kalendern
Best.nr 2171516 ISBN 978-91-87011-45-0
majema.se
9 789187 011450
HEJ! Kalendern hjälper dig att göra ditt bästa av pluggåret 2015-2016. I Kalenderns första del kan du ha koll på varje veckas händelser, läxor och annat ”to-do”. Du får också plats att göra en utvärdering av veckan, punkta ner dina fokus, notera frågor till dina lärare samt ha ordning inför kommande vecka. Dessutom får du omväxlande pepp, pluggtips, tänkvärda citat, användbara ord och små reflektionsfrågor att fundera på. Kalendern + DU = succé såklart!
KALENDERNS FÖRSTA DEL s. 2 kalenderdel vecka för vecka med plats för planering och utvärdering KALENDERNS ANDRA DEL s. 101 intro s. 102 plugga bättre s. 104 förmågor s. 106 koll på varje ämne s. 122 resultatlogg s. 126 bli din egen må-bra-coach s. 128 är det bara jag … s. 130 anteckningssidor
1
v 38
SEPTEMBER 2015
plugga
Mรฅndag
14 Ida
Tisdag
15
Sigrid Siri
Onsdag
16
Dag Daga
Torsdag
17
Hildegard Magnhild
Fredag
18 Orvar
Lรถrdag
19
Sรถndag
20
Fredrika
Elise Lisa
12
fråga lärare:
fokus: . . . . .
inför nästa vecka:
o r d f ör r å d e t DISTRÄ Om man är disträ så är man okoncentrerad och tankspridd – verkar inte lyssna alls.
13
v 13
MARS – APRIL 2016
plugga
Måndag
28
Malkolm Morgan Annandag påsk
Tisdag
29
Jonas Jens
Onsdag
30
Holger Holmfrid
Torsdag
31
Ester
Fredag
1
Harald Hervor
Lördag
2
Söndag
3
Gudmund Ingemund
Ferdinand Nanna
68
fråga lärare:
fokus: . . . . .
hmm...
inför nästa vecka:
reflektera, rangordna och diskutera.
Jag vill ha ett jobb med … mycket fritid hög lön trevliga arbetskamrater roliga arbetsuppgifter stor samhällsnytta
69
v 22
MAJ –JUNI 2016
plugga
Måndag
30
Vera Veronika
Tisdag
31
Petronella Pernilla
Onsdag
1
Gun Gunnel
Torsdag
2
Rutger Roger
Fredag
3
Ingemar Gudmar
Lördag
4
Solbritt Solveig
Söndag
5
Bo
86
fokus:
fråga lärare:
. . . . .
inför nästa vecka:
”In youth we learn; in age we understand.”
/Marie von Ebner-Eschenbach 87
PLUGGA BÄTTRE Har du koll?
(svara på frågorna och bli en superpluggare) Hur ska jag börja? Hur ska jag visa det jag lärt mig? Hur ska jag sedan veta att någon sett det jag lärt mig? Vilket är mitt bästa sätt att lära? Vem eller vilka kan hjälpa mig? Vem eller vad kan hindra mig? Undvik! Vilka dåliga vanor har jag som hindrar mig? Vad kan jag göra för att inte bli störd och distraherad? Vad behöver jag göra för att få struktur? Vad kan jag redan?
Har jag sett något liknande förut? Ungefär hur lång tid kommer det att ta? Vilka misstag gjorde jag sist? Vad är det jag lär mig? Vad har jag tidigare lärt mig i andra ämnen som kan hjälpa mig? Vilka källor och hjälpmedel behöver jag för att kunna utföra min uppgift och lära mig något? Just get started! Once you get going it’s easier to continue …
plugga inför prov • Se till att ha allt du behöver. • Börja plugga i god tid. • Plugga hellre ofta och kortare stunder. • Använd Kalendern och planera din pluggtid. • Sov ordentligt natten innan en viktig uppgift eller ett prov. • Om du är väl förberedd så känner du dig lugnare och mindre stressad.
vid provtillfället • Skumma igenom hela provet så att du har koll. • Försök uppskatta hur mycket tid du behöver. • Läs uppgiften flera gånger så att du är säker på att du förstår. • Håll dig till saken när du svarar. • Gör inget i panik. Ta det lugnt. • Försök att få lite tid över på slutet så att du hinner läsa igenom och komplettera eller ändra det du vill rätta till.
När du får du tillbaka ett prov kan du tänka på att kolla följande: Står det i ditt omdöme vad du kan? Vet du hur du ska få hjälp att utvecklas? Förstår du vad du behöver utveckla? Vet du vad du själv kan göra? 102
Läsa faktatexter
Olika sätt att läsa
När du pluggar inför ett prov eller läxförhör ingår det ofta att läsa text.
Översiktsläsa – är att skumma igenom en text. Det kan du göra när du först vill få ett hum om vad texten handlar om
GÖR SÅ HÄR: Snabbkoll 1. Gör först en snabbkoll av texten så att du får en idé om vad den handlar om. Titta på rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor. Översiktsläs texten i sin helhet. Plugga 2. Dela upp texten och djupläs en bit i taget, gärna flera gånger. 3. Sökläs sedan samma text igen. Plocka nu ut viktiga stödord, som kan hjälpa dig.
Djupläsa – är att läsa lugnt och noggrant med full koncentration. Det ska du göra när du verkligen vill förstå vad texten handlar om och lära dig av den. Sökläsa – är att ha siktet inställt på vissa ord och visst innehåll. Det passar när du letar efter viktig fakta.
Repetera gärna tillsammans med en kompis.
Summera och repetera 4. Gör en tankekarta eller liknande av dina stödord. 5. Berätta för dig själv eller någon annan vad texten handlar om, med egna ord, utifrån dina anteckningar/din tankekarta. 6. Gör egna frågor till texten och svara sedan på dem.
OBS! Tänk på att ha koll på källan när det handlar om faktatexter!
Planera och strukturera för att uppnå bästa resultat! För att nå dit du vill måste du anstränga dig! (Quick-fix finns bara i reklamens värld.) Det är skillnad på att bara göra en läxa och att verkligen lära sig något. 103
SLÖJD Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker
analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp
välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter
tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. ur LGR 11, syfte
Ö MITT F OKUS F R J G VILL: ATT NÅ D IT A
118
SVENSKA Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
söka information från olika källor och värdera dessa. ur LGR 11, syfte
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
ÖR MITT FOKUS F G VILL: A J IT D Å N T T A
119
BLI DIN EGEN Att tänka JAG DUGER är en bra början till att hitta en lämplig balans mellan rörelse, vila, mat, umgänge med kompisar och nöjen. Kroppen är gjord för rörelse. Motion och utevistelse behövs i stort sett varje dag – och det är extra smart att röra på sig ute i naturen, t.ex. promenera, cykla, bada, åka pulka eller skidor. Förutom vardagsmotionen kan du gärna ha några lite tuffare träningar per vecka. Bäst är såklart att hitta någon träningsform som du verkligen gillar och längtar efter. Om du hör till dem som ibland nästan har för mycket träning, tänk då på att träningen inte ska vara för ensidig, och var extra noga med återhämtningen och maten. Om du inte är aktiv i en idrottsförening får du bli bra på att ta ansvar för egna aktiviteter. Du får bli din egen personliga tränare. Du kan t.ex. gå till simhallen, jogga en sväng, hoppa hopprep eller kicka med en boll. Om du rör på dig mycket kan du äta ganska mycket och det är större chans att kroppen får allt den behöver av näring. Barn och ungdomar ska inte banta, men det är inte farligt att hoppa över läsk, chips och godis – tvärtom.
SVETTIGA FAKTA: · Fysisk aktivitet är en nödvändighet för att våra kroppar ska fungera och är tillsammans med en hälsosam kost grundpelarna för en bra hälsa. · Genom att vara fysiskt aktiv får vi positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan i alla åldrar. · Fysisk aktivitet ger också en positiv effekt när det gäller att förebygga sjukdomar. · Barn och ungdomar bör röra på sig dubbelt så mycket som vuxna. Michael Sjöström, forskare i folkhälsa, Karolinska Institutet 126
”MÅ BRA-COACH” NÅGRA ENKLA TIPS: • All träning är bättre än ingen träning alls. • Har du svårt att hinna eller kunna äta den viktiga frukosten? Ta med frukt, • Ta en joggingtur med en kompis. Delad yoghurt och en macka att äta på första glädje är dubbel glädje, peppa varandra. rasten. • Ta en joggingtur helt själv. Låt tankarna • Den gamla regeln med ”lördagsgodis” flyga helt fritt och bli inte förvånad om kan hjälpa dig att hålla nere sockerdu plötsligt ser lösningen på något du intaget – bara godis en dag i veckan funderat på länge. alltså. • Om det blir för mycket tid vid datorn. Ta en paus sträck på dig, res dig och gör några rörelser för armar, axlar och rygg.
• Se till att komma ut på rasten och ta en kort promenad eller liknande.
• Håll lite koll på hur mycket du sitter vid datorn. Varför inte lägga lika mycket tid på motion och utevistelse?
. Använd din fantastiska kropp till det den är g jord för - rörelse!
Förutom att kroppen blir glad och mår bra av rörelse, motion och träning så infinner sig en känsla av att vara nöjd med sig själv. Det ökade självförtroendet känns i hela kroppen och syns till och med på din hållning. Ge dig själv tid för träning och du blir piggare och mår bättre.
Du kommer att orka med både skola och fritid.
127