Pedagogiska trender och metoder
Linn Austli
Hur med natur at t u t f o r s k a o c h i n s p i r e r a s av n at u r e n i f รถ r s k o l a och fรถrskoleklass
40673633_Hur_med_natur_omslag.indd 1
2012-04-16 08.41
Innehållsförteckning
DEL 1 • En fungerande verksamhet
4
utomhus med barn.................................................................................................................................................... 8 Barns tankar om det bästa med naturen pedagogers tankar om det bästa med naturen
13 13
utvecklas med naturen ..................................................................................................................................... 15 Miljöarbete ....................................................................................................................................................................... 18 inflytande och delaktighet
........................................................................................................................
Föräldrakontakt
21 23
Dokumentation .......................................................................................................................................................... 25 exempel ur vardagen – östanskogs förskola
27
Del 2 • Praktiska övningar
31
Arbeta med övningarna ................................................................................................................................. 32 Hur med natur kopplad till Lpfö........................................................................................................... 34 Höst ............................................................................................................................................................................................ 36 Bladsiluetter höstträd kottram Lär känna grankotten Folietavla Frösamling Maskhus
4
37 38 39 40 42 43 44
svampjakt gipsavgjutning av djurspår Älg av fot och händer Förstoring rotfruktstryck Vindsnurra
46 48 50 52 54 56
InnehåLLsFörtecknIng
Hur med natur_inlaga.indd 4
12-04-18 11.42.29
Vinter ........................................................................................................................................................................................ 58 stjärnor Ficklampspromenad Ljuslyktor hjälp fåglarna Vad är fågelfrön? snöflingor
59 62 63 64 67 68
snögubben som smälter, avslappningsövning Vad är snö och is? spåra spårtipspromenad Levande eller död
70 72 75 76 78
Vår ................................................................................................................................................................................................ 80 Myrstacksbesök småkrypsfälla humlebo Imse vimse spindel Insektssafari Vårfåglar
81 82 84 86 88 90
Fågelbo 92 odla i egen kruka 94 Fröet som växer, avslappningsövning 96 knoppar 98 Förmultningsplankan 100 smaka på naturen
102
Sommar .............................................................................................................................................................................. 104 Måla en blomsteräng Bär Blomstervandring Lilla snigel gräsblekning Måla med naturen
105 106 108 110 112 113
Måla med naturpenslar Färgfälla Vad flyter? Vattnets väg Vattenhjul
114 115 116 118 120
Året runt ............................................................................................................................................................................ 122 Berättande bilder naturmemory skattkartan
123 124 126
Allemanspromenad Lyssna och lukta Äventyrsbana i skogen
Del 3 • Småfakta, recept och säkerhet Småfakta
138
..........................................................
Allemansrätten ........................................145 Säkerhet ............................................................146 Klädsel och packning
151
......................
128 132 133
137
Recept ..................................................................155 saltdeg Fusk papier-maché hemmagjort klister Att blanda gips på bra sätt
155 156 157 158
Litteraturtips ................................................159 Övningsregister........................................160
InnehåLLsFörtecknIng
Hur med natur_inlaga.indd 5
5
12-04-18 11.42.29
DEL 1
En fungerande verksamhet
en FungerAnde VerksAMhet
Hur med natur_inlaga.indd 7
7
12-04-18 11.42.41
utomhus med barn Att ströva omkring i naturen tillsammans med barn är en alldeles speciell upplevelse, förutsatt att du låter dig svepas med. Som vuxen måste du komma ner på marken och betrakta omvärlden ur barnets synvinkel. Helt plötsligt passerar du inte mossan utan notis. Du måste ner till mossan och titta på den, känna och lukta på den. Du måste jämföra den med andra mossor och se vad som skiljer dem åt i färg, form och känsla. En mossa är mörkgrön och känns torr och len, en annan mossa är ljusgrön och känns blöt. När du undersöker naturen på det sätt som barn helt naturligt gör, med hjälp av alla sinnen, återupptäcker du mossan. Den känslan är fantastisk! Det handlar om att som pedagog släppa vissa ramar och tankemönster. Ett barn som aldrig lärt känna en mossa eller vet att det är mossa behöver få känna, lukta, titta och se efter vad som finns i och under mossan. Barnet behöver få berätta hur den känns och hur den luktar och behöver få se skillnaden mellan olika mossor. Det exakta namnet på mossan spelar mindre roll i det första, andra och tredje mötet. Du som vuxen måste komma ner på marken och betrakta omvärlden ur barnens synvinkel. Då upptäcker du naturen omkring
8
en FungerAnde VerksAMhet
Hur med natur_inlaga.indd 8
12-04-18 11.42.41
Inflytande och delaktighet En bra grund för inflytande och delaktighet skapar du som pedagog genom att från början visa att barn och föräldrar är viktiga. Genom samtal och kommunikation och att vi lyssnar på varandra lär sig barnen demokratins grunder och vi skapar förtroenden. När alla på förskolan arbetar för ett öppet samtalsklimat kan alla, såväl pedagoger som barn och föräldrar, känna att de vågar säga vad de tycker och tänker. Tänk på att ta kritik som chans till utveckling och förändring av verksamheten, inte som något personligt.
§
”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.” 2.3 Barns inflytande, Lpfö 98, reviderad 2010
en FungerAnde VerksAMhet
Hur med natur_inlaga.indd 21
21
12-04-18 11.42.43
dokumentation Med dokumentationen finns något att faktiskt ”visa upp” och berätta kring. Den underlättar när verksamheten ska beskrivas och när man ska kunna motivera tillvägagångssätt.
§
”Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.” 2.6 Uppföljning, Utvärdering och utveckling, Riktlinjer, Lpfö 98, reviderad 2010
I den nya reviderade läroplanen för förskolan läggs större vikt kring dokumentation. Dokumentation är till stor hjälp för verksamheten och i kontakten med föräldrar och rektorer liksom med nämnder och förvaltningar. Dokumentation handlar inte om att fylla arkiv med
en FungerAnde VerksAMhet
Hur med natur_inlaga.indd 25
25
12-04-18 11.42.43
hur med natur kopplad till Lpfö För att ni lättare ska kunna knyta övningarna i boken till läroplanen finns det bokstavskoder till varje övning. Koderna är även tänkta att underlätta och minska planeringstiden. Som verksam pedagog idag kan man uppleva en press över att verksamheten ska bedrivas efter de styrdokument som i dagsläget gäller. Pressen kan komma från vårdnadshavare, skolledning, skolverk och inte minst från en själv och arbetslaget. Alla barn ska känna trygghet och glädje och verksamheten ska uppmuntra, stötta och ge var och en sina förutsättningar att utvecklas på alla plan. Och för att barn ska kunna utvecklas måste de först och främst känna trygghet och glädje. För att underlätta i er planering och verksamhet, finns under rubriken Mål och syfte i varje övning en eller flera bokstavskoder. Koderna hänvisar till några av mig utvalda mål ur Lpfö 98, reviderad 2010. Här står också vad övningen kan ge barnen i övrigt. Givetvis går det att koppla övningarna till fler delar av läroplanen. På nästa sida ser du de utvalda målen. tIps! Kopiera och förstora gärna målen och använd dem i ditt arbete med boken samt i anslutning till utställningar eller samtal med föräldrar. 34
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 34
12-04-18 11.42.54
§
Förskolan ska sträva efter att varje barn... A
”... utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”
B ”... utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”
G ”... utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”
H ”... utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”
C
I
”... utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”
D ”... utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp”
”... utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängde r, antal, ordning och talbegrepp sam t för mätning, tid och förändring”
J ”... utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang”
E
k
”... utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”
”... utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”
F ”... utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”
L ”... utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa”
Ur Lpfö 98, reviderad 2010, 2.2 utveckling och lärande. Får kopieras inom arbetsgruppen © Linn Austli och gleerups utbildning AB
Hur med natur_inlaga.indd 35
12-04-18 11.42.55
Hรถst
36
prAktIskA รถVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 36
12-04-18 11.42.59
Bladsiluetter MÅL OcH Syfte Mål i Lpfö: B och E s. 35 Barnen lär känna blad och upptäcker dess olikheter och likheter, vilket ger övning i begrepp. gruppen får djupare förståelse för att träd inte bara är träd, utan också aspar, bokar och björkar. Arbetet ger även finmotorisk utveckling.
Plats:
Utom- och inomhus
Material: papper A4 eller A3, flaskfärg eller vattenfärg, penslar, löv tankar till personalen Dessa alster är väldigt fina att använda som omslag på till exempel skrivhäften eller som presentpapper. Till presentpapper behöver ni använda lite tunnare papper än vanliga pappersark. Ritpapper på rulle brukar vara bra. Använd er gärna av Lars Klintings bok Första trädboken, se litteraturtips s. 159, för att artbestämma löven och lära er mer om träden.
Genomförande Låt barnen plocka olika sorters löv som de tycker är fina. Prata gärna om dem och undersök deras olikheter. Försök att ta reda på vilka träd de tillhör och vad träden heter. Ta med dem hem till förskolan och ge varje barn ett papper. Låt dem göra bladsiluetter genom att hålla fast ett löv på pappret med ena handen och måla på det med den andra handen. De ska måla på lövet och utanför det på pappret. När lövet lyfts bort syns bara bladets siluett.
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 37
37
12-04-18 11.43.04
Vinter
58
prAktIskA รถVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 58
12-04-18 11.43.44
Stjärnor MÅL OcH Syfte Mål i Lpfö: B och F s. 35 Barnen får möjlighet att lära sig namnen på några stjärnbilder och får reflektera över stjärnorna. Barnen övar också språk och finmotorik.
Plats:
Utom- och inomhus
Material: saltdeg, s. 155,
pepparkaksmått – stjärnor, gärna i lite olika storlekar, gul eller vit flaskfärg, eventuellt lack, ett nystan fint snöre eller garn, bilder på några stjärnbilder, sagor/berättelser om stjärnbilder, svart A4-papper, vita vaxkritor, stjärnklistermärken
tankar till personalen Gör övningen i två steg med cirka en veckas mellanrum, så att barnen får tid att studera stjärnorna och fundera och reflektera över dem. Om ni vill finns det underlag för att arbeta med stjärnor en tredje gång (Steg 3). December är en lämplig månad för övningen. Då finns störst chans att se stjärnor under förskoletid, på tidiga morgnar och sena eftermiddagar. Dessutom handlar många julsånger om stjärnor och många hänger upp adventsstjärnor i fönstren. Med övningen finns även goda möjligheter att dra paralleller till religion. Eventuellt kan ni göra egen stjärnhimmel i taket med hjälp av självlysande stjärnor (lyser i mörkret), det brukar finnas i leksaksaffärer. I böckerna Rut och Knut tittar ut på tid och rymd klockor och planeter och Nalle Brunos vinter finns lite fakta om och bilder på stjärnor (se litteraturtips s. 159). SVT visade 1981 julkalendern Stjärnhuset som handlade om olika stjärnbilder. Kanske kan ni få tag i denna? Biblioteket kan säkert hjälpa er att hitta böcker med stjärnbildssagor. prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 59
59
12-04-18 11.43.49
Genomförande Steg 1 Dokumentera barnens förkunskaper i ämnet. Vad kan barnen redan och vad vill de veta? Förklara eventuellt vad en stjärna är. Berätta att stjärnorna kan sitta i olika mönster på himlen och att mönstren kallas stjärnbilder. Varje stjärnbild har ett namn. Visa några stjärnbilder och berätta sagorna bakom namnen. Ge i uppdrag att barnen ska titta på stjärnor tillsammans med en förälder eller annan familjemedlem en kväll, så att de nästa vecka kan berätta vad de har sett. Skicka med en lapp hem om uppdraget, se mall s. 61. Om barnen har något hemma som handlar om stjärnor får de gärna ta det med till förskolan. Kanske vill ni avsluta samlingen med att sjunga Blinka lilla stjärna? Låt barnen göra stjärnor i saltdeg med hjälp av pepparkaksmått. (Glöm inte att göra ett hål i dem för upphängning.) Bränn stjärnorna.
Steg 2 Dokumentera vad barnen har upplevt och funderat kring när de tittade på stjärnorna där hemma. Har barnen något med sig hemifrån? Titta på det, prata om det och diskutera med gruppen hur en utställning av sakerna skulle kunna se ut. Visa en ny stjärnbild och berätta sagan om den. Sjung gärna Blinka lilla stjärna som avlutning på samlingen. Ta fram saltdegsstjärnorna från förra gången, vit och/eller gul flaskfärg och penslar åt barnen. När barnen har målat sina stjärnor och stjärnorna har torkat kan de eventuellt lackas. Knyt fast ett fint band eller snöre i varje stjärna. (Ett tips är att fästa en bit frystejp i snöret så barnets namn kan skrivas på denna.) Stjärnorna kan bli fina dekorationer på förskolan tills de tas hem. Kanske vill barnen packa in stjärnorna som julklappar till någon?
60
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 60
12-04-18 11.43.49
Steg 3 Visa barnen bilder på de stjärnbilder som ni har pratat om tidigare. Dokumentera vad barnen minns och vad de har lärt sig ytterligare under veckorna som gått. Låt nu barnen skapa egna stjärnbilder. På svarta A4-papper fäster de klistermärksstjärnor i eget mönster eller som sin favoritstjärnbild. Med den vita kritan drar de sedan streck mellan stjärnorna. Hjälp barnen att ge sin stjärnbild ett namn och om det finns tid kan det vara spännande att hitta på en saga om bilden också. Gör en fin utställning på alla stjärnbilder. Om sagor har skrivits kan de läsas upp för resten av gruppen och eventuellt på ett föräldramöte.
Mall till föräldrabrev om stjärnuppdraget Nedan ser ni ett exempel på hur man kan skriva till föräldrarna när barnen ska skickas på stjärnuppdrag.
Stjärnuppdrag
Just nu arbetar vi med stjärnor och stjärnbilder. Vi vill därför att ditt barn tillsammans med dig/er, en sen eftermiddag eller tidig morgon, går ut och tittar på stjärnhimlen. På samlingen ______-dagen den ______ kommer vi att prata om vad var och en har sett. Därför är det en önskan att ni har tittat på stjärnorna innan dess. Pedagogernas namn ______________________________ Förskolans namn _________________________________
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 61
61
12-04-18 11.43.52
Vรฅr
80
prAktIskA รถVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 80
12-04-18 11.44.25
Myrstacksbesök MÅL OcH Syfte Mål i Lpfö: B s. 35 Barnen lär känna myrorna och får inblick i deras leverne. de får undersöka och utforska samt reflektera och diskutera. eventuellt kan de även utföra mindre experiment.
Plats:
Vid en myrstack
Material: eventuellt luppar tankar till personalen Stackmyror kan bitas, det är absolut inte farligt men kan göra rejält ont. För att inte barnen ska bli rädda och avskräckta är det därför bra med stövlar eller ordentliga skor och långbyxor. Se fakta Myror s. 144.
Genomförande Besök en myrstack och studera myrorna, stacken och området runt omkring. Hur ser myrorna ut? Hur har de byggt sitt hus? Berätta om myrstacken för barnen, hur stor den är och att man absolut inte får förstöra den. Myrorna har sovit i en klump i den nere i marken under hela vintern. Vad äter myrorna? Och vilka djur äter myror? Om det är hål i stacken kan det ha varit något djur där under vintern som försökt hitta myror att äta upp. Någon av er pedagoger kan hålla en hand nära stacken, cirka fem centimeter ifrån den. Låt sedan alla som vill lukta på handen. Myrorna har körtlar på bakkroppen som producerar myrsyra till försvar. Det är detta som luktar på handen. Ni kan testa myrsyran genom att lägga en blå blomma på stacken bland myrorna. Myrsyran förändrar nämligen det blå pigmentet till rött.
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 81
81
12-04-18 11.44.30
Sommar
104
prAktIskA รถVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 104
12-04-18 11.45.06
Måla en blomsteräng MÅL OcH Syfte Mål i Lpfö: C och F s. 35 Barnen får reflektera över gräs och upptäcka att det finns flera nyanser av varje färg. de tränar även sin finmotorik och får utveckla sin skapande förmåga.
Plats:
Inomhus
Material: ljusblå A4 eller A3papper, grön flaskfärg,
flaskfärg för blandning av nyanser, små burkar för färg, penslar i smalare modeller, flaskfärg till fingeravtrycksblommor till exempel röd eller vit
tankar till personalen Låt alla åldrar få arbeta med detta, även de allra minsta. Det är spännande oavsett åldersgrupp.
Genomförande Ge barnen ett ljusblått papper och blanda grön flaskfärg i olika gröna nyanser (ljusgrönt, mörkgrönt, gulgrönt, blågrönt och så vidare). Låt barnen måla gräs på pappret, genom att dra streck med de olika gröna färgerna. När gräset är klart och har torkat någorlunda kan barnen måla blommor i gräset med hjälp av fingeravtryck. De doppar ett finger i taget i valfri färg och trycker blommor i gräset. Välj en annan färg en annan gång. Barnen kan rita en gul åker istället för grönt gräs och i förgrunden måla blommor. Vill barnen fortsätta kan ni välja en blå himmel i flera nyanser eller en himmel som går i röda toner. Då kan fingrarna skapa insekter eller fåglar.
prAktIskA öVnIngAr
Hur med natur_inlaga.indd 105
105
12-04-18 11.45.11
småfakta Här följer korta fakta som kan kopplas till en del av övningarna. Kopiera gärna texterna och använd dem i er verksamhet. Ni kan till exempel sätta upp faktarutor i anslut ning till en utställning eller någon övning som ni valt att visa upp. Ni kan också ge varje barn en kopierad faktatext att sätta in i sin naturbok i samband med en övning.
VäxteR OM VinteRn På vintern faller regnet ofta som snö och vattnet i marken fryser till is. Det innebär att växterna inte längre kan suga vatten och näring ur jorden. Kylan och ljusbristen (dagarna är korta och solen står lågt) gör att växterna inte längre kan växa, vilket gör att växterna går i vila eller dör. Vissa växter som går i vila tappar bladen eftersom de inte kan förse bladen med vatten och näring. Växter som är gröna året runt, eller som har knoppar på grenarna under vintern, lyckas övervintra bland annat med hjälp av socker som sänker fryspunkten. Låga växter skyddas mot kylan av snön som isolerar. En del växter låter blad, grenar och allt annat över jord dö och övervintrar i sina rötter eller lökar nere i jorden. De växter som dör och vissnar bort helt och hållet under vintern sprider många frön på hösten för att på så sätt få arten att överleva. Frön övervintrar utan problem.
138
sMåFAktA, recept och sÄkerhet
Hur med natur_inlaga.indd 138
Får kopieras inom arbetsgruppen © Linn Austli och gleerups utbildning AB
12-04-18 11.46.40
recept Saltdeg Det här behövs ■ ■ ■ ■ ■
4 dl vetemjöl 2 dl salt 2 dl vatten Några droppar matolja En bunke
Gör så här Blanda ingredienserna till en smidig deg. Degen håller sig ett par dagar om den förvaras svalt och inrullad i platsfolie eller i en plastpåse. Lägg färdiga skapelser på en plåt med bakplåtspapper och sätt in i ugnen en timme på 175˚. Måla sedan med vanlig vattenfärg och låt torka några dagar. Därefter kan sakerna lackas så att de håller bättre.
Att tänka på Om skapelserna ska hängas upp måste hål göras i dem innan de bränns. Man kan också placera ett gem som upphängningsanordning innan de läggs i ugnen. Om något ska målas och sedan lackas är det viktigt att färgen torkar ordentligt innan lacken läggs på. Annars är risken stor att föremålet möglar inifrån.
sMåFAktA, recept och sÄkerhet
Hur med natur_inlaga.indd 155
155
12-04-18 11.46.41
Pedagogiska trender och metoder
Hur med natur Att utforska och inspireras av naturen i förskola och förskoleklass Utomhus kan barn göra fantastiska upptäckter i en värld som förändras efter årstid. Barnen får utlopp för sin kreativitet och kan utveckla sitt lärande genom att utforska miljön i samspel med andra barn och vuxna. I Hur med natur finns över 50 inspirerande övningar för barngrupper i förskola och förskoleklass och som inspirerar även de lägre skolåren och i fritidsverksam heten. Varje övning har ett syfte, en materialöversikt och är kopplad till ett eller flera mål i Lpfö98, reviderad 2010. Övningarna kan genomföras på ett enkelt sätt och är strukturerade för att underlätta för dig i din verksamhet. Boken innehåller också tips kring dokumentation och miljöarbete samt små faktarutor att kopiera och visa barn och föräldrar. För att du ska känna dig trygg utomhus med barngruppen får du råd om allt från trafiksäkerhet till hur du ska hantera ormbett. Med boken får du ett stimulerande underlag så att du och din barngrupp på bästa sätt kan arbeta glädjefullt och konstruktivt med och i naturen.
40673633_Hur_med_natur_omslag.indd 2
Linn Austli har arbetat inom både förskola och grundskola i såväl Sverige som Norge samt med utomhuspedagogiska projekt i grundskolan. Hon är även författare till friluftslivsboken Mötesplats i naturen.
Denna symbol garan terar att boken utgår från läroplanens mål och riktlinjer i förskolan. Den hjälper dig att fånga lärandet i leken.
2012-04-16 08.41