgästorganisation. Det förekommer dock även att hyresvärdar företräds av fastighetsägarorganisationer. På bostadshyresmarknaden framträder intresseorganisationernas roll tydligast vid förhandlingar rörande hyresvillkor där hyresvärdens motpart i förhandlingarna vanligtvis inte är de enskilda hyresgästerna, utan just intresseorganisationen, en ordning som typiskt sett är tidsbesparande.

Med en intresseorganisation som representant, ges dessutom utrymme för parterna att frångå vissa tvingande bestämmelser i jordabalkens tolfte kapitel. Detta utrymme motiveras av att hyresgästernas skyddsintressen anses tillgodosett i och med att organisationen företräder dem. Att hyresgästen företräds av en intresseorganisation kan i någon mån vara jämförbart med att man representeras av en fullmäktig, varför företeelsen inte nödvändigtvis måste anses tillskriva avtalstypen en särskild egenhet.

När nu en lagstiftning tillkommit med ett sådant särskilt ändamål som jordabalkens tolfte kapitel leder det många gånger till att reglerna blir special­anpassade till avtalstypen i fråga. Konsekvensen kan då bli att regelverket i delar innebär ett avsteg från mer allmänna principer på rätts­ området, något som just brukar sägas vara fallet med jordabalkens tolfte kapitel. Regelverket skulle därmed inte harmoniera med mer allmänna kontrakts­rättsliga regler. Detta är sant till en del. I många frågor företer dock regelverket stora likheter med valet av lösningar på kontraktsrättens område i övrigt, varför det inte nödvändigtvis är illustrerande att beskriva jordabalkens tolfte kapitel som en särreglering. Det kan också vara en mindre lämplig utgångspunkt vid tillämpningen av reglerna, eftersom det riskerar att ge resultatet att avtalstypen avskärmas från den allmänna kontraktsrätten på ett sätt som varken är nödvändigt, eller varit avsett av lagstiftaren. Infallsvinkeln att hyresavtalet är präglat av allmänna kontraktsrättsliga synsätt ger även den positiva effekten att det i en oprövad fråga blir naturligt att välja en lösning som står i harmoni med kontraktsrätten, något som skapar både förutsebarhet och systematik.1 Lösningen blir då förenlig med överväganden som traditionellt gäller på området.

1

Jfr t.ex. Bäärnhielm, Fördel saklega s. 433 och Lindskog, Högsta domstolen och den kommersiella rätten s. 78 f.

12-72 Iustus Hyra 14 jan 16

2013-01-15 11.51

Avtalstypen hyra 17

Som redan framgått regleras avtal om hyra av bostad och lokal i jordabalkens tolfte kapitel. Både bostads- och lokalhyresreglerna är inordnade i samma kapitel och är i stora delar integrerade i samma bestämmelser. Lagstiftningen är, som utgångspunkt, tvingande till hyresgästens fördel, men i fall av lokalhyra finns i vissa fall utrymme för parterna att avtalsvis frångå regelverket. Oavsett lagstiftningens tvingande karaktär kan dock den part till vars förmån en regel är uppställd – vilket alltså typiskt sett är hyresgästen – efterge sin rätt när den väl har aktualiserats. Parterna kan således sluta en överenskommelse sedan en tvist väl uppstått, eller en händelse inträffat.2 Hyresgästen kan dock inte i förväg efterge sina rättigheter, till exempel i ett villkor i hyresavtalet. Om hyresgästen av olika anledningar ändå gör det, vilket kan vara fallet om denne känner sig pressad av hyresvärden, har villkoret ingen verkan och kan därför inte göras gällande av hyresvärden. Mot bakgrund av denna ordning skulle man kunna säga att en hyresgäst inte nödvändigtvis behöver känna sig tveksam till att skriva på ett avtal med villkor som inte är helt förenliga med lag, om en diskussion rörande villkoren kan äventyra möjligheten att få hyreskontraktet.

När det uppstår en tvist i ett hyresavtal framträder en del av avtalstypens egenart. Hyrestvister intar nämligen i viss mån en särställning i processuellt hänseende. Denna består i att vissa tvister hanteras i hyresnämnd i stället för allmän domstol. Tvist i hyresnämnd tas dock upp till slutligt avgörande i allmän domstol. I dagsläget är det Svea Hovrätt avd. 2 som är överinstans.3­För närvarande finns åtta hyresnämnder som huvudsakligen är placerade länsvis. Hyresnämnden är sammansatt av dels ett hyresråd som är ordförande, dels två intresseledamöter. En ledamot ska vara förtrogen med förvaltning av hyresfastigheter och den andra med antingen bostadshyresgäster eller näringsidkande hyresgästers förhållanden, beroende på vad för sorts tvist det är fråga om. Om ärendets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det får hyresnämnd anlita en utomstående expert att biträda nämnden.4 Hyresnämnden är till att börja med behörig att medla och vara skiljenämnd i samtliga hyrestvister. Därutöver har de en begränsad behörighet att pröva tvister. Behörighet ges genom bemyndigande i lag och avser för närvarande bland annat tvister om ändrad användning av lokal, överlåtelse av hyresrätt och uppskov med avflytt2

Se t.ex. NJA II 1939 nr 5:1 s. 519.

Tidigare har det bland annat varit Svea Hovrätt avd. 16 och den numera avskaffade Bostadsdomstolen.

4 Se 5 § 2 st. LAH. 3

12-72 Iustus Hyra 14 jan 17

2013-01-15 11.51

18 Avtalstypen hyra

ning.5 De vanligaste tvisterna i hyresnämnden rör besittningsskyddet. Den nu nämnda ordningen är att jämföra med allmän domstol, som är behörig att pröva alla tvistemål om inte annat är särskilt föreskrivet. Nämnden har också den mer speciella uppgiften att verka för att parterna förlikas, oavsett att medling inte har begärts. Som en följd av att hyresnämnden bara har en begränsad behörighet kan det uppstå problem när vissa frågor utanför deras behörighet är oundvikligen kopplade till den fråga som hyresnämnden har att pröva, så kallade preliminärfrågor. Exempel härpå är att nämnden inte kan pröva om det föreligger ett hyresförhållande, vilket kan tyckas vara en nödvändig förutsättning för att senare kunna avgöra om uppskov med avflyttning ska medges. Ett annat exempel är att hyresgästen i en förlängningstvist invänder att uppsägningen är ogiltig. Nämnden kan dock ta ställning i preliminärfrågan, men är inte behörig att genom beslut fastställa rättsläget i frågan.6

5 6

Se 4 § 1 st. LAH. Se prop. 1973:23 s. 129.

12-72 Iustus Hyra 14 jan 18

2013-01-15 11.51

E r i ka P B jör k da h l

av bostad respektive lokal. Redogörelsen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i jordbalkens tolfte kapitel, men löpande görs även återkopplingar till hur de hyresrättsliga lösningarna förhåller sig till mer allmänna avtals- och kontraktsrättsliga regler.

Boken är avsedd att vara kursbok men är även värdefull för praktiker.

Hyra av bostad och lokal

I denna bok behandlas avtalstyperna hyra

E r i ka P B jör k da h l

Hyra av bostad och lokal

Erika P Björkdahl är docent i civilrätt och

föreståndare för IFF – Institutet för Fastighetsrättslig Forskning.

IUSTUS FÖRLAG

Hyra.lokal.bostad.omsl.hela.1.indd 1

01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFDkyJY= 02 0040

ISBN 978-91-7678-841-7

IUSTUS FÖRLAG

1/3/13 12:10 AM