9789144083575

MAT OCH HÄLSA EN KLINISK H ANDBOK

REDAKTÖRER

Tommy Cederholm Elisabet Rothenberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36379 ISBN 978-91-44-08357-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sättning: Blå Huset Omslagslayout: Francisco Ortega Formler omslag: Shutterstock/Leonid Andronov Omslagsfoto: Martine Castoriano Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

3

INNEHÅLL

Förord 15 Författarpresentation 17 Kost, nutrition och hälsa – en introduktion 23 Tommy Cederholm och Elisabet Rothenberg

Kunskapsexplosion och kunskapsglapp i vården 23 Mat och hälsa – ett komplext samband 24 Kostens dubbla betydelse för sjukdom – förebyggande och behandlande 25 Mat, mode och media 25 Nutrition och hälsa – delat ansvar 26 Referenser 26 Del I Kostråd vid speciella sjukdomar och tillstånd 1 Hjärt–kärlsjukdomar – åderförfettning, metabola syndromet och hypertoni 29 Mai-Lis Hellénius

Sammanfattning 29 Bättre matvanor och sjunkande kolesterolnivåer förklarar en stor del av den minskade dödligheten i hjärtinfarkt i Sverige 30 Oroande nya trender i matvanor 31 Matvanor och livsstil spelar stor roll för insjuknande i hjärt– kärlsjukdom 31 Medelhavslik mat förebygger och behandlar hjärt– kärlsjukdom 31 Det lönar sig att äta hälsosammare efter en hjärtinfarkt 32 Hälsosam mat kan förebygga hjärt–kärlinsjuknande 32 Vad är bra mat för hjärta och kärl? 33

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

4

I n ne h å l l

Anpassade råd om mat 34 Nya mekanismer upptäcks ständigt 35 Referenser 35 Lästips 36 2 Diabetes 37 Ulf Risérus och Ingrid Larsson

Sammanfattning 37 Aktuell värdering av evidensen för kost vid diabetes 37 Vad innebär slutsatserna för den praktiska kostrådgivningen till personer med diabetes? 38 Kommentarer till SBU:s genomgång och Socialstyrelsens rekommendationer 39 Typ 2-diabetes och fetma 40 Fysisk aktivitet 40 Typ 1-diabetes 40 Referenser 41 3 Fetma hos vuxna 43 Ingrid Larsson och Stephan Rössner

Sammanfattning 43 Negativ energibalans 44 Mättnad 44 Mat vid fetma – SBU:s rapport 2013 44 Medelhavskost 47 Magra alternativ och lightdrycker 47 Måltidsordning 48 Termogena kostkomponenter? 48 Referenser 49 4 Barnfetma 51 Carl-Erik Flodmark

Sammanfattning 51 Kostråd till barn 52 Energimängder 53 Dryck 53 Hur gör man? 54 Standardiserad Obesitas Familjeterapi (SOFT) 54

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 5

BMI och iso-BMI 56 Referenser 57 5 Kakexi – sjukdomsrelaterad undernäring 59 Tommy Cederholm och Ingvar Bosaeus

Sammanfattning 59 Definition 60 Metabolism vid kakexi 60 Tidig upptäckt 60 Nutritionsåtgärder 62 Möjliga kompletterande åtgärder 62 Referenser 63 6 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 65 Frode Slinde

Sammanfattning 65 Viktförlust 65 Muskelmassans betydelse 66 Nutritionsbehandling vid ofrivillig viktnedgång och undervikt 67 Ätproblem vid KOL 67 Prevention 68 Referenser 68 7 Kronisk njursvikt 71 Maarit Korkeila Lidén och Gerd Faxén Irving

Sammanfattning 71 Njurfunktion, klassificering och mätmetoder 72 Uremi 72 Behandling av nedsatt njurfunktion 73 Kostbehandling vid njursvikt 73 Proteinreducerad kost 74 Kost vid dialys 74 Kost vid njurtransplantation 77 Kroppssammansättning och fysisk aktivitet 77 Referenser 77 Lästips 77

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

6

I n ne h å l l

8 Inflammatorisk tarmsjukdom och korttarmssyndrom 79 Ingvar Bosaeus och Lars Ellegård

Sammanfattning 79 Ulcerös kolit i aktiv fas 80 Ulcerös kolit i remission 80 Crohns sjukdom i aktiv fas 80 Crohns sjukdom i remission 82 Kronisk tarmsvikt och korttarmssyndrom 83 Referenser 83 9 Levercirros 85 Ingvar Bosaeus och Lars Ellegård

Sammanfattning 85 Bakgrund 86 Kostråd 86 Levercirros med encefalopati 86 Beräkning av ”urvätskad” kroppsvikt vid ödem och ascites 87 Vitaminer, mineraler och spårämnen 87 Näringsdrycker och enteral nutrition 88 Parenteral nutrition 88 Referenser 89 10 Reumatoid artrit 91 Tommy Cederholm

Sammanfattning 91 Ökad risk för kardiovaskulär sjuklighet 92 Mat för att motverka reumatoid artrit 92 Kroppssammansättning och proteinbehov vid reumatoid artrit 93 Sammanfattning av möjliga nutritionella interventioner vid reumatoid artrit 93 Referenser 94 11 Sarkopeni 95 Tommy Cederholm

Sammanfattning 95 Nytt begrepp för ett gammalt problem 96

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 7

Diagnos och diagnoskriterier 96 Sarkopenins mekanismer 96 Förekomst och kliniska konsekvenser 97 Sarkopeni, träning och mat 97 Pågående forskning 98 Referenser 99 12 Osteoporos 101 Tommy Cederholm och Elisabet Rothenberg

Sammanfattning 101 Osteoporos och livsstil 101 Undervikt och frakturrisk 102 Prevention av osteoporos 102 Nutritionsbehandling av osteoporos 103 Referenser 104 13 Multisjuka och bräckliga äldre 105 Gunnar Akner och Elisabet Rothenberg

Sammanfattning 105 Åldersförändringar 105 Sjukdomsrelaterad undernäring 106 Sjukdom i hög ålder 107 Behandling av nutritionsrelaterade problem 107 Ätstödjande åtgärder 108 Referenser 108 14 Demenssjukdomar 109 Gerd Faxén Irving

Sammanfattning 109 Viktförlust vid Alzheimers sjukdom 109 Utredning 110 Kostbehandling vid demenssjukdom 111 Prevention 112 Referenser 113 Lästips 113

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

8

I n ne h å l l

15 Palliativ vård 115 Ylva Orrevall och Carl Johan Fürst

Sammanfattning 115 Palliativ vård 116 Nutritionsproblem inom palliativ vård 116 Utredning 116 Kakexi 117 Social situation 117 Målsättning 117 Åtgärder 118 Nutritionsåtgärder kräver teamarbete 119 Uppföljning och utvärdering 119 Referenser 120 16 Graviditet och amning 121 Agneta Hörnell

Sammanfattning 121 Näringsintag under graviditet och amning 121 Mikroorganismer i mat under graviditet 123 Vikt och viktutveckling under graviditet 124 Alkohol under graviditet och amning 124 Att tänka på vid rådgivning till nyblivna föräldrar 124 Referenser 125 Lästips 125 17 Interaktioner mellan läkemedel och mat 127 Johan Fastbom

Sammanfattning 127 Matens påverkan på läkemedel 128 Matens påverkan på nedbrytningen av läkemedel i levern 128 Andra mekanismer för interaktion mellan mat och läkemedel 130 Viktigt att förskrivare är medvetna om interaktioner mellan föda och läkemedel 130 Läkemedels påverkan på näringsintaget 131 Referenser 132

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 9

Del II Diagnostik och behandling av nutritionsproblem 18 Utredning av nutritionsproblem (undernäring och fetma) 135 Tommy Cederholm, Elisabet Rothenberg och Ann Ödlund Olin

Sammanfattning 135 Undernäring 136 Övervikt och fetma 139 Referenser 141 19 Behandling av nutritionsproblem 143 Tommy Cederholm, Elisabet Rothenberg och Ann Ödlund Olin

Sammanfattning 143 Behandling av undernäring 144 Kostbehandling 145 Måltidens olika aspekter 146 Ätstödjande åtgärder 147 Kosttillägg 147 Artificiell nutrition 148 Näringsprodukter 149 Uppföljning och utvärdering 149 Dokumentation och informationsöverföring 149 Behandling av övervikt och fetma 150 Referenser 150 20 Att prata om mat – hur gör man? 151 Mai-Lis Hellénius

Sammanfattning 151 En vetenskaplig bas och goda kunskaper utgör grunden 151 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomförebyggande metoder 152 Individen i centrum 152 Respekt och lyhördhet 153 Individualiserade och skräddarsydda råd 153 Ge konkreta svar 153 Samma budskap 154 Använd hjälpmedel 154 Den viktiga uppföljningen 154 Framtidens arbete med mat och hälsa 155 Referenser 155

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

10

I nn e h å l l

Del III Kortfattad näringslära för sjukvården 21 Fett 159 Ulf Risérus

Sammanfattning 159 Introduktion 160 Mättat och omättat fett 160 Fettrekommendationer 162 Fettmodifierad kost vid hyperlipidemi 162 Fettmodifierad kost och hjärt–kärlsjukdom 162 Fettmodifierat kost, metabolt syndrom och diabetes 163 Transfetter 163 Referenser 164 22 Kolhydrater, glykemiskt index och kostfiber 167 Emily Sonestedt

Sammanfattning 167 Indelning av kolhydrater 168 Glykemiskt index 169 Kostfiber 170 Behov och rekommendationer 171 Hur ser kolhydratintaget ut? 172 Referenser 172 23 Proteiner 173 Olav Rooyackers och Tommy Cederholm

Sammanfattning 173 Proteiners funktioner och omsättning 174 Muskel – kroppens största proteindepå 174 Proteinförluster 175 Proteinintag och rekommendationer 175 Proteinkvalitet 177 Ökat proteinintag och proteinsupplementering 177 Referenser 178

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 11

24 Omega-3-fettsyror 179 Jan Palmblad

Sammanfattning 179 Omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror 180 Autoimmuna sjukdomar 181 Hjärt–kärlsjukdom 181 Depression 182 Minnessvikt och Alzheimers sjukdom (AD) 182 Cancer och cancerkakexi 183 Fler studier behövs – eller inte? 183 Inget allmänt smörjmedel 183 Referenser 183 25 Vitamin D 185 Elisabet Rothenberg

Sammanfattning 185 Metabolism och funktion 185 Optimalt vitamin D-status? 188 Intag och rekommendationer 188 Riskgrupper 189 Referenser 190 26 Antioxidanter, vitamin- och mineraltillskott 191 Lars Ellegård

Sammanfattning 191 Antioxidanter 191 Vitaminer, mineraler och spårämnen 192 Vem behöver tillskott? 192 Diagnostik 194 Dosering av vitaminer, mineraler och spårämnen 194 Referenser 195

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

12

I nn e h å l l

Del IV Kostmönster 27 Medelhavskost 199 Per Sjögren och Mai-Lis Hellénius

Sammanfattning 199 Lägre risk för hjärt–kärlsjukdom vid Medelhavet 199 Vad är medelhavsmat? 200 Medelhavskosten är kopplat till ett längre och friskare liv – evidens från observationsstudier 201 Medelhavskostens effekter på hjärt–kärlhälsa – evidens från interventionsstudier 202 Medelhavskostens effekter på metabola syndromet, cancer och kognition 203 Varför är traditionell medelhavskost nyttig? 203 Slutsats 204 Referenser 204 28 Nordisk hälsosam kost 207 Viola Adamsson och Ulf Risérus

Sammanfattning 207 Varför äta nordisk kost? 207 Vad är hälsosam nordisk kost? 208 Nordiska livsmedel 208 Vilka hälsoeffekter har nordisk kost? 209 Bra kolhydratkvalitet i nordisk kost 210 Bra fettkvalitet i nordisk kost 210 Hälsosamma matlagningsmetoder 211 Referenser 211 29 Vegetariska koster 213 Gunnar Johansson

Sammanfattning 213 Definitioner 214 Hälsoeffekter av vegetariska koster 214 Näringsmässiga överväganden för vegetarianer 215 Referenser 216

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 13

Del V Populära dieter 30 GI-kost, stenålderskost, energirestriktion, blodgruppsdiet och basisk kost 219 Per Sjögren, Ulf Holmbäck och Ingrid Larsson

Sammanfattning 219 Glykemiskt index (GI-kost) 220 Högproteinkoster 220 Stenålderskost 221 Energirestriktionskoster 222 Detox 224 Blodgruppsdieten 224 Basisk kost 225 Referenser 226 31 Lågkolhydratkost – LCHF-kost 229 Ulf Holmbäck och Per Sjögren

Sammanfattning 229 Kolhydratintag och övervikt 229 Vad är lågkolhydratkost 230 Strikt lågkolhydratkost 230 Effekter av strikt lågkolhydratkost 231 Effekter av måttlig kolhydratkost 231 Potentiella hälsoeffekter av lågkolhydratkost 232 Kommentar till debatten för eller emot lågkolhydratkost 233 Referenser 233

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

14

I nn e h å l l

Appendix 32 Nordiska näringsrekommendationer 2012 237 Wulf Becker

Sammanfattning 237 Bakgrund 237 Arbetsprocess 238 Systematiska översikter 238 Från SR till rekommendationer 239 Granskningsprocess 239 Nyheter i NNR 2012 240 Fett 240 Kolhydrater 240 Protein 241 Vitamin D 241 Selen 242 Fysisk aktivitet 242 Terminologi och användning 242 Referenser 244 Sakregister 245

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Fetma hos vuxna I ngr i d L a r s s on o ch St e ph a n Rös sn e r

Under årens lopp har mängder av olika kostförslag för viktnedgång presenterats vilket lett till avsevärd förvirring bland såväl patienter som vårdpersonal. Kommersiella intressen har bidragit till att öka förvirringen. Tro snarare än vetenskaplighet har präglat mycket i detta programutbud. I dag kan vi med säkerhet säga att det enda som spelar roll för ett långsiktigt bestående resultat är energiunderskottet oavsett hur detta skapas. En balanserad kost som är fiberrik och fettfattig har enligt en massiv vetenskaplig dokumentation de största förutsättningarna att bidra till en bestående viktnedgång, samt ge god mättnad och välbefinnande.

SAMMANFAT TNING • Ett långsiktigt energiunderskott är enda sättet att gå ned i vikt.

• Flera kostsammansättningar kan ge kliniskt relevant viktreduktion

på sex månaders sikt.

• Protein är det mest mättande energigivande näringsämnet, följt av

komplexa kolhydrater. Fett och raffinerade kolhydrater ger minst mättnad.

• Traditionell medelhavskost (eller nordiska varianter) är det mest gynnsamma långtidsalternativet för viktreduktion, det vill säga fiberrika grönsaker, grovt och fiberrikt bröd, relativt lite mejeri­ produkter, samt begränsade mängder kött, fisk eller skaldjur.

• Olivolja och rapsolja är nyttiga fetter.

• Magra varianter av mejeri- och charkuteriprodukter är mindre energitäta och acceptabla alternativ.

• Vatten är en utmärkt törstsläckare. Den som nödvändigtvis vill ha söta drycker kan välja sådana sötade med aspartam och stevia – sötningsmedel som inte ger kalorier.

• Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att behålla en lägre vikt, oavsett val av kost. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3

44

De l I Ko st r å d v id speciel l a s j ukdomar och t il l s tånd

NEGATIV ENERGIBALANS

Det är möjligt att gå ned i vikt på vilket sätt man önskar, så länge som man äter mindre än vad man förbrukar. Det innebär att alla ”dieter” avsedda för viktreduktion – hur obalanserade de än må vara – alltid kommer att fungera initialt. Problemet är emellertid långsiktigheten.

Det är få av modedieterna som kan uppvisa några bestående långtidsef­ fekter. Vid en genomgång med en tvåårig uppföljning av överviktiga individer som arbetade avskärmat på en arbetsplats i Israel – utan till­ gång till korvkiosker utanför fabriksdörren – hade man möjligheter att följa grupper som fick olika koster (1). Man konstaterade då att det enda som spelade en roll för dessa långtidsresultat var energiunderskot­ tet, oavsett hur detta uppnåddes. Vad man samtidigt visade var att det beräknade energiunderskottet borde ha gett en viktnedgång på över 10 kg – medan viktnedgången i realiteten i de olika grupperna bara var 3–4 kg. Det betyder alltså i praktiken att individerna, trots ambitioner och viss övervakning, aldrig följde kostråden fullständigt.

Det är den kostsammansättning en individ kan leva och trivas med som har största förutsättningar att fungera långsiktigt. Om man väljer högfettkost kan denna fungera, förutsatt att energibalansen är nega­ tiv. Det är viktigt att välja omättade fetter för att inte riskera en ökad aterosklerosutveckling.

MÄT TNAD

Mättnadshierarkin är vetenskapligt väl etablerad: proteiner ger mest mättnad, följt av kolhydrater, framför allt när de är förpackade i mätt­ nadsgivande fiberformer. Minst mättnad ger fett. I högproteinkoster och koster med lågt glykemiskt index erhåller man mättnaden genom pro­ tein respektive komplexa kolhydrater och volym. Flytande socker som i läsk, saft, juice, nektar och liknande drycker tillför bara ”tomma” kalo­ rier och ger dålig mättnad med risk för överkonsumtion som resultat (3).

MAT VID FETMA – SBU:S RAPPORT 2013

SBU publicerade 2013 en rapport ”Mat vid fetma – en systematisk lit­ teraturöversikt” (2). Rapporten är en genomgång av effekten på vikt, biokemiska riskmarkörer, sjuklighet och död av kostsammansättningar och kostmönster, livsmedel, drycker, lågenergipulverpreparat (VLED, very low energy diet, med mindre än 800 kcal per dag, respektive LED, low energy diet, med 1 000–1 500 kcal per dag) och kombinations­ behandlingar av energirestriktion och fysisk aktivitet vid fetma (2). © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 F e tma hos vuxna 45

Kostsammansättningar och kostmönster: Måttlig lågkolhydratkost (högst 40 energiprocent kolhydrat) och strikt lågkolhydratkost (högst 20 energiprocent kolhydrat) gav 1,5 till 3 kg större viktminskning jämfört med lågfettkost vid sex månader med statistiskt signifikant skillnad (tabell 3.1). Skillnaderna i viktminskning av de olika kosterna avtog gradvis efter tolv respektive tjugofyra månader jämfört med efter sex månader. Man fann att de kolhydratrestriktiva kosterna, liksom lågfett­ kost, högproteinkost, kost med lågt glykemiskt index och medelhavskost gav kliniskt värdefull viktminskning även om det saknades statistiskt säkerställda skillnader för de fyra senare kosterna (tabell 3.1). Avseende kostråden till deltagarna har de i hälften av studierna fått specifika råd om energirestriktion och i samtliga studier råd om att minska intaget av sötsaker, läsk, bullar och snacks samt att öka intaget av grönsaker.

Det rekommenderade livsmedelsvalet för de kolhydratrestriktiva kos­ terna baserades vanligtvis på grönsaker, frukt och bär, fullkorn, fisk, kött och mejeriprodukter. Komplexa kolhydrater, val av omättade fetter samt begränsning av mättade fetter medför att de kolhydratrestriktiva kosterna bygger på ett hälsosamt livsmedelsval och inte på ”bacon-ostsmör-grädde”-varianter av lågkolhydratkosterna. Sammantaget visar SBU-rapporten ”Mat vid fetma” att det finns sex kostsammansättningar som ger liknande viktminskning på tolv till tjugofyra månaders sikt och som kan diskuteras med patienten. Dessa är • måttlig lågkolhydratkost • strikt lågkolhydratkost • kost med lågt glykemiskt index • lågfettkost • högproteinkost • medelhavskost.

Drycker och fetma i SBU-rapporten: Ett högt och regelbundet intag av sockersötade drycker visades ge högre risk att insjukna i typ 2-diabetes, medan ett minskat intag av söta drycker gav lägre vikt över tid bland vuxna. Regelbundet intag av lightdrycker innebar lägre vikt bland vuxna. Regelbundet intag av mjölk gav lägre vikt bland både barn och vuxna. Ett intag av minst fyra koppar kaffe per dag jämfört med lägre intag gav lägre risk för död och att insjukna i typ 2-diabetes. Lågt till måttligt intag av alkohol jämfört med inget intag av alls visades ge en lägre risk att insjukna i typ 2-diabetes. Intag av vatten eller te har ingen påverkan på vikten.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

46

De l I Ko st r å d v id speciel l a s j ukdomar och t il l s tånd

Lågenergipulver och fysisk aktivitet som tilläggsbehandling till energirestriktion: Om viktminskning inleds med en period med VLED, till exempel i form av lågenergipulver som måltidsersättning, eller kombi­ nerar lågenergipulver med energireducerad kost minskar vikten mer på sex till tolv månaders sikt, jämfört med energireducerad kost som ensam behandling.

Fysisk aktivitet i tillägg till energireducerad kost ger inte större vikt­ minskning jämfört med energireducerad kost som ensam behandling.

Anledningen till detta är att den mängd och intensitet av fysisk aktivitet som feta personer uppnår inte ger en tillräckligt stor och kontinuerlig ökning av energiomsättningen för att vikten ska påverkas utöver det som en energirestriktion från maten ger. Däremot bör daglig fysisk aktivitet samt begränsning av fysisk inaktivitet uppmuntras för att gynna kar­ diometabol hälsa, reducera diabetesrisk och bibehålla muskelmassan.

Sammantaget visar ”Mat vid fetma – en systematisk litteratur­ översikt” att det finns sex kostmönster som ger kliniskt värdefull vikt­ minskning på sex till tolv månaders sikt, även om rapporten inte kunde visa statistiskt signifikanta skillnader förutom för två av dem på sex månaders sikt (tabell 3.1).

Vidare visar rapporten att ett minskat intag av läsk ger lägre vikt och att kaffe samt ett visst (försiktigt) intag av alkohol bidrar till gynn­ samma effekter med avseende på diabetesrisk. Vid råd om alkohol måste man beakta risk för missbruk och alkoholrelaterad sjukdom. ”Mat vid Tabell 3.1 Viktändring i interventions- respektive kontrollgrupper oberoende av kost­sammansättning vid 6, 12 och 24 månader.

Interventionsgrupp kontra kontrollgrupp

Viktändring (kg) 6 månader

12 månader

24 månader

Måttlig lågkolhydratkost kontra lågfettkost

–10,1 vs. –8,5 –9,2 vs. –8,5

–6,3 vs. –7,4

Strikt lågkolhydratkost kontra lågfettkost

–5,5 vs. –2,4

–2,4 vs. –2,4

–1,5 vs. –0,2

Strikt lågkolhydratkost kontra högproteinkost

–7,0 vs. –6,9

–

–

Strikt lågkolhydratkost kontra kost med lågt glykemiskt index

–11,1 vs. –6,9 –

–

Högproteinkost kontra lågfettkost

–3,6 vs. –3,9

–3,4 vs. –2,7

–3,9 vs. –6,0

Högproteinkost kontra standardproteinkost

–

–2,7 vs. –2,2

–

Strikt lågfettkost kontra lågfettkost

–6,7 vs. –4,7

–6,6 vs. –4,6

–

Medelhavskost kontra lågfettkost

–8,9 vs. –7,2

Baserat på resultat från SBU-rapport nr 218 (2).

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 F e tma hos vuxna 47

fetma”-rapporten visar också att lågenergipulver som måltidsersättare är en effektiv metod för att reducera energiintaget och uppnå mätbar viktminskning över tid.

MEDELHAVSKOST

Av de kostformer som har positiva långtidseffekter och som ligger nära dem vi är vana vid att äta, utgör ofta den traditionella medelhavskosten ett gynnsamt alternativ (1, 2, 4). Medelhavskosten innebär fiberrika grönsaker, baljväxter, relativt lite mejeriprodukter och begränsade mängder kött, fisk eller skaldjur. Brödet är grovt, av fullkornstyp och fiberrikt. Olivolja är den dominerande fettkällan och bidrar tillsam­ mans med nötter och mandel med viktiga enkelomättade fetter. Vin ingår regelbundet men i små kvantiteter till måltiderna. Motsvarande effekter har i korttidsstudier uppnåtts med en svensk variant av så kallad hälsosam nordisk kost. Denna bygger på vanliga svenska råvaror som grönsaker, olika kålsorter, rotfrukter såsom morot, kålrot, rödbetor och palsternacka, ärtor, bönor, frukt (till exempel äpple, päron och plommon) och bär (till exempel blåbär och hallon), bröd som bakas på vete, råg, korn och havre, fisk som fångats i nordiska vatten och kött som producerats i Norden. Rapsolja, som liksom olivoljan innehåller företrädesvis enkelomättade fettsyror, är det huvudsakliga matfettet i den hälsosamma nordiska kosten (5) (se kapitlen Medelhavskost och Nordisk kost).

MAGRA ALTERNATIV OCH LIGHTDRYCKER

I magra alternativ av mejeriprodukter, charkuterier, lättmargariner och salladsdressingar ersätter man en del av fettet med vatten eller fiber.

På detta sätt påverkar man livsmedlets energidensitet. I sockersötade drycker ersätts sockret med sötningsmedel. Det finns fortfarande en utbredd uppfattning att dessa skulle vara hälsovådliga eller cancerfram­ kallande. Det är väl dokumenterat att så inte är fallet (6). Söta drycker ger dålig mättnad och tillför ingen näring utan enbart energi. Vatten är den bästa törstsläckaren. För den som vill dricka läskedrycker eller saft är lightdryckerna ett bra alternativ. Efter aspartam och sukralos kommer nu ett nytt sötningsmedel, stevia, som är baserat på en växtprodukt, ursprungligen från Sydamerika. Ännu sötare syntetiska produkter är på väg. Man bör dock komma ihåg att sötningsmedel aldrig kan ersätta sockrets volym och egenskaper i matlagning. Det är till exempel inte tekniskt möjligt att baka en sockerkaka med hjälp av sötningsmedel. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

48

De l I Ko st r å d v id speciel l a s j ukdomar och t il l s tånd

MÅLTIDSORDNING

I de svenska näringsrekommendationerna från 2005 finns fördelning av energiintaget över dagen med 25 procent till frukost, 30–35 procent till lunch respektive middag och resten till mellanmål (7). Dessa rekom­ mendationer är framför allt till för planering av måltider för grupper, exempelvis på institutioner inom vård och skola. De råd som ges om att fördela matintaget på tre huvudmåltider samt ett till tre mellan­ mål har framför allt en matkulturell och praktisk grund snarare än en vetenskaplig.

I de senaste nordiska näringsrekommendationerna från 2012 berörs inte måltidsordning specifikt, utan ingår i exempelvis diskussionen om tandhälsa (8). Måltidsordning varierar mycket mellan kulturer. I Medel­ havsländerna är ofta frukosten obetydlig och kvällsmålet dominerande, i Centraleuropa är måltiden mitt på dagen det tillfälle när man äter ett stort lagat mål med en lättare kvällsmåltid, och i Sydostasien får man ofta likartad måltid tidig morgon och sen kväll med bara någonting lätt mitt på dagen. Det finns således ingen specifik norm för hur måltiderna ska fördelas optimalt. Det finns därför inte heller någon anledning att värdera måltidsordning, så länge som den enskilda individen mår bra, känner sig väl till mods, har viktkontroll och klarar av att genomföra sina arbetsuppgifter under dagens timmar.

Vid viktminskning är det gynnsamt för den enskilda individen att etablera en måltidsordning som underlättar kontroll över energiintag, i vilken man minskar risken för småätande eller kontrollförlust med överätning som följd.

TERMOGENA KOSTKOMPONENTER?

Det finns inga kostkomponenter som har någon enskild förmåga att bränna energi. Vissa kryddor har visserligen påvisbara termogena effek­ ter men det är praktiskt omöjligt att inkorporera dem i livsmedel som skulle kunna öka förbränningen. Ska till exempel chilifrukter användas i matlagningen och ha termiska effekter måste dosen vara så stor att det blir omöjligt att inta måltider innehållande frukten. Likartade för­ hållanden gäller för till exempel senap, ingefära, pepparrot med flera örter och kryddor.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 F e tma hos vuxna 49

REFERENSER 1. Shai I, Schwarzfuchs D, Henkin Y, Shahar DR, Witkow S, Greenberg I et al.

Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359:229–41.

2. SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.

3. Vartainen LR, Schwartz MB, Brownell KD. Effects of soft drink consumption on nutrition and health: a systematic review and metaanalysis. Am J Public Health 2007;97:667–7.

4. Risérus U. Rätt mat kan mota kardiometabola sjukdomar. Läkartidningen 2010;107:2077–82.

5. Adamsson V, Reumark A, Fredriksson IB, Hammarström E, Vessby B, Johansson G, Risérus U. J. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). Intern Med 2011;269:150–9.

6. Tschanz C, Butchko HH, Stargel WW, Kotsonis FN (red.). The clinical evaluation of a food additive: assessment of aspartame. Boca Raton: CRC Press; 1996.

7. Svenska näringsrekommendtioner 2005. Uppsala: Livsmedelsverket; 2005.

8. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. 5:e uppl. Nord 2014;002. Nordic Council of Ministers 2014.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Tommy Cederholm är professor i klinisk nutrition, läkare och specialist i geriatrik och internmedicin. Hans verksamhet har särskild inriktning på nutritionens betydelse vid kroniska sjukdomar och åldrande. Han leder en internationellt framstående forskargrupp vid Uppsala universitet och har flera nationella och internationella expert- och ledningsuppdrag.

Elisabet Rothenberg är biträdande professor och legitimerad dietist, verksam vid Högskolan, Kristianstad. Hon har ett särskilt intresse för energi- och näringsintag och energiomsättning hos äldre. Har flera ledningsuppdrag i nationella och internationella nutritionsorganisationer, bl.a. som ordförande i Dietisternas Riksförbund. Medförfattare till flera läroböcker inom området nutrition och hälsa.

MAT OCH HÄLSA – EN KLINISK HANDBOK Kunskaper och vetenskapligt förankrade insikter kring matens betydelse för människans hälsa tilltar samtidigt som intresset för kost och hälsa ökar hos både patienter och allmänhet. Personal inom vård och omsorg upplever därför ofta svårigheter att orientera sig i flödet av hälsobudskap där buden dessutom kan vara motstridiga. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har ett kontinuerligt behov av att uppdatera sina kunskaper om mat, nutrition och hälsa.

Bokens första del ger råd om nutritionshandläggning vid speciella sjukdomar, t.ex. hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och fetma. Dessutom fokuseras nutritionens betydelse vid vanliga kroniska sjukdomar såsom mag-tarm-, njur- och demenssjukdom. Åldrandet, mat och nutrition diskuteras i flera kapitel. Vårdprocessen vid utredning och behandling belyses. Bokens andra del ger kliniskt relevant kunskap om näringslära och kostrekommendationer. T.ex. avhandlas hälsoeffekter och behov av fett, kolhydrater och protein, omega-3-fettsyror och vitamin D, hälsoeffekter av traditionell medelhavskost, och dess nordiska motsvarighet, liksom olika typer av populära koster.

I den här boken samlas kunskapen hos tjugosex av Sveriges främsta forskare inom nutritionsområdet på ett lättillgängligt sätt för att ge evidensbaserade svar på många av de frågor som möter sjukvårdspersonal. ”Mat och hälsa – en klinisk handbok”, ett efterlängtat vetenskapligt förankrat stöd i en djungel av kostråd från olika ”experter”.

Mette Barth och Lars Jerdén, specialister i allmänmedicin Art.nr 36379

www.studentlitteratur.se