9789197661317

Charlotte Palmgren

Under ytan ber채ttelser ur verkliga livet utifr책n ett familjesystemiskt perspektiv

© Charlotte Palmgren Omslag Carolina Palmgren Sättning Adam Kallin, Kalejdoskop Första tryckningen Tryckt hos Kalejdoskop.net Utgiven av Svenska Hellinger Institutet ISBN 978-91-976613-1-7 www.svenskahellingerinstitutet.se

Under ytan

Under ytan finns stora och små Under ytan finns det skratt och gråt Det finns mycket där som händer som vi inte kan förstå, men vi hittar alltid svaren där i botten av oss själva under ytan

Artist Uno Svenningson

Innehåll

Förord Inledning I. Fjorton berättelser

1. Förlorade nycklar hem 2. Jag är inte säker på om jag vill skiljas eller inte.

3. Varför övergav du mig?

4. Dina barn och deras mamma 5. Jag kan inte ha sex med henne.

6. Oförlöst sorg 7. Din mamma var en slampa!

8. Aldrig bra nog 9. Min kvinna 10. Ett hål i marken 11. Jag gjorde allt för henne 12. Du är inte död!

13. Det hemliga språket 14. Levande död

II. Sju deltagares berättelser

1. Att försonas med sin historia och leva här och nu 2. Den ärvda lantgården 3. Morfar 4. Mina aborter 5. Självmord 6. Mina tre bröder och mammas sjukdom 7. Osynligheten

III. Min egen berättelse

Slutord Innehåll Förord............................................................................................................................7 Inledning.....................................................................................................................9 I. Fjorton berättelser Förlorade nycklar hem............................................................................... 17 Jag är inte säker på om jag vill skiljas eller inte............................. 21 Varför övergav du mig?............................................................................. 25 Dina barn och deras mamma................................................................. 29 Jag kan inte ha sex med henne!............................................................. 33 Oförlöst sorg................................................................................................... 35 Din mamma var en slampa!.................................................................... 39 Aldrig bra nog!............................................................................................... 43 Min kvinna...................................................................................................... 47 Ett hål i marken............................................................................................ 51 Jag gjorde allt för henne!........................................................................... 55 Du är inte död!.............................................................................................. 59 Det hemliga språket.................................................................................... 63 Levande död................................................................................................... 67

II. Sju deltagares berättelser Att försonas med sin historia och leva sitt liv här och nu........ 75 Den ärvda lantgården ............................................................................... 79 Morfar................................................................................................................ 85 Mina aborter................................................................................................... 87 Självmord......................................................................................................... 91 Mina tre bröder och mammas sjukdom........................................... 95 Osynligheten.................................................................................................. 99

III. Min egen berättelse............................................................................... 105 Efterord.................................................................................................................. 115

Förord får du ibland en svag känsla av att något gömmer sig bakom en svår livshändelse i familjen som någon just berättar för dig? Det du hör bygger på de tankar och känslor som berättaren har om händelsen. Det är huvudsakligen bara den egna uppfattningen om vad som hände, sällan hela verkligheten. Den är färgad av filter som innehåller personliga övertygelser, bedömningar, åsikter och eget intresse i händelsen. Under ytan i det du hör berättas, på en omedveten nivå, finns också en annan verklighet. Och det är om det som döljer sig under ytan i familjesystem och hur vi kan komma till rätta med själsligt lidande som den här boken handlar om.

Genom berättelser från min verksamhet och med hjälp av metoden Familjekonstellationer får du möjlighet att följa det som sker både ovanför och under ytan. Det är med stor tacksamhet till mina klienter jag på detta vis kan dela med mig av det som hänt i deras familjesystem. Flera av berättelserna är utbroderade av mig, men kärnan kommer från mina klienter och några har valt att själva skriva ner sina berättelser. De har alla gett sitt medgivande till att jag får använda mig av deras arbete tillsammans med mig. Alla namn är utelämnade eller fingerade och inga platser angivna för att behålla anonymiteten.

Med hjälp av bokens berättelser är min förhoppning att du som läsare bättre ska kunna förstå dig själv ur ett familjesystemiskt perspektiv och i bästa fall kunna försonas med din familjehistoria.

7

Förord

Om du inte redan känner till Familjekonstellationer rekommenderar jag att du först läser inledningen för att bättre kunna tillgodogöra dig innehållet i berättelserna. Störst behållning får du genom att läsa en berättelse i taget, lägga ifrån dig boken och låta det du läst sjunka in och kanske beröra dig personligen.

För den som är intresserad av att mer ingående få de grunder beskrivna som Bert Hellingers Familjekonstellationer vilar på rekommenderar jag min första bok “Om du visste hur mycket jag älskar dig!” Kärlekens kraft i familjerelationer.

Till sist en varning!

Slutsatserna i den här boken är inte vetenskapligt bevisade utan vilar helt på observerad grund. Läsaren inbjuds att dela några av de erfarenheter som jag har gjort de senaste femton åren som ledare av mer än tusen Familjekonstellationer. Och jag säger, som Bert Hellinger också uttryckt det: “Det är mitt sätt att arbeta. Det är mina insikter. Se efter själv. Upplev själv. Du är fri att ta för dig av det som visar sig för dig personligen eller verkar passa dina uppfattningar.”

Välkommen! Åkersberga, 12 maj 2014 Charlotte Palmgren Familjesystemisk terapeut Grundare och ledare av Svenska Hellinger Institutet www.svenskahellingerinstitutet.se

8

Inledning titeln på boken anspelar på vad som finns under ytan i familjesystem och som påverkar våra liv omedvetet. Det som märks ovanför ytan, hur en familj ser ut och verkar vara, räcker ofta inte för att i sin helhet förstå det själsliga lidande eller svårigheter någon upplever i sitt liv. Vedertagen psykologisk förståelse är inte alltid tillräcklig för att läka de sår som finns eller förhindra fortsatt lidande.

Med hjälp av Bert Hellingers terapeutiska metod Familjekonstellationer (familjeuppställningar) kan vi söka en lösning på själsligt lidande på en systemisk nivå. Det betyder att en persons problemställning eller angelägenhet sätts i relation till det som har hänt i familjehistorien.

Det har visat sig att obearbetade händelser och känslor i familjesystemet lever vidare och kan få konsekvenser för vårt liv här och nu.

Genom att sceniskt gestalta familjesystemet kan vi få syn på sådant som därför omedvetet binder oss på ett ogynnsamt sätt till det som har hänt. När det blir medvetandegjort får vi möjlighet att lösgöra oss och leva ett mer autentiskt liv.

Familjekonstellationer som metod utgår från att vi inte föds till livet som ett oskrivet blad utan att vi helt omedvetet är bärare av vår familjehistoria, även generationer bakåt. Olösta trauman når vår själs klangbotten och tar sig olika uttryck i vårt liv. Plötslig död, misshandel, våldtäkt, incest, missbruk av olika slag, fysisk och psykisk

9

Inledning

ohälsa, liksom andra genomgripande traumatiska händelser kan få ödesdigra konsekvenser. Inte bara för dem som drabbats utan även för efterlevande, ibland generationer senare.

När till exempel en kvinna är övertygad om att hon varit utsatt för incest som barn kan det visa sig att det i verkligheten var hennes mor som blev det. Det olösta traumat lever kvar i ett för familjen gemensamt minne. Hur kan det vara möjligt?

Den engelska biologen Rupert Sheldrake har påvisat att det finns ett morfogenetiskt minne, ett genom erfarenheter förvärvat minne.

Genom att studera egenskaper hos fåglar har han funnit hur erfarenheter i en generation förs vidare till nästa generation. Till exempel lärde sig fåglar i England att picka hål på folielocket till mjölkflaskorna som ställdes utanför ytterdörren när de levererades. Under andra världskriget, då mörkläggning gällde, var man som en försiktighetsåtgärd tvungen ta in mjölkflaskorna direkt vid leveransen så att de inte lyste vita utanför husen. Efter kriget ställdes mjölkflaskorna åter utanför dörrarna och fåglarna, en generation senare, fortsatte att picka hål på flasklocken.

Idag studerar också många forskare begreppet epigenetik, som handlar om att våra gener interagerar med miljön och de konsekvenser det kan få för människans hälsa. Epigenetiken kan ses som en slags brygga som kan förmedla våra erfarenheter genom vårt DNA till kommande generationer.

Familjekonstellationer är en erfarenhetsbaserad metod för att förstå underliggande dynamiker och söka lösningar på olika problem och frågeställningar och är idag en internationellt etablerad metod.

Metoden har sin grund i bl.a. fenomenologi, strukturell familjeterapi, anknytningsbaserad terapi, psykodrama och lösningsfokuserad terapi.

10

Inledning

Familjekonstellationer bygger på fyra grundläggande principer; allas rätt att höra till, ordning mellan medlemmarna utifrån när man kom in i systemet, balans mellan givande och tagande och att alla bär ansvar för sina egna handlingar och känslor. Det visar sig att ett personligt eller organisatoriskt dilemma nästan alltid, på ett eller annat sätt, har att göra med att någon av dessa grundläggande principer inte respekteras. Oftast är vi helt omedvetna om hur dessa principer påverkar vår vardag. Vi lever därför våra liv i en dynamik människor emellan som vi egentligen inte har någon medveten vetskap om och alltså inte medvetet kan göra något åt.

När det handlar om familjesystem kan det innebära att vi kan vara indragna i andra familjemedlemmars problem och öden över generationer utan att veta om det. Det återverkar ändå på våra känslor, tankar, handlingar och relationer. Som en konsekvens av detta kan vi ha svårigheter att förbättra eller förändra vår egen situation även om det är vad vi försöker och mest av allt önskar.

Idag omfattar metoden mycket mer än bara familjesystem. Begreppet Systemiska Konstellationer bygger på samma principer som Familjekonstellationer som rätten till egen plats, social ordning, balans mellan givande och tagande och ansvar för sina handlingar.

Metoden används av många olika utövare för att avtäcka de dolda dynamiker som finns i alla typer av system, alltifrån vår kropp och vårt psyke till organisationer och den kultur och samhälle vi ingår i som en systemisk del.

Förutom principerna, som kommer från en inneboende systemisk ordning, bygger metoden på att förutsättningslöst studera det som gestaltar sig i sceniska uppställningar av problem och frågeställningar.

11

Inledning

Först då blir de dynamiker synliga som omedvetet påverkar oss och sökande efter en lösning möjlig.

En Familjekonstellation i form av en uppställning, är ett grupparbete som utförs av andra för fråge- eller problemställaren (klienten) oftast okända personer.

Det går till så att klienten i korthet beskriver sitt dilemma och även den lösning man önskar uppnå. Nästa steg är att klienten väljer någon ur gruppen att representera honom eller henne och någon för den eller de familjemedlemmar och andra för klientens problem viktiga personer. Och ibland kan någon eller några även få representera andra aspekter som berörs i konstellationen, t.ex. en resurs, en förmåga, ödet, livet, döden eller annat av vikt för att söka en lösning.

Klienten ställer sedan upp representanterna utifrån sin inre bild hur de står i förhållande till varandra och sätter sig sedan ner och ser på. Nästa steg är att representanterna känner in sina platser. Meningen är att man som representant ska släppa alla tankar på det man hört och helt förlita sig på sina kroppsliga och känslomässiga signaler som kommer utifrån platsen man står på i relation till de andra i uppställningen. Representanterna kan också få följa sina inre impulser som att vilja flytta på sig, sätta eller lägga sig ner på golvet.

Terapeuten observerar vad som händer i konstellationen. Kanske gör han ett antagande om vad som försiggår och kan då testa det genom att flytta eller sätta in en ny representant för någon eller något och fråga representanterna hur det känns på deras platser. Terapeuten kan också ge representanterna meningar att säga för att bekräfta det som syns i uppställningen. Terapeutens antagande bekräftas eller avfärdas utifrån hur representanterna svarar på förändringar och de meningar de får säga.

12

Inledning

Likaså är det viktigt att hela tiden ha kontakt med klienten för att få bekräftat att det som visar sig har bärighet på det klienten känner och vill ha en lösning på. När en lösning blir synlig i uppställningen kan klienten själv få gå in på sin plats och därifrån säga hur det upplevs och kanske även få säga en väl vald mening till någon i uppställningen. Därefter upplöses konstellationen genom att alla representanter avtackas.

Det som här har beskrivits är ett grundförfarande som ofta används för att sätta upp en konstellation. Många variationer finns dock och hänsyn tas till klientens frågeställning för att bestämma vilket sätt som är det bästa för just den situationen. Handlar det om ett personligt trauma är det särskilt viktigt att klienten skyddas från återtraumatisering och att terapeuten har god kunskap om hur han eller hon då ska gå tillväga på säkraste sätt. Även om metoden i sig är enkel behöver den som leder en uppställning ha god kunskap och erfarenhet i förfaringssättet genom utbildning och av att själv ha varit klient och representant.

En Familjekonstellation kan liknas vid ett teaterstycke, men där representanterna utan ett givet manus dramatiserar det som pågår under ytan. Känslor kommer spontant till uttryck, såväl behagliga som obehagliga men likväl förlösande. När en problematik får sin lösning blir inte sällan systemets kärlekskrafter synliga, som när till exempel representanter, som inte alls känner varandra spontant faller i varandras armar.

Klienten kommer med en förutfattad bild av sitt problem eller dilemma och blir ofta förvånad över lösningsbilden. Det är sedan upp till klienten själv vilken bild han eller hon vill ta med sig hem. Den nya bilden är som ett litet frö som behöver vattnas och vårdas för att

13

Inledning

växa sig stark för att kunna överskugga och radera den gamla bilden.

Det kan dröja, men det händer också att en klient får ett kvitto på det som han eller hon önskat ska hända redan efter mycket kort tid.

För många kan det tyckas magiskt att en uppställning, som sällan tar mer än en timme, kan få så genomgripande resultat i en persons liv som många klienter vittnar om.

När vi gör uppställningar på detta sätt aktiveras ett energifält som representanterna rör sig i och som innehåller information om familjesystemet. Detta energifält finns alltid där men är osynligt och bortom vad vi människor medvetet förmår uppfatta med våra sinnen.

När vi uppnår harmoni med detta fält sätts en inre rörelse igång och en förändring blir möjlig. Det kan jämföras med elkraft som osynligt genererar elektrisk energi som får något att hända. Vi behöver inte se den, det fungerar ändå. Till vardags använder vi uttryck som att “få ny energi” eller “känna sig energilös” utan att fundera på varifrån energin kommer, men vi vet när den finns där.

Avsikten med berättelserna i boken är att på bästa möjliga sätt illustrera metoden. Den är egentligen svår att endast beskriva i ord eftersom rörelserna, mimiken och rösten utgör en sådan väsentlig del av uppställningsarbetet.

14

I Fjorton berättelser

1 Berättelserna är hämtade från min praktik, både med enskilda klienter och från uppställningar i workshops. Utifrån den information jag har fått av klienterna har jag broderat ut texten till en hel berättelse. Efter själva berättelsen tar jag upp det som blir synligt under ytan, dvs. hur klientens berättelse förklaras utifrån ett familjesystemiskt perspektiv.

15

16

Förlorade nycklar hem hon smällde igen dörren. Ute var det mörkt och i köksfönstret såg hon sina föräldrar vid bordet. Nej, hon ville verkligen inte längre vara en belastning för dom! En tonåring som hon verkade ju mest vara till besvär! Hon ringde en kompis som lovade henne att få sova över. Imorgon skulle hon höra sig för efter en mer permanent plats att fortsätta bo på. Sina föräldrar önskade hon inte träffa mer, i alla fall inte på mycket länge.

Tjugo år senare står hon i sin frisersalong och tar hand om sina kunder. Många är stamkunder sedan hon började för femton år sedan.

Hon har en egen lägenhet där hon och hennes nu trettonårige son bor.

Hennes föräldrar är båda döda sedan några år. De var redan “gamla” när de fick henne, deras enda barn, som överraskande kom till dem efter ett långt barnlöst äktenskap. Hon mindes att hon ofta skämdes för dem när hon kom i tonåren. De var så gammalmodiga tyckte hon och de oroade sig för minsta sak hon ville göra. Därför var det en lättnad när hon endast sjutton år fick dela lägenhet med en klasskompis som också läste till frisör på gymnasiet. Föräldrarna besökte hon mest pliktskyldigast på storhelger och födelsedagar.

“Förlåt, jag är sen. Jag hittade inte mina nycklar hem.” Hon slog sig andfådd ner i stolen mittemot mig och började strax berätta om sin oro för sin trettonårige son. Igår hade han ilsken slagit igen dörren efter att ha skrikit att om han var till besvär kunde han lika gärna

17

I. Fjorton berättelser

ge sig av direkt. Hon förstod sig inte på honom längre, han var som förbytt. Från att ha varit lugn och förståndig hade han förvandlats till en främling över en natt. Han försvann ut på kvällarna och på helgerna såg hon inte heller mycket av honom. Inte fick hon veta vart han gick eller vad han gjorde och frågade hon snäste han bara. Vad hade hon gjort? Hon var naturligtvis orolig över vad han kunde ta sig för med sina kompisar om kvällarna när de var ute eller att han själv skulle råka illa ut. Visst, hon kunde säkert verka tjatig, men oron var för stark.

Hon drog sig till minnes hur hon själv hade börjat omvärdera sina föräldrar när hon var lika gammal som sin son. Och hur hon hade gett sig iväg hemifrån. Nu först kunde hon bättre sätta sig in i hur hennes föräldrar kände och reagerade. Men nu var det för sent att ge dem det erkännandet. Och hon mindes sin mammas ledsna ansikte varje gång hon skulle gå efter att ha hälsat på dem. Hur det måste ha känts när hon flyttade ut för gott som tonåring. Hon kunde inte föreställa sig att hennes son bara skulle försvinna så!

Efter att ha reflekterat blev hon tyst, blundade och grät stilla.

Spontant lade hon en hand på sitt hjärta och jag bad henne föreställa sig sina föräldrar för sin inre syn. Hon böjde sitt huvud och snyftade när hon påminde sig sina gamla föräldrar. På mitt förslag fick hon säga till dem: “Nu förstår jag” och sedan “Tack”. Efter en stunds tystnad, öppnade hon ögonen och suckade lättad. I samma ögonblick ringde hennes mobil som hon hade glömt stänga av. Det var hennes frisörskollega på salongen och med ett leende sade hon: “Nu har jag fått tillbaks mina nycklar hem!”.

18

I. Fjorton berättelser

Under ytan Ligger det kanske något i bibelns ord “Hedra din fader och din moder och det må gå dig väl i livet”? Bert Hellinger uttrycker det så “Att hedra sina föräldrar är att tacka dem för livet, för att de stått i livets tjänst”. När vi gör det, förtydligar han, öppnas vårt hjärta för livet och för allt det som skänkts oss genom våra föräldrar och av dem. Vi får då kraft att bättre kunna möta livets utmaningar, som vi till exempel möter när vi själva får barn, som i fallet ovan.

Kanske har våra föräldrar försummat oss som barn, varit missbrukare eller våldsamma eller haft psykiska problem som försvårat vår uppväxt. Att då kunna hedra och tacka dem för vårt liv kan kännas mycket svårt. Det kräver att vi ger upp vår förhoppning om att livet hade kunnat vara annorlunda, att våra föräldrar skulle ha varit annorlunda, mer kärleksfulla och förstående. Men vad är vår önskan om att allt skulle ha varit annorlunda om inte en illusion? I verkligheten kan vi aldrig få några andra föräldrar eller en annan uppväxt än den vi hade. Vilken mening ger oss mer kraft i livet: “På grund av min svåra uppväxt så lider jag” eller “Tack vare min svåra uppväxt har jag lärt mig att bättre ta vara på det liv jag har och göra något gott av det, till glädje för mig och för andra.”? Svaret är givet när vi ser och hör om människor som mot alla odds har gjort något bra av sin svåra uppväxt.

19

20

Jag är inte säker på om jag vill skiljas eller inte de sitter ute i trädgården till stugan de hyrt för två veckors sommarsemester. Syrsorna spelar, några myggor surrar runt dem, de två barnen har precis somnat. Hammocken rör sig lite när kvinnan vänder sig mot sin man och suckar. Hur ska hon våga ta upp frågan om att kanske skiljas? Inte så lätt, allra minst som hon själv känner sig ambivalent. Vill hon verkligen skiljas? Och vad skulle anledningen i så fall vara? Hennes man, som hon nu varit gift med i tio år, har ju inte gjort något som skulle kunna vara skäl nog för en skilsmässa. Visst, deras samliv var väl inte längre precis passionerat, men hon förstod att det också hängde på henne om de skulle ha kul i sängen. Så tänkte hon när hon såg på sin man som satt och smuttade på det svala vita vinet de tagit med ut.

Sommarkvällen var ljummen och semestern, som varit bra på många sätt, närmade sig sitt slut. Skulle deras gemensamma liv också göra det, ta slut? Hon suckade en gång till, tog mod till sig och sa: “Du, jag har funderat på en sak.” Han såg på henne och log. “Ja?” “Efter vi fick Anders för två år sedan så är jag inte längre säker på om jag verkligen vill leva ihop.” Hans leende försvann och han såg nu både chockad och oförstående på henne. “Vadå? Inte leva ihop? Vad menar du egentligen? Har jag gjort något eller har du träffat någon annan?” Hon skrattade till lite generat. “Nej du, någon annan har jag inte träffat. Men jag känner en sorts rastlöshet när jag tänker på att vi

21

I. Fjorton berättelser

ska fortsätta vara tillsammans, ja kanske för alltid.” Nu såg han mindre oroad ut och något lättad. “Du kanske har en sån där mittlivskris som man pratar om. Kanske vore det bra om du pratade med någon?”

“Jag skulle nog i så fall vilja gå till en familjerådgivare, kanske hon kan förstå vad som händer med mig, ja med oss.” “Visst, jag har inget att dölja så fixa det du, så följer jag med.” Han var alltid så snäll, tänkte hon och tog hans hand försiktigt. “Är du inte arg på mig då” frågade hon. “Varför skulle jag vara det. Men lite oroad är jag förstås, jag vill ju inte skiljas!”

Under ytan Vid besöket hos mig framkom det att kvinnans föräldrar hade skilt sig när hon själv var två år och att mamman senare uttryckt att hon varit ambivalent till att skilja sig. Hon blev nu med ens medveten om att hennes egen ambivalens, med en son som också var två år, kunde vara en kopia av mammans ambivalens! Jag bad henne då att föreställa sig sin mamma för sin inre syn och säga till henne: “Jag har ofta hört att du var ambivalent om att skiljas från min far.” Och sen fick hon tillägga: “Jag lämnar nu din ambivalens hos dig. Och vad som varit mellan dig och min far får ni själva ta hand om.” När hon sedan vände sig om till sin man förändrades hennes ansiktsuttryck, något förvånad och tårögd såg hon på honom. Hon behövde inte längre blanda ihop sina föräldrars relation med sin egen unika relation med sin man.

Ambivalensen försvann och de är fortfarande gifta.

När det gäller parrelationer tänker vi sällan på hur starkt inflytandet verkligen är från ursprungsfamiljen, särskilt när det gäller dolda dynamiker som finns under ytan och som vi påverkas av. Mycken osämja

22

I. Fjorton berättelser

mellan partners har att göra med ouppklarade händelser och känslor i ursprungsfamiljen.

I uppställningar med Familjekonstellationer har det visat sig vara inte helt ovanligt att någon omedvetet upprepar något som hänt eller känts i familjesystemet. Ouppklarade känslor som inte tagits hand om av en tidigare familjemedlem ligger energimässigt kvar i systemet och kan därför omedvetet övertas av en senare familjemedlem. Som i detta fall där dottern “tagit över” sin mammas ambivalens att skilja sig. Och på så vis drabbar det hennes relation till sin man.

Kärleken i parrelationer frodas bäst när vi har frid med våra föräldrar och det som hänt i familjen bakåt i tiden. När vi träffar en partner hoppas vi, mer eller mindre medvetet, att vi ska få våra oinfriade behov från barndomen uppfyllda. Besvikelsen brukar sällan vänta på sig när vi märker att vår partner inte tillmötesgår våra behov på det sätt vi önskar. Istället behöver vi ta hand om det själva, t.ex. genom att gå i terapi eller vända oss till en familjerådgivare. Metoden med Familjekonstellationer är ett kraftfullt sätt att hjälpa par att se klarare och kunna urskilja vad som hör hemma i relationen och i ursprungsfamiljen.

23

24