9789127132894

omslag: jens magnusson omslagsbild: getty images international författarfoto: andrew collings

Cover_Misstagens mönster och mening.indd 1

Misstagens mönster och mening beskriver på ett roligt och medryckande sätt hur vi människor fungerar och inte fungerar i såväl vardagliga situationer som i akuta lägen, med exempel från bland annat neurovetenskap, ekonomi och fotboll.

Joseph T. Hallinan MISSTAGENS MÖNSTER och MENING

JOSEPH T. HALLINAN är journalist och tidigare skribent på Wall Street Journal. Han har tilldelats flertalet journalistiska utmärkelser, däribland Pulitzerpriset i kategorin undersökande reportage och det prestigefylla stipendiet från Nieman Foundation vid Harvard University. Han har även undervisat på en rad högskolor och universitet samt deltagit i flertalet radio- och TV-program. Misstagens mönster och mening är Joseph T. Hallinans andra bok, men den första som kommer ut på svenska.

et är mänskligt att fela. Våra hjärnor förenklar, förskönar och skapar sammanhang som inte alltid finns. Vi reagerar intuitivt och vanemässigt i situationer där vi kanske borde tänka efter. Många misstag sker därför automatiskt, utan vår omedelbara vetskap.

Den här boken handlar om orsakerna till att vi felar.

Här ges också tips på hur vi kan lära oss att uppmärksamma och förstå de psykologiska processer som leder fram till mänskliga misstag – och i och med det kan vi förhoppningsvis lära oss att undvika dem i framtiden.

Joseph T. Hallinan

MISSTAGENS MÖNSTER och MENING

»Faktum är att vi många gånger är oskyldiga till våra fel, i alla fall delvis. Vi dras nämligen alla med vad vi kan kalla för systemfel när det gäller hur vi uppfattar saker och ting, till exempel världen omkring oss, och de här systemfelen får oss att begå diverse misstag.

Högerhänta personer brukar till exempel ta till höger när de kommer in i en byggnad, fastän det inte säkert är den genaste vägen. Och de flesta av oss, antingen vi är höger- eller vänsterhänta, har en överdriven förkärlek för siffran 7 och färgen blå. Vi brukar också bli så påverkade av våra allra första intryck av det ena eller det andra att vi sedan bara motvilligt kan tänka oss att till exempel ändra vårt första svar på en provfråga. Trots att åtskilliga studier har visat att vi skulle tjäna på att göra just det.«

Hur vi ser utan att notera, glömmer bort saker på en sekund och är övertygade om att just vi ligger över genomsnittet

2012-05-15 10:34

Innehåll

Inledning: Varför gör vi då misstag?

Därför att ...

1. Vi tittar men ser inte alltid 2. Vi söker alla efter en mening 3. Vi för samman punkterna 4. Vi bär rosafärgade glasögon 5. Vi kan gå och tugga tuggummi samtidigt – men inte mycket mer 6. Vi har fel inramning 7. Vi skummar 8. Vi gillar att ha det snyggt och prydligt 9. Män skjuter först 10. Vi tror alla att vi ligger över genomsnittet 11. Vi gör det gärna på känsla 12. Vi lägger inte band på oss 13. Gräset ser verkligen grönare ut Slutsats

13 23 36 52 63 81 94 110 118 132 145 163 175 189 199

Tack 210 Referenser 211 Litteratur 224

Misstag_monster och meningar.indd 11

2012-05-24 11.33

Varför gör vi då misstag?

Därför att ...

Det finns misstag av alla de slag. Det kan vara huset du borde ha köpt och personen du aldrig borde ha gift dig med. Den där aktien som sjönk som en sten och jobbet som aldrig gick bra, och så det där totalt misslyckade försöket att spara några slantar genom att klippa sig själv.

Sedan har vi alla fel som andra gör. Jag har jobbat som nyhetsreporter i över tjugo år och gjort det till något av en (möjligen smått pervers) hobby att samla på mig notiser om sådana misstag.

De mer minnesvärda har jag klippt ut ur tidningar och sparat i en pärm märkt ”Misstag”.

Favoriten alla kategorier klippte jag ut från sidan 34 i min lokaltidning Chicago Sun-Times. Artikeln rörde en incident som inträffat några år tidigare i byn St Brides i södra Wales. Enligt Associated Press hade ett medborgargarde gått till storms mot en framstående barnläkares mottagning på orten och slagit den sönder och samman.

Varför i all världen ge sig på en barnläkarmottagning?

Därför att medborgargardet, allt enligt polisens uppgifter, hade blandat ihop orden ”pediatriker” och ”pedofil”.

Den drabbade läkaren, Yvette Cloete, tvingades fly från sitt hem. På väggarna hade någon med färgburk klottrat ”paedo” – en förkortning av den brittiska stavningen av paedophile, det vill säga ”pedofil”. En tid efter dådet medverkade Cloete i en intervju i lokaltidningen. ”Det förefaller”, sade dr Cloete, ”som om jag är ett offer för bristande kunskap.”

13

Misstag_monster och meningar.indd 13

2012-05-24 11.33

Det är till 90 procent mänskligt att fela Och mänsklig får man ju säga att hon var. Men det är vi andra också. Vi känner alla till talesättet ”det är mänskligt att fela”.

Det är så sant som det är sagt. När något går på tok brukar vi oftast skylla på den mänskliga faktorn. Det gäller flygplansolyckor (70 procent), bilolyckor (90 procent), olycksfall på arbetsplatsen (också 90 procent). Tänk på vad som helst och det är för det allra mesta människor som får bära skulden. Och när man väl har ringat in någon person man kan skylla på brukar det betyda att utredningen är avslutad. Men det borde den inte vara – åtminstone inte om målet är att eliminera risken för misstag.

Faktum är att vi många gånger är oskyldiga till våra fel, i alla fall delvis. Vi dras nämligen alla med vad vi kan kalla för systemfel när det gäller hur vi uppfattar saker och ting, till exempel världen omkring oss, och de här systemfelen får oss att begå diverse misstag. Högerhänta personer brukar till exempel ta till höger när de kommer in i en byggnad, fastän det inte säkert är den genaste vägen. Och de flesta av oss, antingen vi är höger- eller vänsterhänta, har en överdriven förkärlek för siffran 7 och färgen blå. Vi brukar också bli så påverkade av våra allra första intryck av det ena eller det andra att vi sedan bara motvilligt kan tänka oss att till exempel ändra vårt första svar på en provfråga. Trots att åtskilliga studier har visat att vi skulle tjäna på att göra just det.

Förväntningar kan forma synen på världen och många gånger även beteendet i denna värld. I ett experiment fick ett antal personer träffa en okänd man och fick sedan veta hans yrke. I de fall som man påstod att den okände mannen var lastbilschaufför, trodde testpersonerna att han vägde mer; när de fick höra att han var dansare, trodde de att mannen vägde mindre. I ett annat experiment fick hälften av gästerna på en restaurang veta att vinet som serverades var kaliforniskt; för andra hälften påstod man att det kom från North Dakota. Inte nog med att North Dakota-gruppen åt mindre av sin måltid, de begav sig också mycket snabbare i riktning mot ytterdörren. Till och med människor som man kanske skulle tro var mindre lättpåverkade, som jordnära lantbrukare till 14

Misstag_monster och meningar.indd 14

2012-05-24 11.33

exempel, uppvisade i realiteten samma tendens. En studie visade att bönder som trodde på den globala uppvärmningen mindes temperaturer i det förflutna som högre än vad väderstatistiken sade. Och de bönder som inte trodde på den globala uppvärmningen? De mindes lägre temperaturer än vad som dokumenterats.

Det intressanta med de här exemplen är inte att vi tror att lastbilschaufförer är tjockare än dansare eller att temperaturen är högre nu än förr i världen (såvida du inte hade tänkt slå vad om saken). Det viktiga är att de här tendenserna är omedvetna. Vi rör oss med alla möjliga förutfattade meningar – utan att veta om det.

En del av de här tendenserna är dessutom så kraftiga att vi har svårt att korrigera dem även när vi är medvetna om dem. Ett praktiskt exempel är kraften i våra första intryck, eller som engelsmännen säger: first impressions last. Nära åttio års forskning kring människans beredvillighet att ändra svar på provfrågor visar att de flesta ändrade svar går i riktning från fel till rätt och att majoriteten av dem som faktiskt ändrar sina svar också får bättre provresultat. I en omfattande forskningsöversikt gick man igenom trettiotre studier i svarsändring. Inte i någon av de studier som granskades förlorade testpersonerna – i genomsnitt – på att ändra sina svar.

Men studenter som fick ta del av dessa mycket entydiga rön var ändå benägna att hålla fast vid sitt första svar. Samma benägenhet kan vi för övrigt konstatera bland investerare på börsen. Även efter det att de förstått att deras skäl för att köpa en viss aktie var fel, höll de i 70 procent av fallen fast vid sitt första val.

Vi tar det goda med det onda Den här typen av snedvridning i omdömet tycks ligga djupt rotad inom oss. Många av de egenskaper som gör att vi klarar av det ena och det andra så galant, har baksidor som får oss att trampa i klaveret. Vi är till exempel väldigt bra på att snabbt göra oss en bild av en ny situation. Vi behöver bara betrakta en situation i någon tiondels sekund för att i regel kunna tolka dess innebörd.

Priset vi betalar för denna förmåga till snabbanalys är att vi missar många detaljer. Problemet är bara att vi inte tror att vi missar 15

Misstag_monster och meningar.indd 15

2012-05-24 11.33

någonting: vi inbillar oss att vi har sett precis allt. Men det har vi inte. Ett belysande exempel kommer från Hollywood. Biofilmer brukar bygga på enskilda bilder som visas i en hastighet av tjugofyra bildrutor i sekunden. När filmen visas på duken ser vi inga stillbilder utan rörlig film. Det är i och för sig ett ”bra” fel som vi inte har något emot, tvärtom, vi har mycket nöje av det. Men ett liknande synfel, om det begicks av en läkare som tittar efter spår av cancer på en röntgenbild, eller av en säkerhetsvakt på flygplatsen som håller utkik efter bomber i bagageväskorna, skulle kunna få fatala konsekvenser. Och som vi kommer att se längre fram missar både läkare och säkerhetsvakter mycket riktigt en hel del av det de söker efter.

Yttervärlden är ingen hjälp Kort sagt, de flesta av oss fungerar inte så som vi tror. Men mycket i vår värld är utformat som om vi gör det. I dagens värld är vi till exempel tvungna att lägga oräkneliga antal lösenord, pinkoder och användarnamn på minnet. Men vår minneskapacitet för denna typ av information är minst sagt skral. I ett test hade 30 procent av deltagarna glömt sina lösenord efter inte mer än en vecka. I ett annat test var minst 65 procent av alla lösenord glömda efter tre månader.

Det ställs också ständiga krav på mångsyssleri eller multi­ tasking, alltså att utföra flera uppgifter samtidigt eller i alla fall ha flera bollar i luften på samma gång. Det är något som pressar oss till gränsen för vår förmåga, för antalet saker vi kan göra på en och samma gång är trots allt högst begränsat. Exakt hur många bollar vi kan ha i luften beror delvis på vad det är för slags bollar.

Men generellt kan vi säga att det mänskliga korttidsminnet är såpass begränsat att vi aldrig borde behöva hålla fler än fem olika saker i minnet åt gången. Hur mycket kräver bilen att du håller koll på samtidigt? GPS? Farthållare? Krockvarningssystem? Döda vinkeln-varnare? Backvarnare? Underhållningssystem för barnen?

MP3-spelare? Mobiltelefon? Bilar innehåller idag så många apparater att systemen i sig förorsakar olyckor, eftersom de stjäl för 16

Misstag_monster och meningar.indd 16

2012-05-24 11.33

mycket av förarens uppmärksamhet. Men vem får skulden om du krockar – bilen eller du?

Den sortens missriktade anklagelser är ett av skälen till att vi gör samma misstag om och om igen. Att vi lär så lite av erfarenheten beror till stor del på att vi skyller på fel orsak. När något går snett, särskilt om det är något stort och allvarligt, skyller vi helt naturligt detta på någon eller något. Men det är inte alltid så enkelt att avgöra var den egentliga felkällan ligger. Är misstaget tillräckligt allvarligt, kommer det att analyseras av utredare som förutsätts vara opartiska. Men de lider ju redan av en fördomsfullhet, eftersom de vet vad som har hänt. Och vetskapen om vad som hänt påverkar genast vår föreställning om varför det hände – och inte så lite heller. På engelska kallar forskarna det här för hindsight bias, på svenska kunde man möjligen säga ”tendensen till efterklokhet”. Sådant som inte var så självklart när det hände, ter sig med facit i hand som fullkomligt uppenbart.

Det är därför som så många av våra misstag – i backspegeln – framstår som så urbota korkade. (”Du menar inte att du låste dig ute igen?”) Och det är också därför som många av ”lösningarna” för att undvika misstag är minst lika korkade. Om vår mångsysslande bilförare krockar medan han fingrar på GPS:en på instrumentbrädan, är det naturligtvis han som får skulden för olyckan. Men om du vill förebygga risken för den sortens olyckor, består ju inte lösningen i att bygga om föraren utan i att bygga om bilen.

Mycket av det vi vet om orsakerna till våra misstag kommer från forskning på områden där misstag innebär dryga kostnader i liv eller pengar: sjukvården och det militära, flygtrafiken och Wall Street. När något går snett på de områdena finns det alla skäl i världen att ta reda på varför, och det man då upptäcker kan också kasta ljus över våra egna tabbar. Personligen fick jag min första aha-upplevelse i ämnet när jag jobbade med en förstasidesartikel för Wall Street Journal om tillförlitligheten bland narkosläkare ur ett historiskt perspektiv. På senare år har det gjorts stora framsteg på narkosens område tack vare olika tekniska innovationer.

Men under många år hade narkosläkarna i operationssalarna en rätt förfärlig historik. Patienter dog, inte sällan under hemska 17

Misstag_monster och meningar.indd 17

2012-05-24 11.33

omständigheter. En del kvävdes till döds på operationsbordet därför att narkosläkaren, uttråkad av de timslånga kirurgiska ingreppen, inte märkte att syrgasmasken hamnat på sniskan. Andra fick i sig dödliga doser kolmonoxid, en olycklig biprodukt av vissa narkosmedel. Och som om de här två farorna inte räckte, var flera av de kemiska ämnen som man använde för att söva patienterna högexplosiva. För att undanröja risken för gnistor av statisk elektricitet bar läkarna skor med gummisula och jordande metallplattor i fickorna. Men det hände att det sade – pang! – och att både läkare och patient flög i luften.

På det här sättet fortsatte det sorgligt nog ända in i början på 1980-talet, när olycksfrekvensen blev så hög och ryktet så dåligt (ABC News sände ett förkrossande reportage) att man nödtvunget behövde göra något. Narkosläkarna, anförda av den fenomenale dr Ellison C. ”Jeep” Pierce Jr, stod inför ett avgörande vägval: att antingen bära hundhuvudet eller fixa problemen. De satsade på det senare.

En del av deras lösningar kan tyckas självklara – men så var det ju det där med backspegeln. Under lång tid hade det i princip funnits två huvudleverantörer av narkosapparater – säg Ford och GM, om man så vill. Deras modeller var snarlika sånär som på en väsentlig skillnad: på GMs modell roterade narkosventilen medsols, på Fords motsols. Det hände ibland att läkarna tog miste på apparat och vred ventilen åt fel håll. Lösningen på detta var förstås att standardisera maskinerna så att alla vreds åt samma håll.

I andra fall var lösningarna mer subtila. Narkosläkarna tog efter piloternas handböcker – bokstavligen – och började gå efter checklistor för att inte glömma bort något viktigt. De jobbade också med att ändra attityder. De vände sig emot bilden av läkaren som ”den allvetande” och uppmuntrade sjuksystrar och andra att säga till om de såg någon – speciellt narkosläkare – göra fel.

På misstagsspråk kallas detta för att ”plana ut auktoritetsgradienten”, ungefär som att ”riva pyramiderna”, och det har visat sig vara ett effektivt sätt att minska risken för misstag. De här förändringarna förutsatte dock att narkosläkarna kunde krypa till korset när det gällde deras egna begränsningar och sedan göra 18

Misstag_monster och meningar.indd 18

2012-05-24 11.33

vad få av oss någonsin får chansen att göra: strukturera om sin arbetsmiljö för att kunna ta hänsyn till sina begränsningar.

Resultaten lät inte vänta på sig. Under de senaste tjugo åren har antalet patienter som förolyckats av narkos i USA gått ner fyrtio gånger, från ett dödsfall per 5 000 sjukfall till ett dödsfall per 200 000 till 300 000 sjukfall. Deras försäkringspremier för felbehandling har också sjunkit – till skillnad från andra läkare vars premier bara fortsatt att stiga. ”Toppen”, kanske du tänker, ”men vad har det där med mig att göra, såvida jag inte behöver opereras?” Rätt mycket, skulle jag vilja påstå.

Medvetenhet är allt När jag satte mig in lite mer i narkosläkarnas lösningar började jag också ana vissa samband mellan deras allvarliga misstag och våra egna mer alldagliga. Precis som narkosläkarna både lever och arbetar många av oss i miljöer som på ett otal knappt märkbara sätt är som gjorda för att vi ska göra bort oss. Det räcker att strosa runt bland hyllorna i mataffären och se hur varorna är prismärkta. Kostar burkarna med persika tio kronor styck eller får du fyra för fyrtio? Om det är det senare som gäller, är det en försåtlig manipulation i syfte att få dig att köpa fler burkar än du förmodligen behöver. I en studie fann man att försäljningen ökade med 32 procent när priserna sattes för multipla enheter (fyra för 40:-) i stället för enstaka (en för 10:-).

Nu är det visserligen inget allvarligt misstag att köpa fler persikoburkar än man behöver, men det är ett talande misstag.

Butikschefen har, dig ovetandes, manipulerat din analys av ett inköpsbeslut genom att få dig att grunda beslutet på flertalet – 4.

Just den här mekanismen påverkar och formar din uppfattning inte bara när det gäller små beslut, som att köpa persika på burk, utan även, som vi ska se längre fram, stora beslut som att köpa en bostad.

På de sidor som följer ska vi ta upp ett antal liknande misstag, allt ifrån att välja fel sorts medlemskort på gymmet till att välja 19

Misstag_monster och meningar.indd 19

2012-05-24 11.33

fel puttklubba i golfbutiken. Men innan vi går vidare måste vi svara på frågan vad som räknas som ett misstag. Låt oss ta en bred definition, samma som i ordboken: Misstag – 1: en missuppfattning gällande innebörden eller följderna av någonting; 2: ett felaktigt handlande eller yttrande till följd av felaktigt omdöme, otillräcklig kunskap eller bristande uppmärksamhet; syn. se fel.1 Vi ska titta närmare på hur det kommer sig att du till exempel sällan glömmer ett ansikte – och sällan kommer ihåg det namn som hör till. Vi ska utforska misstag som begås av män respektive misstag som begås av kvinnor (många gånger är de inte riktigt likadana, som du också kanske anade). Och vi ska fördjupa oss i några av tillvarons små irritationsmoment, som hur det kommer sig att du ibland har svårt att hitta ölen i kylskåpet. Vi ska också titta på hur företag slår mynt av de här tendenserna med diverse knep och hjälpmedel som till exempel lockräntor på kreditkort eller rabatterbjudanden som de vet att du aldrig kommer att utnyttja.

Vi ska också titta på vad du kan göra för att begå färre misstag.

Det finns i och för sig inget idiotsäkert skydd, eftersom många av de tendenser som får oss att göra fel är så ingrodda i vårt sätt att fungera att de helt enkelt inte går att ta bort. Till exempel är det nästan oöverstigligt svårt att avlära eller avfärda undermålig information – till och med när vi vet att den är felaktig och borde avfärdas. Det här har framgått i alla möjliga situationer, både i förhandlingssituationer där miljonbelopp står på spel och i enklare, mer vardagliga situationer, i samband med bostadsspekulationer och kondomköp (ja, faktiskt).

1. Vissa forskare skiljer mellan ”äkta” misstag, som inträffar när vi har fel strategi eller plan, och sådana mindre misstag som inträffar när vi inte utför planen på rätt sätt – och till exempel trampar på gaspedalen i stället för på bromsen. Andra skiljer mellan misstag under process och misstag i resultat: det är trots allt möjligt att följa rätt process och ändå få fel resultat. De här distinktionerna är förstås användbara men dock inte väsentliga för våra syften.

20

Misstag_monster och meningar.indd 20

2012-05-24 11.33

Inte desto mindre finns det vissa saker du kan göra för att undvika misstag. Och precis som för narkosläkarna handlar det om sådant som kan förefalla uppenbart. En bra hjälp är till exempel att vara utvilad – men kanske inte av samma skäl som du tror. Människor som lider av sömnbrist har, bland mycket annat, en större benägenhet att satsa oöverlagt (vilket är en förklaring till att spelhallar och kasinon håller öppet dygnet runt). En annan bra hjälp är att vara på gott humör. Lyckokänslor främjar tänkandet och stärker förmågan till problemlösning, inte bara på områden där det krävs fingertoppskänsla, som i marknadsföring och reklam, utan även på mer intellektuella, analytiskt krävande områden som sjukvården. Och tro det eller ej, men det hjälper till och med att vara mindre optimistisk, i synnerhet om du ska fatta beslut. Det beror på att de flesta av oss lätt blir självsäkra i överkant, vad som kallas ”övertro”, och övertro är en vägande orsak till mänskliga misstag.

Det är också oerhört viktigt att inse betydelsen av kontexter, framför allt när det gäller att minnas saker och ting. Minnet, visar det sig, är i mycket högre grad en rekonstruktion än en ren reproduktion. När vi försöker minnas något – ett ansikte, ett namn, en att-göra-lista – är det bra om vi kan försätta oss i samma tillstånd eller situation som när vi först kom i kontakt med det vi vill minnas. I ett klassiskt experiment fick studenter klä sig i dykardräkt och lära sig en lista med ord under vatten. Andra fick lära sig orden på torra land. Och visst, de som lärde sig i vattnet mindes bättre när de var i vattnet och de som lärde sig på torra land mindes bättre när de var på land (läs mer om experimentet på sidan 116).

Detsamma stämde till och med för inlärning under alkoholpåverkan – de som lärde sig någonting smått lulliga mindes bättre om de testades när de var en aning berusade.

Nu är vi förstås inte så många som gör vår inlärning under vattenytan, och om historien är till någon vägledning kommer ännu färre att lära sig något under alkoholpåverkan (även om många säkert kommer att försöka). Men de underliggande principer som skymtar fram i de här exemplen går att tillämpa i vårt dagliga liv, vilket faktiskt kan berika även de enklaste stunder. Så har man till 21

Misstag_monster och meningar.indd 21

2012-05-24 11.33

exempel kunnat visa att barn minns fantastiskt mycket mer av gårdagens promenad i parken om du låter dem promenera i parken igen (och på så vis återskapar kontexten) än om du frågar dem om promenaden i klassrummet. Prova och se med dina egna barn.

Många av våra misstag bottnar i subtila faktorer som dessa.

Jag har kommit att se dem lite grann som en rent fysisk skavank, ungefär som när knäet går i baklås. Det är en skavank vi kan hantera men aldrig helt eliminera. Går man på ett visst sätt, låser sig knäleden. Går man annorlunda, gör den det inte eller inte lika ofta i alla fall. Det är min förhoppning, när vi nu på de sidor som följer ska diskutera dessa tillkortakommanden, att vi ska kunna lära oss att gå på ett annat sätt. Med en bättre förståelse av det vi gör bra och det vi inte gör fullt lika bra, kanske vi kan göra mer av det förra och mindre av det senare. Som walesarna i St Brides som gick till attack mot barnläkarmottagningen har vi ju allt att vinna på en bättre förståelse av våra egna begränsningar.

22

Misstag_monster och meningar.indd 22

2012-05-24 11.33

K apitel 1

Vi tittar men ser inte alltid

En man kommer in på en bar. Hans namn är Burt Reynolds. Ja, just den Burt Reynolds. Fast det här är tidigt i hans karriär och han är ännu inte så känd – inte heller av killen längst bort i baren, han med det imposanta axelpartiet.

Reynolds slår sig ner två barstolar ifrån och smuttar på en öl med tomatjuice. Så börjar den axelbreda killen helt plötsligt utan orsak att trakassera ett par vid bordet intill. Reynolds säger åt honom att ta det lilla lugna och mannen med axlarna vänder sig mot honom.

Men i stället för att jag ska fördärva en bra historia ska du få höra den från Burt Reynolds själv, som för många år sedan berättade historien i en intervju för Playboy: Jag minns att jag tittade ner och tog spjärn med foten mot mässingsröret längs bardisken så att jag skulle kunna ta ordentlig sats, och sedan flög jag på killen med en ruskig höger rakt mot käken. Det hördes ett otäckt ljud när det small till, och killen liksom bara flög av stolen och landade på rygg vid ingången, en tre, fyra meter bort. Och det var medan han fortfarande liksom flög genom luften som jag såg att han… inte hade några ben.

Och det var senare, när Reynolds lämnade baren, som han fick syn på killens rullstol hopvikt och parkerad i entrén.

Om vi nu talar om misstag är det förstås en ordentlig blunder att klippa till en kille utan ben. Men för våra syften är den mest 23

Misstag_monster och meningar.indd 23

2012-05-24 11.33

intressanta anatomiska detaljen i den här historien inte benen utan ögonen. Fastän Reynolds tittade rakt på den han slog till, såg han inte allt han borde ha sett. På de mänskliga misstagens vidsträckta fält är denna typ av miss så oerhört vanlig att den av forskarna rentav har fått sitt alldeles egna öknamn – ett misstag av typen ”jag tittade men såg inte”. När vi tittar på något eller någon tror vi också att vi ser allt som finns att se. Men det gör vi inte. Vi missar viktiga detaljer, som ben och rullstolar till exempel, och ibland även mycket större saker som dörrar och broar.

Vi ser en bråkdel av allt vi tror oss se För att förstå hur det här hänger ihop måste vi veta lite grann om hur ögat fungerar. Ögat är ingen kamera. Det tar inga ”bilder”.

Och det ser inte allting på en gång. Den del av synfältet som du ser klart och tydligt i varje given stund utgör endast en bråkdel av helheten. På normalt synhåll ser man ungefär en fjärdedel av hela synfältet klart och tydligt. Ögat löser det här problemet genom att hela tiden flacka med blicken, det rör sig och stannar grovt räknat tre gånger i sekunden.

Det man ser medan ögat rör sig beror delvis på vem det är som tittar. Man har till exempel kunnat visa att män ser andra saker än kvinnor. Vid åsynen av en fingerad väskryckning visade sig kvinnor lägga märke till hur kvinnan vars väska rycktes såg ut och hur hon betedde sig. Män, å andra sidan, var mer uppmärksamma på detaljer rörande väskryckaren. Högerhänta personer har ett dokumenterat bättre minne än vänsterhänta för var saker som de sett var placerade. När kometen Hale-Bopp gjorde sin sprakande entré på natthimlen för många år sedan frågade brittiska forskare höger- respektive vänsterhänta personer huruvida de mindes åt vilket håll kometen färdades den första gången de såg den. De högerhänta mindes i signifikant större utsträckning än de vänsterhänta att kometen farit åt vänster. Höger- eller vänsterhänthet är också den starkaste förutsägelsen för människors riktningspreferens. Om man uppmanar människor att svänga i en korsning, åt 24

Misstag_monster och meningar.indd 24

2012-05-24 11.33

vilket håll som helst, tar högerhänta av till höger och vänsterhänta till vänster, i alla fall i USA. Därför rådde upphovsmännen till en av dessa studier att man ”ska titta till vänster om man letar efter den kortaste kön i affärer, på banker och så vidare”.

Expertens stilla öga Det man ser är faktiskt inte bara en funktion av vem man är utan även av vad man är. Forskarna har visat att olika personer kan se samma scen på olika sätt. Säg att du är golfare, till exempel. Eller ännu bättre, säg att du är en golfspelare med lågt handikapp. Du spelar mot din kompis som inte är något vidare. Du har slagit ut och tillryggalagt hela den öppna banan och nu är det dags att putta. Ser du och din kompis den lilla bollen på samma sätt?

Sannolikt inte.

Varför då? Därför att experter och noviser ser saker olika.

En av dessa skillnader är vad man kallar det ”stilla ögat”. Det stilla ögat är den tid det tar att programmera de motoriska handlingsmönstren på rätt sätt. Denna tidsrymd ligger mellan sista ögonkastet på målet och den första ryckningen i nervsystemet.

Forskarna har kunnat påvisa skillnader i stilla ögat mellan expert och novis inom en rad olika idrottsgrenar, från straffskytte i basket till gevärsskytte i olympiska grenar. Det rön man gjort är att experten genomgående har en längre period av det stilla ögat.

Under de allra sista, skälvande sekunderna före putten brukar duktiga golfare stirra stint på bollen mycket längre, utan att skifta fokus mot klubban, hålet eller något annat. Mindre skickliga golfare brukar inte stirra på bollen lika länge och sneglar mycket oftare på klubban. I golf är det så viktigt med överlägsen syn att många av världens främsta spelare, däribland Tiger Woods och minst sju andra vinnare av PGA-touren, har genomgått en ögonlaseroperation för att korrigera synen, vanligen till sju-fem eller bättre. Det betyder att de på sju meters avstånd klart och tydligt kan se sådant som andra med en syn på sju-sju först skulle se klart på fem meters håll. Sportjätten Nike har rentav lanserat en ny puttklubba, kallad IC, som är specialdesignad för att reducera 25

Misstag_monster och meningar.indd 25

2012-05-24 11.33

omslag: jens magnusson omslagsbild: getty images international författarfoto: andrew collings

Cover_Misstagens mönster och mening.indd 1

Misstagens mönster och mening beskriver på ett roligt och medryckande sätt hur vi människor fungerar och inte fungerar i såväl vardagliga situationer som i akuta lägen, med exempel från bland annat neurovetenskap, ekonomi och fotboll.

Joseph T. Hallinan MISSTAGENS MÖNSTER och MENING

JOSEPH T. HALLINAN är journalist och tidigare skribent på Wall Street Journal. Han har tilldelats flertalet journalistiska utmärkelser, däribland Pulitzerpriset i kategorin undersökande reportage och det prestigefylla stipendiet från Nieman Foundation vid Harvard University. Han har även undervisat på en rad högskolor och universitet samt deltagit i flertalet radio- och TV-program. Misstagens mönster och mening är Joseph T. Hallinans andra bok, men den första som kommer ut på svenska.

et är mänskligt att fela. Våra hjärnor förenklar, förskönar och skapar sammanhang som inte alltid finns. Vi reagerar intuitivt och vanemässigt i situationer där vi kanske borde tänka efter. Många misstag sker därför automatiskt, utan vår omedelbara vetskap.

Den här boken handlar om orsakerna till att vi felar.

Här ges också tips på hur vi kan lära oss att uppmärksamma och förstå de psykologiska processer som leder fram till mänskliga misstag – och i och med det kan vi förhoppningsvis lära oss att undvika dem i framtiden.

Joseph T. Hallinan

MISSTAGENS MÖNSTER och MENING

»Faktum är att vi många gånger är oskyldiga till våra fel, i alla fall delvis. Vi dras nämligen alla med vad vi kan kalla för systemfel när det gäller hur vi uppfattar saker och ting, till exempel världen omkring oss, och de här systemfelen får oss att begå diverse misstag.

Högerhänta personer brukar till exempel ta till höger när de kommer in i en byggnad, fastän det inte säkert är den genaste vägen. Och de flesta av oss, antingen vi är höger- eller vänsterhänta, har en överdriven förkärlek för siffran 7 och färgen blå. Vi brukar också bli så påverkade av våra allra första intryck av det ena eller det andra att vi sedan bara motvilligt kan tänka oss att till exempel ändra vårt första svar på en provfråga. Trots att åtskilliga studier har visat att vi skulle tjäna på att göra just det.«

Hur vi ser utan att notera, glömmer bort saker på en sekund och är övertygade om att just vi ligger över genomsnittet

2012-05-15 10:34