Page 1

Vård- och omsorgsarbete 1

Vård- och omsorgsarbete 1 Vad innebär det att arbeta inom vård och omsorg? Vilka kunskaper och förmågor behövs för att möta människor i behov av omvårdnad och omsorg? Vilka lagar och regler styr arbetet i vårdens och omsorgens verksamheter?

Gudrun Arvidsson

gudrun a rv idsson

Vård- och omsorgsarbete 1 behandlar dessa frågor och beskriver grundläggande kunskaper som man behöver för att kunna arbeta nära vårdtagare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Vidare skildras olika förmågor som vård- och omsorgspersonal behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett yrkesmässigt sätt, exempelvis etiska, estetiska, hygieniska, ergonomiska och pedagogiska förmågor. Till varje kapitel finns olika fallbeskrivningar, aktiverande uppgifter och övningar.

Vård- och omsorgsarbete 1

Boken är skriven för kursen med samma namn på gymnasieskolan, men passar även för andra utbildningar, exempelvis för studerande på vuxenutbildningar. Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor, till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter, skol- och distriktssköterska och nu som vårdlärare.

Best.nr 47-10365-2 Tryck.nr 47-10365-2

4710365_Omslag_Vård och omsorg.indd 1

2012-03-01 15.19


ISBN 978-91-47-10365-2 © 2011 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne Formgivning Eva Jerkeman och Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Jeanette Engqvist Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina, 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post:kundservice.liber@liber.se

4710365_Inlaga .indd 4

2012-03-01 16.06


5

Förord Arbete i vård och omsorg är olika beroende på vilken arbetsplats och inom vilket område man arbetar. Den här boken beskriver grundläggande kunskaper för arbete nära vårdtagare inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens områden. Jag har valt att fokusera på olika förmågor som vård- och omsorgspersonal behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett yrkesmässigt sätt, exempelvis etiska, estetiska, hygieniska, ergonomiska och pedagogiska förmågor. Kärnan i vård och omsorg är mötet mellan vårdtagare och personal. För att dessa möten ska bli bra krävs kunskaper om människosyn, bemötande och kommunikation. Begreppen självbestämmande, integritet och värdighet är centrala och ständigt aktuella inom vård och omsorg och sätter sin prägel på innehållet i boken. Yrkestitlar inom vård och omsorg kan vara olika, av den anledningen används benämningen vård- och omsorgspersonal genomgående i boken. Det finns även flera olika benämningar på människor med behov av vård och omsorg, här används benämningen vårdtagare. För att kunna arbeta inom ett område som hela tiden förändras genom nya rön och rutiner är ett livslångt lärande nödvändigt. Förmågan till reflektion är en viktig förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande i olika situationer. Eleverna behöver under utbildningen få träna sin förmåga att själva söka relevant information och att reflektera över olika situationer som kan uppstå. Boken innehåller därför uppgifter med avsikten att söka information från exempelvis olika myndigheters webbplatser. För att anknyta till verkligheten finns också uppgifter och fallbeskrivningar som ska ge eleverna möjlighet att fundera och diskutera kring ett ämne. Min förhoppning är att boken ska medverka till att eleverna lär sig hur man kan hitta den kunskap de behöver i sin framtida yrkesroll och att boken stimulerar till eget tänkande och reflektion. Oskarshamn 2012 Gudrun Arvidsson

4710365_Inlaga .indd 5

2012-03-01 16.06


6

Innehåll DEL I

DEL III

INTRODUKTION TILL VÅRD

ATT VARA ÄLDRE 81

OCH OMSORG 9 KAPITEL 1

Vad är vård och omsorg? 11 Att arbeta i vård och omsorg 15 KAPITEL 2

KAPITEL 6

Det normala åldrandet 83 Det biologiska åldrandet 85 Det psykologiska åldrandet 91 Det sociala åldrandet 94 Teorier kring åldrande 98

Vård och omsorg – förr och nu 23 Medicinsk kunskap och sjukvård 23 Sociala omsorger om fattiga, barn och äldre 27 Psykiatrisk vård och vård av utvecklingsstörda 31 Omvårdnadsyrket 34

DEL II ATT MÖTA MÄNNISKOR 37

KAPITEL 7

Att åldras i ett främmande land 101 Syn på hälsa och sjukdom 104 Att kommunicera via tolk 107 KAPITEL 8

Äldres hälsa och livsstil 109 Social gemenskap och stöd 109 Delaktighet och meningsfullhet 110 Fysisk aktivitet 111 Bra matvanor 113 Fallollyckor 113

KAPITEL 3

Bemötande och förhållningssätt 39 Människosyn och värdegrund 40 Ett professionellt förhållningssätt 50 Vägen från nybörjare till professionell 57

DEL IV METODER OCH ARBETSSÄTT 117

KAPITEL 4

Kommunikation 61 Verbal och icke-verbal kommunikation 63 När det är svårt att kommunicera 67 KAPITEL 5

Etiskt förhållningssätt i vård och omsorg 71 Etik i vården 71 Etik i socialt arbete 76 Etiska dilemman 79

KAPITEL 9

Att arbeta på ett hygieniskt sätt 119 Basala hygienrutiner och personalhygien 120 Desinfektion 125 Städmetoder 127 Livsmedelshygien 130 Smitta och smittspridning 132 Vårdrelaterade infektioner 136 Vård av infektionskänsliga vårdtagare 137 KAPITEL 10

Att arbeta på ett estetiskt sätt 139 Ingen ny kunskap 141 En estetisk miljö 142

4710365_Inlaga .indd 6

2012-03-01 16.06


Musik 146 Kultur 148 Humor och kreativitet 150 KAPITEL 11

Ergonomi 153 Att förebygga arbetsskador 154 Förflyttningsteknik 155

DEL V ARBETSUPPGIFTER I VÅRD OCH OMSORG 163 KAPITEL 12

Socialpedagogiska uppgifter och aktivering 165 Ett aktiverande förhållningssätt 167 Att ta tillvara det friska 170 Sinnesstimulering 173 Miljöns betydelse 176 Husdjur i vård och omsorg 178 Taktil beröring 180 Kontaktmannaskap 182 Anhöriga 186

KAPITEL 15

Medicinska uppgifter 247 Kontroller 247 Provtagningar 261 Sårbehandlingar 266 KAPITEL 16

Serviceuppgifter i hemmet 271 Att arbeta i någon annans hem 272 Städning 272 Klädvård 274 Inköp 275 Matlagning 276 Övriga ärenden 279 KAPITEL 17

Administrativa uppgifter 281 Schemaläggning 281 Beställningsrutiner 286 Att hantera vårdtagares ekonomi 288 Dokumentation och rapportering 289

DEL VI TEKNIK OCH HJÄLPMEDEL 291

KAPITEL 13

KAPITEL 18

Personlig vård 191

Datoranvändning och säker informationshantering 293

Personlig hygien 193 Munhälsa 199 Sömn och vila 202 Urin och avföring 207 Komplikationer vid orörlighet 221

Lagar och regler 293 Elektroniska journaler 294 IT-stöd i hemtjänst 295 Sekretess 296 E-hälsa 300

KAPITEL 14

Mat och näring 231 Kostråd för friska 231 Mat till sjuka 233 Mat och äldre 235 Måltidsmiljö 239 Svårigheter att äta 241 Vätska 244

KAPITEL 19

Hjälpmedel 303 Förskrivning av hjälpmedel 303 Olika typer av hjälpmedel 305

Litteratur 312 Register 315 Bildförteckning 317

4710365_Inlaga .indd 7

2012-03-01 16.06


4710365_Inlaga .indd 8

2012-03-01 16.06


DEL I

Introduktion till v책rd och omsorg

4710365_Inlaga .indd 9

2012-03-01 16.07


10

4710365_Inlaga .indd 10

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

11

KAPITEL 1

Vad är vård och omsorg?

Inom vården och omsorgen arbetar många olika yrkesgrupper. Gemensamt för dem är målet att hjälpa människor att leva ett så bra liv som möjligt. Kunskaper om människan och sättet som man ser på människor knyter ihop olika yrken inom vård och omsorg. Varje yrke har sina egna begrepp och speciella kunskaper. Dessa kunskaper och erfarenheter förs över till nästa generation i yrket. Kunskaperna formuleras i olika begrepp och teorier som leder till en vetenskaplig grund. Vård och omsorg bygger på teoretiska, praktiska och personliga kunskaper: Teoretiska kunskaper kan exempelvis vara kunskaper om

människokroppen. I arbetet krävs kunskaper som bygger på vetenskapliga teorier. De hjälper oss att förstå och planera vårt arbete. Praktiska kunskaper behöver vi när vi utför olika sysslor. Vi

behöver kunskap om hur man gör, när man till exempel lägger om ett sår eller mäter ett blodtryck. Här krävs tekniska förmågor och observationsförmåga. Personliga kunskaper behövs när vi arbetar nära andra männiempati förmåga att sätta sig in i andra människors känslor

lyhörd uppfatta något lätt och ta hänsyn till det

professionell yrkesmässig, kunnig

4710365_Inlaga .indd 11

skor. De handlar om hur vi är, att vi kan känna omsorg och empati för andra människor. För att bli skicklig inom ett yrke behövs alla formerna av kunskap. Personal i vård och omsorg använder sig själva som verktyg. De behöver en teoretisk bas, till exempel kunskap om olika sjukdomar. De behöver även personliga egenskaper som att vara lyhörda och engagerade, för att kunna utföra sina praktiska arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. När man ska sätta sig in i och studera ett nytt område, underlättar det om man känner till innebörden i de grundläg-

2012-03-01 16.07


12

VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

gande begreppen som finns inom området. Grunden i vårdoch omsorgsarbete är begrepp som: vård, omvårdnad, omsorg och socialt arbete.

Vård Ordet vårda har sitt ursprung i det fornsvenska uttrycket varpa, som betyder akta eller bry sig om. Att vårda en annan människa innebär att sköta om eller att ta hand om någon annan. Det kan vara både barn och vuxna. Vård är förknippat med omtanke om en annan människa och uppfattas som något som är moraliskt gott. Omvårdnadsforskaren Katie Eriksson menar att vårda är en naturlig, medfödd förmåga som alla människor har. Med vård avses ofta olika medicinska åtgärder för att utreda och behandla sjukdomar eller ohälsa. I vårdens verksamheter inriktar man sig på att vårdtagaren ska bli ”frisk”, fysiskt eller psykiskt, och få tillbaka olika kroppsliga funktioner. Målet med all vård kan sägas vara ett gott liv och en värdig död. Personal hjälper en vårdtagare att leva ett så gott liv som möjligt, även i livets slutskede. Ordet vård finns också som en övergripande beteckning i olika verksamheter, t.ex. sjukvård, tandvård, fotvård och kriminalvård.

moral regler för vad som är rätt och orätt

Omvårdnad Omvårdnad kan man säga, är det mänskliga inslaget i vården. Omvårdnad är handlingen som utförs av den som vårdar. Det är när man rent praktiskt ger vård till någon annan, eller hjälper en människa som är sjuk med olika åtgärder för att hon ska må bättre eller för att bli frisk. Med omvårdnadsarbete menar vi uppgifter som till exempel att hjälpa en vårdtagare med personlig hygien, matning eller att lägga om ett sår. Omvårdnadsarbete kan delas in i allmän och specifik omvårdnad. Med allmän omvårdnad menas uppgifter som utförs av all vård- och omsorgspersonal. Med specifik omvårdnad avses sådana uppgifter som kräver kunskap om människans normala funktioner, aktuella sjukdomar och dess behandling. Specifik omvårdnad kräver speciell kompetens och utförs van-

4710365_Inlaga .indd 12

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

delegering att överlämna en uppgift åt någon annan. Läs mer om delegering i kapitel 15

symtom tecken på sjukdom eller ohälsa

filosofi en vetenskap som försöker svara på frågor som alltings uppkomst och mening

13

ligtvis av sjuksköterskor, eller av vård- och omsorgspersonal efter delegering. Omvårdnad handlar inte bara om vad man gör, utan också hur man gör det. Det innebär att man bryr sig om den man vårdar, och att man ser och respekterar personen. Målet med omvårdnaden är att öka personens välbefinnande genom att lindra symtom eller förbättra olika funktioner. Omvårdnad är ett område i utbildningen till sjuksköterska. Det är också en egen vetenskap som har vuxit fram ur ämnen som medicin, psykologi, filosofi och sociologi. Omvårdnadsforskning inriktas ofta på vårdtagarens upplevelse av sin sjukdomssituation. Det finns olika omvårdnadsteorier som beskriver vad omvårdnad är.

sociologi en vetenskap som studerar samhällen och människors och olika gruppers beteende

formell uppgift arbetsuppgift som kommer från en arbetsgivare

fokus tas upp eller lyfts fram

Omsorg Ordet omsorg betyder att bry sig om eller att sköta om, att ge tillsyn eller visa omtänksamhet. Ordet är förknippat med kärlek och tillgivenhet till någon. Människor visar omsorg om varandra när de hjälper och stödjer varandra på olika sätt. Omsorg om andra människor kan ses som en grund för alla former av vård. Med omsorgsarbete menar vi ofta formella arbetsuppgifter inom samhällets omsorg för olika människor. Arbetet innebär att man hjälper någon att klara något i sin vardag, som personen inte har förmåga att göra själv. Det kan vara praktiska uppgifter som att hjälpa någon med hygien, måltider, städning eller inköp, men det kan också innebära tillsyn, stöd och uppmärksamhet. Ibland kommer sjukvårdande och tekniska uppgifter i fokus när man beskriver arbetet inom vård och omsorg. Trots detta är det ofta omsorgsuppgifter som är övervägande. Kanske kan det förklaras av att de behov som människor har och som inte kräver sjukvård, ofta är svårare att beskriva.

Socialt arbete Socialt arbete är inriktat på olika grupper i samhället och kan bedrivas på olika nivåer. Det kan vara politiskt arbete som utförs för att förhindra sociala problem i hela samhället. Det kan

4710365_Inlaga .indd 13

2012-03-01 16.07


14

VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

även vara insatser som görs för att förebygga sociala problem. Socialt arbete kan också syfta till arbete som utförs i socialtjänstens regi. Socialtjänsten ansvarar för: Barnomsorg Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Stöd till brottsoffer.

• • • •

Socialtjänsten ska ge omsorg till personer som behöver stöd och hjälp för att klara sitt dagliga liv. Socialtjänstens insatser kan även handla om att försöka återanpassa personer i samhället och att ge stöd och hjälp där det behövs, utifrån en människas behov och resurser. Det sociala arbetet är ofta inriktat på att lösa olika problem och att försöka förändra människors situation. Socialt omsorgsarbete bedrivs både som en offentlig verksamhet, av privata företag och frivilliga organisationer. Socialt arbete är även ett forskningsområde och ett ämne i utbildningen till socionom. MYCKET SOM FÖRENAR

återanpassa hjälpa tillbaka, rehabilitera

offentlig verksamhet som är bekostad av allmänna medel (pengar)

socionom en utbildning inom socialt arbete

Även om man definierar begreppen vård och omsorg på olika sätt, är det ändå mer som förenar, än som skiljer dem åt. Man kan säga att vård och omsorg kopplas samman i omvårdnaden av en vårdtagare, och det är svårt att skilja begreppen åt i det praktiska arbetet. Vården består av medicinska uppgifter men omsorgen är ändå alltid närvarande. Saknas omsorgen blir vården av dålig kvalitet. Det är inte heller möjligt att ge god omsorg utan att ge den praktiska och medicinska vården som en vårdtagare behöver. Målet för allt arbete inom både vård och omsorg är detsamma – att vårdtagaren ska uppnå och uppleva hälsa och välbefinnande.

4710365_Inlaga .indd 14

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

15

Att arbeta i vård och omsorg Vården och omsorgen är en stor arbetsplats och dess personal är Sveriges största yrkesgrupp. År 2008 fanns det cirka 400 000 anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Enligt beräkningar väntas personalbehovet öka med omkring femtio procent fram till år 2050. Inom äldreomsorgen ökar personalbehovet tre gånger så mycket som inom hälso- och sjukvården. PERSONALENS KOMPETENS kompetens skicklighet, behörighet

ergonomi läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan

dokumentera skriva ner, anteckna i journal

administration hantering av planering och information

förhållningssätt inställning till, eller uppfattning om något

4710365_Inlaga .indd 15

Som vård- och omsorgspersonal behöver man en bred kompetens för arbeten med människor. Arbetet handlar om sjukvård, men även om service och omsorg och att kunna stödja en person att klara av sin vardag på bästa sätt. Förutom medicinsk kompetens behövs kunskaper kring de lagar och regler som styr arbetet. Man behöver kunskaper om hygien och ergonomi. För att kunna kommunicera och dokumentera på ett riktigt och säkert sätt, krävs att personal inom vård- och omsorg har goda kunskaper i det svenska språket. Personalen behöver även kunskaper om administration och om olika serviceuppgifter som görs i hemmen. Vidare krävs goda kunskaper i bemötande och förhållningssätt. Kompetens i ett yrke uppnås inte bara genom utbildning. Lärande genom erfarenhet i arbetslivet har också stor betydelse.

Arbetsuppgifter Arbetsuppgifterna inom vård och omsorg varierar beroende på vilken arbetsplats och inom vilket område man arbetar. Det kan vara inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, psykiatri och arbete med funktionshindrade. Yrkestitlarna kan vara olika beroende på vilket område man arbetar inom, men också beroende på var i landet man arbetar och vilken arbetsgivare man har. I hälso- och sjukvården dominerar omvårdnadsarbete. Det kan vara att hjälpa vårdtagare med personlig hygien eller vid måltider. I arbetet ingår även bäddning och städning. Till de medicinska uppgifterna hör temperaturkontroll, blodtrycksmätning, omläggning, blodprovtagning och att ge insulin.

2012-03-01 16.07


16

VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

Vissa av uppgifterna får bara utföras efter delegering. Vårdoch omsorgspersonalen har också serviceuppgifter som att beställa mat, tvätt och sjukvårdsmaterial. Inom den psykiatriska vården består huvuddelen av arbetet i att stödja vårdtagaren att klara dagliga aktiviteter. Inom kommunernas vård och omsorg för äldre och funktionshindrade, är det omsorgsuppgifter som är mest framträdande. Det kan vara det dagliga arbetet nära vårdtagaren, som att hjälpa till med personlig hygien, att klä sig och att äta. Det kan också röra sig om sociala uppgifter som aktivering, ledsagning och samtal med vårdtagare och anhöriga. Socialpedagogiskt arbete innebär att man ger hjälp till självhjälp för att stödja äldre och funktionshindrade, att klara sitt dagliga liv. Hushållsuppgifter som ingår i arbetet är att sköta det gemensamma boendet eller den äldres hem. Även inom kommunernas verksamheter ingår vissa medicinska uppgifter. Det kan röra sig om att överlämna läkemedel eller att lägga om sår. Vård- och omsorgspersonalen har också administrativa uppgifter där dokumentation, schemaläggning och beställning av varor ingår.

ledsaga att visa någon tillrätta, vägleda

Lagar som styr verksamheten Arbetet i vård och omsorg styrs och regleras av flera olika lagar: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en ramlag som innehål-

ler grundläggande regler för hälso- och sjukvård. Den gäller för alla verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård, t.ex. landstingen, kommunerna eller privata vårdgivare. Patientsäkerhetslagen infördes den 1 januari 2011. Lagen er-

ramlag en lag som innehåller grundläggande riktlinjer, där lagstiftaren anger målen men inte styr detaljerna över vad som ska göras

satte den tidigare Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Syftet med patientsäkerhetslagen är att göra vården säkrare. Vårdpersonalen ska uppmuntra patienter och anhöriga att ställa frågor och ifrågasätta sådant man undrar över. Det ska också bli enklare för patienter att anmäla

4710365_Inlaga .indd 16

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

legitimation ett intyg om att man är behörig för ett yrke. Utfärdas av Socialstyrelsen för hälso- och sjukvårdsyrken

vistas att uppehålla sig/ befinna sig

17

felbehandling. Förut var patienten tvungen att tala om vilken personal som hade gjort fel. Nu räcker det att anmäla själva händelsen. Personal som gjort fel kan få kritik, ställas under särskild kontroll eller få sin legitimation indragen. Även personalen ska anmäla felaktigheter som händer i vården. Denna del av lagen brukar kallas Lex Maria. Den innebär att om en patient har drabbats av en allvarlig sjukdom eller skada på grund av vård eller behandling ska personalen anmäla detta.

bistånd hjälp, här i form av pengar

särskilt boende när du inte längre klarar av att bo hemma och behöver hjälp och stöd av omvårdnadspersonal

4710365_Inlaga .indd 17

Socialtjänstlagen (SoL) handlar om kommunernas ansvar för

socialtjänsten och om de skyldigheter som kommunerna har i förhållande till de människor som vistas i kommunen. Lagen tar exempelvis upp när man har rätt till ekonomiskt bistånd och särskilt boende. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för vissa grupper.

2012-03-01 16.07


18

VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

Dessa grupper är: Barn och ungdomar Människor med missbruksproblem Äldre människor Människor med funktionshinder Anhörigvårdare Brottsoffer.

• • • • • •

En del i socialtjänstlagen handlar om att alla som arbetar inom socialtjänstens område ska se till att människor får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Denna del i socialtjänstlagen kallas Lex Sarah. Lagen säger också att den som uppmärksammar ett allvarligt missförhållande eller risk för missförhållande genast ska rapportera detta. I offentlighets- och sekretesslagen finns regler om tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Patientdatalagen reglerar hur personuppgifter och journal-

sekretess man får inte lämna ut information till allmänheten

handlingar ska hanteras inom vården. Patientdatalagen handlar om vem som är skyldig att föra journal och vad en patientjournal ska innehålla. Lagen anger också vilka rättigheter och skyldigheter patienter och personal som arbetar i vården har när det gäller patientjournaler. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

har som syfte att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Lss omfattar vissa grupper av funktionshindrade och den innehåller tio olika former av insatser som dessa personer kan ha rätt till.

God kvalitet Vård- och omsorgspersonal utför den största delen av omsorgsarbetet inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. Även inom landstingets hälso- och sjukvård är det de som svarar för en stor del av omvårdnadsarbetet. Vård- och omsorgspersonal har därför en stor betydelse för verksamhetens kvalitet. De krav som ställs på hälso- och sjukvården och på social-

4710365_Inlaga .indd 18

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

standard nivå

19

tjänsten är i princip likadana – insatserna ska vara av god kvalitet. För hälso- och sjukvårdens del innebär detta att verksamheten ska uppfylla kraven på en god vård. I det ingår exempelvis att ha en god hygienisk standard och att arbetet ska vara säkert för vårdtagaren. Inom socialtjänsten innebär god kvalitet bland annat att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i både hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter, ska följas upp så att den ständigt kan utvecklas och göras säker.

Vårdideologi

nationell något som rör ett helt land

ideologi en samling idéer och teorier kring hur något bör vara ordnat, ofta om samhället

särpräglad speciell

prioritera att ge företräde åt något som anses viktigare än något annat.

humanism en syn på livet som bygger på människors lika värde

4710365_Inlaga .indd 19

När man arbetar med vård- och omsorg är det viktigt att ha ett gemensamt och väl genomtänkt synsätt som ligger till grund för arbetet. Detta gäller för vården både nationellt och inom olika områden, men även för varje enskild arbetsplats. Att personalen gemensamt funderar på vad de tycker är viktigt och vilka mål man har med verksamheten, leder till en bra kvalitet på arbetet och en god omvårdnad. På många arbetsplatser har man arbetat fram ett dokument med sina gemensamma mål, detta kan kallas för värdegrund, verksamhetsidé eller vårdideologi. Ett exempel på det är Wikmansgårdens sjukhem i Vikmanshyttan. De har formulerat sin vårdideologi på det här sättet: Vår vision är ”Med människan i centrum”. Med detta menar vi att vi ser våra boenden som enskilda individer med särpräglade behov och önskemål. Vi prioriterar att utveckla våra boendes förmågor, snarare än att medicinera. De värdeord som definierar vårt arbetssätt är Trygghet, Stabilitet och Struktur. Vi lägger stor vikt vid självbestämmande och deltagande i aktiviteter utifrån varje boendes möjligheter och förmågor. Vi uppmuntrar och utvecklar varje boendes förmåga till självbestämmande.

I hälso- och sjukvårdslagen definieras det nationella målet för hälso- och sjukvården som god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska bygga på en humanistisk människosyn.

2012-03-01 16.07


20

VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

Målet för samhällets socialtjänst finns i socialtjänstlagens första paragraf som även kallas portalparagrafen. Där står att socialtjänsten ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Detta ska ske på demokratins och solidaritetens grund. Socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

demokrati folkstyre, allmänna val

solidaritet att ta gemensamt ansvar för något

frigöra

FUNDERA ÖVER

göra sig oberoende av något

1. Varför vill du arbeta med vård och omsorg?

integritet

2. a) Är förmågan att vårda andra något som vi människor har medfött? Motivera ditt svar. b) kan man lära sig att vårda? c) vilken betydelse har utbildning när man ska arbeta med vård och omsorg? d) Vad tycker du är viktigast när man ska arbeta inom vård och omsorg, livserfarenhet eller utbildning?

respekt för sig själv, människovärde, självkänsla

3. I ett yrke är det viktigt att kunna beskriva och göra olika yrkeskunskaper tydliga. Av vilken anledning kan det vara viktigt?

KJELL ■ Kjell har av och till genom livet haft problem med att han dricker för mycket. Nu har han kört bil berusad, åkt av vägen och krockat med ett träd. Han förs medvetslös i ambulans till sjukhusets akutmottagning. Hans hjärna röntgas och ett sår i pannan sys ihop. Kjell vaknar till när han ligger på intensivvårdsavdelningen. Han har fått en kraftig hjärnskakning, men kommer att bli helt frisk igen. Första dagen får Kjell hjälp med allt från personlig hygien till att få i sig maten, han är allt för medtagen för att kunna sköta sig själv. Efter ytterligare några dagar skrivs han ut från sjukhuset. Hemma i lägenheten får Kjell hjälp av en granne som kommer in med ett mål lagat mat varje dag för att han ska få vila sig. Siv som har bott granne med Kjell under många år är bekymrad för honom. Personal från socialtjänsten som via polisen fått information om rattfyllan kommer på hembesök. De lägger tillsammans med Kjell upp en plan för hur de ska gå vidare med stöd och hjälp och för att bryta hans alkoholmissbruk.

4710365_Inlaga .indd 20

2012-03-01 16.07


VAD ÄR VÅRD OCH OMSORG?

21

UPPGIFTER 1. När man arbetar inom vård och omsorg utför man ofta både omvårdnad och omsorg. Ofta går uppgifter i varandra och man skiljer dem inte åt. Försök att definiera de olika begreppen i fallbeskrivningen om Kjell a) vård b) omvårdnad c) omsorg d) socialt arbete. 2. a) Vad tycker du förenar begreppen omvårdnad och omsorg? b) vad skiljer omvårdnad och omsorg åt? 3. Formulera en vårdideologi som du skulle vilja att din arbetsplats hade. 4. Inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens lagstiftning finns mål som säger att vården och omsorgen ska ges på lika villkor till alla människor. På vilka sätt kan vård, omsorg och hälsa vara ojämlik mellan olika grupper? Ge exempel. 5. Ge exempel på yrkestitlar som finns i vård- och omsorgsarbete.

4710365_Inlaga .indd 21

2012-03-01 16.07


22

En av medicinens största upptäckter gjordes 1895 när Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålningen.

4710365_Inlaga .indd 22

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

23

KAPITEL 2

Vård och omsorg – förr och nu

epok tidsålder

Behovet av vård och omsorg har funnits i alla kulturer och i alla tider. Kunskap om sjukdomar och medicin har förts vidare från generation till generation. Synen på sjukdom, funktionshinder och åldrande har dock varierat mycket under olika tidsepoker. Från början utfördes vården i hemmet och det var en uppgift som enbart sköttes av kvinnor. Med tiden har vård och omsorg blivit ett specialiserat yrke och läkekonsten har utvecklats till en medicinsk vetenskap. För att förstå hur vård och omsorg ser ut idag, och varför vi ser på sjuka och hjälpbehövande som vi gör, behöver man känna till den historiska utvecklingen inom området.

Medicinsk kunskap och sjukvård diagnostisera göra en sjukdomsbestämning

Medicinsk vetenskap ägnar sig åt människors hälsa och att diagnostisera och behandla olika sjukdomar. Traditionellt sett så har medicin setts som både en vetenskap och en form av konst. Ordet medicin kommer från det latinska ars medicina som betyder just läkekonst.

Läkekonstens fader Under antiken i de grekiska och romerska kulturerna, utvecklades ett stort intresse för människokroppen och kroppens utseende och skönhet. Man hyllade den vackra och friska kroppen. Ju vackrare kropp och kroppsrörelser en människa hade, desto mer begåvad och högtstående var hon. Man ansåg att det var betydelsefullt med en sund livsföring med bad, gymnastik, hygien och måttlighet med mat och dryck.

4710365_Inlaga .indd 23

2012-03-01 16.07


24

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

Under antiken såg man kroppen och själen som en helhet. Lika viktigt som det var att sköta om kroppen, var det att utveckla själen. Man dyrkade olika gudar. Asklepios var läkekonstens gud och han ingrep på ett övernaturligt sätt och botade sjukdomar och skador. Hygieia var hälsans gudinna och dotter till Asklepios. Hon stod för föreställningen att människan själv kunde bevara sin hälsa genom att leva på ett förnuftigt sätt. Hälsa och sjukdom handlade ofta om mystik och det var präster som kunde tyda och bota sjukdomar. Vården av sjuka byggde på olika dieter och hygieniska principer och man använde sig av olika kurer och bad för att bota sjukdomar. Hippokrates som brukar kallas läkekonstens fader, levde omkring 400 f.Kr. Han utvecklade medicinska teorier och menade att sjukdomar hade naturliga orsaker. Han ansåg också att människan hade en inneboende förmåga att tillfriskna från olika sjukdomar. Enligt Hippokrates var det läkaren som hade kunskap att bota sjukdomar, inte präster eller gudar. Under den här tiden började man att skilja på filosofi och medicinskt vetande, och Hippokrates gav hög status till läkaren och läkarens etik. Bland hans skrifter finns bland annat ”Den hippokratiska eden”. Den kallas även ibland för läkareden och vissa delar av den används och är aktuell än idag. I den står till exempel att en läkare bör hålla hemligt allt som han hör och ser i samarbetet med sina patienter. Idag kallar vi detta för tystnadsplikt. Under den här tiden var det vikingatid i Sverige, och det finns i stort sett inga skrifter som kan berätta något om synen på vård eller sjukdom. Man tror dock att det var kvinnorna som skötte det som rörde sjukdomar. Tankesättet kring sjukdomar var magiskt, man trodde att naturen hade krafter som kunde användas i läkekonsten. Enligt folktron var orsaken till sjukdomar ett ont väsen som på ett eller annat sätt trängt in i den sjuke. Sjukdomen kunde överföras av onda ögat eller häxeri. Som botemedel fanns magiska läkemedel och metoder för att fördriva sjukdomen.

4710365_Inlaga .indd 24

mystik en religiös term för en hemlighetsfull relation till det gudomliga

diet anpassning av kosten av olika skäl, t.ex. kost fri från socker eller gluten

etik ett förhållningssätt, regler för hur man uppträder

väsen varelse

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

25

Vård och omsorg under medeltiden

epidemi ett utbrott av sjukdomar som sprider sig mellan människor (i ett begränsat område eller ett land)

orden en förening med medlemmar som avgivit särskilda löften

anstalt institution, vårdinrättning

reformationen protestantismens brytning med den katolska kyrkan

4710365_Inlaga .indd 25

När det blev vanligt med jordbruk och att hålla husdjur började människor att bosätta sig närmare varandra. Det ledde till att olika infektionssjukdomar kunde sprida sig. Under 1300-talet härjade digerdöden i Europa och den dödade nästan hälften av befolkningen. I stort sett alla som smittades, dog av sjukdomen. Man räknar med att det levde cirka 500 000 människor i Sverige under den här tiden och 200 000 av dem dog i digerdöden. Kunskapen att bota eller förebygga sjukdomar fanns inte under medeltiden, därför drabbades människor oftare av sjukdomar och epidemier. Under medeltiden uppstod hårda motsättningar mellan antikens teorier som byggde på kunskap om människokroppen och kristen tro. Nu ansåg man istället att sjukdom var något som ingick i Guds plan för människan. Om man blev sjuk var detta ett straff från Gud. Under medeltiden började man att låta bygga så kallade helgeandshus. De uppfördes av en särskild katolsk orden och var anläggningar som skulle stå under den helige andes beskydd. Dessa brukar ses som en förebild till dagens sjukhus. Under den här tiden inrättades också hospital som fungerade som en slags förvaringsanstalt för obotligt sjuka. På hospitalen fanns särskilda utrymmen för de som var spetälska. Man hade bestämmelser om att de spetälska skulle isoleras på livstid, för att inte smittan skulle föras vidare i samhället. Spetälska är en av de äldsta sjukdomarna man känner till. Det är en bakteriesjukdom som angriper huden och nerverna i huden. Sjukdomen leder till att huden skadas och knutor eller knölar uppstår på kroppen. Den spetälskes utseende kunde bli vanställt och deformerat, och den som hade sjukdomen sågs som oren och stöttes därför bort av det övriga samhället. Efter reformationen på 1500-talet övergick helgeandshusen och hospitalen till städerna och driften övertogs av en statlig sammanslutning – Serafimerorden.

2012-03-01 16.07


26

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

Den upplysta människan Under 1700-talet växte nya synsätt inom naturvetenskap och filosofi fram. Man skaffade sig nya kunskaper genom att studera naturen och utsätta den för olika experiment. Inom forskning gällde förnuft och erfarenhet, människor skulle undervisas och upplysas för att förbättra världen. Man började också ifrågasätta auktoriteter som kyrkan. Denna tidsepok brukar kallas för upplysningstiden. I Sverige verkade Carl von Linné som förutom att han klassificerade växter och djur, också studerade människor i sin naturvetenskapliga forskning. Han visade ett vetenskapligt intresse för sjukdomar och delade in dem efter olika system. 1752 grundades Sveriges första lasarett; Serafimerlasarettet i Stockholm. Det hade åtta platser. Under den här tiden gjorde man de första försöken att dela upp vården i olika områden. De fysiskt sjuka skulle överföras från hospitalen till lasarett och de psykiskt sjuka till nyinrättade hospital. I mitten av 1800-talet bildades landstingen i Sverige och de tog då över driften av lasaretten, medan staten fortsatte att vara ansvarig för de psykiskt sjuka.

auktoritet förmåga att inge respekt

klassificera indelning i olika grupper eller klasser

Medicinska upptäckter och framsteg I början av 1800-talet rådde missväxt och svält i stora delar av Sverige. Detta gjorde människor känsliga för olika sjukdomar och epidemier. Smittkoppor, rödsot, kolera och tuberkulos var sjukdomar som härjade och dödligheten bland befolkningen var hög. Man började få insikt i att dåliga sociala förhållanden, låg hygienisk standard och dåligt näringstillstånd kunde leda till sjukdomar och smittspridning. Detta, tillsammans med behovet att kunna bota och behandla sjukdomar, ledde till att man började göra framsteg i kunskaper om människokroppen och sjukdomars uppkomst. Man fick nya möjligheter till behandling och förebyggande åtgärder. En medicinsk vetenskap grundades och en modernare sjukhusorganisation växte fram. Nya forskningsupptäckter under 1900-talet har lett till förbättrade möjligheter till bot och behandling. År 1928 påträffade Alexander Fleming penicillinet, vilket brukar räknas som en av de allra viktigaste medicinska upptäckterna genom his-

4710365_Inlaga .indd 26

missväxt nödår, skörden slår fel

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

primärvård den vård som inte kräver sjukhusens resurser. t.ex. vårdcentraler och mödravård

27

torien. Insulinet som upptäcktes 1920 är också en medicinsk upptäckt som räddat miljoner människor över hela världen. Exempel på andra betydelsefulla upptäckter är röntgen och vaccinationen. Under hela 1900-talet har den offentliga sjukvården ökat kraftigt. Vården har delats upp i olika specialiteter som medicin och kirurgi. Förebyggande sjukvårdsinsatser har tillkommit och primärvården har byggts ut. Specialiseringen inom vården är en utveckling som fortfarande pågår.

Sociala omsorger om fattiga, barn och äldre Fattigvård var en tidigare benämning på social omsorg. Redan i forntiden fanns oskrivna regler om att den fattiges släkt skulle ta hand om den som inte kunde försörja sig själv, och om barn som var föräldralösa.

Barmhärtighet normsystem ett system av regler

barmhärtighet att förbarma sig över någon, känna medlidande

socken ett äldre ord som tidigare användes för en församling i svenska kyrkan

4710365_Inlaga .indd 27

När kristendomen gjorde sitt intåg i Europa bredde ett nytt normsystem ut sig. Barmhärtighetstanken, att hjälpa dem som lider nöd började gälla. Kroppen föraktades och skulle plågas som ett straff från Gud, men själen var Guds verk. Även om själen var det viktigaste kunde barmhärtiga kvinnor ge omvårdnad åt människor som behövde det. Klostren var de första som tog emot sjuka och socialt utslagna människor, fattiga, hemlösa, äldre och funktionshindrade. Det fanns ingen särskild vårdpersonal utan vården som utfördes av nunnor inriktades på ett barmhärtigt omhändertagande och inte på att bota. De gamla och sjuka fick också själva hjälpa till att ta hand om varandra. Under 1600-talet var det kyrkan som skulle inrätta fattighus eller fattigstugor. Där skulle socknen ta hand om sina fattiga, äldre, sjuka, föräldralösa och handikappade (idag använder man ordet funktionshindrad). Fattigvården kunde också bedrivas med rotegång. Detta innebar att socknens gårdar var indelade i områden (rotar) som fick ta ansvar för några av de

2012-03-01 16.07


28

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

Bostadsbristen var ett problem i de större städerna. I den här bostaden i Huvudsta i Solna bodde sju personer i ett rum och kök.

fattiga. Tiggeri var mycket vanligt. För att få kontroll över dem som tiggde utfärdades speciella tiggarpass som gav fattighjonen tillåtelse att tigga inom ett visst område. SVÅRT ATT VARA BARN På den här tiden utackorderade man föräldralösa barn. Det gick till på det viset att man ropade ut barnen på auktion och den som åtog sig att ta hand om dem för lägst summa, fick överta barnen. Barnen for ofta illa och utnyttjades som arbetskraft i samhället. Man ansåg att barn var ett slags mellanting, något som inte riktigt var människa. Barndomen var något som man måste lida sig igenom, och de vuxnas roll var att uppfostra barnen, ofta genom att aga dem. Man agade barn för att fördriva det onda som barnet kunde bära med sig sedan födseln. Det var viktigt att driva ondskan ur barnen medan de var små och ännu kunde formas. Barnadödligheten under den här tiden var mycket hög.

4710365_Inlaga .indd 28

aga fysisk bestraffning, stryk

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

emigration utvandring, att lämna ett land för lång tid framåt

29

Emigration och industrialisering I början av 1800-talet var den största delen av befolkningen sysselsatt inom jordbruket. Det var en tid när många levde fattigt och under mycket svåra förhållanden. På grund av dessa svårigheter som rådde i Sverige, utvandrade många till Amerika. Där ville man skapa sig en ny framtid. Så många som 1,3 miljoner människor beräknas ha utvandrat från Sverige till Amerika och det var en mycket stor del av den tidens svenska befolkning. Till följd av industrialiseringen i Sverige inleddes en ny tid. Människor flyttade från landsbygden in till städerna och det förde med sig en koncentration av arbetsplatser, bostäder och människor till större tätorter. I de växande städerna uppstod problem med trångboddhet och dålig hygien. Arbetet på industrierna var farligt och slitsamt, och barnarbete var vanligt. Med tiden lade industrin grunden för en bättre ekonomi i landet och man började få möjlighet att bygga ut välfärden. Industrin behövde mycket arbetskraft och ville försäkra sig om att kunna anställa arbetare framåt i tiden. Detta bidrog till en förändrad syn på exempelvis barn och ungdomar. De sågs nu som en resurs som staten skulle ta ansvar för. Man började undervisa barn och det var viktigt att allt fler lärde sig att läsa. Skolplikt för alla barn lagstadgades dock inte förrän i slutet av 1800-talet. År 1847 stiftas den första fattigvårdslagen som var gemensam för hela landet. Den angav varje sockens skyldighet att sörja för sina egna fattiga. Enligt lagen fick man inte lov att visa sitt missnöje. Hjälpsökande skulle visa tacksamhet och ödmjukhet.

Sociala reformer 1900-talet har kännetecknats av snabba framsteg och reformer (förändringar). Detta gäller även för det sociala området. Nya fattigvårdslagar stiftas. Fattigstugorna försvinner och rotegång och bortauktionering av barn blir förbjudet. Benämningen fattighjon ersätts med pensionär. Kommunerna inrättar ålderdomshem och folkpension införs 1913. Begreppet fattigvård ersätts under 1950-talet med socialvård.

4710365_Inlaga .indd 29

2012-03-01 16.07


30

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

Sjuksköterska och patienter på barnavdelningen på Vipeholm, ett psykiatriskt sjukhus i Lund. Bilden är tagen 1953.

Social hemhjälp till äldre och funktionshindrade börjar ges under 1940-talet. Utvecklingen av stöd och hjälp i hemmet utökas alltmer när människor får möjligheter att flytta ut från institutioner och att bo kvar i sina hem. Under 1960-talet växte kritiken mot de gamla socialhjälpslagarna. Man menade att de byggde för mycket på tvång och kontroll, och man tillsatte en utredning som skulle arbeta fram nya riktlinjer inom det sociala arbetet. Det kom att dröja hela femton år innan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1982.

4710365_Inlaga .indd 30

institution en reglerad inrättning i samhället, t.ex. vårdinrättning

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

31

Psykiatrisk vård och vård av utvecklingsstörda Humanismen Under 1700-talet började den så kallade humanismen att växa fram och enligt den skulle man visa medkänsla med andra människor. Idéer om mänskliga rättigheter började formuleras. Carl von Linné som verkade under den här tiden och studerade olika sjukdomar, var också den förste att visa vetenskapligt intresse för människor med avvikande utseende eller beteende. År 1741 gjorde Linné en resa till Öland då han kategoriserade olika typer av människor. Han upprättade bland annat en lista över avvikande barn som han delade in i fyra slag; de vilda, de fyrfota, de stumma och de håriga. Före 1900-talets början fanns ingen egentlig psykiatrisk vård att tala om. Människor med psykiatriska problem benämndes som sinnessjuka eller sinnesslöa, och de fanns oftast i hemmet eller på de lokala fattighusen.

Vårdinrättningar Psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och funktionshindrade vårdades tillsammans med äldre och sjuka på fattigstugor, och senare på helgeandshus och hospital. När landstingen i mitten av 1800-talet övertog lasarettsvården, fortsatte staten att vara ansvarigt för de psykiskt sjuka. Vissa av hospitalen hade så kallade ”dårhus”, särskilda byggnader där de som ansågs mest störande förvarades. I dårhusen vistades patienter i små celler som ofta saknade fönster. De intagna kunde sorteras i olika kategorier som tokiga, svagsinta eller rasande. Det var ovanligt med läkare på hospitalen på den här tiden. Arbetet med de intagna sköttes av en anställd som kallades syssloman (läs mer om sysslomännen på sidan 34). Under 1800-talet var bristen på platser på hospital stor och man byggde därför fler stora inrättningar, bland annat i Vadstena, Stockholm, Göteborg, Växjö och Härnösand. Inom den psykiatriska vården tillkom en ny lag 1929, den

4710365_Inlaga .indd 31

2012-03-01 16.07


32

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

s.k. sinnessjuklagen. Hospitalen kom nu att kallas sinnessjukhus och för första gången blev det nu tillåtet att själv på frivillig väg söka psykiatrisk vård. Allteftersom övertogs sysslomännens uppgifter av läkare. Läkaren hade fria händer när det gällde behandlingsmetoder och fick pröva sig fram med de metoder som han ansåg var lämpliga.

Inhumana metoder Det fanns en mängd olika behandlingar som man under den här tiden ansåg kunde bota sinnessjukdomar. Man använde långbad, där patienter under långa perioder, ibland flera dagar i sträck, fick ligga nedsänkta i vatten. En annan metod som användes var insulinbehandling. Det innebar att man injicerade insulin som gjorde personen medvetslös. Man gav sedan en sockerlösning via en slang till magsäcken för att väcka patienten igen. Metoden var mycket obehaglig för patienterna och det var inte ovanligt att människor dog i samband med behandlingen. Under mitten av 1900-talet kom elbehandling och lobotomier som nya behandlingsmetoder. RASBIOLOGI I början av 1930-talet ansåg forskare att sinnessjuka eller sinnesslöa överförde sjuka gener till sina barn och att detta skulle leda till att en stor del av befolkningen fick dåliga arvsanlag. Herman Lundborg var läkare och chef över Statens institut för rasbiologi i Sverige. Lundborg ställde krav på regeringen att föra en aktiv befolkningspolitik, han var övertygad om att de socialt utslagna och i synnerhet mörkhåriga, var blandraser och förbestämda till sinnessjukdom, idioti och brottslighet. Han ansåg att den så kallade nordiska, blonda rasen var friskare och mer moralisk, men enligt Lundborg fortplantade de sig inte i samma takt som blandraserna. På grund av detta började man att tvångssterilisera människor med psykiska sjukdomar eller från socialt utsatta grupper. Det var främst kvinnor som utsattes för detta ingrepp, ibland på mycket tveksamma grunder.

4710365_Inlaga .indd 32

inhuman omänsklig

injicera ge en injektion, en spruta

elbehandling en behandling där vårdtagaren sövs ner och man sänder svag elektrisk ström genom hjärnan

lobotomi en operationsmetod där man skär av nervbanor i hjärnan. Metoden användes för att försöka bota psykiska sjukdomar

2012-03-01 16.07


VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

33

Förändring och utveckling

psykos psykisk sjukdom som ger personlighetsförändringar och tankestörningar

Under 1950- och 60-talen började samhället kräva att vården av mentalsjuka skulle förändras. Man ansåg att vården borde bygga mer på frivillighet än tvång och man menade att livet på anstalterna skadade patienterna och gjorde dem passiva. Man införde andra behandlingsformer som terapi och social träning. Syftet med behandlingen blev nu att rehabilitera patienter så att de kunde återanpassas i samhället. Vården flyttades från mentalsjukhusen till öppna psykiatriska mottagningar. Landstingen övertog ansvaret för sjukhusen från staten. Sinnessjuklagen ersattes 1967 av hälso- och sjukvårdslagen och vården kom nu att kallas psykiatrisk vård. År 1952 började ett nytt läkemedel, Klorpromazin, att användas och detta innebar också en stor förändring för den psykiatriska vården. Klorpromazin minskade psykotiska symtom och patienterna blev lugnare och mer lätthanterliga. Många patienter kunde i och med detta skrivas ut från sjukhusen. Reformarbetet inom den psykiatriska vården har sedan fortsatt bland annat genom införandet av socialtjänstlagen 1982. Enligt den ska kommunerna erbjuda olika typer av stöd och service till psykiskt funktionshindrade. Idag delas ansvaret för de psykiskt funktionshindrade av kommuner och landsting.

Utvecklingsstörda Det var först under mitten av 1900-talet som man började ta hänsyn till utvecklingsstördas behov och erkänna deras rättigheter. Ända in på 1960-talet rådde läkare föräldrar att lämna bort sina utvecklingsstörda barn till institutioner, glömma bort dem och skaffa nya. Många föräldrar gömde sina barn hemma på grund av omvärldens fördomar. Under 1950-talet ersattes begreppet sinnesslö mot psykiskt efterbliven. År 1968 kom omsorgslagen och då byttes begreppet åter ut, denna gång till psykisk utvecklingsstörning. När omsorgslagen kom innebar det att personer med utvecklingsstörning för första gången fick laglig rätt till vård, boende, utbildning och sysselsättning.

4710365_Inlaga .indd 33

2012-03-01 16.07


34

VÅRD OCH OMSORG – FÖRR OCH NU

Omvårdnadsyrket På de tidigaste vårdinrättningarna i Sverige, fattigstugor och hospital fanns ingen som särskilt ansvarade för vård eller omsorg om de gamla och sjuka. Det var istället de som var något mindre sjuka, som tog hand om de som var mer sjuka. EN FÖRAKTAD SYSSLA På hospitalen anställdes i början ingen vårdpersonal utan de som gavs arbete var en syssloman som skötte ekonomi och personal som lagade mat. När Serafimerlasarettet startades anställdes två sjukvakterskor som skulle hålla rummen rena, strö golven med granris för att hålla dålig lukt borta och dela ut mediciner efter läkarorder. Att sköta andras kroppar ansågs som en mycket föraktad syssla och detta utfördes bara av personer som tillhörde samhällets bottenskikt.

Florence Nightingale Den som anses ha grundat sjuksköterskeyrket är Florence Nightingale som föddes i en förmögen familj 1820. Hon växte upp på familjens gård i England och mot den tidens normer för välbärgade, hade hon en önskan att få arbeta med sjuka. Florence uppfattade att hon fått ett kristet kall att bli sjuksköterska, något som upprörde familjen. En kvinna i hennes ställning förväntades att bli hustru och mor, och att sköta sjuka hade dåligt rykte och utfördes främst av fattiga kvinnor. Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget då hon arbetade vid en sjukstuga. Genom bland annat bättre hygien sänkte hon dödligheten bland soldaterna. Nightingale fick stor uppmärksamhet för sin insats under Krimkriget och hon kunde därför fortsätta att utveckla sjukvården i England. År 1860 grundade hon skolan Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London. Hennes elever fick lära sig att vara pålitliga, lugna och tala med en låg röst. De fick också lära sig att lägga om sår och andra skador, men också att ”vara i stånd att uppfatta varje förändring i patientens ansikte utan att förorsaka honom den ansträngning som består i att han måste tala om vad han känner.”

4710365_Inlaga .indd 34

2012-03-01 16.07


Bildförteckning 10 Erland Segerstedt 17 Erland Segerstedt 22 Tarker/Bridgeman Art Library/ IBL Bildbyrå 28 K W Gullers/Nordiska museet 30 Ture Hellström/Sydsvenskan/ IBL Bildbyrå 35 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 38 Erland Segerstedt 47 Robert Ekegren/Scanpix 51 Rolf-Göran Åström/Scanpix 60 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/Scanpix 64 Tomas Södergren/Mira/NordicPhotos 70 Hasengold/Plainpicture/Folio Bildbyrå 82 Håkan Jansson/Maskot/Scanpix 92 Lars Nyman/Scanpix 95 Björn Keller/Link Images 100 Emma Larsson/Sydsvenskan/Scanpix 105 Markus Dahlberg/Scanpix 108 Mark E. Gibson/Corbis/Scanpix 112 Tom Willhammar/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå 114 Adam Haglund/Maskot/Scanpix 118 Fredrik Persson/Scanpix 123 Foto och layout: Per-Olof Svensson och Gunhild Rensfeldt 127 Ann Eriksson/Mira/NordPhotos 134 CDC/Science Photo Libary/IBL Bildbyrå 138 Erik G Svensson/Scanpix 140 Susanne Kronholm/Folio Bildbyrå 144 Mathias Rahm/Scanpix 148 Bruno Ehrs/Link Images 152 Janerik Henriksson/Scanpix 155 Lars Pehrson/Scanpix 164 Sven Persson/sydpol.com/IBL Bildbyrå 169 Georg Sessler/Scanpix 174 Lasse Modin/Scanpix 177 Jessica Gow/Scanpix 178 Staffan Claesson/Scanpix 184 Christoffer Relander/Maskot/Scanpix 190 Elliot Elliot/Etsa/Johnér Bildbyrå 197 Anna Simonsson/SvD/Scanpix 203 Volkmar Schulz/Keystone/Scanpix 205 Erik G Svensson/Scanpix 220 Furgolle/BSIP/Corbis/Scanpix 223 Dr P. Marazzi/Science Photo Library/ IBL Bildbyrå 227 Mike Devlin/Science Photo Library/ IBL Bildbyrå 230 Eva Wernlid/Tiofoto/NordicPhotos

4710365_Inlaga .indd 317

232 232 235 237 238 240 246 255 262 269 270 273 277 278 280 280 292 302 305 308

Ulf Rennéus/Mary Square Images Ulf Rennéus/Mary Square Images Erland Segerstedt Dan Lepp/Etsa/Johnér Bildbyrå Food and Drink Photos/AGE Fotostock/ IBL Bildbyrå Nils van Houts/ANP/Scanpix Rolf-Göran Åström/Scanpix Design Pictures/NordicPhotos Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Erik G Svensson/Scanpix Matton Collection/Johnér Bildbyrå Erland Segerstedt David Innes/AGE Fotostock/IBL Bildbyrå Erland Segerstedt Erland Segerstedt Koen Suyk, ANP/Scanpix Martti Kainulainen/Lehtikuva/Scanpix Maskot/Scanpix Martin Ruetschi/Keystone/Scanpix Handicare/SystemRoMedicTM

2012-03-01 16.13


Vård- och omsorgsarbete 1

Vård- och omsorgsarbete 1 Vad innebär det att arbeta inom vård och omsorg? Vilka kunskaper och förmågor behövs för att möta människor i behov av omvårdnad och omsorg? Vilka lagar och regler styr arbetet i vårdens och omsorgens verksamheter?

Gudrun Arvidsson

gudrun a rv idsson

Vård- och omsorgsarbete 1 behandlar dessa frågor och beskriver grundläggande kunskaper som man behöver för att kunna arbeta nära vårdtagare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Vidare skildras olika förmågor som vård- och omsorgspersonal behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett yrkesmässigt sätt, exempelvis etiska, estetiska, hygieniska, ergonomiska och pedagogiska förmågor. Till varje kapitel finns olika fallbeskrivningar, aktiverande uppgifter och övningar.

Vård- och omsorgsarbete 1

Boken är skriven för kursen med samma namn på gymnasieskolan, men passar även för andra utbildningar, exempelvis för studerande på vuxenutbildningar. Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor, till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter, skol- och distriktssköterska och nu som vårdlärare.

Best.nr 47-10365-2 Tryck.nr 47-10365-2

4710365_Omslag_Vård och omsorg.indd 1

2012-03-01 15.19

Profile for Smakprov Media AB

9789147103652  

Vård- och omsorgsarbete 1 Gudrun Arvidsson Redaktion Jeanette Finne Formgivning Eva Jerkeman och Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarst...

9789147103652  

Vård- och omsorgsarbete 1 Gudrun Arvidsson Redaktion Jeanette Finne Formgivning Eva Jerkeman och Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarst...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded