9789147112241

Handbok i

kvalitativa metoder Gรถran Ahrne & Peter Svensson (red.)

Handbok i kvalitativa metoder ISBN 978-91-47-11224-1 © 2015 Författarna och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Redaktör: Magnus Winkler Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock Figurer: Jonny Hallberg

Upplaga 2:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2015

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Del I. Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap 1. Kvalitativa metoder i samhälls­vetenskapen................. 8 Göran Ahrne och Peter Svensson

Vad är kvalitativa metoder? ...............................9 Framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder ...........................................................11 Utvecklingen av kvalitativa metoder ...............13 Bokens uppläggning..........................................15

2. Att designa ett kvalitativt forsknings­projekt ......................17 Peter Svensson och Göran Ahrne

Formgivningen av ett forskningsprojekt...........18 Vad påverkar metodologiska val? ....................29

Urval av intervjusubjekt....................................39 Att bestämma tid och plats för intervjun ........42 Intervjusituationen ..........................................44 Att spela in och skriva ut..................................49 Intervjuns styrkor och svagheter......................53

4. Livshistorieintervjuer..............55 Peter Öberg

Vad är en livshistoria?......................................55 Det realistiska och det berättelsefokuserade perspektivet......................................................56 Att studera samhället genom livshistorier........58 Informantrekrytering och materialinsamling....58 Intervjuns genomförande..................................59 Forskarrollen och forskningsetik.......................61 Behandling och analys av data.........................63

Avslutning.........................................................31

Livshistoriernas representativitet, trovärdighet och generaliserbarhet...................66

Del II. att få kunskap om samhället genom …

5. Att intervjua barn................. 68

… Att fråga folk

Planering av intervjuer med barn.....................71

3. Intervjuer.............................. 34

Mötet med unga informanter ..........................75

Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne

Intervjuandets historia.....................................35 Former av intervjuer.........................................37

Åsa Källström Cater

Att tolka och rapportera om intervjuer med unga .........................................................78 Avslutande kommentar ....................................79

4



6. Fokus­grupps­diskus­sioner....... 81

9. Skuggning i fältarbete..........128

Synneve Dahlin-Ivanoff

Barbara Czarniawska

Fokusgruppsmetodens användbarhet................81

Skuggning och dess historik ..........................130

Grundläggande antaganden..............................82

Rektors skugga...............................................131

Planering av fokusgrupper................................84

Att shoppa tillsammans..................................132

Genomförande av fokusgruppsdiskussioner......88

Skuggning och intersektionalitet....................135

Analys av fokusgruppsdiskussioner...................90

Skuggning i jämförelse med andra fälttekniker ....................................................139

Trovärdighet och etik........................................91 Avslutning: Att tänka på...................................92

… Att vara med och titta på

7. Observationer och etnografi....................................93 Philip Lalander

Fältobservationens och etnografins historiska rötter................................................................95

10. Deltagande netnografi........142 Martin Berg

På upptäcktsfärd från soffan..........................142 Strukturer och (o)möjligheter online..............145 Det praktiska hantverket................................151 Forskningsetiska utmaningar..........................154 Sammanfattning.............................................155

Olika typer av observation och fältstudier.......98 Tillträde till fältet...........................................101 Hur och vad observerar man?.........................108 Till sist: om observation och etnografi...........112

8. Videoobservationer ............. 114 Christian Eidevald

Etik och lag.....................................................117 Var, när, hur och hur mycket?.........................119

… Att läsa texter och se på bilder

11. Texter i vardag och samhälle................................... 157 Kristina Boréus

Varför studera texter inom samhällsvetenskaperna?.................................157 Texter och textgenrer ....................................158

Under och efter inspelningen.........................121

Forskningsproblem, forskningsfrågor och analysfrågor.............................................159

Trovärdighet och tillförlitlighet......................125

Analysfrågor till texter...................................161 Textanalys steg för steg..................................171

12. Diskursanalys...................... 176

Teorier ger oss en analytisk blick....................214

Kristina Boréus

Växelspelet mellan teori och empiri: exemplet Isoma...............................................217

Diskursanalysens konstrukti­vistiska utgångspunkt..................................................176

Avslutning ......................................................219

Diskurs och social praktik...............................177 Diskursanalytiska inriktningar........................178 Diskursanalys steg för steg.............................183

13. Visuell metodik...................191

15. Att analysera kvalitativt material....................................220 Jens Rennstam och David Wästerfors

Att sortera......................................................221

Árni Sverrisson

Att reducera....................................................228

Bildarkiven, bildsamlingar och bilder på nätet..........................................................193

Att argumentera.............................................231

Ett klassiskt exempel: Erving Goffmans genusanalys....................................................196 Fältfotografering och andra visuella anteckningar...................................................198 Intervjuer med bildstöd..................................200 Om respekt och hänsyn..................................204 Och till sist ….................................................205

Del III. att analysera och skriva 14. Teorins roll i kvalitativ forskning .................................208 Peter Svensson

Vad är teori? ..................................................209 Tolkningens roll i samhällsvetenskaplig forskning ........................................................210

Avslutning.......................................................234

16. Akademiskt skrivande.........237 Göran Ahrne och Peter Svensson

Hur skriver man? ...........................................237 Att skriva vetenskapligt..................................242 Avslutande skrivtips .......................................247

Författarpresentationer ..........249 Referenser................................252 Register....................................271

5

Del I. Kvalitativa metoder och samh채llsvetenskap

Kapitel 1.

Kvalitativa metoder i samhälls­vetenskapen Göran Ahrne och Peter Svensson

Samhällsforskare är intresserade av att få kunskap om de samhälleliga villkor som påverkar och styr män­ niskors handlingsmöjligheter och motiv för att göra saker. Begreppet samhälle sammanfattar ett stort antal olika fenomen som formar människors relatio­ ner med varandra och de positioner och roller som människor har. Bland de viktigaste av dessa begrepp är institutioner, organisationer, grupper, nätverk, samhällsklasser, kulturer, normer, språk, regler och ritualer. När vi studerar samhället söker vi kunskap om dessa samhälleliga fenomen, hur de fungerar, hur de ger människor möjligheter att göra saker tillsam­ mans eller makt att bestämma över andra, hur de på­ verkar människor, hur de uppkommer och förändras.

Men för att kunna samla in empiriska data om dessa samhälleliga grundformer måste vi vända oss till de människor som verkar inom dessa och som bär upp dem. Och det kan vi i huvudsak göra på tre olika sätt: • Vi kan fråga människor hur och varför de gör saker eller vad de tycker och tänker.

• Vi kan på olika sätt vara med och titta på och iaktta vad människor gör och hur det faktiskt går till när de samarbetar eller bråkar med varandra, eller lyssna på vad de säger till och om varandra.

• Vi kan utnyttja dokument och artefakter av olika slag, till exempel läsa texter som människor skrivit eller se på bilder som människor producerat.

Att vi är beroende av andra människor och deras pro­dukter för att få kunskap om samhället gör att samhällsvetenskapen skiljer sig från det som kallas naturvetenskap (det är inte myrorna själva som fors­ kar om myrstackar). Som samhällsforskare är man en del av det man forskar om, det vill säga samhället. Även om man försöker distansera sig aldrig så mycket från den del av samhället som man studerar har man från början oundgängligen vissa förväntningar och föreställningar och kanske ibland rätt starka värde­ ringar om det som man ska undersöka. Och de män­ niskor som man studerar kan påverkas av att de blir föremål för forskning; de kan göra på ett annat sätt om de vet att de utfrågas och observeras. En del män­ niskor kanske till och med ljuger och gör motstånd för att de är rädda för att de sanningar som kan av­ slöjas skulle göra livet svårare för dem. Samhället för­ ändras medan vi forskar. Resultaten från en under­ sökning är aldrig slutgiltiga, eftersom de samtidigt är en del av det som man undersöker och därmed kan påverka själva föremålet för undersökningen. Därför

Kvalitativa

stöter samhällsvetenskapen ofta på helt andra pro­ blem än naturvetenskapen.

När vi trots dessa grundläggande svårigheter för­ söker utveckla tillförlitliga metoder för att få kun­ skap om samhällsprocesser behöver vi alla olika typer av data. Därför är det olyckligt att det i den samhälls­ vetenskapliga metoddiskussionen sedan länge har funnits en skarp skiljelinje mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Det som skiljer kvalitativa och kvantitativa metoder åt är framför allt olika sätt att arbeta med att ta fram och analysera data samt vilken roll forskaren har i detta arbete. Och det är också dessa skillnader i arbetssätt som motiverar en särskild bok om kvalitativa metoder. Men även om det prak­ tiska hantverket skiljer sig åt betyder det inte att det ena sättet att undersöka utesluter det andra eller att de forskare som arbetar med kvantitativa respektive kvalitativa metoder nödvändigtvis representerar olika synsätt på samhället eller på forskning. Och olika va­ rianter av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder stöter i stor utsträckning på de svårigheter som be­ rördes ovan.

För att kunna forska om samhällsprocesser behö­ ver vi såväl kvantitativa som kvalitativa data, såväl data från surveyundersökningar som observations­ studier, textanalyser och intervjuer. Som samhälls­ forskare kan det vara en utmärkt strategi att kombi­ nera olika metoder för att få en fullständigare och bättre bild av vad som pågår. Olika datainsamlings­ metoder är bra för att få reda på olika saker, och alla har sina speciella fördelar och nackdelar och lämpar sig bättre i vissa sammanhang än i andra. I det här kapitlet ska vi ge en bakgrund till diskussionen om kvalitativa och kvantitativa metoder och även säga något om vad de olika sätten att forska är bättre re­ spektive sämre på.

metoder

i

samhällsv ­ etenskapen

9

Vad är kvalitativa metoder?

Beteckningen kvalitativa metoder har vuxit fram som en motsats till kvantitativa metoder, vilket gjort att mycket av diskussionen om kvalitativa metoder har formats som en kritik av och ett alternativ till kvantitativa metoder. Innan användningen av kvan­ titativa metoder hade etablerats inom samhällsveten­ skapen i mitten av 1900-talet pratade man inte heller om kvalitativa metoder. Därför är egentligen termen kvalitativa metoder inte så bra, men det finns nog ingen bättre i dag.

Ett alternativ har varit att tala om ”mjuka data” i motsats till ”hårda data” (se nedan), men denna in­ delning bygger också på en konstlad motsättning. En annan alternativ beteckning som börjat användas under senare år är etnografi (se Aspers 2007, Gold­ thorpe 2000, jämför kapitel 7). Det som är bra med denna term är att den har ett egenvärde och inte for­ muleras som en motpol till något som är kvantitativt.

Samtidigt är det en term som ger associationer till vissa typer av datainsamling, särskilt olika former av observationer och fältarbete, eftersom termen tidi­ gare använts för att beteckna det akademiska ämne som i dag kallas socialantropologi. I den här boken kommer vi att använda ”kvalitativa metoder” som ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av tex­ ter som inte direkt utformas för att analyseras kvanti­ tativt med hjälp av statistiska metoder och verktyg.

Det är även internationellt den mest gångbara be­ teckningen. Men även begreppet etnografi kommer att användas, särskilt för att beteckna olika typer av observationsstudier (se särskilt kapitel 7–10).

Historiskt sett var, som vi påpekat ovan, det som vi här talar om som kvalitativa metoder den närmast allenarådande metoden inom all samhällsvetenskap under 1800-talet och början av 1900-talet. Genom­

10

Del

I.

Kvalitativa

metoder

och

brottet för och möjligheterna att bedriva kvantitativ forskning kom relativt sent – först i mitten av 1900talet (Platt 1996). De tidiga samhällsvetenskapliga forskarna som vi i dag ser som klassiker använde sig av en mängd olika datakällor för sina arbeten. För Max Webers studie Den protestantiska etiken och kapitalismens anda från 1904 var till exempel Benjamin Franklins självbiografi en viktig källa. I Kapitalet från 1867 öste Karl Marx flitigt ur data från offentliga brittiska dokument och utredningar om arbetsför­ hållanden i industrin. Friedrich Engels däremot an­ vände sig i sin studie av den engelska arbetarklassen som publicerades 1845 främst av observationsmeto­ der. William Thomas och Florian Znanieckis klas­ siska sociologiska studie The Polish peasant in Europe and America från 1918–20 bygger främst på analyser av brev och dagböcker.

En mycket stor del av de studier som vi i dag räk­ nar som äldre eller nyare klassiker inom organisa­ tionsforskningen utnyttjar olika typer av kvalitativa data, till exempel Robert Michels bok från 1912 om politiska partier, Philip Selznicks TVA and the grass roots från 1949 och Melville Daltons klassiker inom managementforskningen Men who manage: Fusions of feeling and theory in administration från 1959.

Man kan också nämna sociologen C. Wright Mills två studier från femtiotalet, The power elite och White collar.

Det klassiska sociologiska fältarbetet är William Whytes Street corner society från 1943. För att inte tala om Ervings Goffmans arbeten från femtio- och sextiotalen som bygger på allt från observationer i slutna och offentliga miljöer till data från en mängd olika skriftliga källor. Andra kända senare exempel är de så kallade etnometodologiska experiment som Harold Garfinkel och hans studenter utförde i mit­ ten av sextiotalet och som publicerades i boken Studies in ethnomethodology från 1967.

samhällsvetenskap

Syftet med denna uppräkning av klassiska studier är dels att visa att användandet av kvalitativa meto­ der i samhällsvetenskapen har en lång och tung tra­ dition, dels att det som vi menar med kvalitativa me­ toder kan se väldigt olika ut. Det är svårt att definiera vad kvalitativa metoder är.

Kanske är det lättare när man i stället talar om kvalitativa data eller kvalitativ empiri. Statistiskt ma­ terial och siffror utgör i sådana fall bra exempel på kvantitativa data, medan intervjusamtal och observa­ tionsanteckningar är exempel på kvalitativa data. En­ kelt uttryckt kan man säga att en kvantitet är en be­ räkning, en mängd av ett fenomen, till exempel antal, vikt, längd, ålder, summa eller differens, medan kvalitativa data kan gälla sådant som en hän­ delse, ett yttrande, en bild, smak eller beröring.

Dessa data kan vara intressanta i sig men kan även användas för att indirekt studera andra fenomen som är svåra att förnimma direkt, till exempel känslor, upplevelser, tankar, intentioner, hur makt opererar, beslutsfattande. Ingen har väl sett en tanke. Däremot kan man höra någon tala om sina tankar. Kvalitativa data mäts inte, utan det räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de före­ kommer. Hur mycket, hur länge eller hur ofta de finns är av mindre betydelse.

Man kan även skilja mellan kvalitativa och kvan­ titativa analyser. En och samma metod kan genera olika typer av data, kvantitativa såväl som kvalitativa.

En och samma metod kan även generera empiriskt material som kan analyseras eller bearbetas på olika sätt, antingen kvalitativt eller kvantitativt. Det empi­ riska material som exempelvis genereras av en inter­ vju kan utsättas för en kvantitativ analys, som till ex­ empel i de fall där forskaren räknar antalet gånger en viss term eller ett visst personligt pronomen används i en intervjuutsaga, eller när en faktoranalys görs av ett urval tidningsartiklar. I en kvalitativ analys av

Kvalitativa

samma intervju skulle en forskare snarare vara intres­ serad av vilka termer som används och vilken betydelse dessa termer har för respondenten. När vi i denna bok diskuterar kvalitativa metoder så avser vi metoder som genererar eller producerar kvalitativt empiriskt material, det vill säga material som lämpar sig för kvalitativa analyser.

Framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder Förutsättningarna för att samla in och analysera större mängder kvantitativa data om samhällslivet uppstod, som påpekats ovan, egentligen inte förrän i mitten av 1900-talet. För det första krävs det goda administrativa möjligheter för att samla in till exem­ pel grundläggande statistik om befolkningen i ett land eller en region och deras levnadsvillkor eller att skicka ut frågeformulär till ett representativt urval av befolkningen. Detta kräver också en god läskunnig­ het i befolkningen och ett förtroende för administra­ tion och forskning. I Sverige i dag tar vi detta för givet, men dessa förutsättningar fanns inte i samma utsträckning för säg sjuttiofem år sedan i Sverige och de är ännu i dag knappast uppfyllda i de flesta av jor­ dens länder.

En andra förutsättning är möjligheterna att ana­ lysera kvantitativa data på ett effektivt och adekvat sätt. Detta har krävt olika typer av räknemaskiner, och i dag har dessa möjligheter revolutionerats genom datatekniken. Förutsättningarna för att ana­ lysera kvantitativa data har förbättrats ofantligt under de senaste trettio åren. Metoderna för att samla in de data som analyseras har dock inte alls utvecklats i samma takt.

Det som gjorde att kvantitativa metoder under flera årtionden var dominerande inom samhällsve­

metoder

i

samhällsv ­ etenskapen

11

tenskaplig forskning i Sverige och i övriga Västeu­ ropa var att uppkomsten av förutsättningarna för att bedriva kvantitativ forskning sammanföll med till­ växten av samhällsvetenskaplig forskning och utbild­ ning på universiteten från slutet av fyrtiotalet. Och i motsats till hur det var i USA fanns det i Sverige ingen tidigare stark tradition av kvalitativ empirisk samhällsvetenskaplig forskning att knyta an till.

När samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi och företagsekonomi etablerades vid svenska univer­ sitet omkring 1950 var förväntningarna på samhälls­ vetenskaplig forskning höga. Och dessa förvänt­ ningar sammanföll med en föreställning om att samhällplaneringen skulle kunna utnyttja och ut­ veckla de nya kvantitativa metoderna. Samhällsve­ tenskapen skulle efterlikna naturvetenskapen, och man markerade en stark skillnad gentemot humanis­ tisk forskning som till exempel historia och filosofi.

Den kvantitativa forskningen skulle ge underlag för planeringen och uppbyggnaden av det moderna ra­ tionella samhället och dess administration. På så sätt kom det kvantitativa synsättet att få en stark förank­ ring i den samhällsvetenskapliga forskning som eta­ blerades under femtiotalet, och den kvalitativa forsk­ ningen lyste med sin frånvaro och betraktades knappast som riktigt vetenskaplig.

Det dröjde till långt in på sextiotalet innan de kvantitativa metodernas dominans och det naturve­ tenskapliga forskningsidealet inom den moderna samhällsvetenskapen blev utsatta för någon mer sam­ lad kritik. Och i denna kritik anknöt man till den bortträngda klassiska kvalitativa traditionen från början av 1900-talet. Att en sådan kritik blev möjlig och intressant berodde på att erfarenheterna av den kvantitativa forskningen inte bara var positiva. De högt ställda förväntningarna på användbarheten av forskningen hade knappast infriats. En hel del intres­ sant forskning hade gjorts, men de kvantitativa me­

12

Del

I.

Kvalitativa

metoder

och

todernas begränsningar och tillkortakommanden hade också kommit i dagen och blivit tydligare (Ahrne 1984).

En sådan begränsning ligger i själva surveymeto­ den och dess förutsättningar. Att samla in data genom att skicka ut frågeformulär lämpar sig bäst i ett samhällsklimat relativt fritt från konflikter och med väldisciplinerade och välartikulerade medbor­ gare som har utvecklade uppfattningar och värde­ ringar som de inte skäms eller är rädda för att ut­ trycka. Frågeformulär lämpar sig bäst för att undersöka en bred medelklass av välanpassade med­ borgare. Det är betydligt svårare att få rimliga svar från såväl elitgrupper som marginaliserade grupper eller från människor med extrema uppfattningar (Galtung 1969 s. 159).

Möjligheterna att använda kvantitativa metoder i stor skala har varit ett stort framsteg i samhällsveten­ skapen och gett bättre underlag för att analysera samband mellan människors levnadsförhållanden, hälsa, inkomst och attityder på nya och mer tillförlit­ liga sätt. Det stora felet var att man på femtiotalet överskattade dessa metoders möjligheter och trodde att samhällsvetenskapen bara för att man började an­ vända siffror kunde efterlikna naturvetenskapen och upptäcka lagar och regelbundenheter i samhällslivet på samma sätt som inom fysik eller kemi. Och att det skulle vara den enda metoden.

De största begränsningarna i de kvantitativa me­ toderna ligger i att stora delar av samhällslivet helt enkelt inte går att komma åt med kvantitativa meto­ der och genom att mäta med siffror. Det är svårt att beskriva social interaktion med hjälp av kvantitativa data: hur makt utövas, hur beslut fattas, varför män­ niskor protesterar, hur kreativa miljöer uppkommer, hur människor lär känna och lär sig förstå varandra eller hur konflikter uppstår. Med hjälp av kvalitativa metoder kan man fånga in nyanser och sätta in nor­

samhällsvetenskap

mer och värderingar i ett sammanhang på ett helt annat sätt än med kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder behövs för att upptäcka samhällslivets meka­ nismer. Kvalitativa undersökningar ger också bättre förutsättningar för förståelse av utsatta gruppers livs­­ omständigheter och för att över huvud taget förstå andra perspektiv och miljöer.

Men vi behöver kvalitativa data också för att för­ klara långsiktiga historiska processer eller för att för­ stå formativa moment i historien, till exempel upp­ komsten av olika organisationer som företag eller politiska partier, hur idéer och kunskap sprids och förmedlas mellan länder eller hur kulturer eller reli­ gioner förändras och nya värderingar uppstår.

Inom sociologin i Sverige kom kritiken av kvanti­ tativa metoder att formuleras i något som har kallats ”mjukdatadebatten”. Den anfördes av bland andra Johan Asplund som då var redaktör för tidskriften Sociologisk forskning. I dag är Asplund känd som en originell och starkt kvalitativt inriktad forskare. Men på sextiotalet var han mycket försiktig i sin kritik och skrev om mjukdatans möjligheter: ”att det trots allt inte förmår demonstrera ett egenvärde … Denna fram­står ändå som ett slags förstadium till hårddata­ sociologin, den har det regelstridigas charm, inget mera” (1966 s. 104). Att kritiken var så hovsam visar vilken stark ställning hårddataidealet hade.

Det dröjde ytterligare några år innan en starkare kritik gjorde sig hörd. Och då formulerades den på ett mer övergripande och teoretiskt sätt som ett led i en kritik av samhällsvetenskapen i allmänhet i slutet av sextiotalet. Samhällsvetenskapen kritiserades av yngre forskare och studenter för att syfta till att stärka rådande maktförhållanden och vara ett instru­ ment för att anpassa människor till samhällssystemet i stället för att ge dem möjligheter till protest och al­ ternativa utvecklingsvägar. De kvantitativa meto­ derna sågs som en av hörnstenarna i ett konservativt

Kvalitativa

och samhällsbevarande projekt. Kritiken mot de kvantitativa metoderna blev mer vetenskapsteore­ tiskt formulerad; det handlade om en kritik mot po­ sitivism och det naturvetenskapliga forskningsidea­ let. Nya metoder skulle i stället möjliggöra ett nytt samhälle och frigöra samhällsförändrande krafter.

Denna kritik kom från flera håll, från början främst med marxistiska förtecken men senare också från den nya kvinnorörelsen och feministisk forskning.

Alternativen till positivismen och kvantitativa metoder uttrycktes ofta i ganska abstrakta veten­ skapsteoretiska termer, och man talade om allt från Verstehen-metoder (med inspiration från Max Weber) till hermeneutik och fenomenologi. Dessa alternativa vetenskapsteoretiska riktningar hade dock föga att erbjuda i form av råd och regler för hur man i prakti­ ken skulle arbeta med kvalitativa metoder för att samla in data och analysera dem på ett bra och veten­ skapligt sätt.

Ett mer utarbetat alternativ till kvantitativa meto­ der som dök upp under denna tid var tanken om ”grounded theory”. Den lanserades i en bok med ti­ teln The discovery of grounded theory som publicera­ des 1967 av de amerikanska sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss. Även detta alternativ for­ mulerades som en antites till en positivistisk teori­ styrd forskning. Man skulle låta empirin styra teorin och inte tvärtom. Metoden var induktiv i motsats till en deduktiv logisk empirism. Begreppet grounded theory har fått ett stort genomslag (se t.ex. Lindgren 2006), och ibland kan till och med begreppet kvali­ tativ forskning associeras med just grounded theory.

På så sätt har det uppkommit en felaktig föreställ­ ning om att kvalitativa metoder skulle vara en metod som bygger på att man inte har några teoretiska ut­ gångspunkter eller antaganden om den del av sam­ hället som man ska studera, vilket ju är en orimlig och ohållbar tanke om man inte forskar om något

metoder

i

samhällsv ­ etenskapen

13

som någon aldrig tidigare forskat om (jämför kapitel 12). Över huvud taget skedde diskussionen om kvan­ titativa och kvalitativa metoder under slutet av sextio­ talet och början av sjuttiotalet i en överhettad atmo­ sfär. Den häftiga tonen i diskussionen ledde till många missförstånd och överdrivna förväntningar både i försvaret av kvantitativa metoder och i formu­ lerandet av alternativa metoder, vilket än i dag på ett olyckligt sätt påverkar synen på förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa data.

Utvecklingen av kvalitativa metoder För att förstå de kvalitativa metodernas genomslag i samhällsvetenskapen i Sverige från mitten av sjuttio­ talet ska man inte se bara till den vetenskapsteore­ tiska kritik som riktades mot den kvantitativa meto­ dens dominans och den positivistiska traditionen utan även till de alternativ och den konkurrens som trots allt fanns. Men denna konkurrens kom inte främst från stora samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi utan från ämnen som etnologi och socialantropologi. I dessa ämnen hade man, till skillnad från de först nämnda, en lång tradition av att samla in kvalitativa data genom olika former av fältarbeten. Så länge som forskarna inom dessa ämnen höll sig till sina ur­ sprungliga forskningsområden, det vill säga bonde­ samhällets byar eller så kallade primitiva samhällen i tredje världen, var konkurrensen från dessa ämnen inget att ta hänsyn till. Men när etnologer och antro­ pologer i slutet av sextiotalet började intressera sig för mer moderna företeelser, som livet i storstädernas förorter eller i olika urbana subkulturer, började kon­ kurrensen upplevas som ett hot. Under denna tid

14

Del

I.

Kvalitativa

metoder

och

publicerade till exempel etnologen Åke Daun ett par böcker, Upp till kamp i Båtskärsnäs (1969) samt Förortsliv (1974), som väckte stor uppmärksamhet. Den potentiella konkurrensen från dessa ämnen var en viktig orsak till att kvalitativa metoder även blev ac­ cepterade inom de nyare samhällsvetenskapliga disci­ plinerna.

En annan inspiration och konkurrens kom från den våg av så kallade rapportböcker som publicera­ des under sextiotalet, till exempel Sara Lidmans bok Gruva (1968), Jan Myrdals Rapport från kinesisk by (1963) och Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad (1969). Dessa böcker består till största delen av långa utdrag från intervjuer med ett stort antal män­ niskor som berättar om upplevelser och händelser i de miljöer som beskrivs. Dessa böcker fick en stor spridning under denna tid och var utan tvekan en ut­ maning för samhällsvetenskapen.

Sedan de hårda diskussionerna i början av sjut­ tiotalet har debattklimatet svalnat betydligt. Men det finns fortfarande många överdrivna föreställ­ ningar om vari skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa metoder består. Ibland motiveras till ex­ empel ostrukturerade intervjuer eller fallstudier med att de skulle ge ett större djup. Om vi bortser från frågan vad som egentligen menas med ”djup” här, så beror knappast forskningens djup så mycket på metoden som på hur frågeställningar motiveras och hur noggrant och nyanserat analysen utförs.

Man kommer inte nödvändigtvis djupare in i ett fe­ nomen genom att låta en människa prata hur länge som helst, och en fallstudie blir inte automatiskt djupare ju längre man håller på och undersöker. En vetenskaplig analys kan lika gärna uppnå ett större djup genom att man jämför många fall med var­ and­ra och sätter in dem i ett analytiskt fruktbart sammanhang.

Ibland associeras kvalitativ forskning med en

samhällsvetenskap

större kreativitet hos forskaren, men detta är inte hel­ ler något som har att göra med om man använder kvantitativa eller kvalitativa metoder. Behovet av att vara kreativ som forskare är lika stort oberoende av vilken typ av data man arbetar med. Inte heller är det så att en förmåga att tolka data är förbehållen fors­ kare som arbetar med kvalitativa metoder. Även re­ sultat från kvantitativa analyser, till exempel regres­ sionskoefficienter, måste tolkas och förstås.

Det som vi vill framhålla med detta kapitel är i stället att skillnaderna mellan kvantitativa och kva­ litativa metoder främst är av praktisk natur. Kvanti­ tativa och kvalitativa metoder är bra till olika saker.

När det är möjligt att samla in meningsfulla och rim­ liga kvantitativa data kan de vara ett viktigt instru­ ment för samhällsvetenskaplig forskning. Skillna­ derna mellan kvantitativa och kvalitativa data handlar inte först och främst om vetenskapsteorietiska ställningstaganden, även om man ibland kan finna skillnader av vetenskapsteoretisk natur mellan kvali­ tativa och kvantitativa forskare. I dag har även tidi­ gare ganska hårdföra representanter för kvantitativa metoder dragit slutsatsen att det kan vara fruktbart att kombinera kvantitativa och kvalitativa data och att det ofta är nödvändigt för att få ny kunskap (Goldthorpe 2000 s. 90, jfr Svallfors 2004 s. 230).

Valet av hur man använder olika metoder är först och främst avhängigt av vilka forskningsfrågor man har, men även maktrelationer, traditioner och till­ gängliga resurser påverkar de metodologiska valen. (Vi återkommer till detta i kapitel 2.)

I dag är användandet av kvalitativa metoder inom samhällsvetenskapen erkänt som ett oundgängligt inslag i forskningen. Kvalitativa metoder ses inte längre, som Johan Asplund uttryckte det i mitten av sextiotalet, bara som ett förstadium till kvantitativ forskning. För många av våra forskningsfrågor är vi helt enkelt hänvisade till att använda oss av olika

Kvalitativa

kvalitativa metoder för att få kunskap om samhälls­ processer. Som samhällsvetare behöver vi både kvan­ titativa och kvalitativa data för våra analyser. Men det som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa är sättet att arbeta när man forskar. Även om det är ganska stor skillnad mellan olika tillvägagångssätt när man använder kvalitativa meto­ der finns det ett antal gemensamma drag som vi kommer att diskutera i denna bok: • Forskarrollen är annorlunda. När man använder kvalitativa metoder och till exempel gör intervjuer eller observationer kommer man ofta förhållande­ vis nära de miljöer och människor som forsk­ ningen handlar om. Forskaren får en mer direkt kännedom om själva föremålen för forskningen, vilket ofta är en stor fördel men även, som vi ska se, något som kan ställa till problem.

• Det finns en större flexibilitet i själva forskningsprocessen. I kvalitativa undersökningar är avstån­ det mindre mellan att vara ute på fältet, att inter­ vjua eller att läsa texter och att analysera empiriskt material. Alla dessa aktiviteter varvas ofta när man arbetar med kvalitativa metoder och det finns stora möjligheter att löpande anpassa forsknings­ designen i relation till vad som sker under fältar­ betet.

• Analysen av data skiljer sig åt vid kvantitativ re­spektive kvalitativ analys. Den forskare som använder kvalitativa data har sällan färdiga analys­ modeller att använda sig av utan måste i större utsträckning utveckla egna analysverktyg och stra­ tegier.

• Kvalitativ forskning ställer andra krav på trovärdighet och generaliserbarhet än kvantitativ forsk­ ning, som lutar sig mot en omfattande statistisk apparat.

metoder

i

samhällsv ­ etenskapen

15

Bokens uppläggning Boken består av tre delar. Denna första del handlar om kvalitativa metoder i allmänhet. Efter detta in­ troducerande kapitel redogör vi i kapitel 2 för de olika stegen i planeringen av ett forskningsprojekt som huvudsakligen använder sig av kvalitativa meto­ der. Vi diskuterar hur man kan resonera för att välja sitt arbetssätt, vilka överväganden man bör göra när man väljer ut olika sociala miljöer eller fall för sin studie, hur man ska utforma ett projekt så att dess resultat blir trovärdiga samt vilka möjligheter man har att generalisera resultaten. I kapitlet tar vi även upp forskningsetiska överväganden som kan bli ak­ tuella vid användandet av kvalitativa metoder.

Del två är bokens längsta och här beskriver de olika författarna ett antal olika sätt att få fram kvali­ tativa data och empiriskt material. Här har vi skilt mellan tre olika huvudsakliga tillvägagångssätt för att få kunskap om samhället: • Man kan ställa frågor eller inleda diskussioner med människor.

• Man kan vara med och titta på och observera vad människor gör och säger.

• Man kan studera texter eller bilder.

Avsnittet om att ställa frågor och prata med männi­ skor inleds med ett längre, mer allmänt kapitel (kapi­ tel 3) om intervjuer, som följs av ett kapitel om livshis­ torieintervjuer, en form av intervjuer som ofta kräver ett större engagemang både från den som intervjuas och från intervjuaren. Denna typ av intervjuer är sär­ skilt vanlig i forskning om åldrande. Även intervjuer med barn skapar speciella förhållanden som kräver en hel del eftertanke och planering av den som utför in­ tervjuerna och analyserna. Detta ­behandlas i kapitel 5.

Kapitel 6 handlar om ­fokusgruppsdiskussioner, som

16

Del

I.

Kvalitativa

metoder

och

har blivit en allt vanligare metod och som kan använ­ das i ett stort antal sammanhang och även som kom­ plement till andra metoder.

Avsnittet om observationer inleds även detta med ett längre, mer allmänt kapitel om observa­ tionsstudier och etnografi (kapitel 7). I kapitlet be­ skrivs bland annat hur det kan gå till när man får kontakt med personer i den miljö som man har för avsikt att undersöka och hur man gör fältanteck­ ningar, samt hur relationen mellan forskaren och dem som observeras kan utvecklas. I kapitel 8 disku­ teras hur observationer ibland kan dokumenteras med hjälp av ­videoinspelningar och hur man kan analysera sådana inspelningar. Detta kapitel följs av ett kapitel som handlar om skuggning, en form av observation som går ut på att följa en eller ett par personer i deras dagliga liv. Som skugga kan man följa med på olika möten i j­obbet, till affären, till banken eller till restaurangen. I kapitel 10 diskuteras observationer av olika former av nätgemenskaper och sociala medier på Internet. Internet är på många sätt en speciell social arena, ­vilket också innebär sär­ skilda villkor och förutsättningar för studier av soci­ alt liv online.

Det tredje avsnittet i denna del av boken handlar om hur texter och bilder kan användas som källor till kunskap om samhället. I kapitel 11 beskrivs olika

samhällsvetenskap

v­ arianter av textstudier samt ett antal olika sätt som man kan använda för att analysera olika typer av tex­ ter och textgenrer. I kapitel 12 ges ett exempel på en specifik metod för textanalys, nämligen diskursana­ lys. I kapitel 13 behandlas visuell metodik, det vill säga hur man kan använda bilder för att besvara frå­ gor som handlar om samhället. Man kan då använda sig av redan producerade bilder men även själv foto­ grafera och kanske också samtala med människor om specifika bilder.

Bokens tredje och sista del handlar om analys av kvalitativa data och rapportering av kvalitativa stu­ dier. Ofta börjar analysen av det empiriska materialet redan när man utför intervjuer och observationer eller när texter och bilder samlas in. I kapitlen i den tredje delen behandlas den slutliga analysen av det empiriska materialet, den som sker i samband med att forskaren eller forskarna är i färd med att rappor­ tera sin forskning till omvärlden. I kapitel 14 disku­ teras teorins roll i kvalitativ forskning, medan kapitel 15 handlar om ett sätt att tänka om analysen av kva­ litativt material, det vill säga hur man kan sortera och reducera det empiriska material man fått fram i sin studie. I bokens sista kapitel behandlas skrivpro­ cessen och vad det innebär att skriva en vetenskaplig rapport till skillnad från exempelvis ett tidnings­ reportage.

Register

abduktion 219 abstract 246–247 akademiskt skrivande 242–247 Alvesson, Mats 53–54 Ambjörnsson, Fanny 103 analys av empiriskt material 23–24, 208, 217–218. Se även kap. 15 analysfråga 159–160 analytisk induktion 65 Andreasson, Jesper 100, 103–104 annat 71 anteckningar 20, 23–24, 49–51, 108–111, 113, 153, 193, 199, 221–222, 224–226, 239, 241, 246 – visuella 198–199 antropologi 97–98 argumentation 231–234 argumentationsanalys 162–163 Asplund, Johan 12, 14

Baym, Nancy 147, 149 bearbetning av empiriskt material 23–24 Becker, Howard S. 96, 225, 231, 241 Becker, Karin 200 begrepp 216 begreppsutveckling 233–234 Berger, John 192 bildarkiv 193–194, 196 bildintervju 200–202, 204 BIM (Biographic-Interpretive Method) 64–65 Blumer, Herbert 213, 228 Boas, Franz 97 Bonazzi, Giuseppe 130 Bourgois, Philippe 93–95, 97, 101–102 Bruegger, Urs 129 Bruni, Attila 137–138 Bruyn, Severyn 128 Burawoy, Michael 128 Burgess, Ernest W. 95

Bacchi, Carol Lee 181–182 Bachtin, Michail 130, 134 banal nationalism 168–170

Capote, Truman 130, 141 CDA. Se diskursanalys, kritisk Charmaz, Kathy 224–225, 227

272

Register

Chicagoskolan 95–97 Clarke, Alison 132–134 Dalton, Melville 10, 98–99, 103, 128 Danet, Brenda 145 Daun, Åke 14 deduktion 218, 219 deltagande observation. Se observation deontologi 28 ”detached involvement” 108–109, 128 diskursanalys 164–166, 172. Se även kap. 12 – kritisk 167–169, 172 diskurs, begreppet 164, 177, 184 diskurspsykologi 180–181 diskursteori 179 Douglas, Mary 97 doxa 198 dörröppnare 30, 102, 105–106 Ehn, Billy 217 elitintervju 49 empiriskt material – analys av 23–24, 208, 217–218 – argumentation för 231–234 – bearbetning av 23–24 – reducering av 228–231 – sortering av 221–228 Engels, Friedrich 10 enkät 36 Eriksson, Inga-Lill 204 Ess, Charles 154 ethos 163, 172 etik 28–29, 61–63, 72–73, 77, 91–92, 99, 154–155 etikettering 232–233 etnografi. Se kap. 7–10

Fabian, Johannes 129 Facebook 21, 39, 144, 147, 148 Fairclough, Norman 179 Fangen, Katrine 45, 52–53, 100, 103 fantasi 34, 235 fenomenologi 13 film 24, 200–201, 205 Fletcher, Joyce K. 139 Flickr 144, 203 fokusgrupp – analys 90–91 – genomförande 88–90 – planering 84, 86–88 – som metod 81–84 – trovärdighet och etik 91–92 forskningsdesign 18–19, 245 forskningsetik. Se etik forskningsfråga 159–160, 171, 183–184, 216–217 fotoelicitering 200 fotografering 198–200 Foucault, Michel 166–168, 176–179, 182–183 fältkontakt 102–103, 105 Garfinkel, Harold 10, 134 gatekeeper 105 generaliserbarhet 15, 18, 26–28, 40, 42, 64–67 genre 158–159 Glaser, Barney 13, 65 Goffman, Erving 10, 133–134, 146, 193, 196–198, 201, 204 ”go native” 107 grammatik 168 grounded theory 13, 65, 67 Guest, Robert H. 130

Register

Harper, Douglas 191, 199, 202 Hawthornestudien 35–37, 48 hermeneutik 13, 57, 64 heuristik 84 Hine, Christine 148 hypotetisk-deduktiv metod 218 impression management 54, 133, 198 induktion 13, 218–219 – analytisk 65 infiltration 98–99, 102 informerat samtycke 29, 62, 71–73, 154–155 inspelning 24, 43, 49–51, 91, 199 Instagram och Twitter 147 Internetforskning. Se netnografi intersektionalitet 48, 137, 139 intervju – former av 37–39 – genomförande av 42–53 – livshistorie-. Se kap. 4 – med bildstöd 200–202, 204 – som metod 34–35 – urval 39–42 intervjucitat, redigering av 246 Jonsson-Wallin, Ingrid 203 Knorr Cetina, Karin 129 kodning 224–225 kollegial granskning – se peer reviewing 233 konfidentialitet 29, 44, 77–78, 88, 92, 154 konstant komparativ metod 65 konstruktivism 164, 176–177

273

– social- 35, 82–83 kontextanalys 65 Kozinets, Robert V. 143, 145, 147, 150–151, 153 kreativitet 14, 18, 235 kritisk diskursanalys. Se diskursanalys kritisk lingvistik 168–169, 172 Kunda, Gideon 94, 103 Kvale, Steinar 59, 221–222 kvalitativa metoder 9–11 – framväxt och utveckling av 11–15 – kritik mot 11–13 Källberg, Sture 14 Leidner, Robin 128 Lidman, Sara 14 lingvistik 180 – kritisk 168–169, 172 livshistoria – begreppet 55–56 – databehandling/-analys 63–66 – forskarroll och etik 61–63 – forskningens utveckling 56–57 – intervju 59–61 – i samhällsforskning 58 – representativitet, trovärdighet och generaliserbarhet 66–67 – som genre 56 – urval av informanter 58–59 ljudinspelning. Se inspelning logos 163 Löfgren, Orvar 217 Malinowski, Bronisław 36, 97 Markham, Annette N. 155

274

Register

Marx, Karl 10 medforskande 193, 200 metod – begreppet 17–18 – för insamling/produktion av data 19–21 – val av 18, 21, 29–31 Michels, Robert 10 Miller, Daniel 132–134 Mills, C. Wright 10, 58 Mintzberg, Henry 130–131 Myrdal, Jan 14 mättnad 42

Park, Robert 95 pathos 163, 172 peer reviewing 233–234 perceptioner 176 personuppgifter 29 perspektiv 214–216 pilotstudie 174–175 Potter, Jonathan 180–181, 185 praxisgemenskap 234 problemframställning 181–182 Propp, Vladimir 169–170 Qruiser 144

Nader, Laura 139 narrativanalys 169–170 narrativ forskning 86 negativa fall 64, 229 netnografi. Se kap. 10 nominalisering 168–169, 172 Nordström, Ester Blenda 98–99 nyckelinformant 105–106, 110 nyttjandekrav 29 observation. Se även övriga kap. 7 – deltagande 96–99, 101, 103, 108, 110, 128, 134, 139–140, 144, 153–154 – dold/öppen 98–100 – genomförande av 108–112 – icke-deltagande 134, 139–140 – indirekt 139 – och etnografi 112–113 – passiv/delaktig 100 – stationär 140 ordval 168–169

Rasmussen, Kim 202 redigering av intervjucitat 79, 246 reducering av empiriskt material 228–231 referentialitet 56 Reisigl, Martin 179 representativitet 39–40, 42, 66 resultatredovisning 79, 245–246 retorik 162–164, 172, 233 revidering av text 239 sammanfattning 246–247 samtycke, informerat 29, 62, 71–73, 154–155 Schrijvers, Joke 139 Schwartzman, Helen 139 Sclavi, Marianella 130–131, 133, 137 Selznick, Philip 10 Semmelweis, Ignaz Philipp 218 sensitizing concepts 228 skrivande. Se kap. 16 – akademiskt 242–247

Register

skuggning. Se kap. 9 Smidt, Søren 202 snöbollsurval 41 socialkonstruktivism 35, 82–83 social praktik 177–178 Sontag, Susan 194 sortering av empiriskt material 221–228 språkbildning 216, 233 spårhundsbegrepp 228 Steiner, Peter 147 Strannegård, Lars 129 Strauss, Anselm 13, 65 strykning av text 239–240 subjektsposition 165–170, 172, 179, 182–190 syntax 168 Tegnér, Esaias 243 teleologi 28 teori. Se kap. 14 tes 162 testningsimplikation 218 text 158–159 textanalys 185–189. Se kap. 11 texter. Se kap. 11 Thomas, William 10 tillträde till fältet 101–108, 222 tolkning 210–214 tolkningsrepertoar 180–181 transkribering 51–53, 63, 153 transparens 25, 244 Traweek, Sharon 128–129 triangulering 25–26, 57 trovärdighet 24–26 Turner, Victor 217–218

tusensidorsfrågan 221 Twitter 144, 148 underförstådda, det 164–165 urval – av empiriska objekt 21–23 – av fokusgruppsdeltagare 86–87 – av informanter vid livshistorieintervju 58–59 – av intervjupersoner 39–42 utestängning 166–167, 172, 179, 183, 190 Van Maanen, John 128 video 91, 139–140, 191, 198, 203, 205 visuell metodik. Se kap. 13 Wacquant, Loïc 103–104 Wallraff, Günter 98–99 Weber, Max 10, 13 Weick, Karl 241 Wetherell, Margaret 180–181, 185 Whyte, William F. 10, 96–97, 105–106 Wikipedia 144 Willis, Paul 112 Wittgenstein, Ludwig 211 Wodak, Ruth 179 Wolcott, Harry F. 130–132, 137–138, 141 YouTube 144 Znaniecki, Florian 10 återkoppling till fältet 26 Øygarden, Geir Angell 104

275

Samhället är ett lika spännande som svårfångat studieobjekt. I denna handbok beskriver forskare från skilda ämnesområden olika sätt att forska om samhället med hjälp av kvalitativa metoder. En utgångspunkt i boken är att det framför allt är det praktiska arbetet som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa. Vid arbete med kvalitativa metoder kommer forskaren ofta nära sitt forskningsobjekt, det finns en stor flexibilitet i växelspelet mellan teori, analys och datainsamling, och även analysen av kvalitativa data har särskilda förutsättningar.

I denna del finns också specialkapitel om livshistorieintervjuer, fokusgruppsdiskussioner, skuggning, forskning på internet, diskursanalys samt användningen av bilder.

I den tredje och avslutande delen av boken diskuteras analys av kvalitativa data och vad det kan innebära att skriva akademiskt.

Boken är indelad i tre delar. I den första delen diskuteras när det är lämpligt att använda sig av kvalitativa metoder och hur en kvalitativ undersökning kan planeras. I den andra delen går författarna in på tre huvudsakliga sätt att framställa data: intervjuer, observationer och textanalys.

Redaktörer är Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid SCORE i Stockholm, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

I denna andra upplaga har många kapitel aktualiserats och setts över. Dessutom finns två nya kapitel: ett om att intervjua barn och ett om att göra videoobservationer och analysera dessa.

Best.nr 47-11224-1 Tryck.nr 47-11224-1