Page 1

Makroekonomi

......................................................................................................................

Teori, politik och institutioner Klas Fregert & Lars Jonung

Femte upplagan


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6841 ISBN 978-91-44-12538-1 Upplaga 5:1 © Författarna och Studentlitteratur 2003, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Interak, Poland 2018


3

INNEHÅLL

Porträtt och rutor  15 Förord till femte upplagan  17 Inledning 19 1 Vad är makroekonomi?  25

Vad studerar makroekonomen?  26 Makropolitik 29 Fem aktuella makrofrågor  31 Avslutning 37 Lästips 37 Del I  Grundläggande begrepp 2 Makroekonomens verktyg: data och modeller  41

Modeller 42 Data 45 Modell och data: Att mäta och testa ekonomiska samband  46 Linjär regression – finns det ett orsakssamband mellan x och y? 46 Avslutning 49 Lästips 50 Nättips 50 3 Nationalräkenskaperna  51

Att räkna ut BNP i kronor under ett år  52 Inkomst- och utgiftsmetoderna  52 Försörjningsbalansen 55 Produktionsmetoden 55 Att jämföra BNP över tiden  56 Att jämföra BNP mellan länder  58 Från BNP till disponibel nationalinkomst   62

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


4 

I n ne h å l l

Mäter BNP per capita levnadsstandard?  65 Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden  65 Fritiden 66 Externa effekter  66 Ändliga resurser  66 Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn  67 Inkomstfördelning 67 Icke-materiella levnadsbetingelser  67 Alternativa indikatorer på levnadsstandard  68 Avslutning 71 Lästips 71 Nättips 72 4 Finansräkenskaperna och betalningsbalansen  73

Sparande 74 Förmögenhet och skuld  76 Hävstångseffekten 79 Värdering av tillgångar enligt nuvärdesprincipen  81 Nationens sparande och bytesbalansen  83 Nationalförmögenheten   85 Betalningsbalansen 86 Avslutning 90 Nättips   90 5 Finanssektorn – marknader, banker och pengar  91

Finanssektorns uppgifter och betydelse  92 Marknader och mellanhänder: två sätt att lösa fyra överföringsproblem  93 Direkt överföring: finansiella marknader  94 Indirekt överföring: finansiella mellanhänder  96 Banker och pengar  97 Banker som kreditförmedlare: exemplet lånebanken  97 Pengar 100 Banker som betalningsförmedlare: exemplet växelbanken  101 Moderna banker  103 Två risker med moderna banker och statens ansvar   106 Reglering av banker  109 Avslutning 112 Lästips 113

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  5

6 Arbetslöshet och inflation  115

Tre centrala relativmått för arbetsmarknaden  116 Arbetslöshetens kostnader och vinster  120 Att mäta inflationen  121 Inflationens omfördelningseffekter  124 Låntagare och långivare  125 Arbetstagare och arbetsgivare  126 Skattebetalare och skattemottagare  127 Inflationens kostnader  128 Avslutning 129 Lästips 130 Nättips 130 7 Makroteorins framväxt – en översikt  131

Varför studera makroteorins historia?  132 Den klassiska kvantitetsteorin  135 Den keynesianska teorin  136 Den keynesianska revolutionen under 1930-talet  136 Phillipskurvan 140 Stockholmsskolan 141 Den moderna kvantitetsteorin  145 Den rationella förväntningsteorin – den nyklassiska skolan  148 Finanskrisen och makroteorin  151 Avslutning 153 Lästips 154 Nättips 154 Del II  Den långa sikten 8 Tillväxtteori  157

Tillväxten i BNP per capita de senaste två tusen åren  158 Tillväxtbokföring: Tillväxtens direkta orsaker  161 Den neoklassiska tillväxtteorin: Teknisk utveckling och kapitalackumulation  164 Engångsförändringar i steady state  170 Varaktig tillväxt: Kontinuerlig förändring av steady state genom teknisk utveckling   172

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


6 

I n ne h å l l

Teorin om endogen tillväxt: Vad bestämmer teknisk utveckling?  172 Uppkomst av ny kunskap  173 Spridning av kunskap  175 Policyslutsatser 175 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Den institutionella teorin 176 Avslutning 181 Lästips 181 Nättips 182 9 Sveriges tillväxt  183

Sveriges tillväxt 1830–1914  184 Sveriges tillväxt sedan 1995  187 Direkta orsaker  187 Bakomliggande orsaker  189 Sveriges framtida tillväxt   190 Globaliseringen 190 En åldrande befolkning  194 Den globala uppvärmningen   196 Avslutning 196 Lästips 197 Nättips 197 10 Jämviktsarbetslöshet  199

Flöden och bestånd på arbetsmarknaden  200 Jämviktsarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet  202 Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer  203 Strukturarbetslöshet 204 Friktionsarbetslöshet 204 Klassisk arbetslöshet  205 Persistens- och hysteresis-mekanismer   209 Jämviktsarbetslösheten och Beveridgekurvan i Sverige  209 Avslutning 213 Lästips   214

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  7

11 Arbetsmarknadspolitik  215

Rehn–Meidner-modellen 216 Passiv arbetsmarknadspolitik  218 Aktiv arbetsmarknadspolitik  221 Avslutning 223 Lästips 224 12 Pengar, prisnivå och växelkurs på lång sikt  225

Från metallmyntfot till pappersmyntfot  226 Centralbanken och penningmängden  229 Den klassiska kvantitetsteorin  234 Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser  239 Hur Sverige upptäckte penningpolitiken – frihetstidens erfarenheter 246 Avslutning 250 Lästips 251 Nättips 251 Del III  Den korta sikten 13 Konjunkturen  255

Att mäta konjunkturens längd och djup  256 Samvariation mellan variabler under konjunkturförloppet  258 Samvariation mellan konjunkturen i olika länder  259 Hur uppstår konjunkturcykler?  260 Avslutning 262 14 Den keynesianska modellen  263

Den keynesianska modellen – en översikt  264 Bestämning av den aggregerade efterfrågan   266 Konsumtionsefterfrågan 266 Investeringsefterfrågan 269 Den offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan  270 Exportefterfrågan 271 Importefterfrågan 272 Nettoexportefterfrågan 273 Aggregerad efterfrågan  273 Jämvikt 276 Avslutning 279

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


8 

I n ne h å l l

15 Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen  281

Multiplikatoranalysen 282 Finanspolitik som stabiliseringspolitiskt medel  286 Förändringar i lånefinansierade offentliga konsumtions- och investeringsutgifter   287 Förändringar i skattesatsen och inkomstberoende transfereringar  288 Förändringar i totala skatteintäkter  288 Förändringar i skattefinansierade offentliga utgifter  289 Förändringar i inkomstoberoende transfereringar  289 Automatiska stabilisatorer  290 Intern och extern balans   291 Devalvering 292 Keynes analys av konjunkturcykeln  293 Avslutning 296 16 Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin  297

Penningmarknaden 298 Räntans bestämning  301 IS-LM-modellen 302 IS-kurvan 303 LM-kurvan 304 Jämvikt på varu- och penningmarknaden  306 Penningpolitik 307 Finanspolitik 308 Valutamarknaden 309 Mundell–Fleming-modellen 314 IS-LM-FE-diagrammet 315 Penningpolitik under fast växelkurs  315 Penningpolitik under rörlig växelkurs  318 Finanspolitik under fast växelkurs  319 Finanspolitik under rörlig växelkurs  320 Effekten av störningar under fast och rörlig växelkurs  322 Den stora öppna ekonomin  324 Avslutning 324

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  9

17 Från kort till medelfristig sikt – den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen  327

Den medelfristiga utbudsfunktionen  328 Den kortsiktiga utbudsfunktionen  329 Den aggregerade efterfrågefunktionen  331 AD(P)-kurvan under fast växelkurs  332 AD(P)-kurvan under rörlig växelkurs  334 Efterfrågestörningar 335 Efterfrågestörningar och ekonomisk politik  336 Utbudsstörningar 338 Utbudsstörningar och ekonomisk politik  340 Konjunkturcykeln 341 Avslutning 341 18 Inflation och arbetslöshet – Phillipskurvan  343

Empiri 344 Den ursprungliga Phillipskurvan 1912–56  344 Den försvinnande Phillipskurvan 1969–2013  344 Teori 348 Den medelfristiga Phillipskurvan  349 Den kortsiktiga Phillipskurvan  351 Utbudsstörningar 352 Övergången från kort till medelfristig sikt – inflations­ förväntningarnas roll  353 Desinflation under adaptiva och rationella förväntningar  359 Avslutning 360 19 Konjunkturprognoser  363

Vem gör prognoser?  364 Att göra prognoser  365 Att prognostisera vändpunkter  366 BNP-prognoser 369 Arbetslöshetsprognoser 369 Inflationsprognoser 369 Att utvärdera prognoser   371 Avslutning 372 Lästips 374 Nättips 374

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


10 

I nn e h å l l

Del IV  Stabiliseringspolitiken 20 Hur bör stabiliseringspolitiken utformas?  377

Diskretion, fasta regler och återkopplingsregler  378 Bör stabiliseringspolitiken vara diskretionär eller följa en regel?  379 Bör regeln vara fast eller återkopplande?  383 Avslutning 390 21 Stabiliseringspolitiken i Sverige – institutioner, mål och medel  393

Den institutionella ramen – spelare och regler  394 Mål 397 Penningpolitiken 398 Finanspolitiken 399 Medel 402 Penningpolitiken 402 Finanspolitiken 407 Avslutning 409 Lästips 409 Nättips 410 22 Det internationella växelkurssystemet  411

Valet av växelkurssystem  412 Fullständigt fast växelkurs  412 Fast men justerbar växelkurs  414 Rörlig växelkurs  415 Vilket växelkurssystem är bäst?  415 Det internationella växelkurssystemets utveckling  416 Den klassiska guldmyntfoten  417 Första världskrigets pappersmyntfot  418 Mellankrigstidens guldmyntfot  419 Andra världskrigets pappersmyntfot  420 Bretton Woods-systemet  420 Rörliga växelkurser 1973–2018  422 Vägen till EMU och euron  423 Det makroekonomiska utfallet under olika växelkurssystem  425 Finanspolitiken 427 Penningpolitiken 428 Inflationen 429 ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  11

Den långa räntan  430 Växelkursutvecklingen 431 Ekonomisk tillväxt  431 Växelkursregimers hållbarhet  432 Lärdomar från det internationella växelkurssystemets historia 433 Avslutning 434 Lästips 435 23 Stabiliseringspolitikens framväxt i Sverige  437

Sveriges växelkurssystem 1873–2014  438 Stabiliseringspolitikens framväxt  439 Den klassiska guldmyntfoten 1873–1914  440 Första världskriget och återgången till guldet 1914–1922  443 Mellankrigstidens guldmyntfot och 1930-talets depression  444 Andra världskriget och regleringsekonomin 1939–1951  445 Bretton Woods-systemet och den styrda ekonomin 1951–1973  446 Oljeprischockerna (OPEC I och II)  447 Inflationsmålspolitiken från 1993   453 Stabiliseringspolitiken som en läroprocess  454 Avslutning 458 Lästips 459 Nättips 460 24 Den politiska konjunkturcykeln i Sverige  461

Det ekonomisk-politiska kretsloppet  462 Konjunkturens inflytande på väljarna  464 Regeringens inflytande på konjunkturen  468 Teorin för valcykeln  468 Finns den politiska konjunkturcykeln?  472 Avslutning 475 Lästips 476 25 EMU, euron och Sverige  477

EMU:s framväxt  478 För- och nackdelar med en valutaunion  484 Fördelar med en valutaunion  484 Nackdelar med en valutaunion  485 ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


12 

I nn e h å l l

Teorin för optimala valutaområden  486 Landspecifika kriterier  487 Unionspecifika kriterier  488 Hur ser det optimala valutaområdet ut för Sverige?  488 Kritiken av teorin för optimala valutaområden  491 Valet mellan kronan och euron  494 Folkomröstningen om euron 2003  496 Euron före krisen  499 Eurokrisen 502 Euron efter krisen  506 Avslutning 508 Lästips 509 Nättips 509 26 Finansiella kriser  511

Det generella krismönstret  512 Teorin för finansiella kriser  512 Den empiriska bilden  518 Den svenska 90-talskrisen  521 Uppgångsfasen 1985–1990  522 Nedgångsfasen 1990–1993  524 Lärdomar från 1990-talskrisen   532 De internationella finanskriserna  534 Den globala finanskrisen 2008  535 Krisens anatomi  535 Krishanteringen 539 Medel för finansiell stabilitet  540 Avslutning 544 Lästips 545 27 Framtidens stabiliseringspolitik och den finansiella revolutionen  547

Den finansiella revolutionen  548 Medlen för stabiliseringspolitiken  552 Medlen för penningpolitiken  552 Medlen för finanspolitiken  553 Målen för stabiliseringspolitiken  555 Inflationen i framtiden  555 Arbetslösheten i framtiden  556

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  13

Tillväxten i framtiden  556 Finansiell stabilitet i framtiden  557 Den finansiella marknaden och det politiska systemet  557 Den finansiella marknaden som signalsystem  558 Den finansiella marknaden och demokratin  559 Kommer finansmarknaderna att återregleras efter krisen?  560 De globala obalanserna  562 Mot en ny global kris?  565 Eller mot en ny guldålder?  566 Avslutning 567 Lästips 568 Nättips 568 Appendix

Appendix 1 – Relativa förändringar  571 Definition 571 Relativ förändring av en produkt  571 Relativ förändring av en kvot  571 Relativ förändring av en summa  572 Relativ förändring av uttryck med exponent  572 Uttryck med produkt och kvot  573 Appendix 2 – Makroekonomiska omvandlingar  575 Absoluta förändringar mellan tidpunkter  575 Relativa förändringar mellan tidpunkter  575 Indexberäkning 576 Deflatering 576 Kedjning 577 Kvoter och andelar  578 Per capita-tal  579 Omvandling av belopp till gemensam valuta  579 Logaritmering 580 Trendberäkning och långsiktiga prognoser  582 Person- och sakregister  585

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


15

PORTRÄTT OCH RUTOR

PORTRÄT T

Bertil Ohlin  142 Karin Kock  143 Gustav Cassel  240 Eli F. Heckscher  246 John Maynard Keynes  265 Knut Wicksell  387 Dag Hammarskjöld  401 Assar Lindbeck  473 RUTOR

5.1 5.2

CSN som humankapitalbank  92 Uppkomsten av ett bankväsende under 1800-talet – sparbanker, hypoteksbanker, enskilda banker och affärsbanker  107 5.3 Kapitaltäckningskrav. Ett exempel  110 7.1 Arbetslösheten under mellankrigstiden  138 7.2 Stockholmsskolan – varför fick den inte ett internationellt genombrott? 144 7.3 Keynesianismen och den svenska modellen  149 7.4 Nobelpriset i ekonomi  150 7.5 Korridoren och dagens finanskris  152 8.1 Ojämlikhet och tillväxt  162 12.1 Bitcoin – en ny era i penningväsendets historia?  228 12.2 Amsterdambanken, Palmstruchska banken och Riksens Ständers Bank – pionjärer inom kredit- och penningväsendet  244 12.3 Seignorage och inflationsskatt  248 13.1 Långa vågor  260 14.1 Uträkning av jämviktsinkomsten  278 15.1 Härledning av multiplikatorn  284 15.2 Multiplikatorprocessen som geometrisk serie  286

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


16 

Por t r ät t o c h r uto r

15.3 16.1 16.2 16.3 17.1 17.2 18.1 20.1 20.2 21.1 21.2

22.1 22.2 22.3 23.1 23.2 24.1 25.1 25.2 25.3 26.1

Idiotstoppet och de förlorade åren 1970–73 – valutaregleringen som en restriktion på den ekonomiska politiken  294 Ränteparitet med deprecieringsförväntningar och riskpremie 312 Hur fungerar finanspolitiken i Sverige?  321 Negativ ränta – en ny företeelse i penningpolitiken  323 Nominell lönestelhet i Sverige under 1990-talet  337 Sekulär stagnation  340 Längd på svenska kollektivavtal 1908–2013  354 Förväntningar och finanspolitik – ricardiansk ekvivalens  385 Knut Wicksells kumulativa process och norm  388 Varför är inflationsmålet två procent och inte noll procent?  400 Hur Riksbanken påverkar de långa marknadsräntorna genom reporäntebanan – förväntningshypotesen om korta och långa räntor  404 Sedelfonder 416 Det makroekonomiska trilemmat för Sverige  424 Guldmyntfoten som lösning på tidskonsistensproblemet  434 De svenska devalveringscyklerna  450 Statsskuldsekvationen 452 Den stabiliseringspolitiska retoriken – konsten att skapa optimism  474 Euroområdet 479 Stabilitets- och tillväxtpakten  480 Vägen till euron 1957–2017  482 Effekten av ränteändringar på priset på obligationer och aktier  526

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Nationalräkenskaperna

Bruttonationalprodukten, BNP, som mäter värdet av nationens produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod, är det viktigaste måttet på den ekonomiska aktiviteten. Bakom konstruktionen av BNP och andra närliggande mått, såsom BNP per capita och bruttonationalinkomsten, BNI, ligger ett omfattande statistiskt arbete som sammanfattas i de så kallade nationalräkenskaperna. Nationalräkenskaperna utgör underlag för prognoser och bedömningar av vilka stabiliseringspolitiska åtgärder som bör vidtas. Sveriges medlemsavgift till EU och den svenska u-landshjälpen beräknas som en viss andel av BNI och kriterierna för medlemskap i den europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU) baseras bl.a. på maximivärden för statsskuld och budgetunderskott mätt som en andel av BNP. Måttet BNP per capita används för att göra jämförelser över tiden och mellan länder, d.v.s. jämförelser enligt: • tidsserieperspektivet, med vilket vi studerar hur mycket rikare eller fattigare ett land är i dag än under tidigare perioder • tvärsnittsperspektivet, med vilket vi studerar hur mycket rikare eller fattigare ett land är än andra länder Syftet med detta kapitel är tvåfaldigt. För det första ska vi med hjälp av nationalräkenskaperna ge en översiktsbild av samhällsekonomins olika sektorer och penningflöden, för att vi på så sätt sedan lättare ska kunna tillgodogöra oss teorin för vad som bestämmer BNP:s storlek. För det andra ska vi värdera tillförlitligheten av BNP-jämförelser enligt tidsserieoch tvärsnittsperspektivet.

3


52 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

Att räkna ut BNP i kronor under ett år Vi ska i detta avsnitt visa hur värdet i kronor av den samlade produktionen av varor och tjänster för slutlig användning under en viss period (kvartal eller år), d.v.s. bruttonationalprodukten, BNP (Gross Domestic Product, GDP), räknas ut. BNP kan räknas ut med tre olika metoder: • Produktionsmetoden. BNP är summan av förädlingsvärden. • Inkomstmetoden. BNP är summan av arbets- och kapitalinkomster. • Utgiftsmetoden. BNP är summan av utgifter för nya varor och tjänster

som går till slutlig användning minus importutgifter.

Varför räcker det inte med en metod om alla ger samma resultat? Det finns två skäl. För det första har de ansvariga för den officiella statistiken endast tillgång till ofullständiga uppgifter, vilket gör att en metod inte är tillräcklig. För det andra hjälper de olika metoderna oss att förstå hur de samhällsekonomiska inkomst- och utgiftsflödena är sammankopplade. INKOMST- OCH UTGIFTSMETODERNA

Vi börjar med inkomst- och utgiftsmetoderna med hjälp av figur 3.1 som visar inkomst- och utgiftsflöden i en ekonomi med endast hushåll och företag. Vi antar att alla produktionsfaktorer ägs av hushållen. Det betyder inte att vi bortser från så kallat institutionellt ägande, eftersom kapitalet ytterst tillhör hushållen i dessas roll som exempelvis aktieägare och fondägare. Hushållen ställer kapital och arbetskraft till förfogande för företagen, där produktionen av varor och tjänster sker, och får ersättning för dessa i form av faktorinkomster, d.v.s. kapital- och arbetsinkomster.

Inkomster (Y)

Figur 3.1  Det cirkulära flödet. Det inre flödet består av varor och tjänster som byts mellan hushåll och företag. Det yttre flödet är ett penningflöde av utgifter från hushållen till företagen och inkomster från företagen till hushållen.

Hushåll Varor tjänster

Faktortjänster Faktormarknad

Varumarknad

Företag

Konsumtionsutgifter (C)

Monetärt flöde Realt flöde

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  53

Vi ska nu visa att det totala inkomstflödet ut från företagen måste vara lika stort som värdet av allt det som produceras, vilket i sin tur måste motsvara utgiftsflödet från hushållen in i företagen. Inkomstströmmen, vars storlek vi benämner Y, är ett penningflöde från företagen till hushållen. Det motsvaras av ett realt flöde av faktortjänster (ett visst antal arbetstimmar och ett visst antal timmars förfogande över kapital) som går i motsatt riktning från hushållen till företagen. Utgiftsströmmen är ett penningflöde från hushållen till företagen som motsvaras av ett realt flöde av varor och tjänster från företagen som går i motsatt riktning. Att utgiftsflödet in i företagen måste vara lika stort som inkomstflödet ut ur företagen och att detta flöde är lika med BNP stämmer om vi iakttar följande principer: • Endast utgiftsflöden för nya varor inkluderas i uträkningen.

Annars skulle även varor som inte producerats under perioden räknas in i BNP. • Endast flöden för varor och tjänster som går till slutlig användning inkluderas i uträkningen. Om utgiften för insatsvaror inkluderades i uträkningen skulle vi göra oss skyldiga till dubbelräkning. Således räknas utgiften för en ny bil in bland utgifterna, men inte till exempel bilproducentens utgifter för insatsvaror såsom däck. • Osålda varor, s.k. lagerinvesteringar, räknas som en utgift. Annars skulle vi felaktigt bortse från värdet på osålda varor som producerats under året. Vi betraktar det som om företaget köpte den osålda produkten av sig själv. • Vi subtraherar alla utgifter för import, för att inte räkna in utländsk produktion. • Alla inkomster delas ut från företaget. Vinst som ackumuleras i företaget räknas som inkomst till hushållen även om de faktiskt inte fått ut den. Låt oss med hjälp av ett exempel visa att utgifterna precis motsvarar värdet av det som produceras och att detta värde i sin tur genererar exakt lika mycket inkomster till hushållen. Antag att nationens produktion utgörs av en enda vara som produceras i ett företag. Värdet av produktionen är en miljon kronor, vilket innebär att BNP uppgår till en miljon kronor. Antag att företaget säljer varor för 900 000 som därmed utgör utgifter för köparna. Av detta följer att lagerökningen är lika med 100 000. Summan av köparnas utgifter och den hypotetiska utgiften för lagerökningen är alltså en miljon kronor, d.v.s. lika med värdet av BNP. Antag att 600 000 av de 900 000 som faktiskt flyter in till företaget används till löner, och att 300 000 går direkt till utdelning till ägarna. Lagerökningen gör att företaget nu har 100 000 mer i tillgångar och därmed också är värt 100 000 mer. Detta registreras som en inkomst till ägarna även om dessa inte tar

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


54 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

BNP-IDENTITETEN

BNP = Y = C + I + IL + G+ NX

ut ökningen i pengar utan låter den ligga kvar i form av lager. Summan av de inkomster som genereras i företaget är alltså en miljon kronor, d.v.s. lika med värdet av produktionen. Låt oss nu precisera innehållet i BNP genom att dela upp utgiftsströmmarna efter karaktären på varorna och tjänsterna. Vi antar att all produktion finns i företagssektorn, vilken alltså även inkluderar offentligt ägda produktionsanläggningar såsom skolor och sjukhus. Företagen producerar fem olika typer av varor och tjänster vilka köps av fyra olika aktörer: konsumtionsvaror (hushåll), exportvaror (utlandet), investeringsvaror (företag), lagervaror (företag) och offentliga varor (offentliga sektorn). Aktörernas utgifter för dessa varor utgör ett penningflöde till företagen. Alla de fem typerna av utgifter innehåller en importdel. I konsumtionen ingår både varor som helt och hållet är importerade och varor som innehåller någon enstaka importerad komponent, till exempel en svenskmonterad cykel med japansk växel. Även exportvaror kan innehålla en import­komponent, såsom i fallet en svenskmonterad bil med en utländsk bilmotor. Vi måste således subtrahera värdet av importen från summan av de fem utgifterna för att räkna ut BNP från utgiftssidan: BNP = Y = C + I + IL + G + X – IM

där Y = BNP, C = privat konsumtion, I = investeringar, IL = lagerinvesteringar, G = offentliga utgifter för konsumtion och investeringar, X = exportutgifter och IM = importutgifter. Notera att G endast innehåller utgifter för producerade varor och tjänster. De totala utgifterna för den offentliga sektorn innehåller dessutom inkomstöverföringar, s.k. transfereringar, till exempel barnbidrag. Vi kallar detta uttryck för BNP-identiteten. Ofta beskrivs sambandet som BNP beräknat från användningssidan. I fortsättningen förenklar vi uttrycket genom att införa beteckningen NX för X – IM som står för nettoexporten. Sambandet illustreras i figur 3.2.

Konsumtionsutgifter (C) Inkomster = Produktion (Y)

Företag

Investeringsutgifter (I + IL) Offentliga konsumtions- och investeringsutgifter (G) Nettoexport (NX)

Y = C + I + IL + G + NX

Figur 3.2  BNP-identiteten. Penningflödet in i företagssektorn utgörs av utgifter för slutlig användning av varor och tjänster, inklusive företagens egna utgifter för lagerinvesteringar. Det är lika stort som penningflödet av inkomster ut ur företagssektorn. Bägge flödena mäter BNP.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  55

FÖRSÖR JNINGSBALANSEN

Låt oss se på några aktuella siffror för BNP och dess komponenter enligt utgiftsmetoden. Vi ska använda oss av en särskild och i Sverige vanligt förekommande uppställning, den s.k. försörjningsbalansen. Försörjningsbalansen är en uppdelning i total tillgång på varor och tjänster å ena sidan, och total användning å andra sidan. Total tillgång utgörs av den egna produktionen, d.v.s. BNP, och importen. Total användning utgörs av summan av de fem utgifterna. Försörjningsbalansen erhålls från BNP-identiteten Y = C + I + IL + G + X – IM. Vi flyttar över IM till vänstersidan:

FÖRSÖRJNINGSBALANSEN

Uppställning av BNP-identiteten i en tillgångssida (Y + IM) och en användningssida (C + I + IL + G + X).

Y + IM = C + I + IL + G + X Tillgång Användning

Tabell 3.1 visar försörjningsbalansen i löpande priser för år 2017 då BNP uppgick till 4 604 miljarder kronor. Den privata konsumtionen motsvarade samma år 44 procent av BNP, medan offentliga konsumtionsutgifter utgjorde 26 procent och investeringarna motsvarade 25 procent. Investeringar benämns i statistiken som fasta bruttoinvesteringar, där fasta syftar på att det gäller maskiner och byggnader och brutto på att kapital­ förslitning ej dragits ifrån. Exporten motsvarade 45 procent av BNP. I ett internationellt perspektiv är Sverige en liten öppen ekonomi med stor offentlig sektor.

ÖPPEN EKONOMI

En ekonomi som har ett stort ekonomiskt utbyte med omvärlden.

Tabell 3.1  Försörjningsbalansen år 2017. Tillgång

miljarder kronor

% av Användning BNP

miljarder kronor

% av BNP

BNP (Y)

4 604

100 Privat konsumtion (C)

2 030

44

Import (IM)

1 893

39 Offentlig konsumtion

1 198

26

1 149

25

35

1

Export (X)

2 086

45

Totalt

6 498

Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar (IL)

Totalt

6 498

Källa: Statistikdatabasen, nationalräkenskaper, SCB.

PRODUK TIONSMETODEN

Den tredje metoden, produktionsmetoden, säger att BNP är värdet av all produktion mätt som summan av alla s.k. förädlingsvärden (value added). Förädlingsvärdet på ett visst produktionsställe är lika med försäljningsvärdet av det som produceras (inklusive lager) minus kostnaden för inköp av insatsvaror som förbrukas i produktionsprocessen (råvaror, halvfabrikat ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

FÖRÄDLINGSVÄRDE

Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror.


56 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

etc.). Förädlingsvärdet är alltså det värde som tillförs de varor som går in i produktionen under produktionsprocessen. På detta sätt undviks dubbel­ räkning. Tabell 3.2 visar en hypotetisk ekonomi där produktionen sker i tre steg. Endast en vara tillverkas. Förädlingsvärdet är lika med försäljningsvärdet minus kostnaden för insatsvaror. Kostnaden för insatsvaror är lika med försäljningsvärdet i föregående steg. Förädlingsvärdet delas ut som inkomster till arbete och kapital. Tabell 3.2  Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger samma resultat. Produktions­ nivå

Försäljningsvärde

Kostnad för insatsvaror

Förädlings­ värde

Inkomst

1

2

1–2

1–2

Råvaror

1 000

0

1 000

1 000

Produktion

1 800

1 000

800

800

Försäljning

2 500

1 800

700

700

2 500

2 500

Summa

Utgiftsmetoden

Produktions­metoden Inkomst­metoden

BNP är därmed lika med: • Försäljningsvärdet för den färdiga varan, 2 500 enligt utgiftsmetoden. • Summan av alla förädlingsvärden, 2 500 (= 1 000 + 800 + 700)

enligt produktionsmetoden.

• Summan av alla inkomster, 2 500 (= 1 000 + 800 + 700)

enligt inkomstmetoden.

Således ger alla metoderna samma resultat. Ett sätt att förstå skillnaderna mellan de olika metoderna och hur de hänger ihop är att tänka att de representerar tre olika mätställen i det cirkulära flödet. För utgiftsmetoden är mätpunkten placerad vid utgiftsflödet in i företagen. För inkomstmetoden är mätpunkten placerad vid inkomstflödet ut ur företagen. För produktionsmetoden är mätpunkten placerad inne i företaget.

Att jämföra BNP över tiden REAL BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser.

Ett huvudsyfte med att räkna ut BNP och BNP per capita är att göra jämförelser över tiden (tidsserieperspektivet) av den materiella välstånds­ utvecklingen. För att detta ska vara möjligt måste vi mäta BNP på ett sätt som är oberoende av inflationen. Eftersom utgiften för en viss vara eller tjänst är priset gånger kvantiteten, så stiger BNP i löpande priser även om kvantiteterna är oförändrade under inflation. Vi är därför ute efter ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  57

att mäta BNP på ett sådant sätt att endast kvantitetsökningar påverkar storleken. Det finns en enkel teknik som säkerställer detta, nämligen att vi använder samma priser för att multiplicera kvantiteterna år efter år. Vi gör s.k. fastprisberäkningar för att erhålla BNP i fasta priser. Förändringar i BNP mätt i fasta priser speglar därmed endast kvantitetsförändringar. Det år vars priser används kallas referensår eller basår. BNP i fasta priser kallas också real BNP. BNP i löpande priser kallas också nominell BNP.1 BNP i under år 2017 uppgick till 4 600 miljarder kronor i löpande priser, och till 4 140 miljarder kronor i 2010 års priser. Till följd av att priserna stigit sedan 2010 var BNP för år 2017 högre i löpande priser än i 2010 års priser. Vi kan räkna ut den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året genom att dividera nominell BNP med real BNP. Måttet kallas BNP-deflatorn och mäter prisnivån på alla varor och tjänster som ingår i BNP relativt basårets priser. Definitionen är alltså: BNP-deflator = nominell BNP / real BNP

För basåret får deflatorn värdet 1. Med hjälp av BNP-siffrorna för år 2017 kan vi konstatera att BNP-deflatorn för år 2017, med 2010 som basår, är lika med 1,1 (= 4 600/4 140). Med andra ord har priserna på alla varor och tjänster som ingår i BNP i genomsnitt stigit med 10 procent mellan år 2010 och 2017. Genom att stuva om i formeln ovan kan vi räkna ut real BNP som: Real BNP = nominell BNP / BNP-deflator

Räkneoperationen att dividera ett nominellt belopp med ett prisindex benämns att deflatera. När BNP i löpande priser för år 2017, 4 600 miljarder kronor, deflateras med BNP-deflatorn, 1,1, erhåller vi att BNP för år 2017 i 2010 års priser är lika med 4 140 miljarder kronor. För att minnas definitionen av real BNP kan vi skriva om formeln på ytterligare ett sätt: Nominell BNP = BNP-deflator × real BNP

1  I praktiken används något mer komplicerade beräkningar för att ta hänsyn till att relativpriser ändras över tiden med hjälp av s.k. kedjeprisindex.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

NOMINELL BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser. BNP-DEFLATORN

Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår).


58 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

Nominell BNP är lika med pris (BNP-deflator) gånger kvantitet (real BNP) som i fråga om vilket annat nominellt belopp som helst. Det räcker att ha två av uppgifterna i sambandet för att räkna ut den tredje. Figur 3.3. visar hur nominell BNP i Sverige ökat mellan 2000 och 2016. Ökningen beror till en del på inflation då ökningen i real BNP per capita är mera måttlig än ökningen i nominell BNP per capita. Notera att real BNP sammanfaller med nominell BNP per capita under referensåret. Den relativa förändringen eller tillväxten per år i real BNP definieras som den absoluta förändringen mellan ett visst år och föregående år (år t och år t – 1) dividerat med föregående år, d.v.s. enligt: Tillväxt i real BNP under år t =

real BNP år t – real BNP år t–1 real BNP år t–1

För att bedöma det ekonomiska utfallet i det korta perspektivet används ofta detta mått. Fluktuationerna i tillväxten per år i real BNP per capita i Sverige har varit betydande, som syns i figur 3.4.   real BNP  Real BNP per capita = befolkning REAL BNP PER CAPITA

Ett mått på materiell levnadsstandard.

År 2016 var BNP lika med 4,4 × 1012 SEK och befolkningen lika med 107. Alltså var BNP per capita lika med 4,4 × 1012/107 = 4,4 × 1012–7 = 4,4 × 105 = 440 000 SEK. Vi kan omvandla uttrycket till relativ förändring med hjälp av kvot­ regeln för relativa förändringar som presenteras i appendix 1: relativ förändring (tillväxt) i en kvot är lika med relativa förändringen i täljaren minus relativa förändringen i nämnaren. Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP – befolkningstillväxt

För att levnadsstandarden ska öka måste alltså tillväxten i real BNP vara högre än befolkningstillväxten.

Att jämföra BNP mellan länder Det andra huvudsyftet med att räkna ut BNP och BNP per capita är att göra jämförelser av den materiella levnadsstandarden mellan länder (tvärsnittsperspektivet). För att göra detta måste vi dock först omvandla BNP per capita i nationella valutor till en gemensam valuta. Den enklaste metoden är att omvandla belopp i nationell valuta till dollar med hjälp av den aktuella växelkursen. Under år 2017 var Sveriges BNP ungefär 4 600 miljarder kronor och en dollar kostade 8,50 kronor. Därmed var Sveriges BNP 540 miljarder dollar (= 4 600/8,50). Notera att enheterna ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  59

SEK 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1990

1995

2000

2005

2010

Fasta priser, referensår 2016

År 2020

2015

Löpande priser

Figur 3.3  Real och nominell BNP i Sverige 1990–2020. Lägg märke till hur tidsserien för real BNP sammanfaller med nominell BNP vid referensåret 2016. Anm.: Perioden 2018 till 2020 är prognoser. Källa: Konjunkturinstitutet.

% 8 6 4 2 0 –2

1995

2000

2005

2010

2015

–4 –6 –8

Figur 3.4  Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1990–2020, procent. Tillväxten är den relativa förändringen i real BNP, d.v.s. förändringen i BNP sedan det föregående året dividerat med det föregående årets värde. Anm.: Perioden 2018 till 2020 är prognoser. För att mäta den materiella levnadsstandarden använder vi real BNP per person eller BNP per capita, d.v.s.: Källa: Konjunkturinstitutet.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

År 2020


60 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

stämmer: kronor dividerat med kronor per dollar ger dollar. Principiellt dividerar vi BNP i inhemsk valuta med valutakursen uttryckt som antal inhemska valutaenheter per dollar:     BNP i inhemsk valuta      BNP i dollar = växelkurs i inhemsk valuta per dollar

BIG MAC-INDEX

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en Big Mac kostar detsamma i dollar i USA och det andra landet.

Att använda den aktuella valutakursen har emellertid visat sig ge snedvridna resultat. Anledningen är att en dollar har olika köpkraft i olika länder. Från vår egen erfarenhet vet vi att det ofta är billigare att semestra i fattiga länder än i rika länder. För hundra dollar får vi vanligtvis fler varor och tjänster i det fattiga landet än i det rika landet. Det betyder att en dollar har högre köpkraft ju fattigare landet är. Om vi jämför BNP per capita för olika länder omräknat till en gemensam valuta enligt rådande växelkurser, kommer därmed skillnaderna i BNP per capita att överdrivas. Att ett land har en dubbelt så hög BNP per capita i dollar som ett annat land betyder inte att det har en dubbelt så hög levnadsstandard eftersom dollarn har högre köpkraft i det fattiga landet. När vi vill göra BNP-jämförelser i dollar använder vi oss därför numera av en hypotetisk växelkurs som tar hänsyn till att dollarns köpkraft varierar mellan länder. Denna hypotetiska växelkurs kallas köpkraftsjusterad växelkurs. För att underlätta förståelsen av hur den köpkraftsjusterade växelkursen räknas ut, ska vi i ett första steg ägna oss åt ett specialfall. Tidskriften The Economist har populariserat begreppet genom sitt s.k. Big Mac-index, som publiceras med jämna mellanrum.2 Indexet är den hypotetiska växelkurs vid vilken en Big Mac-hamburgare skulle kosta lika mycket i de två länder som jämförs. Tanken är att en Big Mac är en vara som är standardiserad och därmed jämförbar mellan länder. I januari 2018 kostade en Big Mac 6,12 dollar i USA (USD) och 49,10 kronor i Sverige (SEK). Hamburgarna skulle få samma pris i de två länderna vid en hypotetisk växelkurs på 9,30 kronor per dollar (= 49,10/46,12). En amerikan som växlar sina dollar till kronor till denna hypotetiska Big Mac-kurs skulle kunna köpa hamburgaren för 6,12 dollar precis som hemma. Motsvarande gäller för svensken. Big Mac-indexet för kronan är alltså: Big Mac-index =

  pris per Big Mac i Sverige i kronor  pris per Big Mac i USA i dollar

Notera att enheterna stämmer: kronor dividerat med dollar ger kronor per dollar. I januari 2018 var den aktuella växelkursen 8 kronor per dollar, vilket är lägre än Big Mac-indexet på 9,30 kronor per dollar. Det betyder att USA är ett billigt land för svensken att semestra i då dollarn är billig, 2  Googla ”big mac index” så finner du aktuella värden på www.economist.com.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  61

och omvänt att Sverige är ett dyrt land för amerikanen att semestra i. Det betyder i sin tur att när vi översätter svensk BNP till dollar med hjälp av den aktuella växelkursen, övervärderar vi värdet av svensk BNP. Big Mac-indexet är lätt att räkna ut på egen hand och kan ge en enkel indikation på om växelkursen är under- eller övervärderad. För seriösa jämförelser används emellertid kostnaden för en viss representativ varukorg i stället för kostnaden för en Big Mac, men tanken är densamma. Den köpkraftsjusterade växelkursen, eller PPP-växelkursen, definieras som: priset på en representativ varukorg                i hemlandet i inhemsk valuta      Köpkraftsjusterad växelkurs = priset på en representativ varukorg i USA i dollar

Den köpkraftsjusterade kursen är alltså den hypotetiska växelkurs som skulle göra att varukorgen fick samma pris i dollar i alla länder. När vi använder den köpkraftsjusterade växelkursen får vi köpkraftsjusterad BNP i dollar (purchasing power parity [PPP], adjusted GDP) enligt:    BNP i inhemsk valuta    Köpkraftsjusterad BNP i dollar = köpkraftsjusterad växelkurs

Vi dividerar således BNP i inhemsk valuta med den köpkraftsjusterade växelkursen och erhåller köpkraftsjusterad BNP i dollar. Figur 3.5 illustrerar hur jämförelser av BNP per capita med faktiska växelkurser överdriver skillnaderna jämfört med köpkraftsjusterade värden.

USD, PPP-USD 120 000 100 000

KÖPKRAFTSJUSTERAD VÄXELKURS (PPP-VÄXELKURS)

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder. KÖPKRAFTSJUSTERAD BNP (PPP-JUSTERAD BNP)

BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar.

BNP per capita PPP-USD BNP per capita USD

80 000 60 000 40 000 0

Bulgaria Romania Croatia Latvia Hungary Greece Poland Estonia Lithuania Slovak Republic Portugal Slovenia Czech Republic Spain Malta Italy France United Kingdom Finland Belgium Germany Sweden Denmark Netherlands Austria Norway Ireland Luxembourg

20 000

Figur 3.5  BNP per capita i dollar enligt faktisk växelkurs och enligt PPP-växelkurs år 2016 inom OECD. De fattiga ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita enligt faktisk USD-kurs är lägre än BNP per capita enligt PPP-USD växelkurs. Det beror på att dollarn har högre köpkraft i de fattiga länderna jämfört med de rika länderna. Källa: National Accounts, OECD. www.oecd.org.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


62 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

Från BNP till disponibel nationalinkomst

BRUTTONATIONA­L­ INKOMSTEN (BNI)

Värdet av alla inkomster som genereras av nationens permanent bosatta befolkning under en viss period. PRIMÄRA INKOMSTER FRÅN UTLANDET, NETTO

Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

Vi ska i detta avsnitt redovisa några begrepp som utgör justerade versioner av BNP. Skillnaderna är av principiellt intresse då de förtydligar vad BNP mäter och inte mäter. Bruttonationalprodukten, BNP, mäter de totala inkomster som genereras inom ett lands gränser. Ett annat mått är den s.k. bruttonational­ inkomsten, BNI (GNI, Gross National Income3), som mäter de totala inkomster som genereras av permanent bosatta personer i landet. Skillnaden mellan BNP och BNI beror på att en del inkomster som genereras inom landet tillfaller utlänningar, och på att det samtidigt finns personer bosatta i landet som har inkomster från utlandet. Utländskt kapital och utländsk arbetskraft i hemlandet genererar kapital- och löneinkomster som tillfaller utlänningar. På motsvarande sätt finns det kapital och arbetskraft i utlandet som producerar varor och tjänster som inte ingår i inhemsk BNP, men som tillfaller personer som är permanent bosatta i landet. Nettot av kapital och arbetsinkomster till och från utlandet kallas primära inkomster från utlandet, netto.4 Definitionen är alltså: BNI = BNP + primära inkomster från utlandet, netto

Figur 3.6 visar BNP per capita och BNI per capita för EU:s 28 medlemsländer. Skillnaderna är små förutom för Irland och Luxemburg vars BNI är lägre än deras BNP. Irland har många utländska företag och ett utflöde av kapitalinkomster. I Luxemburg arbetar många som är invånare i de omkringliggande länderna, vilket genererar ett utflöde av arbetsinkomster. Förledet ”brutto” i begreppen BNP och BNI syftar på att måtten inte tar hänsyn till förslitningen (depreciering) av kapitalstocken under den period som mäts. Därmed ger måtten inte någon vägledning i frågan hur mycket av produktionen som skulle kunna användas om nationen under året såg till att avsätta resurser till underhåll av kapitalstocken så att den i slutet av året vore i samma skick som början av året. Det mått som används för att mäta den långsiktigt hållbara produktionen är nettonational­ produkten, NNP: NNP = BNP – kapitalförslitning

3  En synonym är Gross National Product, GNP. FN:s statistiska avdelning rekommenderar GNI. 4  Här ingår också en mindre post som består av nettot av produktionsskatter och subventioner som betalas över gränserna.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  63

PPP-USD 120 000

BNP per capita PPP-USD

100 000

BNI per capita PPP-USD

80 000 60 000 40 000

Källa: World Development Indicators (WDI), Världsbanken.

20 000 0

Bulgaria Romania Croatia Latvia Hungary Greece Poland Estonia Lithuania Slovak Republic Portugal Slovenia Czech Republic Spain Malta Italy France United Kingdom Finland Belgium Germany Sweden Denmark Netherlands Austria Norway Ireland Luxembourg

Figur 3.6  BNP per capita och BNI per capita i PPP-dollar i EU28 år 2016.

Normalt avsätter vi mer än vad som behövs för att underhålla den existerande kapitalstocken genom nyinvesteringar. Men det vore fullt möjligt att inte nyinvestera eller ersätta förslitet kapital. Om så inte gjordes vore vår användning av våra resurser inte långsiktigt hållbar. Det sägs om lantbrukare som inte underhåller sina gårdar att de lever på rost och röta, d.v.s. de konsumerar de resurser som behövs för att underhålla maskiner och byggnader. SCB beräknade kapitalförslitningen under år 2016 till 709 miljarder, 16 procent av BNP. Nedan diskuterar vi hur vi kan använda NNP-begreppet i s.k. gröna miljöräkenskaper genom att i kapitalförslitningen räkna in miljöförstöring och användning av naturresurser. NNP kan delas upp i arbetsinkomster och kapitalinkomster. Arbetsinkomsterna består av löner och kollektiva avgifter. Kapitalinkomsterna benämns i nationalräkenskaperna ”driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst (enskilda näringsidkare)”. År 2016 uppgick arbetsinkomsterna till 77 procent av NNP.5 Om vi utgår från BNI, i stället för BNP, och korrigerar för kapitalförslitningen erhåller vi nationalinkomsten (logiskt borde begreppet ha förledet netto): Nationalinkomst = BNI – kapitalförslitning

5  Nationalräkenskaperna skiljer på NNP till marknadspris och NNP till faktorpris enligt: NNP till marknadspris = NNP till faktorpris + produktionsskatter (energiskatter, t.ex.) – subventioner (mjölksubventioner, t.ex.). Det är NNP till faktorpris som delas upp i arbets- och kapitalinkomster.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

NETTONATIONAL­ PRODUKTEN (NNP)

BNP minus kapitalförslitning. Den långsiktigt hållbara produktionsnivån.


64 

De l I  G r un d l ägga n de begrepp

Bruttonationalprodukt: 4 405 – Kapitalförslitning: 709

Nettonationalprodukt: 3 696 + Primära inkomster från utlandet, netto: 70

Figur 3.7  Från brutto­ nationalprodukt till disponibel national­ inkomst i Sverige år 2016. Källa: Statistikdatabasen, nationalräkenskaper, SCB.

NATIONALINKOMSTEN

BNI minus kapitalförslitning. DISPONIBEL NATIONALINKOMST

Nationalinkomst plus löpande transfereringar från utlandet.

+ Primära inkomster från utlandet utlandet, netto: 70

Bruttonationalinkomst: 4 475 – Kapitalförslitning: 709

Nationalinkomst: 3 766 + Löpande transfereringar från utlandet: –56 Disponibel nationalinkomst: 3 710

Det sista i raden av begrepp som utgör justerade versioner av BNP är disponibel nationalinkomst. Skillnaden mellan nationalinkomst och disponibel nationalinkomst är att disponibel nationalinkomst tar hänsyn till internationella transfereringar, d.v.s. gåvor till och från utlandet: Disponibel nationalinkomst = nationalinkomst + löpande transfereringar från utlandet, netto

I Sverige uppgick år 2016 de löpande transfereringarna från utlandet till minus 56 miljarder. Till allra största del utgjordes beloppet av U-hjälp och Sveriges EU-avgift (netto). Figur 3.7 sammanfattar i vilken relation de olika begreppen står till varandra. Vilket av de mått som presenterats här är det bästa måttet på levnads­ standard? Om målet är att mäta en långsiktigt hållbar materiell levnadsstandard är nationalinkomsten per capita det bästa måttet. Det vanligaste måttet är dock BNP per capita. För de flesta länder utvecklas nationalinkomst och BNP likartat och det spelar därmed ingen större roll vilket av måtten vi använder. Skillnader uppstår främst till följd av primära inkomster till och från utlandet. Oljeproducerande länder investerar till exempel ofta i utlandet och kan därmed ha stora kapitalinkomster från utlandet, vilket gör att dessa länders BNI är större än deras BNP. En del fattiga länder, såsom Bangladesh och Filippinerna, erhåller stora inkomster genom gästarbetare i utlandet som skickar hem sina inkomster. Skuldsatta länder, å andra sidan, har lägre BNI än BNP eftersom en del av produktionen i dessa länder går åt till att betala utländska långivare.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3 Nationalräkensk aperna  65

Mäter BNP per capita levnadsstandard? För att kunna bedöma för vilka syften och i vilka sammanhang BNP per capita är ett meningsfullt mått är det viktigt att känna till dess svagheter. Låt oss, innan vi behandlar dessa, påminna om att vi inte är intresserade av absoluta nivåer i sig, utan av jämförelser enligt: • Tidsserieperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare

är ett visst land i dag än under tidigare perioder?

• Tvärsnittsperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare

är ett visst land än andra länder?

Principiellt kan vi hävda att de fel vi gör inte spelar någon roll så länge felen är systematiska på så sätt att de är lika stora i bägge jämförelsepunkterna. Om vi ska jämföra levnadsstandarden i två länder och bägge länderna underskattar BNP per capita med 20 procent, påverkas inte jämförelsen mellan länderna av felräkningen. EKONOMISK A AK TIVITETER UTANFÖR DEN REGUL JÄRA MARKNADEN

I nationalräkenskaperna ska i princip alla ekonomiska aktiviteter som bygger på frivilliga överenskommelser vara med. Det innebär att hem­ arbete, illegala produktionsaktiviteter och svart sektor ska inkluderas i BNP, men i praktiken ingår endast den svarta sektorn. Produktionen i den svarta sektorn är legal, men rapporteras inte till Skatteverket för att undvika skatt. Uppskattningar tyder på att ungefär 5 procent av rapporterad BNP i Sverige produceras i den svarta sektorn. SCB har på uppdrag av Eurostat beräknat förädlingsvärdet i den illegala sektorn i Sverige (prostitution, droger, smuggling) till 3,5 miljarder för år 2004, vilket skulle höja BNP med 15 promille. Även om siffran skulle visa sig vara en kraftig underskattning är beloppet försumbart ur ett makroekonomiskt perspektiv. Det största bortfallet står hemarbetet för. SCB beräknar att den arbetstid befolkningen lägger ned utanför det reguljära jobbet är större än den arbetstid som läggs ned på det reguljära förvärvsarbetet. Hemarbetet inkluderar bl.a. vård av barn, gamla och sjuka, matlagning och städning. Hemarbetets bidrag till BNP kan beräknas genom att multiplicera det totala antalet arbetade timmar i hemmen med hemtjänstföretagens genomsnittslön. En försiktig beräkning ger ungefär en fördubbling av BNP. Är det ett problem att en så stor del av produktionen av varor och framför allt tjänster inte tas med i BNP? I den mån hemarbetets relativa omfattning skiljer sig mellan länder och perioder blir jämförelser missvisande. Vi kan delvis korrigera för den snedvridning som hemarbetet ger upphov till genom att jämföra BNP per sysselsatt i stället för BNP per

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Klas Fregert (t.h.) är docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning handlar om sambanden mellan lönebildning och stabiliseringspolitik samt om den ekonomiska politikens utveckling i Sverige. Lars Jonung (t.v.) är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som seniorprofessor. Han har varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare vid Europeiska kommissionen i Bryssel samt ordförande för Finanspolitiska rådet. Penning- och finanspolitik samt ekonomisk idéhistoria är några av hans forskningsfält.

Makroekonomi Teori, politik och institutioner Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om finanssektorn. Fördelarna och riskerna förknippade med bankernas dubbla funktion som kredit- och betalningsförmedlare beskrivs grundligt. Det unika med denna bok är att den utgår från det rika makroekonomiska arv i form av bidrag till teori och praktisk politik som vårt land kan uppvisa. Svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin har påverkat den makroekonomiska teorin. Hit hör också Dag Hammarskjöld, vars bild pryder bokens omslag. Sverige uppvisar ett antal spännande makroekonomiska experiment. Riksbanken är den äldsta centralbanken i världen. Den var först i Europa med att ge ut sedlar. Under 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. Under 1930-talets globala ekonomiska kris blev Sverige det första land – och är fortfarande det enda – som infört en stabilisering av konsumentprisindex som målet för penningpolitiken. Sverige var också tidigt ute med en medveten användning av finanspolitiken för att styra konjunkturen. Den svenska modellen för arbetsmarknadspolitiken väckte internationell uppmärksamhet under efterkrigstiden. Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

Femte upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 6841

Profile for Smakprov Media AB

9789144125381  

9789144125381  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded