9789147113651

Förmågan till kritiskt tänkande kräver tid att mogna, varför boken passar utmärkt som följeslagare från början av en högskoleutbildning fram till det avslutande examensarbetet.

Den tredje upplagan av denna uppskattade bok har fått nya avsnitt om etisk prövning, norm-, bild-, statistik-, begreppsoch diskurskritik.

Lars Torsten Eriksson, professor emeritus, tilldelades 2017 års läromedelsförfattarpris Lärkan i kategori Universitet/Högskola av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund.

Best.nr 47-11365-1 Tryck.nr 47-11365-1

KRITISKT TÄNKANDE

Boken visar hur nya idéer skapas och prövas. Den digitala informationen och den globala rörligheten ökar vår förmåga att skapa nya lösningar, samtidigt som vår sårbarhet blottas.

Boken reflekterar över olika situationer för problemlösning och beslut. Den presenterar tio praktiska verktyg för tillämpning av kritiskt tänkande. Checklistor och fördjupningsuppgifter ger dessutom möjlighet till diskussion i aktuella samhällsfrågor – för exempelvis lärare, journalister, jurister, socionomer, läkare, poliser och ekonomer.

KRITISKT TÄNKANDE

Utan tvivel är man inte riktigt klok är ett bevingat uttryck som visar att kritiskt tänkande är drivkraften för en hållbar samhällsutveckling. Att öka förmågan till kritisk analys är därför ett centralt mål för all utbildning från förskola till universitet.

Men hur gör man egentligen för att tänka kritiskt?

ERIKSSON

KRITISKT TÄNKANDE

LARS TORSTEN ERIKSSON

”Utan tvivel är man inte riktigt klok.”

Tage Danielsson

UPPLAGA

4711365_omslag.indd All Pages

3

12/04/18 1:01 PM

K RITISK T TÄNK ANDE Utan tvivel är man inte riktigt klok.

Tage Danielsson

Lars Torsten Eriksson

Liber

9789147113651b1-272c.indd 1

12/04/18 3:44 PM

Innehåll

Förord tredje upplagan 6 1 Introduktion 9 Våra tankeprocesser 9 Utvecklingens förutsättningar 11 ”Att tänka fritt ...” 16 2 Det kritiska perspektivet 22 Vad menas med kritiskt tänkande? 23 Varför behövs kritiskt tänkande? 26 Om fakta, kunskaper och värderingar 41 Civilkurage och yttrandefrihet 50 Tio grundläggande tankeverktyg 53 Diskussions- och fördjupningsfrågor 54 3 Problematisering 56 De övergripande perspektiven 58 Aktörsperspektiv 63 Frågeteknik 66 Hypotestest 69 Normkritik 71 Perspektivväxling 74 Checklista – tio centrala granskningspunkter 78 Diskussions- och fördjupningsfrågor 79 4 Teori- och modellkritik 80 Vad visar en teori/modell? 80 Tankestrukturen och verkligheten 82 Avsikter och antaganden 86

9789147113651b1-272c.indd 3

12/04/18 3:44 PM

Teori- och modellutveckling 91 Tillämpningsproblem 97 Checklista – tio centrala granskningspunkter 105 Diskussions- och fördjupningsfrågor 106 5 Metodkritik 108 Att kritiskt granska undersökningsmetoder 109 Experimentkritik 114 Fallstudiekritik 118 Enkätkritik 121 Intervjukritik 123 Etikprövning 125 Datadokumentation 129 Checklista – tio metodfallgropar 131 Diskussions- och fördjupningsfrågor 132 6 Käll- och datakritik 134 Olika typer av källor 135 Olika typer av data 137 Källkritik 139 Bildkritik 150 Begreppskritik 154 Statistikkritik 158 Checklista – tio fallgropar vid data- och källhantering 164 Diskussions- och fördjupningsfrågor 168 7 Kritisk analys av resultat och slutsatser 169 Kausalitetskritik 170 Argumentationskritik 179 Diskurskritik 181 Slutsatser och problemlösning 183 Checklista – tio fallgropar vid resultatanalys 189 Diskussions- och fördjupningsfrågor 191

4

9789147113651b1-272c.indd 4

12/04/18 3:44 PM

8 Okritiskt tänkande 193 Från gruppkompetens till grupptänkande och grupptryck 194 Övertro på auktoriteter 198 Ja-sägande kultur 200 Den reflexiva triangeln 201 Checklista – tio argument som vilseleder dig 206 Diskussions- och fördjupningsfrågor 208 9 Kritiskt tänkande mot bättre vetande 209 De första kritiska frågorna 214 Medeltiden – det religiösa tänkandet dominerar 215 De religiösa förklaringarna ifrågasätts 216 Vetenskapens genombrott och upplysningsidéerna 217 Kritiska frågor till materialismen 223 En ny syn på människan och samhällets utveckling 224 Kunskap – absolut eller relativ? 229 Diskussions- och fördjupningsfrågor 236 Referenser 237 Noter 243 Register 262 Bildförteckning 269

5

9789147113651b1-272c.indd 5

12/04/18 3:44 PM

Förord tredje upplagan Kritiskt tänkande är en grundsten i all offentlig utbildning i Sverige.

Den här boken ger svar på frågorna ”varför behöver vi tänka kritiskt?” och ”hur gör man när man tänker kritiskt?”. Svaren har visat sig allt viktigare i alla yrken – för den som arbetar som lärare, journalist, företagare, tekniker, ekonom eller inom vården. Gamla lösningar behöver utvecklas: digitalisering och internationalisering förnyar och skapar samtidigt fenomen som behöver granskas – falska nyheter, desinformation, etniska fördomar och maktstrukturer. Den växande informationsfloden talar för att behovet av ett reflekterande förhållningssätt snarare ökar än minskar. Den digitala informationen har både ökat vår förmåga att skapa nya lösningar och samtidigt ökat vår sårbarhet. Även om kritiskt tänkande bäst tillämpas genom ett generellt, reflekterande förhållningssätt i olika situationer, behöver det utvecklas genom att man medvetet använder olika tankeverktyg.

En morgon i maj 2002 passerade jag några studenter som satt vid ett korridorbord på det campus där jag arbetade. Jag hörde en av studenterna säga ”det var visst inget fotbolls-VM i Sverige 1958”. Kvällen före hade tv visat den fiktiva dokumentären Konspiration 58. I denna nyuppfunna konspirationsteori bevisade man bl.a. med olika (manipulerade) fotobevis att de fotbollsmatcher som spelats i Stockholm i själva verket spelats i Los Angeles. Jag fann filmen mycket rolig samtidigt som det var uppenbart att det fanns en allvarlig underton som pekade på dem som förnekar att Förintelsen ägt rum. När jag hörde studentens kommentar tappade jag hakan. Hur lätt är det att förvrida historiska fakta? Efter en påföljande debatt om svårigheterna att utbilda i kritiskt tänkande i tidskriften Universitetsläraren, började jag fundera över hur en bok på detta tema skulle struktureras. Behovet av utbildningsmaterial – och forskning – verkade uppenbart. Såväl i utbildning som i vardagen visar det sig att ”utan tvivel är man inte 6

9789147113651b1-272c.indd 6

Förord tredje upplagan

12/04/18 3:44 PM

riktigt klok”, som den allvarliga komikern Tage Danielsson sammanfattade saken i boken Tankar från roten.

Mitt eget intresse för kritiskt tänkande har följt mig sedan gymnasietiden, då inspirerat av återkommande högläsning av Gustaf Frödings dikt De gode och de ädle: Jag vill ej vara ädel, jag vill ej vara god, de gode och de ädle de ställa upp sin stod i skönaste belysning på högsta piedestal med inskrift om bedrifter i hörnet av sin sal.

Sen stå de och betrakta sin älskliga bild, Hur ädel är ej minen, hur god och blid och mild, De tänka i sitt hjärta: Si, allt är ganska gott! men bakom står Hin onde och hostar så smått.

Den tredje upplagan av boken har utökat antalet arbetsverktyg. Den innehåller också nya övningsuppgifter, som kan lämpa sig för reflektion och diskussion. Det aktuella nyhetsflödet bidrar också ständigt med nya granskningsexempel. Bokens grundstruktur följer den problemlösnings- och beslutsprocess som sker i projektstudier, examensarbeten och forskning.

En bok om kritiskt tänkande inte bara uppmanar utan också utmanar till just detta. Jag vill rikta ett särskilt tack till dem som på olika sätt lämnat kritiska synpunkter och underlagsmaterial under arbetet med denna upplaga: Benny Berggren, Brita Bergseth, Elisabeth Björklund, Mats Brenner, Irèn Byström, Peter Olofsson, Nina Shamirany, Mikael Sjöholm, Sven-Erik Svärd, Finn Wiedersheim-Paul och KarlErik Westergren. Ett särskilt tack till Helena Dahlberg, som kommit med tydliggörande synpunkter på idéhistorien, och Lars Hallén, som varit en ”kritiskt stimulerande” kunskapsbank under hela processen med den nya upplagan.

Som den legendariske statsministern Tage Erlander konstaterade efter att ha skrivit sina memoarer: det tar mer tid att skriva en bok än de flesta föreställer sig. Han hade i början av sin karriär ändock haft ansvar även för rikets utbildningsfrågor (då som ecklesiastikminister).

Förord tredje upplagan

9789147113651b1-272c.indd 7

7

12/04/18 3:44 PM

Och tillgången till tid varierarar. Ett stort tack vill jag rikta till Pernilla Hultén, som hade tid att vara medförfattare till den första upplagan av boken, och till Jens Hultman, som även hade tid för andra upplagan. Spåren av deras insatser finns naturligtvis kvar, men ansvaret för det som nu trycks vilar helt och hållet på mig.

Gävle våren 2018 Lars Torsten Eriksson

8

9789147113651b1-272c.indd 8

Förord tredje upplagan

12/04/18 3:44 PM

1

Introduktion Utan tvivel är man inte riktigt klok.

(Tage Danielsson)

Tänk kritiskt! Det är en vanlig uppmaning när något gått fel – du har kanske gått på ett aprilskämt, klickat på en bilaga till ett spammejl eller accepterat ett erbjudande att spara pengar till en ränta som egentligen är för bra för att vara sann. Sommaren 2017 dyker nya fenomen upp i form av falska sms från myndigheter som Polisen och Tullverket. Digitaliseringen har skapat bättre informationstillgång och ökad produktivitet, men också falska nyheter och desinformation. Våra tankar ska kunna hantera många frågor parallellt och pröva nya fenomen. Den kroppsdel vi länge haft minst kunskap om är den som vi egentligen värdesätter mest: hjärnan. Den medicinska forskningen om hjärnans olika delar och dess funktioner växer emellertid snabbt, och därmed närmar vi oss också nya svar på frågor om hur vi tänker.1

Våra tankeprocesser Vår tankeprocess fungerar i allmänhet tillfredsställande för att vi i vardagen ska fungera som människor i ett samhälle. Underligt vore det annars. Men ny kunskap om hur vårt tänkande fungerar har blottat kännbara begränsningar när vi ska fatta beslut och göra bedömningar. Känslostämningar påverkar alltid våra tankar.

Den psykologiska forskningen har visat att vårt tänkande även i normalfallet har kognitiva inskränkningar. Det är inte enbart så att vi kan ryckas med av stundens stämningar, vi är dessutom ibland utsatta för rena tankefel som systematisk snedvrider (bias) 1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 9

9

12/04/18 3:44 PM

våra val och bedömningar. Forskare som Kahneman & Tversky (1979), Tahler (2015) och Stanovich (2011) har med experimentella studier visat att vårt tänkande bäst ses som en process, dvs. något som sker under en tidsperiod. Våra tankar ges olika tidsutrymme och därmed olika djup. De omedelbara, snabba tankarna söker i första hand förstå den aktuella situationen. Där upplever vi självklara orsakssamband (förkylning till virus), kopplar snabbt föremål till egenskaper (en mobil till kommunikation) och gör uppdelning i kända kategorier (bilar till fordon). Man kan närmast se detta intuitiva tänkande som en förprogrammerad process som reagerar från redan färdiga, grundläggande erfarenheter och kategorier. Vi drar snabbt slutsatser om betydelsen av sådant som personers ålder, yrke, genus, etnicitet, religion etc. Att göra sådana kategoriindelningar reducerar osäkerhet och skapar en situation som uppfattas som begriplig och under kontroll. De inledande tankarna söker information som bekräftar vår tidigare erfarenhet. De förenklar snarare än komplicerar. De missar därmed lätt det nya och bromsar också förändring.

Den snabba tankeprocessen (eller i bästa fall bara början på vårt tänkande om något) har i viktiga avseenden starka begränsningar: den skapar samband mellan saker som orsak och verkan även där det handlar om tillfällighet och slump. Efter en fotbollsmatch förklarar en reporter varför det ena laget var givna vinnare, trots att skillnaden i resultat kanske bara var två ribbträffar. Bedömning av enskilda individer kan baseras på stereotypa fördomar om hela grupper (kategorier), som nazisternas syn på judar och romer. Och vi är vana att ha hög tillit till våra myndigheter. Vi vet visserligen att Skatteverket inte skickar ut mejl med begäran om bankkonton eller bankid för skatteåterbäring, men trots detta är vi benägna att bekräfta uppmaningen utan misstanke att någon annan kan ligga bakom mejlet.

Den snabba tanken har inte heller så lätt för att göra överväganden om alternativ och konsekvenser. Batteridrift av bilar förbättrar miljön, men produktionen av bilbatterier skapar stora miljöproblem. Många av våra dagliga bedömningar och beslut skulle bli bättre om vi inhämtade 10

9789147113651b1-272c.indd 10

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

mer information och funderade på vad som kan hända på längre sikt.

För det krävs en övergång till en långsammare tankeprocess. Den långsamma, reflekterande tankeprocessen kräver emellertid mer energi, uppmärksamhet och koncentration än den intuitiva. Ibland krävs sifferinformation med jämförande nyckeltal. Det innebär att tänkandet ställer större krav på oss, men det är det långsamma, fördjupande tänkandet som bäst klarar att jämföra föremål utifrån flera faktorer och göra medvetna val mellan flera alternativ. Medan den snabba reaktionen gärna vill få oss att omedelbart tro och bekräfta det vi hör och ser, är det den långsamma processen som leder till mer nyanserade bedömningar, som genomskådar fel och skapar nya möjligheter.

Utvecklingens förutsättningar I århundraden dominerade tanken att både planeten jorden och vi människor var speciellt utvalda. Människan var gudarnas skapelse och jorden universums centrum. Det är en tanke som vi successivt fått revidera. Nu är jorden en planet bland miljarder planeter (ja, sannolikt miljarder universum) och människans ursprung är en slumpmässig skapelse bland andra i en ständig, evolutionär urvalsprocess. Vägen till denna insikt har gått via kritiskt tänkande om sådant vi kan observera, pröva och ompröva. Det leder oss fortlöpande till nya insikter och redskap. Basen för det kritiska tänkandet är inte ett ondsint betvivlande, utan en nyfiken förundran: genom frågor och ifrågasättanden söker vi nya och hållbara svar på de problem och utmaningar vi står inför som människor. Att livsbetingelserna blivit allt bättre för många människor beror i hög grad på vår förmåga att ackumulera kunskap. Varje ny generation har möjlighet att bygga vidare på den kunskap som tidigare generationer samlat. Kunskapsförbättringar inom områden som pedagogik, sociologi och ekonomi har tillsammans med teknikutveckling lett oss från redskapsrevolution till redskapsrevolution: från det att de första människorna lyfte en sten eller en gren och använde som redskap 1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 11

11

12/04/18 3:44 PM

till dess att man började forma dessa föremål för att göra dem mer ändamålsenliga, något som sedan utvecklades till hantverk och den industriella maskinrevolutionen. Dagens samhälle påverkas uppenbarligen starkt av informations- och kommunikationstekniken. Sannolikt väntar nya tanke- och redskapsrevolutioner. Nya frågor och problem kräver nya svar.

éer

rollarm t a k s d

än per utl l ä j h r tme Metoder för åldersbestämning Algori #metoo river urå ldriga nifrågasätts ormer Den första kvantdatorn lämnar labbet BILD 1.

Tidningsrubriker.

Den kreativa utveckling som stimuleras genom kritiskt tänkande bygger på öppen och fri information. Redan Strindberg hävdade i sin strid för samhällsförändringar vid det förra sekelskiftet att tvivlet är vishetens begynnelse, tvivel är undersökning, och tvivlet endast har fört anden framåt2. Den fria informationen ger utrymme inom alla områden – för konstnärer, politiker, lärare och entreprenörer. Det är en prövning av normer och kunskaper som möjliggjort utveckling och gränsförflyttningar. Tack vare kritisk prövning har vi förstärkt våra livsvillkor, t.ex. genom vacciner och bättre behandling av hjärtoch kärlsjukdomar. Den informationsteknologiska utveckling som i grunden påverkar alla verksamheter – från utbildning till hälsovård – har skapat en ny företagskarta med svenska företag som Spotify, Klarna och Kry. Förnyelse och förändring krävs i redan befintliga verksamheter.3 Historien visar emellertid att denna öppenhet och förnyelse inte är någon självklarhet.4 Vi behöver inte gå tillbaka till det

12

9789147113651b1-272c.indd 12

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

stalinistiska Sovjetunionen eller det nazistiska Tyskland för att finna exempel på censur och begränsningar i yttrandefrihet. 2000-talets Nordkorea är nu kanske det tydligaste exemplet på ett slutet, stagnerande samhällssystem. Demokrati bygger på fri information med rättsliga normer för yttrandefrihet och mediefrihet. I vilken utsträckning information är tillgänglig får en avgörande roll för att utnyttja dessa lagstadgade fri- och rättigheter.

I början på detta millennium strider människor för dessa grundläggande rättigheter i många länder. Publika medier sätts under hård press i länder som Polen, Ungern, Turkiet och Ryssland. Krig och kriser i Mellanöstern har skapat migrantvågor som både ifrågasatt och förstärkt nationsgränser. Vid presidentvalet i USA uppstod 2016 en explosiv konflikt mellan etablerade medier och Donald Trump kring falska nyheter och desinformativ påverkan från andra länder. Inte heller det svenska rättsväsendet går fritt från allvarlig kritik, vilket EU-domstolen påpekat vid granskning av svensk lagstiftning. I försvarsadvokatens roll ingår att vända på alla stenar, att ifrågasätta allt. I en rättsstat är man oskyldig tills motsatsen har bevisats. Det svenska rättsväsendet har på senare år utsatts för stark kritik för sin behandling av flera uppmärksammade fall (t.ex. Kevin- och Linnafallen), men också uppskattning för sin förmåga till omprövning. Thomas Quick (Sture Bergwall) åtalades och fälldes för åtta olika mord. Efter omprövning frikändes han från ett efter ett. Den 13 juli 2013 frikändes han för det sista. Men mest uppmärksammat är Palmemordet:5 Vem mördade egentligen statsminister Olof Palme?

I arkivet står 225 hyllmeter med dokumentation som analyserats i olika omgångar. Finns avgörande information som man inte tolkat rätt? Eller är det data som saknas? Efter mordet pekade Palmes hustru omedelbart ut den alkoholiserade luffaren Christer Pettersson, som fälldes i tingsrätten men senare friades i hovrätten i brist på tekniska bevis. Kriminologen Leif G W Persson menar att ”tänkande människor lever inte i kraft av sin övertygelse utan i kraft av sina tvivel”. Han beskriver en helt annan bild av den troliga mördaren (Veckans Brott, SvT 2013-02-22):

1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 13

13

12/04/18 3:44 PM

Karaktäristika

Källa

40-årig man

Vittnesuppgifter och utifrån kända fall av liknande mord

180 cm lång

Vittnesuppgifter och teknisk utredning om skottvinkel

Bra fysik

Rekonstruktion av mördarens flyktväg och tidsåtgång

God skytt

Bedömning utifrån vittnesuppgifter om mördarens beteende

God lokalkännedom

Bedömning av valet av mordplats och flyktbeteende

Tidigare ostraffad

Bedömning av att man inte hittar honom i tidigare register

Medhjälpare

Bedömning med hänsyn till andra personer som setts i sammanhanget

Politiska motiv

Bedömning med hänsyn till andra liknande mord

Dagstidningar och tv-kanaler har länge haft rollen som ”den tredje statsmakten” – som fristående granskare av olika samhällsfenomen.

Grävande journalister har inte bara varit avgörande för omvärdering av rättsfall. Mediers granskande roll har förstärkts tack vare att utvecklingen av allt fler medier och olika databaser blivit digitalt tillgängliga. Denna medieutveckling har visat sin betydelse för den kritiska värderingen av politiska system (exempelvis den s.k arabiska våren i Mellanöstern) och genom informationens spårbarhet till omfattande korruptionsskandaler (t.ex. Telias agerande i Uzbekistan och kommunala tjänstemäns korruption i Göteborg).6 Tack vare ett omfattande, internationellt nätverkssamarbete mellan journalister kunde omfattande beskattningsproblem avslöjas år 2016 och 2017 i det som kom att kallas Panama- respektive Paradisläckan7.

Den allmänna användningen av Instagram, Twitter och Facebook har satt var och en i förarsätet för att sprida information på ett sätt som kan få stor genomslagskraft både när den är korrekt och falsk.

Den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin leder till att allt mer information registreras, lagras och görs tillgänglig. Även information som någon tänkt hålla hemlig tycks till slut läcka genom enskildas insatser. Den 12 november 2017 täckte SvD den första sidan på sin kulturdel med 584 skådespelare som skrivit under uppropet #tystnadtagning med vittnesmål om sexuella och 14

9789147113651b1-272c.indd 14

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

rasistiska trakasserier inom landets film- och tv-bransch.8 Den s.k.

Metoo-rörelsen skapade en lavin av liknande vittnesmål från kvinnor inom en rad olika branscher (se också s. 71).

En historisk milstolpe är avslöjanden genom Wikileaks,9 som under 2000-talet offentliggjort en mängd hemliga dokument och visat hur snabbt digital information kan spridas och ifrågasätta en rad samhällsbärande organisationers sätt att fungera.10 I den amerikanska presidentvalsdebatten 2016 anklagades etablerade medier för att komma med falska nyheter (fake news) och en ny form av informationskrig utvecklades. Samtidigt har mediernas auktoritet som ”den tredje statsmakten” utmanats. Den digitala medieutvecklingen har utsatt varje en. skilt medium för ökad konkurrens och ett kommersiellt tryck.

Förmågan att reflektera och ifrågasätta är nödvändig för en hållbar samhällsutveckling. Förändringen av hela system och deras innehåll får i sig både positiva och negativa konsekvenser som kräver kritisk granskning. Samhället förändras socialt genom politiska revolutioner – som den franska (1789) och ryska (1917) – och fredlig samverkan (som EU). Den industriella revolutionen har både resulterat i kärnkraft och kärnvapen, liksom i masskonsumtion och miljöförstöring. Listan på dataintrång och bedrägerier genom manipulation av digital information kan redan trettio år efter www-revolutionen göras mycket lång: spam, trojaner, identitetsstöld, propaganda m.m. Omfattande kameraövervakning kan göra intrång i den personliga integriteten.

Kritik har i sig visat sig vara ett känsligt område, något som många journalister och s.k. visslare (whistleblowers)11 fått uppleva. Våren 2013 fängslades Bradley Manning, som via Wikileaks offentliggjorde över 700 000 dokument med information om missgrepp i den amerikanska krigföringen i Irak. Samtidigt kom nya avslöjanden av amerikanen Edward Snowden som visade hur spionorganisationen NSA (National Security Agency) i det s.k. Prism-projektet fått tillgång till all datatrafik som skett i dominerande kommunikationsföretag som bl.a. Google, Facebook och Apple.12 För att inte misstag ska döljas inom svensk sjukvård har man infört lex Maria, en lag som förpliktar sjukvården att själv anmäla fel i vården.13 1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 15

15

12/04/18 3:44 PM

”Att tänka fritt ...”

En sak vet vi sedan länge: vi kan påverka vårt sätt att tänka genom lärande. I en omfattande studie från 2005 rapporterar Högskoleverket att svenska studenter ser den intellektuella utvecklingen som det främsta målet med högskolestudier, dvs. förmågan att självständigt söka kunskap, förmågan att analysera problem och att tänka kritiskt. Det är ett synsätt som är i samklang med samhällets ambitioner. World Economic Forum 2016 listade människans förmåga att tänka som viktigare än att tänka inom specifika ämnen för att utveckla innovationer mot ett hållbart samhälle. Att tänka kritiskt för att lösa komplexa problem placerades överst på deras lista över önskvärda färdigheter.14 Förmågan till kritiskt tänkande är ett grundläggande kvalitetskriterium vid granskning av högskolornas rätt att utfärda olika examina och av olika utbildningsprograms avslutande examensarbeten. Samtidigt anser dock såväl lärare som studenter att studierna ger allt mindre utrymme för kritisk reflektion.15 Den svenska Demokratiutredningen 2016 föreslog därför ett särskilt skolutvecklingsprogram för att stärka det kritiska tänkandet.16 Bra sätt att tänka kommer inte av sig själva. Att tänka kräver både tid och tankeverktyg. Tidsutrymmet måste den som studerar skapa. Den här boken kan bidra med tankeverktygen.

Utbildningssektorn har under lång tid varit en frizon för öppen debatt och ett fritt kunskapssökande. Den fria forskningen som begrepp är en grundbult för vetenskaplig kunskapsutveckling. Den 8 april 1982 hade Dan Shechtman gjort en smälta av aluminium och mangan, som han sedan granskade i elektronmikroskop. Han såg då inte bara det han förväntat sig, kristaller som skapade periodiskt upprepade mönster, utan även några som inte gjorde det. Inom ett ämnesområde där man sedan decennier accepterat att det enbart finns periodiska kristaller var kvasiperiodiska kristaller en världsnyhet.

Utan möjlighet att strida för denna upptäckt i en fri och öppen debatt hade Shechtman aldrig fått Nobelpriset i kemi, som han belönades med 2011.17 16

9789147113651b1-272c.indd 16

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

Yttrandefrihet och kritiskt tänkande är emellertid inte någon evig självklarhet inom den högre utbildningen och forskningen. I många länder är det inte så. ”Öppen information och kritiskt tänkande har varit mina främsta verktyg”, hävdade den internationella riskkapitalisten George Soros som skäl till att han bidrog till grundandet av Central European University i Budapest så sent som 1991. Universitetet och Soros har utsatts för hård kritik av den ungerska regeringen.18 Och även den svenska högskolans frihetsgrader har kommit under debatt. Klassisk är devisen i gyllene bokstäver ovanför ingången till aulan i den gamla universitetsbyggnaden i Uppsala: ”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större.”

Högskolor och universitet har traditionellt styrts i samverkan mellan lärare och forskare, men denna kollegiala styrform har under 2000-talet fått ge vika för mer företagsliknande former (s.k. New Public Management, NPM19). Kritikerna hävdar att marknadsliknande arbetsformer verkar negativt på den akademiska friheten. Som ett övergripande mål för all högskoleutbildning står emellertid fortfarande att den ska utveckla de studerandes förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar.20 Traditionellt har det akademiska seminariet rollen som forum för kvalitetsgranskning i högre utbildning och forskning. Seminariet är öppet för alla att framföra sina synpunkter kring det gemensamma diskussionsunderlaget. Såväl lärare som studenter tycks sålunda eniga om att utbildningen ska omfatta och utveckla förmågan till kritiskt tänkande. Men vad menas egentligen med kritiskt tänkande?

Hur kan man på ett medvetet sätt träna upp sin kritiska förmåga?

Hur kan jag tillämpa den? Den här boken vill bidra till kunskapen om och förmågan till kritiskt tänkande. Syftet är att i första hand underlätta och stimulera till kritiskt tänkande under utbildningen och ge ett levande kritiskt perspektiv på det som händer i samhället. Ordet kritisk har som begrepp många betydelser och associationer kopplade till tänkande, reflektion, granskning och analys. Här definieras kritiskt tänkande som en individs förmåga att självständigt göra bedömningar vid problemlösning och beslut för att utifrån dessa prövningar dra relevanta slutsatser om korrekthet, alternativ och konsekvenser för olika deltagargrupper (se vidare kapitel 2).

1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 17

17

12/04/18 3:44 PM

Begreppet kritiskt tänkande har olika laddning i skilda kunskaps- och kulturområden. Det som är en självklarhet i ett sammanhang, visar sig vara högst kontroversiellt i ett annat. I enpartistater kopplas det samman med fientliga begrepp som ”oliktänkande”, ”avvikande”, ”dissident” och ”regimkritiker”. En kritiker kan bli ”folkets fiende” och anklagas för att vara ”utländsk agent”.21 I länder med uttalad marknadsekonomi för man gärna över diskussionen i termer av kreativitet: hur kan jag tänka på ett nytt sätt för att hitta innovativa lösningar? Under de senaste åren har emellertid den grundläggande yttrande- och informationsfrihetens praktik blivit en bekymmersam fråga i många länder, oavsett den förda politikens förtecken. Sammanhangen påverkar uppenbarligen våra förhållningssätt. Såväl platsen (kontexten) som tidpunkten påverkar perspektiven. Överskridandet av förlegade gränser kan upplevas som hot på samma sätt som ”visselblåsares” avslöjanden. I Sverige har därför Statskontoret fått ett utökat ansvar för att skydda visselblåsare.22 Demokratiutredningen (SOU 2016:5) pekade på behovet av ett skolutvecklingsprogram för att stärka den kritiska tankeförmågan och den nya Oredlighetsmyndigheten (2018) ska särskilt bevaka fusk inom forskning.23 När själva begreppet kritiskt tänkande används inom svenska universitet, sker det inte heller alltid med samma betydelse. Det kan i vissa sammanhang begränsas till den logiska tolkningen av argument och slutsatser. I andra koncentrerar man sig på kritisk kontroll av informationskällor (källkritik) eller hypotesprövning. Angreppssättet i denna bok är betydligt vidare: kritiskt tänkande har en viktig roll i varje del av en problemlösnings- och beslutprocess – från val av de frågor man sätter under lupp fram till användning av färdiga resultat. Däremellan finns centrala frågor om modeller, teorier och metoder. Man behöver därför ha flera sätt att tänka kritiskt och framför allt kunna reflektera över allt man gör för att komma till goda slutsatser. Efter studierna har man förhoppningsvis införlivat begreppet i vardagen för att bidra till granskning av både andras förslag och egna problemlösningar.

18

9789147113651b1-272c.indd 18

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

Boken följer huvudstegen i problemlösnings- och beslutsprocesser (kapitel 3–7). Den beskriver olika metoder (verktyg) som kan användas i de olika processtegen. De grundläggande perspektiven och tio huvudverktyg presenteras i kapitel 2. Genom en ökad medvetenhet och kunskap om reflektionens betydelse (”att tänka långsamt” eller att ”tänka till”) kan vi göra bättre bedömningar och fatta klokare beslut. Ambitionen är att göra det kritiska tänkandet mer gripbart, vilket i många utbildningsdebatter visat sig svårare än man först tror.

På ett mer utvecklat plan förutsätter det kritiska tänkandet förmågan att både se hur saker och ting hänger samman i mönster och hur dessa sammanhang förändras över tiden. Boken beskriver perspektiv och nyckelbegrepp som kan användas för kritisk granskning och reflektion över det som presenteras i massmedier, utredningar och forskning.

Korta exempel konkretiserar kritiskt tänkande inom olika områden och ger referenser till klassiska fall som är värda fördjupade studier.

Sådana fördjupningar kan stärka kopplingen till enskilda områden så att diskussionen fortsätter där boken tar slut.

Den som läser boken kan också med fördel konkretisera och aktualisera resonemangen genom kopplingar till det löpande nyhetsflödet, som outtröttligt tycks ge många nya exempel att diskutera och ta ställning till. De checklistor som finns i de olika kapitlen kan användas för att granska detta löpande nyhetsflöde. Detsamma gäller kopplingen till olika universitetsämnen – synen på faktakunskaper, politiska lösningar, användningen av sociala medier, ekonomiska modeller etc. Bokens näst sista kapitel (kapitel 8) reflekterar kring användning av kritiskt tänkande i olika sociologiska sammanhang och vad det är som gör att vi ständigt riskerar att vara okritiska i gruppsammanhang. I det sista kapitlet (kapitel 9) presenteras en kort idé- och kunskapshistorisk översikt för att ge ett vidgat perspektiv på olika perioders och individers syn på kunskap.

De löpande noterna i varje kapitel är avsedda att underlätta källkritiska ställningstaganden och förtydliga konsekvenser. Internet är ett utmärkt instrument för att söka kompletterande källgranskning och ny information (dvs. tillämpning av det som i 1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 19

19

12/04/18 3:44 PM

boken kallas triangulering). Bokens referenslista pekar på många fördjupningsmöjligheter.

Nedan följer översiktsexempel på kritiska frågor i olika steg i besluts- och problemlösningsprocesser kopplade till bokens struktur.

Schema för en kritisk granskningsrapport Det kritiska problemperspektivet (se kapitel 2, 3 och 9) Vems är problemen? Är syftet falsifierbart24? Visar författarna förmåga att problematisera – att se problem i olika perspektiv (intressenter, tids- och rumsförhållanden)? Har författarna fått och redovisat eventuella direktiv som begränsar undersökningen? Har författarna generellt ett öppet, frågande och reflekterande förhållningssätt? Framgår det tydligt vem som svarar för rapporten och när den gjorts?

Teori- och modellkritik (se kapitel 4) Modeller och teorier speglar kunskapsförnyelse. Har författarna sökt tillräckligt i aktuella modeller och teorier? Har man tagit hänsyn till valda teoriers/modellers antaganden och begränsningar? Begränsas författarnas referensram i form av underförstådda ismer, paradigm eller skolbildningar? Vilka alternativ skulle en perspektivväxling (teori, tid, rum) leda till?

Metod- och källkritik (se kapitel 5 och 6) Har man diskuterat den valda metodens starka och svaga sidor i jämförelse med andra? Har den valda metodens begränsningar angetts tydligt?

Om man använt stickprov, har det gjorts så att det kan representera populationen (slumpdragning, stickprovets storlek och bortfallsanalys)? Har källornas trovärdighet prövats mot olika kriterier? Har data (siffror, begrepp och bilder) granskats mot olika kriterier? Har grunddata dokumenterats?

Har data samlats på ett etiskt försvarbart sätt?

20

9789147113651b1-272c.indd 20

1 Introduktion

12/04/18 3:44 PM

Resultatkritik (se kapitel 7 och 8) Sker analys och tolkning utifrån den tidigare presenterade referensramen?

Dras slutsatserna logiskt från presenterat datamaterial eller finns tolkningspåverkan som inte redovisas? Tolkas samband för lättvindigt som orsakssamband? Är tolkningen tillräckligt resonerande och försiktig med hänsyn till identifierade fel-/osäkerhetskällor (käll- och datakritik)? Visar man förmåga att kritiskt granska/reflektera inte bara över andras utan också egna uppgifter? Är argument hållbara och relevanta? Ger studien kreativa och konkreta förslag till lösning på ett problem. Finns det en röd tråd mellan ursprungsproblemet, syftet, teorin, analysen och resultaten? Redovisas begränsningar, alternativa lösningar och kända konsekvenser för olika intressenter?

Källor (se kapitel 6) Är uppgifter och källor lätta att finna och kontrollera? Har källor dokumenterats så att de kan sökas och kontrolleras på ett rimligt sätt (internet och allmänna bibliotek)?

1 Introduktion

9789147113651b1-272c.indd 21

21

12/04/18 3:44 PM

2

Det kritiska perspektivet Vi vet alla att du är oskyldig; frågan är bara till vad!

(Okänd)

Skulle du kunna sälja Eiffeltornet till någon som vill göra skrot av det? År 1925 lyckades Victor Lustig med den bedriften – inte bara en utan två gånger. I tidningsuppgifter snappade denna bedragare upp information om att de franska myndigheterna var bekymrade över stora underhållskostnader. Regeringen övervägde att riva tornet som uppförts till världsutställnignen 1889. Victor Lustig skaffade då brevpapper från det ansvariga ministeriet. Han skickade brev till fem stora skrothandlare i Paris, som han inbjöd till förhandlingar på ett av stadens finare hotell. På kort tid lyckades han få betalt inte bara av ett utan två av dessa skrotföretag för de 7 000 ton järn som ännu står som en av världens största turistattraktioner mitt i Paris.25 Världen vill bedras, alltså må den bedras, påstod Sebastian Brant26 redan på medeltiden i ett sedan bevingat uttryck. Medierna rapporterar tyvärr nästan dagligen om nya bedrägerier, inte minst kopplade till manipulation av digital information. Genom att öva upp vårt kritiska tänkande försöker vi självklart undvika att bli lurade, men det är egentligen inte det kritiska förhållningssättets främsta uppgift. Genom kritiskt tänkande kan man också finna nya och bättre lösningar på olika problem. Det kan vara alltifrån övergripande samhällsfrågor till enskilda företags- och familjeförhållanden – t.ex. arbetsmarknadspolitik, organisationsutveckling och samlevnadslösningar. Det mesta av det vi idag ser som självklarheter har en gång varit en nyhet eller en innovation, ofta dessutom omstridd och skapare av konflikter med tidigare etablerade intressen. Allmän rösträtt liksom allas rätt till utbildning har varit stridsfrågor. Genusfrågor är det fortfarande. Ångmaskinen 22

9789147113651b1-272c.indd 22

2 Det kritiska perspektivet

12/04/18 3:44 PM

och elektriciteten förändrade vardags- och arbetsliv på ett sätt som i grunden omformade samhället. Idag har digitaliseringen en motsvarande förändringskraft. De stora ekonomierna investerar ca 2 % av BNP i årlig forskning och utveckling (FoU). Enligt Eurostat investerade USA 473 miljarder dollar i FoU (2013), medan Kina investerade 409 miljarder dollar (2015) och EU-länderna 358 miljarder dollar (2014).27 Den största delen är avsedd för att finna bättre lösningar på alltifrån behandling av sjukdomar (läkemedelsindustrin) och transporter (fordonsindustrin) till informationsbehandling (mediebranschen). Det kritiska förhållningssättet är en drivkraft till förbättring genom denna FoU liksom efterföljande diskussioner och företags beslut. Årligen beviljar enbart det svenska Patent- och registreringsverket mellan 1 000 och 2 000 nya patent.28 Det är imponerande siffror, men ändå bara en liten del av all forskning och utveckling och alla patent som registreras runt om i världen. Och kraften i det kritiska är mycket större än de enskilda siffrorna visar, eftersom en enda idé kan förändra hela branscher och samhällen. Sociala medier har visat sin förmåga till snabb informationsspridning och påverkan i konflikten i Mellanöstern och presidentvalet i USA 2016.

På frågan Vad är din största glädje? lär August Strindberg ha svarat Att föda en ny tanke. Det kreativa är en del av det kritiska. Att ifrågasätta och skapa går hand i hand. Syftet är att säkerställa och utveckla. Det här kapitlet preciserar vad vi menar med kritiskt tänkande och vad man kan uppnå med ett kritiskt förhållningssätt. Kapitlets slut presenterar tio olika sätt att genomföra kritisk prövning, tio praktiska metodverktyg, om man så vill. De följande kapitlen kommer att reflektera över tillämpningen av dessa och det kritiska perspektivet i olika skeden av problemlösnings- och beslutsprocesser.

Vad menas med kritiskt tänkande?

Det är snarare regel än undantag att begreppet kreativitet i olika sammanhang beskrivs som omöjligt att definiera, medan man med kritiskt tänkande vanligen ser det omvända: man utgår ifrån att alla berörda 2 Det kritiska perspektivet

9789147113651b1-272c.indd 23

23

12/04/18 3:44 PM

vet vad det är. Som begrepp är emellertid det kritiska tänkandet mångfacetterat. I en filosofiavhandling skriver Eva Brodin (2007): Critical thinking is a fluid concept, conveying a range of different meanings with no conscious horizon relating them to one another. After all, it is maybe not so surprising that the concept of critical thinking is difficult to trace in educational policy documents, inasmuch as it is a phenomenon that is complicated to grasp.29

Det kritiska förhållningssättet till kunskaper och värderingar söker i grunden efter bättre och säkrare lösningar. Det har alltså ett positivt syfte. Det är förmodligen det första tankeproblem man måste lösa för att bli en bättre kritisk tänkare, eftersom ordet ”kritik” i vardagliga sammanhang numera fått en negativ snarare än positiv klang. Att kritisera någon kan innebära detsamma som att inleda en konflikt. Att ifrågasätta tolkas som något man tar avstånd ifrån. I många länder ingår det samtidigt i kulturen att undvika konflikter, att i stället betona samverkan och samförstånd. Sverige brukar räknas till de länder som är konfliktundvikande. Begreppet ”kritisk” har ibland något vasst över sig. Ordet ”kritik” har i denna bok satts i ett mer historiskt sammanhang och ses på detta sätt som ett värdemässigt neutralt begrepp, som en etymologisk härledning antyder.30 Det handlar om att granska. Utfallet av en granskning kan vara både positivt och negativt – vilket ju dessutom beror på vilken synvinkel man granskar utifrån.

Ett alternativ till ”kritisk”, kanske för att det inte förknippas med samma värdeladdning, är reflekterande. Detta språkproblem är inte nytt.31 I den här boken har begreppen reflektion och kritiskt tänkande behandlats som synonymer. De står båda för processer som är nyfikna eftertankar. Begreppet kritiskt tänkande definieras på följande sätt: En individs förmåga att självständig göra bedömningar i problemlösning och beslut och utifrån dessa prövningar dra relevanta slutsatser om korrekthet, möjliga alternativ och konsekvenser för olika deltagargrupper.32

24

9789147113651b1-272c.indd 24

2 Det kritiska perspektivet

12/04/18 3:44 PM

Kritiskt tänkande vägleder idag all utbildning från förskola till högskola. Trots att det kritiska tänkandet byggts upp i minst ett par tusen år, har det blivit ett tydligt pedagogiskt syfte först på 1900-talet. Det har främst skett genom John Dewey, som tillhörde den amerikanska tanketradition man brukar kalla pragmatism.33 Dewey menade att utbildningens huvuduppgift är att ge kunskap som ger praktisk nytta för yrkesmässig och personlig utveckling. Utbildning ska utveckla människans förmåga till praktisk problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering av befintlig kunskap. Man måste reflektera över varje förslag till problemlösning och beslut – inte minst för att pröva mer dolda eller långsiktiga konsekvenser.

Både privat och professionellt utgår vi från den kunskap som vi i någon mening ser som bekräftad, bevisad. Inom medicin talar man t.ex. om evidensbaserad kunskap, dvs. kunskap som har stöd i dokumenterade och återkommande undersökningar.34 En 1900-talsfilosof och vetenskapsteoretiker som Karl Popper menade att vi aldrig kan bevisa att någonting faktiskt är på ett visst sätt, bara konstatera att något inte är (falsifiering); ny kunskap finns alltid att vinna runt hörnet och kan kullkasta det vi anser oss veta nu. Det är inbyggt i utvecklingstanken. Naturen må styras av sina egna lagar, men en ansenlig del av tillvaron är uppenbarligen konstruerad av oss själva som händelser, organisationer och beslut. De byggs på en väv av fakta, känslor och värderingar. Det kan gälla alltifrån ansträngningen att skapa en ny samhällsstruktur som EU, till kulturpolitik och företagsformer och hur vi betraktar klädstilar och umgängesformer. Det mesta i samhället fungerar inte enligt naturlagar utan efter enskilda insatser och åtgärder i överenskommelse med andra. Vetenskapen söker fakta både om natur och sociala konstruktioner.

Det kritiska tänkandet som förhållningssätt utgår ifrån att den information och den kunskap vi har är ofullständig. Våra levnadsvillkor är hypotetiska (dvs. möjliga att både förändra och förbättra). Medan den studerande som skulle skriva en rapport eller sitt examensarbete fram till 1980-talets mitt var hänvisad till s.k. skrivmaskiner förväntar sig dagens studerande att finna sådana på museum. En hel serie datorer har också 2 Det kritiska perspektivet

9789147113651b1-272c.indd 25

25

12/04/18 3:44 PM

redan hamnat på museum. Kunskap driver utvecklingen framåt. Kunskaper och värderingar behöver därför ständigt prövas och omprövas.

Varför behövs kritiskt tänkande?

Varför behöver den som arbetar med eller studerar biokemi, pedagogik, teknisk fysik, statsvetenskap eller sociologi tänka kritiskt? Eller för den delen den som utbildar sig till polis, lärare, ekonom, arkitekt eller journalist? Under utbildningens gång ska man söka efter, ta ställning till och lära sig en betydande mängd ny kunskap. Man förväntas också bearbeta information i olika former och dokumentera den i uppsatser, inlämningsuppgifter och prov. Efter fullbordad utbildning förväntas man ha med sig både kunskaper och ett medvetet förhållningssätt till kunskap. Man upptäcker att det i regel är lättare att skaffa sig faktakunskap än att etablera ett nytt sätt att förhålla sig till kunskap.

Det kan – som någon har sagt – vara lättare att spränga en atom än att ändra en attityd. Även om begreppet kritiskt tänkande verkar abstrakt, kommer den här boken att visa på många konkreta metodverktyg som går att använda i problemlösning och beslutsfattande. Det blir då samtidigt uppenbart att kritiskt tänkande behöver tillämpas under lång tid för att utvecklas till en mogen och självklar färdighet, som en del av de tankeprocesser man alltid bär med sig. Den kritiska reflektionen är mer än enbart källkritik, det är en kvalificerad kompetens i sig.

Förmågan att kritiskt reflektera över fakta och värderingar är ett av den högre utbildningens centrala syften.35 Kan vi alltid lita på det vi ser och upplever? Den psykologiska forskningen har identifierat fyra huvudkällor till sådant som i vardagen riskerar att snedvrida allas tänkande och styra det bort från rationella överväganden. Till de klassiska hör (1) perceptuell bias, som kan bero på fysiska skillnader i våra sinnen.36 Ett tydligt exempel på detta är skillnader i människors färgseende (s.k. defekt färgseende). Det vanligaste är att den färgblinde har svårt att skilja mellan rött och grönt. Här finns också individuella skillnader i hörsel och lukt. Forskningen har 26

9789147113651b1-272c.indd 26

2 Det kritiska perspektivet

12/04/18 3:44 PM

tydliggjort standardmässiga perceptionsillusioner, t.ex. Müller-Lyer-illusionen37. Vilken av de horisontella linjerna nedan är längst? Även det enkla pildiagrammet visar tydligt att vår perception i vissa situationer kan snedvridas38:

BILD 2.

Illusionen av Müller-Lyer.

Den experimentella psykologiska forskningen39 har vidare visat mer betydande, generella, systematiska tankefel (bias). Denna (2) kognitiv bias beror på både kvantitativa och kvalitativa begränsningar i hur vi hanterar information. Kahneman40 ger många exempel på hur sådana snedvridningar leder till systematiska tankefel vid vardagliga val och bedömningar: • Tillgänglighetsbias. Varje situation innehåller en begränsad mängd direkt information och vi tenderar att inrama vår bedömning till redan befintlig och begränsad information.

Någon har twittrat, något har skrivits på Facebook, publicerats i tidningar som ”hänt på stan”. Ofta upprepad information blir till slut svår att skilja från fakta. Det är inte en slump att auktoritära regimer sätter upp stora bilder på sig själva och undertrycker en fri press. Vi riskerar att bli fångna i vår egen informationsbubbla styrd av medieval och grupptillhörighet, när vi i stället borde söka mer och kompletterande information.

2 Det kritiska perspektivet

9789147113651b1-272c.indd 27

27

12/04/18 3:44 PM

• Bekräftelsebias innebär att vi hellre verifierar ett påstående än ifrågasätter det. Vi fokuserar i första hand själva berättelsen, ifrågasätter mer sällan dess källa. Detta blir tydligt i en tillitsoch konsensuskultur som den svenska, som under senare år förstärkts genom att man lyft fram ”positivt tänkande”. Vi är därför benägna att dra snabba slutsatser utifrån otillräckliga bevis.

• Representativitetsbias innebär att vi i hög grad tänker i stereotypa kategorier, dvs. vi har en förhandsuppfattning baserad på t.ex. kön, utbildning, etnicitet osv. Eftersom de flesta har lättare för att hantera språk än siffror bortser vi från statistiska fakta, t.ex. den relativa frekvensens betydelse.

Kahneman ger följande exempel: ”Steve är väldigt blyg och tillbakadragen, alltid hjälpsam men föga intresserad av människor eller den verkliga världen. Han är foglig och ordningsam, har behov av organisation och struktur i sitt liv och är noga med detaljer.” Är det troligast att Steve är bibliotekarie eller lantbrukare? De flesta svarar bibliotekarie, trots att det i USA går över 20 bönder på varje bibliotekarie.

Kahnemans slutsats är att vi bortser ifrån eller underskattar förståelsen av begreppet relativ frekvens.

Vi drar för ofta slutsatser baserade på alltför små stickprov: hur generella är uppgifter från fem personer i en grupp på hundra? Vi faller t.o.m. för anekdotisk bevisföring, t.ex. ”Jag pratade med en verkstadsanställd i Avesta om det här”, samt användningen av procentuella uppgifter baserade på låga, absoluta tal. (Se kapitel 6.)

• Kausalitetsbias. Vi ser inte bara samband mellan olika faktorer utan vi bedömer dessutom att det finns ett orsakssamband mellan dessa. Finns det ett samband mellan en persons längd och intelligens, utvecklingen av råttbeståndet och BNP-tillväxt, skostorlek och skolresultat – och i så fall, är det kausala korrelationer? Vi hoppar alltför lätt från korrelation till kausalitet.

(Se kapitel 7.)

28

9789147113651b1-272c.indd 28

2 Det kritiska perspektivet

12/04/18 3:44 PM

Kritiskt tänkande ISBN 978-71-47-11365-1 © 2018 Lars Torsten Eriksson och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Nette Lövgren Omslagsbild: iStock/Thinkstock by Getty Images Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Bildförteckning: Se s. 269 Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Tredje upplagan 1

Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147113651b1-272c.indd 2

12/04/18 3:44 PM

Förmågan till kritiskt tänkande kräver tid att mogna, varför boken passar utmärkt som följeslagare från början av en högskoleutbildning fram till det avslutande examensarbetet.

Den tredje upplagan av denna uppskattade bok har fått nya avsnitt om etisk prövning, norm-, bild-, statistik-, begreppsoch diskurskritik.

Lars Torsten Eriksson, professor emeritus, tilldelades 2017 års läromedelsförfattarpris Lärkan i kategori Universitet/Högskola av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund.

Best.nr 47-11365-1 Tryck.nr 47-11365-1

KRITISKT TÄNKANDE

Boken visar hur nya idéer skapas och prövas. Den digitala informationen och den globala rörligheten ökar vår förmåga att skapa nya lösningar, samtidigt som vår sårbarhet blottas.

Boken reflekterar över olika situationer för problemlösning och beslut. Den presenterar tio praktiska verktyg för tillämpning av kritiskt tänkande. Checklistor och fördjupningsuppgifter ger dessutom möjlighet till diskussion i aktuella samhällsfrågor – för exempelvis lärare, journalister, jurister, socionomer, läkare, poliser och ekonomer.

KRITISKT TÄNKANDE

Utan tvivel är man inte riktigt klok är ett bevingat uttryck som visar att kritiskt tänkande är drivkraften för en hållbar samhällsutveckling. Att öka förmågan till kritisk analys är därför ett centralt mål för all utbildning från förskola till universitet.

Men hur gör man egentligen för att tänka kritiskt?

ERIKSSON

KRITISKT TÄNKANDE

LARS TORSTEN ERIKSSON

”Utan tvivel är man inte riktigt klok.”

Tage Danielsson

UPPLAGA

4711365_omslag.indd All Pages

3

12/04/18 1:01 PM