Textilslöjd 2 I den här boken får du jobba vidare med det som du tränar praktiskt i slöjden. Du kommer att få lära dig ännu mer om tyger och material, hur färger och olika färgkombinationer kan påverka oss. Du kommer också att få läsa om slöjd ur ett historiskt perspektiv och se exempel på slöjdade saker och hantverk i världen.
2 d j ö l s l i t x e T
Lycka till
Arbetsbok
De delar av det centrala innehållet i Lgr 11 som boken behandlar är: slöjdsalens material, redskap och hantverkstekniker, slöjdens arbetsprocesser, slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer och slöjden i samhället.
in
art M n
o riss h c a et te Z Lugn t i B ah Sar Best.nr 47-11089-6 Tryck.nr 47-11089-6
Textilslöjd_2_OMSL_korr_2.indd Alla sidor
2015-04-14 09:00
Lärarens sida Detta är en arbetsbok i textilslöjd och en fortsättning på Textilslöjd 1. Textilslöjd 2 riktar sig främst till åk 5 och uppåt. Eleverna får lära sig olika begrepp och termer och bekanta sig med områden som bl.a. tekniker, material och redskap. Boken är tänkt som ett komplement till den praktiska undervisningen. För att lättare hinna handleda alla elever så kan läraren arbeta praktiskt med halva gruppen och låta den andra halvan arbeta i arbetsboken när det behövs. Bokens olika kapitel kan göras i anslutning till det aktuella arbetsområdet för att träna in begrepp eller användas när eleverna väntar på hjälp, blivit klara med ett arbete eller om de har vikarie. Det är tänkt att eleverna ska ha sin egen bok. Läraren styr och talar om vilka sidor som kan passa ihop med det arbetsområde som man för tillfället arbetar med. Bokens olika delar behöver inte göras i ordning. Eleverna ska kunna använda boken i stort sett helt på egen hand. De flesta sidorna är upplagda med korta faktatexter följda av övningar. Bokens innehåll är framarbetat efter det centrala innehållet för åk 4–6 i Lgr11. Vilken del av det centrala innehållet som sidan behandlar står längst ner på varje sida. De första sidorna som beskriver kunskapskraven i textilslöjd för åk 6 kan användas när man pratar om betyg och bedömning med eleverna. Första halvan av boken tar upp olika textila tekniker och textila material. Materialkapitlet har kläder som utgångspunkt för att eleverna ska kunna relatera till sina egna kläder och erfarenheter av olika material. I mitten av boken finns ett spel som ska ge förförståelse för hur det går till när man ska sy kläder. Det behövs en tärning för att man ska kunna spela det. S. 26 handlar om färger och mönster. Färgcirkeln på sidan kan sedan användas t.ex. när eleverna ska sätta ihop olika färger till lappteknik eller när de ska designa sina egna kläder på s. 44. Kapitlet Prata om slöjd, s. 32–33 är tänkt som ett stöd för att träna upp förmågan att analysera och värdera sitt eget eller andras slöjdarbete. Slöjd i världen på s. 36–37 kan användas som utgångspunkt för ett arbetsområde där eleverna hämtar inspiration från slöjd i världen. Med ledning av våra exempel kan de sedan fortsätta ut i världen med hjälp av internet för att hitta inspiration. Kapitlet som handlar om klädsömnad på s. 39–43 är tänkt som stöd för inlärning av begrepp och för att eleverna ska få förståelse för hur ett plagg kommer till. Facit finns att hitta på hemsidan, www.liber.se
Lycka till! Bitte Zachrisson Martin och Sarah Lugnet
47
4711089_Inlaga_tryck.indd 47
2015-04-14 10:23
Jag heter Hej Jag heter Mått Band. Jag tänker följa med dig genom den här boken. Vad heter du?
Innehåll Kunskapskrav slöjd åk 6
2
Sticka
4
Virka
6
Sticka och virka
8
Brodera
10
Väva
14
Naturmaterial
16
Konstmaterial
19
Framtidens material
22
Kan du svaren?
23
Byxspelet
4711089_Inlaga_tryck.indd 1
24–25
Färgers betydelse
26
Lappteknik
28
Påverka med slöjd
31
Prata om slöjd
32
Slöjden förr och nu
34
Slöjd i världen
36
Sy kläder
39
Dagens outfit
44
Ny idé av ett par jeans
45
Kan du svaren?
46
Lärarens sida
47
2015-04-14 10:22
Kunskapskrav slöjd åk 6 w För att få det lägsta godkända betyget (E) i slöjd i åk 6 ska du kunna olika saker. Det kallas för kunskapskrav. Läs kunskapskraven på varje rad. Där kan du också läsa hur, och vad du ska göra för att få ett högre betyg.
C
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
Eleven kan använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven väljer tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt och ger enkla motiveringar till sina val.
Eleven väljer tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt och ger utvecklade motiveringar till sina val.
Eleven väljer tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.
Eleven kan bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial i slöjdarbetet.
Eleven kan utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial i slöjdarbetet.
Eleven kan utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp i slöjdarbetet.
Eleven bidrar till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt under arbetsprocessen.
Eleven formulerar och väljer handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt under arbetsprocessen.
Eleven formulerar och väljer handlingsalternativ som leder framåt under arbetsprocessen.
Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Eleven kan tolka slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.
Eleven kan tolka slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.
Eleven kan tolka slöjdförmåls uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.
Kunskapskrav i textilslöjd åk 6
4711089_Inlaga_tryck.indd 2
A
Kopiering förbjuden
E
2
2015-04-14 10:22
w Vilken ruta hör till vilket kunskapskrav? Färglägg rutorna i samma färger som kunskapskraven på sidan 2. Göra saker
Ha idéer
Veta hur du ska göra
Använda verktyg
Förstå varför saker har en viss färg och form
Utvärdera ditt arbete
Komma framåt
w Vad betyder texten på sidan 2? Svara på frågorna. 1. Vad ska du kunna i det första kunskapskravet? _________________________________________________________________
Kopiering förbjuden
2. Vad är det för skillnad mellan betyg E och A i det kunskapskravet? _________________________________________________________________ 3. Hur tycker du att du arbetar i slöjden (noggrant, slarvigt, snabbt, långsamt, självständigt)? _________________________________________ _________________________________________________________________ 4. Ge exempel på verktyg, redskap och maskiner som du använder i slöjden. _________________________________________________________________ 5. Vad menas med att ge motiveringar till sina val? _________________________________________________________________ 6. Vilken är din bästa idé i slöjden hittills? _________________________________________________________________ 7. Hur gör man för att komma framåt med sitt arbete? _________________________________________________________________
3
4711089_Inlaga_tryck.indd 3
Kunskapskrav i textilslöjd åk 6
2015-04-14 10:22
Sticka Kläder kan stickas för hand eller med maskiner i fabriker. När man stickar för hand behöver man stickor och garn. Med hjälp av stickorna bildar man öglor av garnet. Det blir ett töjbart tyg. Öglorna kallas för maskor. Det finns aviga och räta maskor som tillsammans bildar olika mönster. Att maskorna är aviga eller räta betyder att man stickar dem på olika sätt. Om man stickar varannan maska rät och varannan maska avig kallas det resårstickning. Det ser randigt ut. Om man istället stickar bara räta maskor kallas det rätstickning. Då får man ett vågmönster. När man stickar vartannat varv räta maskor och vartannat varv aviga maskor kallas det slätstickning.
Stickor finns i olika tjocklekar för att passa till olika sorters garn. Oftast används tunna stickor till tunt garn och tjocka stickor till tjockt garn. Hur tjock stickan är står på knoppen i änden. Tjockleken visas i millimeter.
Kopiering förbjuden
Det är vanligast att sticka klädesplagg, t.ex. sockor, vantar, mössor, tröjor och halsdukar.
När man ska sticka en halsduk använder man långa stickor med en knopp i änden, så att maskorna inte ska halka av stickan. Till halsdukar kan man välja mellan många olika sorters garn och material. Om man ska sticka lovikkavantar eller raggsockor behöver man tjockt ullgarn och 5 strumpstickor. Då stickar man runt, runt utan att sy ihop vanten eller raggsockan på slutet. Strumpstickorna är korta och spetsiga i båda ändarna. När man stickar en tröja med mönster kan man använda en rundsticka. Det är två korta stickor som sitter ihop med en böjlig plastwire. Då kan man sticka runt, runt precis som när man stickar med strumpstickor och det blir lätt att sticka mönster med flera färger.
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
4711089_Inlaga_tryck.indd 4
4
2015-04-14 10:22
En T-shirt är också stickad. Då kallas tyget trikå. För att sticka ett trikåtyg behöver man en stickmaskin som finns i fabriker. Trikå är också töjbart eftersom det är stickat. Vet du att ordet trikå kommer från franskans tricoter som betyder sticka? Om du har en tröja på dig, titta nära på den så ser du små, små stickade maskor, precis som i förstoringsglaset.
1. Många av våra kläder är tillverkade av trikå. Vad är det som gör att trikåkläder känns bekväma att ha på sig, tror du? _________________________________________________________________
Kopiering förbjuden
2. Vilka stickade kläder har du? _________________________________________________________________
w Här är tre enkla förslag på saker som du kan börja sticka. Lägg upp 20 maskor på en sticka och sticka tills du har en kvadrat. Sy ihop två sidor. Dra sedan ihop upptill, fyll med vadd och dra ihop så blir det en boll. BOLL:
Lägg upp ca 8–10 maskor beroende på hur brett pannbandet ska vara. Sticka tills det når runt huvudet. Sy sedan ihop kortändarna. PANNBAND:
Lägg upp 30 maskor och sticka tills handledsvärmaren når runt handleden. Sy ihop. Sticka en likadan till. HANDLEDSVÄRMARE:
Historia: Stickning har funnits i ca 1 000 år. I Sverige blev det vanligt på 1600-talet. Stickning blev populärt för att det gick att få kläder som satt åt på kroppen tack vare töjbarheten. Förr stickade man tröjor och sockor för att få varma kläder. Idag är stickning en populär hobby, men nästan alla våra stickade kläder stickas med maskiner i fabriker.
5
4711089_Inlaga_tryck.indd 5
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
2015-04-14 10:22
Virka För att virka behöver man en virknål och garn. Med virknålen bildar man öglor av garnet. Öglorna kallas maskor. Det finns olika sorters maskor. De olika maskorna gör att virkade saker kan se ut på många olika sätt. Det virkade tyget blir lite töjbart, men inte lika töjbart som det som är stickat. Virkat och stickat ser olika ut.
Man kan virka grytlappar, tofflor, dukar m.m. Nuförtiden är det väldigt populärt att virka små figurer, t.ex. amigurumi och cupcakes. Virkning passar extra bra till sådant eftersom det är lätt att forma. När man virkar amigurumi använder man ett mellantjockt bomullsgarn. Figurerna måste bli fasta och täta för att hålla formen och för att stoppningen inte ska titta ut. Till en grytlapp behövs ett tjockt bomullsgarn och en virknål som är lagom tjock för garnet. Det är viktigt att grytlappen blir fast och tät, så att man inte bränner sig när man använder den.
Kopiering förbjuden
När man virkar använder man oftast en tunn virknål till ett tunt garn, och en tjock virknål till ett tjockt garn. På virknålen står ett nummer. Det berättar hur många millimeter tjock virknålen är.
Det är vanligt att virka mormorsrutor. De virkas med olika maskor och kan sättas ihop till filtar, tofflor och kuddar. Det går att använda olika sorters garn och material. Och massor av olika färger!
Historia: Virkning är en ny hantverksteknik jämfört med många andra. Virkning blev vanligt i början av 1800-talet. Som mest populär var virkningen runt år 1900. Då virkade man t.ex. överkast, dukar och vackra spetsar.
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
4711089_Inlaga_tryck.indd 6
6
2015-04-14 10:22
ISBN 978-91-47-11089-6 © 2015 Bitte Zachrisson Martin, Sarah Lugnet och Liber AB redaktion: Sofia Warsén, Caroline Hjorth grafisk form: Sara Ånestrand bildredaktör: Nadia Boutani Werner, Mikael Myrnerts produktion: Eva Runeberg Påhlman illustrationer: Anna Lindsten foto: Kari Hägglund/iStockphoto/Getty Image 6 (5) Anna Lindsten 7 (2) Andy Crawford 11 (1) iStockphoto/Getty Images 17 (1) www.marianneart.dk 31 (1) craftivist-collective.com 31 (2) Anna Lindsten 33 Sam Stadener/TT 34 (1) Pallett-Palleau 34 (2) Alfredo Maiquez/iStockphoto/Getty Images 36 (3) Werner Forman/Universal Images Group 36 (4) Klara G 37 (1) Igor Sokolov/iStockphoto/Getty Images 43 (3) Övriga fotografier. Shutterstock Omslag: Shutterstock Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2015
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30 E:post: kundservice.liber@liber.se
4711089_Inlaga_tryck.indd 48
2015-04-14 10:23
Textilslöjd 2 I den här boken får du jobba vidare med det som du tränar praktiskt i slöjden. Du kommer att få lära dig ännu mer om tyger och material, hur färger och olika färgkombinationer kan påverka oss. Du kommer också att få läsa om slöjd ur ett historiskt perspektiv och se exempel på slöjdade saker och hantverk i världen.
2 d j ö l s l i t x e T
Lycka till
Arbetsbok
De delar av det centrala innehållet i Lgr 11 som boken behandlar är: slöjdsalens material, redskap och hantverkstekniker, slöjdens arbetsprocesser, slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer och slöjden i samhället.
in
art M n
o riss h c a et te Z Lugn t i B ah Sar Best.nr 47-11089-6 Tryck.nr 47-11089-6
Textilslöjd_2_OMSL_korr_2.indd Alla sidor
2015-04-14 09:00