Page 1

arbetar med skatter och redovisning och som vill vidareutveckla dina kunskaper inom området. Hur undviker du de vanligaste felen och vilka påföljder medför felen? Skattesystemet och redovisningsreglerna är oerhört komplicerade och innehåller en stor mängd fallgropar. Under senare år har ändringstakten ökat markant, vilket gör det ännu lättare att göra fel.

UR INNEHÅLLET

Lennart Andersson

• • • • • • • • • • • •

Bokföringsbrott, skattebrott och medhjälp till brott Vanliga problem på redovisningsområdet Rådgivaransvar Taxeringsprocessen Skattetillägg/förseningsavgifter Tjänst, kapital, näringsverksamhet – de vanligaste fällorna och felen Värdepapper 3:12-reglerna (fåmansreglerna) Byte av företagsform Farliga skatteupplägg Moms – utlägg, vidarefakturering, förskott och a conton, fastighetsområdet, momsdeklarationen Representation och förmånsbeskattning

Fällor & fel i praktiken

FÄLLOR & FEL I PRAKTIKEN vänder sig till dig som

LENNART ANDERSSON & ULF BOKELUND SVENSSON

Fällor&fel i praktiken UNDVIK SKATTEPROBLEM

FÖRFATTARNA Ulf Bokelund Svensson

Lennart Andersson har arbetat med skattefrågor, bl a på Skatteverket, och är flitigt anlitad som föreläsare på skatte- och deklarationsområdet. Ulf Bokelund Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor på Björn Lundén Information AB. Han har skrivit ett stort antal böcker om skatt, juridik och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

ANDRA UPPLAGAN


F채llor & fel i praktiken Undvik skatteproblemen av Lennart Andersson och Ulf Bokelund Svensson

Andra upplagan


Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se, www.blinfo.se. facebook.com/blinfo, newsroom.blinfo.se

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders i Vällingby. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g. Andra upplagan, september 2011 ISBN: 978-91-7027-738-2


Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Taxeringsförfarandet

9

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Allmänt om lagar inom skatteområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Skatteverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Årlig taxering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Skönstaxering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Vilka krav kan Skatteverket ställa?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Vilka krav kan du ställa på Skatteverket? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Allmänt om överklagande och omprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Omprövning av taxeringsbeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Omprövning moms och arbetsgivaravgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Eftertaxering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Överklagande av taxeringsbeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Överklagande av beslut om moms och arbetsgivaravgifter . . . . . . . . . 77 Överklagande till högre instans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Överklaga till kammarrätten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Resning och återställande av försutten tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Bevisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Fastställelse av belopp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111 Nya regler för skatteförfarandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119

Skattetillägg

127

Skattetillägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 När får man skattetillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Undanröjande och nedsättning av skattetillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Beräkning av skattetillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142 Skattetillägg och moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Rättsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .151

Tjänst Allmänt om tjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lån från det egna aktiebolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ackumulerad inkomstberäkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

163 164 166 185 194


Kapital

197

Allmänt om inkomstslaget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värdepapper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppskov vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt . . . . . . . . . . . . Förbättringsutgifter privatbostadsfastigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . .

198 208 224 228

Näringsverksamhet

233

Periodiseringsfonder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Räntefördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inkomstuppdelning inom familjen – enskild firma . . . . . . . . . . . . . . . Inkomstuppdelning inom familjen – aktiebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . Hantering av underskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Representation – kraven för att få avdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värdepapper i näringsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

234 240 247 252 257 261 271

Fåmansföretag

279

Vanliga problemområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Viktiga definitioner och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inköp av tillgångar och andra förmåner från fåmansföretag . . . . . . Lönebaserad utdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

280 281 307 331

Moms

345

Momsens problemområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 Förskott och a conton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Utlägg och vidarefakturering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .351 Bilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 Fastighetsmoms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .374 Verksamhetsöverlåtelse eller inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405 Momsdeklarationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .416

Redovisningen – problemområden, ansvar, brott och straff

447

Olika brott och redovisningskonsultens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 448 Bokföringsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 456 Rådgivningsförbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .478 Register mot penningtvätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 480 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 482


Om boken Den här boken är ett försök att fånga upp fällor och problem inom skatte- och redovisningsområdet. Det kan handla om fällor och problem som ofta kan leda till att fel blir begångna och där konsekvenserna kan bli mer eller mindre allvarliga. Boken tar upp allt från smärre redovisningsfel som inte behöver få några egentliga konsekvenser, till allvarliga bokföringsbrott och skattefel som kan leda till skattetillägg och fängelsestraff. Innehållet bygger till stor del på vår samlade erfarenhet som rådgivare och kurshållare inom skatte- och redovisningsområdet, inte minst från de senaste årens kurser med just namnet Fällor & Fel i praktiken. Tanken med boken och kurserna är att peka på farorna och visa på möjligheterna, allt för att undvika skatteproblem och liknande och för att istället utnyttja reglerna på bästa sätt. Bokens indelning Boken är indelad i olika delar. Först en tämligen omfattande genomgång av reglerna för taxering, omprövning, skattetillägg osv. Sedan delar om de tre inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Därefter delar om problemområdena fåmansföretag och moms. Avslutningsvis en del om redovisningsområdet – problemområden, ansvar, brott och straff. Bokens webbplats med uppdateringar mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Där finns även de aktuella lagtexterna på området. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL BokPlus och därefter boktiteln Fällor & Fel i praktiken. Kommande upplagor Vi är tacksamma för förslag till kompletteringar och förbättringar inför kommande upplagor. Hör gärna av dig till oss. Ulf Bokelund Svensson

Lennart Andersson Om boken | 7


Taxeringsfรถrfarandet

Taxeringsfรถrfarandet | 9


Inledning Denna del av boken handlar uteslutande om den formalia som finns inom taxeringsförfarandet. Bestämmelserna är i många fall ganska komplicerade och svårtolkade. Vi har inte haft som målsättning att ge en fullständig bild över hur taxeringsförfarandet fungerar och beskriva alla bestämmelser som finns på området. Men bakgrunden till att vi valt att ta med området i boken, är att vi tycker det är eftersatt i den allmänna diskussionen om våra skatter. Exempelvis ”vem ska bevisa vad” i ett skatteärende? Vi anser också att området är eftersatt i den allmänna doktrinen inom skatteområdet. Exempelvis har Skatteverket givit ut en handledning för taxeringsförfarandet, men den är utgiven så långt tillbaka som 1996. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. I september 2011 lämnade regeringen en proposition med förslag om nya regler avseende skatteförfarandet. Bland annat föreslås att en ny lag införs, skatteförfarandelagen, som i princip innehåller samtliga regler på området. Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2012. I denna upplaga av boken har vi valt att i den löpande texten beskriva de regler som gäller idag. Men under rubriken Nya skatteförfarandet beskriver vi löpande de förslag om ändringar som finns. I slutet av denna del av boken har vi även ett kapitel som heter Nya skatteförfarandet, där vi samlat återger de förslag om ändringar som finns med i propositionen.

10 | Taxeringsförfarandet


Allmänt om lagar inom skatteområdet Inkomstskattelagen Inkomstskattelagen (IL) trädde i kraft 1 januari 2002 och tillämpades från och med 2002 års taxering. Införandet av IL innebar att lagen ersatte ett 35-tal andra skattelagar, främst kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt. Några större regeländringar gjordes inte utan den nya lagen innebar framförallt en omfattande lagteknisk och språklig bearbetning. Bestämmelser som inte finns i inkomstskattelagen De flesta skattelagarna har alltså samlats i IL, men tre slag av inkomstskatteförfattningar har inte integrerats i IL, nämligen: • Särskilda inkomstskatter för personer bosatta utomlands (exempelvis kupongskattelagen, SINK och lagen om skatt för utomlands bosatta artister). • Olika kompletteringar till IL (exempelvis fastighetsskatt, avkastningsskatt och ränta på skogskontomedel). • Lagen om avräkning av utländsk skatt samt lagen om begränsning av skatt (begränsningsregeln). Dessutom fördes inte bestämmelser om själva taxeringsförfarandet över till IL. Istället flyttades dessa bestämmelser över till den nya taxeringslagen och lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Vissa bestämmelser flyttades även över till skattebetalningslagen.

Förvaltningslagen Den övergripande lag som styr, inte bara inom skatteförvaltningen utan inom all handläggning i offentlig förvaltning, är Förvaltningslagen (FL). Lagen gäller på myndighetsnivå och är ganska allmänt utformad, man brukar säga att FL är en baslag. I 3 § FL finns en allmän regel, en så kallad specialisregel, som innebär att om en mer detaljerad styrning finns i andra lagar eller förordningar, är det Taxeringsförfarandet | 11


Allmänt om lagar inom skatteområdet

specialbestämmelserna som tar över på olika områden. Specialbestämmelserna gäller alltid före FL. Men om det skulle saknas specialbestämmelser finns FL alltid i bakgrunden. Det finns en annan övergripande lag av visst intresse – Förvaltningsprocesslagen (FPL). Den gäller handläggningen i förvaltningsdomstolarna, dvs de domstolar som bland annat handlägger skattemål (förvaltningsrätterna – hette tidigare länsrätterna –, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen –hette tidigare Regeringsrätten). FPL liknar delvis FL men tar sikte på ärenden när de kommer upp på domstolsnivå. Om det skulle saknas specialbestämmelser som reglerar förfarandet på domstolsnivå får man gå till reglerna i FPL.

Speciallagar På skatteområdet är det främst Taxeringslagen (TL) som är intressant. Den fungerar då som en speciallag i förhållande till FL. TL är en ren förfarandelag, vilket betyder att den i stort sett enbart innehåller formella bestämmelser om hur handläggningen (förfarandet) i taxeringsärenden ska gå till. Vad som ska beskattas och hur beskattningen ska gå till (de materiella reglerna) regleras främst i IL. Det finns andra lagar än TL som innehåller egna formella bestämmelser om handläggningen. De regler om förfarande som tidigare fanns i mervärdesskattelagen, uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare finns numera i skattebetalningslagen (SBL), se nedan. För de indirekta skatternas del finns det en särskild förfarandelag, lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Dessa skatter kommer dock inte att beröras i denna bok.

Taxeringslagen Taxeringslagen (TL) är tillämplig på de frågor som kan förekomma i en årlig självdeklaration, dvs det som brukar kallas taxering. Den som är intresserad kan läsa i lagens 1 kap 1 §. Där finns en uppräkning av vad som ingår i taxeringen mm. Lägg märke till att uppräkningen varierar från år till år, beroende på att vissa lagar på skatteområdet upphävs och andra tillkommer. Tillämpningsområdet är inte heller helt tydligt om man bara läser 1 §, se nedan. I TL finns bestämmelser om skattenämnd, taxeringsrevision, taxeringsbesök, utrednings- och kommunikationsskyldighet. 12 | Taxeringsförfarandet


Allmänt om lagar inom skatteområdet

Dessutom regleras den årliga taxeringen, omprövning och överklagande. Skattetillägg och förseningsavgifter finns också med. Vissa regler i TL tillämpas även på andra områden än vid själva taxeringen. Så blir fallet när andra lagar hänvisar direkt till någon bestämmelse i TL. Vid t ex revision gäller bestämmelserna i 3 kap 9–14 c §§ TL också för uppbörd och mervärdesskatt. Hänvisningen till TL finns i 14 kap 7 § SBL. Reglerna om överklagande i 6 kap 5–7 §§ TL gäller för ärenden enligt SBL, enligt hänvisning i 22 kap 6 § SBL. En hänvisning finns också till TL:s regler om överklagande till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Taxeringslagens tillämplighet på direkta skatter Tillämpningsområdet för TL anges i lagens 1 kap 1 §. Bestämmelsen innehåller följande. Lagen gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 nämnda lag, 4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 5. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Lagen gäller också vid handläggning av skattetillägg och förseningsavgift. Lagen innehåller bestämmelser som gäller handläggningen av mål om taxering, skattetillägg och förseningsavgift i allmän förvaltningsdomstol. Lagen gäller slutligen också förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall som framgår av 10 kap 31 § SBL (redovisning i självdeklarationen). I de lagar som inleds med uttryck som ”vid beräkning av inkomst enligt IL” eller ”vid tillämpning av reglerna i ... § i IL” eller liknande formuleringar kan man nästan alltid utgå från att de regler som följer av lagen ingår som ett led i att bestämma underlaget för skatt eller avgift enligt IL, alltså punkten 1 i katalogen. De flesta av dessa lagar saknar hänvisning till TL. Det kan tyckas att beslut om avräkning av utländsk skatt inte är sådana beslut där man bestämmer underlaget för att ta ut skatt. Det är ju inte fråga om att ändra den taxerade inkomsten utan i stället Taxeringsförfarandet | 13


Allmänt om lagar inom skatteområdet

om att använda en speciell metod för att räkna ut skatten, dvs en sorts debiteringsåtgärd. Icke desto mindre anses det i förarbetena till TL att genom sådana beslut bestäms underlaget för att ta ut skatt och att besluten därför är taxeringsbeslut.

Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) innehåller främst bestämmelser om lämnande av inkomstdeklarationer och kontrolluppgifter. I 1 kap. 4 § TL framgår att det är LSK som reglerar vilka uppgifter som ska lämnas till ledning för taxeringen. Andra kapitlet innehåller detaljerade bestämmelser som anger vilka uppgifter, i form av siffror eller annat, som en inkomstdeklaration ska innehålla. Sedan kompletteras detta med bestämmelser som mer allmänt anger att det finns en skyldighet att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för att åsätta en person en riktig taxering. Sjätte kapitlet och framåt i LSK innehåller bestämmelser om skyldighet för olika uppgiftslämnare, exempelvis arbetsgivare, att lämna kontrolluppgifter. Kontrolluppgifternas uppgift, till skillnad från inkomstdeklarationer, är att de ligger till grund för någon annans taxering. Skatteverkets blanketter I LSK finns bestämmelser om skyldigheten att lämna självdeklaration och om vilka uppgifter en deklaration ska innehålla. Sedan är det Skatteverket som fastställer blanketterna. Självdeklarationen ska lämnas på fastställda formulär och vara egenhändigt underskrivna av den som ska lämna deklaration eller av den som är behörig ställföreträdare. När det gäller elektroniska formulär får kravet på underskrift uppfyllas med elektroniska medel. Under senare år har det blivit möjligt att via internet, telefon eller sms godkänna sin deklaration, och då har man fullgjort sin skyldighet utan att någon deklaration har egenhändigt undertecknats och skickats in till Skatteverket. Skatteverket ger varje år även ut riktlinjer för kraven på deklarationsblanketter som fastställs i olika datorprogram. Utgångspunkten i riktlinjerna är att de blanketter som finns i datorprogrammen ska ha exakt samma utformning och text som de av Skatteverket fastställda blanketterna.

14 | Taxeringsförfarandet


Allmänt om lagar inom skatteområdet

Tidpunkter för att lämna inkomstdeklarationer Självdeklarationer ska lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret (dvs året efter inkomståret).  4 kap 4 § LSK

Den som på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna deklarationen inom medgiven tid kan få anstånd med att lämna deklarationen, i normalfallet längst till 31 maj. Endast i undantagsfall kan man få anstånd till 15 juni taxeringsåret.  16 kap 1 § LSK

Sedan finns en specialregel för dem som i sin yrkesverksamhet hjälper andra med att upprätta deklarationer, dvs redovisningskonsulter och liknande. De får en leveransplan för deklarationslämnandet, ett så kallat byråanstånd, vilket innebär att de får en plan över hur många deklarationer som ska lämnas inom vissa tidsramar. Denna grupp får anstånd till som längst 15 juni under taxeringsåret.

Skattebetalningslagen Skattebetalningslagen (SBL) tillämpas från och med inkomståret 1998 eller på sådana redovisningsperioder som infaller från och med januari 1998. Närmare föreskrifter ges i övergångsbestämmelserna till lagen. Lagen är en följd av införandet av skattekontot som ska finnas för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Den nya lagen ersatte uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Även förfarandebestämmelserna i momslagen ersattes och överflyttades till den nya lagen. Lagen har också medfört vissa smärre ändringar i taxeringslagen, lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, tvångsåtgärdslagen, betalningssäkringslagen m fl. När det gäller överklagande och omprövning och förfarandebestämmelser i övrigt är det främst inom området för avgifter och mervärdesskatt som förändringar skett genom att bestämmelserna flyttats till skattebetalningslagen. Själva huvudprinciperna i de tidigare bestämmelserna finns dock kvar. Dessa överensstämmer i stort sett med reglerna i taxeringslagen.

Taxeringsförfarandet | 15


Allmänt om lagar inom skatteområdet

Nya skatteförfarandet I lagrådsremissen föreslår regeringen att i princip samtliga bestämmelserna om skatteförfarandet ska samlas i en lag – Skatteförarandelagen. Förslaget kan jämföras med införandet av Inkomstskattelagen år 2002, då de flesta skattereglerna samlades i en lag. Regeringen vill nu fortsätta att minska antalet lagar genom att även samla förfarandereglerna i en enda lag. Vi beskriver den nya lagen mer ingående i kapitlet Nya regler för skatteförfarandet.

16 | Taxeringsförfarandet


Skatteverket Allmänt om Skatteverkets organisation Politikerna i riksdag, kommuner och landsting bestämmer vilka och hur stora skatter vi ska ha. Arbetet med att ta in skatterna sköter däremot Skatteverket, som har kontor över hela landet. Skatteverket lyder under regeringen men är en fristående myndighet. Det betyder att regeringen inte kan påverka enskilda personers eller företags skattefrågor. Den 1 januari 2004 inrättades Skatteverket. Den nya myndigheten ersatte Riksskatteverket och de tio regionala skattemyndigheterna. Skatteverkets vision är följande: ”Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.” Skatteverkets arbetsuppgifter Skatteverket är förvaltningsmyndighet och huvuduppgifterna kan sammanfattas så här: • • • •

skatter folkbokföring bouppteckningar borgenärsarbete.

Verksamheten bedrivs till största delen på skattekontoren. Där tar man emot och granskar deklarationer och hanterar andra skatteärenden åt medborgare och företag. En del kontor sköter även folkbokföringsärenden och bouppteckningsärenden. I denna bok behandlas framförallt den del som avser skatter och de kan indelas i följande kategorier: Inkomstskatt I Sverige betalar vi skatt på alla inkomster, t ex lön, sjukpenning och pension. Räntor och utdelningar samt vinster vid försäljning av aktier, villor och bostadsrätter räknas också som inkomster och beskattas. Vi deklarerar våra inkomster en gång om året i en inkomstdeklaration, t ex via internet. Inkomstskatten går främst till kommuner och landsting, men även till staten.

Taxeringsförfarandet | 17


Skatteverket

Moms Staten tar ut moms (mervärdesskatt) på de flesta varor och tjänster som säljs. Momsen är inräknad i det pris vi betalar som privatpersoner. I de flesta fall är den 25 procent. På vissa varor, t ex bränsle, energi, alkohol och tobak, tar staten även ut så kallad punktskatt. Sociala avgifter Socialavgifter ska betalas för all arbetsersättning. Arbetsgivare betalar socialavgifter för anställda, vanligen en gång i månaden. Skatt på näringsverksamhet Den som driver enskild näringsverksamhet eller handelsbolag betalar skatt på överskottet av verksamheten. Näringsidkaren deklarerar överskottet i den vanliga inkomstdeklarationen. Ett aktiebolag betalar däremot alltid 26,3 procent i skatt på bolagets vinst. Beskattningsverksamheten Beskattningsverksamhetens huvudsakliga aktiviteter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Skatteverket arbetar på flera sätt för att minska skattefelet och uppbördsfelet. Stora satsningar görs för att förkorta tiden för genomströmning och få fler att deklarera via internet och telefon samt i rätt tid. Grundkontrollen syftar till att rätta uppenbara fel, exempelvis felaktiga överföringar, felsummeringar och misstämningar mot kontrolluppgifter. Många deklarationer ändras till deklaranternas fördel Rätt skatt ska tas ut. Detta innebär att Skatteverket ändrar både till fördel och till nackdel för deklaranterna. Cirka åtta procent av uppgifterna i inkomstdeklarationerna ändrades under 2008. Av dessa var 42 procent till skattebetalarnas fördel. Information Genom förebyggande arbete vill Skatteverket ge alla som vill göra rätt för sig möjlighet att göra det. En viktig del i förebyggande arbete är att ge information. Information lämnas på Skatteverkets webbplats, i fackpress och genom direktutskick. Informationsträffar hålls för revisorer, redovisningskonsulter och företag. En prioriterad grupp är nya företagare som regelmässigt inbjuds till nyföretagarträffar. Under 2008 användes tid motsvarande ca 140 årsarbetskrafter för riktade informationsinsatser.

18 | Taxeringsförfarandet


Skatteverket

Kontroller Kontrollen riktas i huvudsak mot de avsiktliga felen och ska ge allmän- och individualpreventiva effekter. De preventiva effekterna ökar då man prioriterar åtgärder mot allvarliga fel och fusk, till exempel internationella transaktioner och ekonomisk brottslighet. Skatteverket prioriterar också tidiga kontroller och uppföljningskontroller, exempelvis nya skatteupplägg samt nya företag. Ytterligare åtgärder för att minska skattefelet är regelförenklingar och attitydpåverkan. Vissa delar av de fördjupade insatserna bedrivs i projektform (riksprojekt). Tydlig fokusering och nationell samordning ger möjlighet att kraftsamla och arbeta problemorienterat och med en större bredd i valet av åtgärder. Utöver kontroll- och informationsåtgärder ger projekten underlag för systemändringar och bättre möjlighet till samverkan med externa aktörer, till exempel branschorganisationer. Hur mycket borde betalas? Skatteverket gör även beräkningar över det ”skattefel” som finns. Skattefelet definierar skatteverket som skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd – om alla skattebetalare redovisade alla sina verksamheter och transaktioner korrekt – och den skatt som i praktiken fastställs. Vid beräkningen av skattefelet tas inte hänsyn till om skatten verkligen blivit betald eller inte. Skatteverket har beräknat den totala skattenivån till 1 450 miljarder kr, dvs. den skatt som borde blivit fastställd. Den i verkligheten fastställda skatten uppgår till 1 322 miljarder kr (beloppet är inklusive effekten av skatteverkets kontroller). Detta medför att det så kallade skattefelet kan beräknas till ca 133 miljarder kronor per år, vilket i sin tur motsvarar ca 5 procent av BNP eller ca 10 procent av den fastställda skatten.

Skatteverkets rättsinformation Som vi tidigare nämnt så är Skatteverket en myndighet som lyder under regeringen och då i första hand under finansdepartementet. En viktig uppgift som Skatteverket har är att ge ut böcker och annan information och därigenom verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen. Man ska även ange mål och riktlinjer för det löpande arbetet som utförs på Skatteverkets alla skattekontor. Taxeringsförfarandet | 19


Skatteverket

Nedan följer en uppräkning av den rättsinformation som Skatteverket fortlöpande ger ut. Informationen hittar du lättast på Skatteverket webbsida www.skatteverket.se under fliken rättsinformation. Handledningar Skatteverket ger löpande ut handledningar inom ett antal olika ämnesområden exempelvis moms och taxering. De är främst avsedda att användas inom Skatteverket vid handläggning av ärenden och vid utbildning. Handledningarna innehåller Skatteverkets bedömningar i olika frågeställningar, men är inte avsedda att innehålla någon fullständig redovisning av lagtext, allmänna råd eller liknande. Handledningarna kan även köpas och användas av andra aktörer på skatteområdet. Ställningstaganden Skatteverket ger löpande ut ställningstaganden i olika rättsliga frågor och syftet är i första hand att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Skatteverket. Internt inom Skatteverket benämns de olika ställningstagandena för styrsignaler och de är endast bindande inom Skatteverket. Grunden till ett ställningstagande är att en frågeställning uppkommit. Den kan antingen vara en från allmänheten inskickad fråga eller en fråga som aktualiseras inom Skatteverket. Föreskrifter Skatteverket beslutar om föreskrifter enligt särskilda bemyndiganden. Dessa är liksom lagar och förordningar bindande. De kungörs i Skatteverkets författningssamling (SKVFS). På Skatteverkets webbplats finns samtliga föreskrifter under Rättsinformation/ Föreskrifter. Som exempel på föreskrifter som Skatteverket meddelar är värdering av förmån av fri eller delvis fri bil. Föreskriften utkommer i slutet av året före respektive beskattningsår och kan då tillämpas för beräkning av preliminär skatt. Allmänna råd Skatteverket beslutar om allmänna råd. De ges ut i en enda serie i publikationen Skatteverkets allmänna råd (SKV A). Till skillnad mot föreskrifterna är de allmänna råden enbart vägledande, inte bindande. Före år 2001 benämndes de allmänna råden Riksskatteverkets rekommendationer och gavs ut i flera serier.

20 | Taxeringsförfarandet


Skatteverket

Meddelanden Skatteverket publicerar meddelanden som ges ut i publikationen Skatteverkets meddelanden (SKV M). I meddelandena finns bland annat redogörelser för gällande rätt. Meddelandena innehåller också Skatteverkets informationer om internationella överenskommelser (som tidigare publicerades i Riksskatteverkets författningssamling). Skatteverkets meddelanden kan också innehålla annan information, som inte lämpligen bör publiceras i annan form. Skatteverkets skrivelser Skatteverket gör även olika uttalanden inom olika verksamhetsområden, t ex Skatteverkets svar på föreslagna lagändringar.

Taxeringsförfarandet | 21


Årlig taxering Allmänt om taxeringsbeslut Med taxering menas fastställelse av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som uppräknas i 1 kap. 1 § TL. I 4 kap. 1 § TL anges att taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Andra beslut av Skatteverket är alltså inte taxeringsbeslut. Skatteverket kan endast fatta ett grundläggande beslut om årlig taxering. Ändrar Skatteverket ett sådant beslut måste ändringen ske i form av ett omprövningsbeslut. Detta gäller även om ändringen aktualiseras redan under löpande taxeringsperiod. När det gäller domstols beslut i taxeringsmål ska, eftersom processen i domstol är en renodlad sakprocess, domstolen i sitt beslut endast ange vilken fråga som har prövats och resultatet av prövningen. Det är sedan Skatteverkets uppgift att vidta de taxeringsåtgärder som domstolens beslut medför. Taxeringsåtgärder aktualiseras bara om domstolens beslut innebär en ändring av tidigare fattade beslut. I TL finns inga bestämmelser om hur olika taxeringsbeslut ska utformas eller vilka uppgifter som beslutet ska innehålla. Avsaknaden av sådana bestämmelser medför att det är de allmänna reglerna om beslutsutformning som gäller och dessa återfinns i verksförordningen (1995:1322) och FL. I detta kapitel tittar vi på hur den årliga taxeringen går till. Vi går även igenom hur en skattenämnd fungerar och vad som menas med skönmässig taxering. Slutligen finns en genomgång av de krav som Skatteverket kan ställa på dig samt vilka krav du kan ställa på Skatteverket. Taxeringsperioden Skatteverket ska på grundval av de uppgifter som bland annat lämnats i självdeklarationen varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut senast november månad. Med taxeringsår menas det kalenderår då man ska deklarera sina inkomster, dvs normalt det kalenderår som kommer efter beskattningsåret. För vanliga människor innebär det att de inkomster 22 | Taxeringsförfarandet


Årlig taxering

(tjänst och kapital) som man har under år 2011 ska deklareras under år 2012. Man brukar i detta sammanhang tala om 2012 års taxering. Beskattningsåret är detsamma som inkomståret och sammanfaller normalt med kalenderåret. I vissa fall är det möjligt att ha brutna beskattningsår. Det gäller i första hand för juridiska personer och endast i undantagsfall för vanliga människor som driver enskild näringsverksamhet. För juridiska personer med brutna räkenskapsår utgörs beskattningsåret av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. Om man exempelvis har ett räkenskapsår som sträcker sig från 1 maj 2010 till 30 april 2011 så ska inkomsten taxeras vid 2012 års taxering.  4 kap. 2 och 2a §§ TL

Nya skattförfarandet Regeringen har föreslagit att ordet ”taxering” inte ska användas fortsättningsvis. Enligt dagens regler definieras begreppet taxering som fastställelse av underlag för att ta ut de skatter och avgifter som räknas upp i taxeringslagen. Det innebär att vi fortsättningsvis inte ska använda begreppen taxeringsbeslut och taxeringsår. I stället taxeringsbeslut ska skatteverket fatta ”beslut om slutlig skatt” och i stället för taxeringsår ska man använda begreppet ”året efter beskattningsåret”. Utredningsskyldighet Ett grundläggande beslut om årlig taxering är ett beslut om samtliga delfrågor som ingår i den årliga taxeringen. Det grundläggande förfarandet hos Skatteverket är med andra ord ett sakfrågeförfarande. Detta till trots är ett grundläggande beslut om årlig taxeringen odelbar enhet, vilket innebär att Skatteverket tar ställning till alla poster som ingår i deklarationen. Ett grundläggande taxeringsbeslut fattas under taxeringsperioden och kan innebära antingen att Skatteverket följer den inlämnade deklarationen eller att myndigheten avviker från deklarationen eller, för det fall att någon deklaration inte lämnats, att myndigheten beslutar om en skönsmässig taxering. Du kan läsa mer om Skatteverkets utredningsskyldighet under avsnittet ”Vilka krav kan du ställa på Skatteverket?”

Taxeringsförfarandet | 23


Årlig taxering

Skattenämnd Allmänt I de allra flesta fall är det en enskild tjänsteman som avgör ett taxeringsärende. Detta är huvudregeln. Men ibland måste ärendet avgöras i skattenämnd. I 2 kap 4 § taxeringslagen (TL) anges när det blir så. Skattenämnden består av • ordförande – en tjänsteman på Skatteverket, • nämndledamöter – fritidspolitiker som utses av landstinget.  2 kap. 5-6 §§ TL

Föredragande är den tjänsteman på Skatteverket som handlägger ärendet. Han ingår inte i skattenämnden på annat sätt än att det är han som föredrar ärendet. Han har ingen rösträtt i skattenämnden. Hans medverkan är att utreda ärendet och lägga fram ett förslag till beslut. Ibland kan ordföranden samtidigt vara föredragande. Då har han förstås beslutsrätt i sin egenskap av ordförande. Skattenämnden har tillkommit för att bevaka den enskildes intressen gentemot Skatteverket. Det är tänkt att nämndledamöterna ska representera allmänhetens insyn i Skatteverkets beslutsfattande och vara en sorts garanti för att Skatteverket inte handlar godtyckligt. Hur det egentligen är med detta i verkligheten kan väl diskuteras. Någon gång är det nog så att det i stället är Skatteverkets tjänstemän får agera garanti för att inte nämndledamöterna fattar beslut på ett godtyckligt sätt. Men nämndsammanträden har ändå den fördelen att tjänstemännen tvingas förbereda sig lite mer noggrant än annars eftersom ärendet ska föredras inför en grupp andra personer. Vilka ärenden ska gå i skattenämnden? Man kan inte som skattskyldig styra om ens ärende ska tas i skattenämnd eller inte. Reglerna för vilka ärenden som ska tas i skattenämnden finns i 2 kap 4 § TL. Regleringen är uttömmande. Taxeringsärende avgörs i skattenämnd, om ärendet 1. avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som den skattskyldige åberopar, 2. avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige, 3. av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden.

24 | Taxeringsförfarandet


Årlig taxering

Bestämmelser som gäller alla taxeringsärenden Vi börjar med att kommentera punkt 2 som gäller för taxeringsärenden i allmänhet. Där anges att det ska vara fråga om en ”skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige”. När det gäller definitionen av som ska anses vara av väsentlig ekonomisk betydelse för en enskild skattskyldig anges i förarbetena till lagstiftningen (prop 1989/90:74 s 280): ”För en normal löntagare måste frågan gälla en inkomst på minst 10 000 kr i nuvarande penningvärde för att anses ha en väsentlig ekonomisk betydelse i inkomstskattehänseende medan det för ett större företag krävs ett mångdubbelt större belopp.” Avvikelser som gäller mindre belopp brukar alltså inte tas i skattenämnden annat än om det gäller personer med mycket låga inkomster. Men om det är fråga om större belopp kan skattenämnden bli aktuell, förutsatt att avvikelsen gäller en skälighets- eller bedömningsfråga. Eftersom beloppsgränserna får anses som ganska flytande blir det upp till varje tjänsteman att avgöra gränserna i varje enskilt ärende. Med skälighetsfråga menas en sådan fråga som gäller uppskattningar av olika slag, t ex då någon ska få ett skäligt avdrag för en kostnad som han inte kunnat visa fullt ut. Med bedömningsfråga menas exempelvis hur man ska tolka en viss bestämmelse (om det finns något tolkningsutrymme i bestämmelsen). Exempel 1 Skatteverket vill avvika från en deklaration genom att sätta ned ett avdrag för facklitteratur från yrkade 20 000 kr till 8 000 kr. Skatteverket anser inte att det varit nödvändigt för den skattskyldige att ta på sig så stora kostnader för tjänsten. Dessutom får viss del av facklitteraturen anses vara av icke avdragsgill natur. Här måste Skatteverket göra en bedömning av vilken typ av facklitteratur som alls är avdragsgill enligt gällande bestämmelser. Dessutom gör Skatteverket en uppskattning av vilket kostnadsavdrag som är skäligt i detta speciella fall. Eftersom avvikelse kommer att göras med 12 000 kr är det fråga om väsentligt ekonomiskt belopp. Då det dessutom finns skälighets- och  bedömningsfrågor med i bilden måste ärendet föredras i skattenämnden.

Det spelar ingen roll om den skattskyldige går med på den ändring som Skatteverket tänkt göra (dvs om ärendet är tvistigt eller inte). Ärendet måste ändå tas i skattenämnden.

Taxeringsförfarandet | 25


Årlig taxering

Bestämmelser som gäller särskilt vid omprövning Punkten 2 i lagtexten gäller taxeringsärenden i allmänhet, dvs såväl grundbeslut som omprövningsbeslut. Men för omprövningsbesluten gäller också punkten 1 som säger att ett ärende ska gå i skattenämnd om det avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare har prövat de omständigheter och bevis som den skattskyldige åberopar. Det betyder att om ärendet inte gick i skattenämnden första gången så ska det gå i skattenämnden vid omprövningen, förutsatt givetvis att den handläggande tjänstemannen inte tänker godta den skattskyldiges yrkanden. Skattenämnden har ju inte tidigare prövat de omständigheter och eller den bevisning som den skattskyldige åberopat. Om däremot ärendet gick i skattenämnd redan vid det första beslutet krävs att det har framkommit något nytt för att skattenämnden ska kopplas in igen. Exempel 2 Skatteverket avvek från deklarationen vid taxeringen och medgav inte ett avdrag för en kongressresa med 20 000 kr. Ärendet avgjordes i skattenämnden. Den skattskyldige överklagar nu och skickar in ett intyg från arbetsgivaren där det framgår vissa saker som inte fanns med i bedömningen av ärendet första gången. Handläggande tjänsteman anser ändå inte att det som kommit fram i intyget har sådan tyngd som krävs för att avdraget ska medges. Han vill alltså inte medge avdraget. Ärendet måste därför tas i skattenämnden på nytt och en bedömning göras av de nya omständigheter som kommit fram.

För att ett ärende ska anses som tvistigt räcker det med att den skattskyldige och den beslutande tjänstemannen inte är hundraprocentigt överens. Om tjänstemannen vill medge 99 procent av det yrkade avdraget är ärendet fortfarande att anse som tvistigt. Om ärendet då inte har gått i skattenämnden tidigare ska det gå där vid omprövningen. När det blir fråga om ett tvistigt omprövningsärende spelar det ingen roll om beloppet är av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige eller om det är fråga om bedömningar eller skälighet. Det kan gälla ett struntbelopp i en fråga som är helt klar. Det ska ändå gå i skattenämnden om det inte gått där tidigare. Detta är naturligtvis en onödig omgång som kostar extra pengar för det allmänna och ger onödigt långa väntetider för den skattskyldige.

26 | Taxeringsförfarandet


Årlig taxering

Lagstiftaren hade förmodligen inte alla konsekvenser av bestämmelsen klara för sig vid lagens tillkomst. Exempel 3: Skatteverket har avvikit från den skattskyldiges deklaration genom att vägra ett avdrag på 4 000 kr som avser en privat semesterresa. Den skattskyldige begär omprövning av beslutet och vidhåller att han varit tvungen att åka på semester för att orka med sitt arbete och att resan därför varit en förutsättning för inkomstens förvärvande. Enligt gällande regler är det helt klart att ett sådant yrkande aldrig kan bifallas under några omständigheter. Men ärendet måste ändå tas i skattenämnden enligt den utformning som lagtexten har fått.

Otvistiga omprövningsärenden Även om omprövningsärendet är otvistigt kan det i vissa situationer ändå komma att gå i skattenämnden. Då gäller nämligen fortfarande punkten 2 som handlar om skälighets- eller bedömningsfrågor av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige. Den kan bli aktuell när Skatteverket på eget initiativ vill ompröva taxeringen. Det kan ju tänkas att Skatteverket i efterhand upptäcker att man glömt något och att den skattskyldige inte har något att invända mot en ändring. Då är ärendet inte tvistigt, men innefattar ändringen en skälighetseller bedömningsfråga och är beloppet tillräckligt stort ska ärendet ändå gå i skattenämnden. Detta är egentligen ganska logiskt eftersom man inte bör komma i ett sämre läge vid en senare omprövning jämfört med om ändringen hade gjorts redan i ett grundbeslut. Exempel 4: Skatteverket upptäcker att ett avdrag på 20 000 kr, motsvarande det som vägrats vid årets taxering, av någon anledning gick igenom vid förra årets taxering. Avdraget gällde ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Skatteverket går ut med ett övervägande till den skattskyldige om att vägra avdraget även för föregående år. Den skattskyldige som blivit övertygad av Skatteverkets utomordentliga beslutsmotivering vid årets taxering inser att spelet är förlorat och har därför inget att invända mot att även förra årets taxering ändras. Men eftersom det är fråga om ett belopp av väsentlig ekonomisk betydelse och denna typ av fråga innefattar bedömningar av gällande rätt, måste ärendet ändå gå genom skattenämnden. Och det hade det också fått göra om avvikelsen hade skett redan vid den ursprungliga taxeringen. Det hjälper inte heller att samma fråga vid årets taxering har bedömts i skattenämnden. Varje års taxering bedöms för sig.

Taxeringsförfarandet | 27


Årlig taxering

Slasktratten Det finns också en slaskbestämmelse, punkten 3, som anger att ärendet ska avgöras i skattenämnden om det av någon annan särskild anledning bör prövas där. Man kan tänka sig den situationen att varje enskild post (fråga) som ska ändras inte uppgår till så stort belopp men där flera poster tillsammans blir av väsentlig ekonomisk betydelse. I övrigt lämnar bestämmelsen en viss valfrihet för Skatteverket (men inte för den skattskyldige) att ta in en speciellt ärende i skattenämnden även om det normalt inte skulle behövt tas där. Moms- och avgiftsärenden m fl Enligt särskilt stadgande i skattebetalningslagen (SBL) får ett beskattningsärende som har ett nära samband med ett taxeringsärende avgöras i skattenämnd om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang. Men i normalfallet avgörs denna typ av ärenden av en tjänsteman ensam. Är det fråga om sådan mervärdesskatt som redovisas i självdeklarationen gäller dock samma regler som vid taxeringen i övrigt, dvs reglerna om skattenämnd är tillämpliga fullt ut. Muntlig inställelse i skattenämnden Som skattskyldig kan du aldrig kräva att ditt ärende ska gå i skattenämnden om inte detta följer av reglerna i 2 kap 4 § TL. Men om ärendet ska gå i nämnden har du rätt att komma dit om du så begär (3 kap 4 § TL). Men du kommer inte att få lyssna på skattenämndens överläggningar inför beslutet eller att ens få argumentera med nämnden. Inställelsen gäller enbart din rätt att framföra din sak muntligt. Muntlig inställelse är framför allt av värde för den som är dålig på att förklara sig skriftligen eller för den som vill ha med sig ett vittne eller liknande. Man kan kortfattat beskriva det så att skattenämnden får ställa frågor till dig, men du får inte ställa frågor till skattenämnden. Om du gör det kommer ordföranden förmodligen att avbryta dig. Sammanträdet är till för att skattenämnden ska få ett bättre underlag för sitt beslut. Det är inte att likna vid en förhandlingssituation där parterna tillsammans kommer fram till ett beslut eller någon slags förlikning. I de flesta fall har alla fakta som är av värde för beslutet kommit fram redan vid skriftväxlingen med Skatteverket. Då är det slöseri med tiden att inställa sig för att ta om alltihop igen. Rätten till inställelse i skattenämnden är inte helt ovillkorlig. Om särskilda skäl talar emot en inställelse kan Skatteverket säga nej. Kan du inte tillföra ärendet något mer utan bara vill komma till 28 | Taxeringsförfarandet


Årlig taxering

skattenämnden för att argumentera eller berätta sådant som är ovidkommande för beslutet, är det inte otänkbart att ordföranden kommer att försöka hindra dig från att komma. Blir det någon skillnad om ärendet tas i skattenämnd eller inte? Eftersom det är en utgångspunkt i lagstiftningen att Skatteverkets tjänstemän ska stå för skattekunskaperna i skattenämnden kan man förstås ställa sig frågan om besluten blir riktigare för att de tas i skattenämnden. Besluten ska ju fattas enligt gällande skatteregler och det är Skatteverkets tjänstemän som förutsätts känna till vilka regler som ska tillämpas. Utredningen om skatteförfarandet har nyligen kommit med sitt slutbetänkande i vilket man föreslår att skattenämnderna avskaffas. Man kan väl allmänt säga att nämndledamöternas skattekunskaper sällan når upp till tjänstemännens. Det är inte så konstigt eftersom nämndledamöterna i normalfallet inte alls sysslar med skatter i sin dagliga verksamhet. De kommer från alla olika sorters yrken. Så när det gäller skattekunskaper får man förutsätta att Skatteverket skulle kunna klara sig utan nämndledamöterna. Däremot kan det finnas situationer där skattenämndens kunskaper på andra områden kan komma till nytta i ett enskilt fall. Också när det gäller skälighetsbedömningar och uppskattningar kan det vara av värde för den skattskyldige att så många personer som möjligt är med och ger sina synpunkter. Skattenämnden kan också indirekt sägas påverka beslutens kvalitet. Den handläggare som ska föredra sitt ärende i skattenämnden känner sig ofta tvungen att förbereda beslutet på ett bättre sätt än om han hade kunnat fatta beslutet själv. Dessutom måste han få ordföranden med sig och detta innebär att ytterligare en skattekunnig person tagit ställning i ärendet. Det borgar givetvis för ett mer genomtänkt beslut än annars. För det mesta köper nämnden föredragandens beslutsförslag. Det är mera sällan som en skattenämnd kör över föredraganden helt och hållet, men det händer i något enstaka fall. I sådana fall kan föredraganden eller ordföranden skriva sig skiljaktig. I många av ärendena kan det bli diskussioner som medför att man gemensamt kommer fram till att ändra lite på föredragandens förslag. Detta gäller främst vid skälighetsbedömningar där det inte finns något rätt eller fel. Så visst kan det ibland bli skillnad om ärendena tas i skattenämnden. Däremot ska man inte ha någon övertro till att en muntlig inställelse kommer att förändra besluten i någon större utsträckning.

Taxeringsförfarandet | 29


Årlig taxering

Nya skatteförfarandet Regeringen föreslår att skattenämnderna ska avskaffas och ersättas av särskilt kvalificerade beslutsfattare. Utgångspunkten är att skattenämndens behov och utformning har ifrågasatts och att de medför en omfattande administration. Skattenämndernas medverkan i beslutsprocessen ska ersättas av en ny beslutsordning, som innebär att vissa omprövningsbeslut ska fattas av en särskilt kvalificerad beslutsfattare efter föredragning av skatteverkets tjänstemän.

30 | Taxeringsförfarandet


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se


arbetar med skatter och redovisning och som vill vidareutveckla dina kunskaper inom området. Hur undviker du de vanligaste felen och vilka påföljder medför felen? Skattesystemet och redovisningsreglerna är oerhört komplicerade och innehåller en stor mängd fallgropar. Under senare år har ändringstakten ökat markant, vilket gör det ännu lättare att göra fel.

UR INNEHÅLLET

Lennart Andersson

• • • • • • • • • • • •

Bokföringsbrott, skattebrott och medhjälp till brott Vanliga problem på redovisningsområdet Rådgivaransvar Taxeringsprocessen Skattetillägg/förseningsavgifter Tjänst, kapital, näringsverksamhet – de vanligaste fällorna och felen Värdepapper 3:12-reglerna (fåmansreglerna) Byte av företagsform Farliga skatteupplägg Moms – utlägg, vidarefakturering, förskott och a conton, fastighetsområdet, momsdeklarationen Representation och förmånsbeskattning

Fällor & fel i praktiken

FÄLLOR & FEL I PRAKTIKEN vänder sig till dig som

LENNART ANDERSSON & ULF BOKELUND SVENSSON

Fällor&fel i praktiken UNDVIK SKATTEPROBLEM

FÖRFATTARNA Ulf Bokelund Svensson

Lennart Andersson har arbetat med skattefrågor, bl a på Skatteverket, och är flitigt anlitad som föreläsare på skatte- och deklarationsområdet. Ulf Bokelund Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor på Björn Lundén Information AB. Han har skrivit ett stort antal böcker om skatt, juridik och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

ANDRA UPPLAGAN

9789170277382  

UNDVIK SKATTEPROBLEM LENNART ANDERSSON & ULF BOKELUND SVENSSON ANDRA UPPLAGAN Lennart Andersson och Ulf Bokelund Svensson Undvik skattep...