9789147094707

EN ANSATS FÖR FORSKNING & SOCIALT ARBETE

I den här boken introduceras ett tänkande och ett analysschema som studenter, forskare och socialarbetare kan använda för att identifiera och förstå sociala problem som problemperspektiv med utgångspunkt i olika problemfrågor. Schemat kan användas för att bena upp problem i samspelande komponenter och på så sätt identifiera olika problemversioner, diskutera motsägelsefullt uppbyggda problemkonstruktioner, frånvarande/tystade problem, vem/vilka som pekas ut som bärare av problem eller som anses kompetenta/ansvariga att prata om och lösa dem.

Håkan Jönson är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan i Lund.

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV

Två skinheads ger sig på en man som flytt till Sverige från ett annat land. Uttrycker handlingen en ökad intolerans, som måste stoppas genom hårdare straff för rasistiskt våld? Polis och åklagare kanske behöver utbildas i att förstå och upptäcka det våldet. Eller ska vi se händelsen som ett uttryck för att vissa unga män med problem dras med i destruktiva rörelser, där de super och slåss? I så fall ska samhället kanske se mildare på brottet och satsa på uppsökande verksamhet, ungdomsprojekt, stöd och vård.

HAKAN JONSON

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV EN ANSATS FÖR FORSKNING & SOCIALT ARBETE

HAKAN JONSON

Best.nr 47-09470-7

Tryck.nr 47-09470-7-00

Sociala problem - omslag.indd 1

10-05-20 14.42.24

Sociala problem som perspektiv En ansats för forskning och socialt arbete ISBN 978-91-47-09470-7 © 2010 Författaren och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Carina Blohmé Översättning av citat: Lisa Sjösten Omslag: Louise Matell Grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Sociala_problem_.indd 2

10-05-20 14.38.06

Innehåll

Kapitel 1 Vad handlar boken om? ............................................................................... 7 Om att bli skicklig ....................................................................................... 10 Vad är det för nytta med socialvetenskaplig analys?.................................. 14 Kapitel 2 Att ställa frågor om sociala problem ........................................................ 17 När, var, hur? ............................................................................................... 18 Öppenhet och anspråk................................................................................ 22 Kapitel 3 Perspektivanalys ........................................................................................ 25 Problemets karaktär .................................................................................... 27 Problemets orsaker...................................................................................... 28 Problemets konsekvenser och omfattning ................................................. 30 Problemets historia och utveckling ............................................................ 30 Problemets lösningar .................................................................................. 31 Problemets aktörer (drama och roller) ...................................................... 32 Illustrerande komponenter......................................................................... 34 Varför just dessa komponenter? ................................................................ 37 Vilken kunskap kan ansatsen generera? ..................................................... 37 Kapitel 4 Analysens gång ........................................................................................... 39 Brott mot äldre som socialt problem ......................................................... 41 Kontextualiserande kunskapssökande och teorianvändning.................... 46 Människor är inte perspektivrobotar ......................................................... 49 Att se frånvaro ............................................................................................. 51 En uppsummering av tillvägagångssättet .................................................. 53 Något om praktiska metodfrågor............................................................... 53 Åter till Nadja .............................................................................................. 54

Sociala_problem_.indd 3

10-05-20 14.38.07

Kapitel 5 Några ord om att koda – inom forskning och praktik ........................... 56 Kodningen är en del av analysen ................................................................ 56 Att koda problemperspektiv ....................................................................... 59 Den praktiska relevansen............................................................................ 61 Kapitel 6 Perspektivanalys i kontroversstudier....................................................... 63 Kontroversen om behandlingen av våldtäktsmannen............................... 65 Att komma vidare ....................................................................................... 70 Den praktiska relevansen............................................................................ 72 Kapitel 7 Perspektivtrubbel – att utesluta det som inte passar in ......................... 73 Analysens gång ............................................................................................ 75 Könsmaktansatsen ...................................................................................... 75 Trubbel......................................................................................................... 78 Behovet av moralisk tydlighet .................................................................... 81 Analysens relevans ...................................................................................... 81 En återkoppling till kapitel 1 ...................................................................... 82 Kapitel 8 Perspektiv i bruk ........................................................................................ 84 De multivokala vårdskandalerna................................................................ 85 Ett arbetsmiljöperspektiv............................................................................ 87 Perspektivet fördelar roller ......................................................................... 89 Arbetsmiljöperspektivet som motperspektiv ............................................ 91 En utvikning om polemiserande motperspektiv ....................................... 93 Perspektivets makt ...................................................................................... 95 En uppsummering ...................................................................................... 99 Den praktiska relevansen.......................................................................... 100 Kapitel 9 Problemperspektiv som Foucault-inspirerad diskursanalys .............. 103 Den svenska alkoholdiskursen ................................................................. 106 Mat och ätande som problem .................................................................. 110

Sociala_problem_.indd 4

10-05-20 14.38.07

Kapitel 10 Att lägga upp en mindre studie om problemperspektiv ...................... 114 Några kommentarer om teori och metod ............................................... 118 Kapitel 11 Perspektivansatsen i det sociala förändringsarbetet............................ 122 Att förändra ............................................................................................... 123 Ett perspektiv om ålderism och medborgarskap..................................... 124 Vem ska driva kampen? ............................................................................ 129 Samspelet med omgivningen – en fråga om inramning ......................... 130 Kapitel 12 Interventioner på individnivå ................................................................ 135 Den etiska relevansen................................................................................ 136 Den metodologiska relevansen ................................................................ 138 Den evidensbaserade praktiken................................................................ 141 Referenser ................................................................................................. 148 Register ..................................................................................................... 157

Sociala_problem_.indd 5

10-05-20 14.38.07

Sociala_problem_.indd 6

10-05-20 14.38.07

Kapitel 1

Vad handlar boken om?

Det du just har börjat läsa är en vetenskaplig metodbok som har den lite ovanliga ambitionen att även tillhandahålla användbar kunskap för det sociala arbetets praktik. För många studenter verkar universitetsutbildningens teoretiska kunskaper framstå som svåra att koppla till det senare yrkeslivet.

Utbildningen måste möta den utmaningen genom att visa hur förmågan att genomföra en vetenskaplig analys kan bli en färdighet med relevans för praktiskt socialt arbete.

I boken introduceras ett tänkande och ett analysschema som studenter, forskare och socialarbetare kan använda för att identifiera och förstå sociala problem som problemperspektiv med utgångspunkt i olika problemfrågor.

Detta sätt att tänka och arbeta benämner jag perspektivansats eller perspektivanalys. Min erfarenhet är att ansatsen kan ge intressant och viktig kunskap om sociala problem. Det analysschema som introduceras kan användas för att bena upp problem i samspelande komponenter, i syfte att identifiera olika problemversioner, diskutera motsägelsefullt uppbyggda problemkonstruktioner, frånvarande/tystade problemkonstruktioner, vem/vilka som pekas ut som bärare av problem respektive vilka som anses kompetenta/ ansvariga att prata om och lösa dem. Ansatsen bör också kunna användas för att ”identifiera” sociala problem och förhandla med olika parter om lösningar inom det sociala arbetets yrkespraktik. Boken är tänkt att ge läsaren kunskap i hur en speciell ansats kan användas, men avser också att ge en mer allmän kunskap om hur man som student, forskare och socialarbetare kan öka sin förmåga att tänka och arbeta analytiskt.

Loseke (2003, s. 7) definierar ett socialt problem som ”a condition evaluated as wrong, widespread, and changeable”, med betoning på att förhål-

7

Sociala_problem_.indd 7

10-05-20 14.38.07

1. Vad handlar boken om? landet inte bara kan utan också bör ändras. Jag ansluter mig i huvudsak till den definitionen, men kommer i slutet av boken också att diskutera hur socialarbetare kan använda perspektivansatsen i arbetet med människors personliga bekymmer.

I boken kommer flera varianter av nedanstående analysschema att redovisas. Schemat kan användas för att systematisera och analysera beskrivningar av sociala problem och ser i enkelt utförande ut så här: Tabell 1. Problemperspektiv – ett förenklat analysschema i tabellform.

Problemkomponent

Frågor

Karaktär

Vad för slags problem är det? Var är det lokalise­ rat? Hur anses det vara besläktat med och avgränsat ifrån andra problem?

Orsaker

Vilka orsaker anges? En eller flera samman­ hängande?

Konsekvenser och omfattning

Hur beskrivs hot och skador? Anses problemet vara litet och avgränsat eller stort?

Lösningar

Vilka förslag till lösningar ges och vem anses vara lämplig och/eller ansvarig att lösa problemet?

Aktörer (drama och roller)

Vilka är problemets huvudsakliga aktörer? Före­ kommer dramatiserande beskrivningar?

Illustrationer och exempel

Vilka metaforer, bärande begrepp, typfallsberättel­ ser, slagord och ikoner används när problemet beskrivs? Hur personifieras problemet?

I många sammanhang framträder sociala problem i form av mer eller mindre sammanhållna perspektiv, som uttrycker resonemang om problemets karaktär, orsaker, konsekvenser, lösningar och så vidare. Det är också vanligt att ett krav om en lösning implicerar problemets karaktär och orsaker, eller att vi utifrån någons beskrivning av karaktären kan förstå vilken lösning som kommer att föreslås. Problemperspektiv kan alltså vara mer eller mindre uttalade.

Inte sällan möter vi flera konkurrerande problemperspektiv; en och 8

Sociala_problem_.indd 8

10-05-20 14.38.08

1. Vad handlar boken om? samma händelse kan beskrivas som ett bevis på problem med vitt skilda orsaker och lösningar. Två så kallade skinheads ger sig på en man som flytt till Sverige från ett annat land. Uttrycker handlingen en ökad intolerans, som måste stoppas genom hårdare straff gentemot rasistiskt våld? Polis och åklagare kanske behöver utbildas i att förstå och upptäcka det våldet. Eller ska vi se händelsen som ett uttryck för att vissa unga män med problem dras med i destruktiva rörelser, där de super och slåss? I så fall ska olika samhällsinstanser kanske övertygas om att se mildare på brottet och istället söka efter problematiska förhållanden hos ungdomarna. Satsningar kan riktas mot uppsökande verksamhet, ungdomsprojekt, stöd och vård. Här finns det alltså konkurrerande beskrivningar av problemets karaktär och vilka andra problem det ska anses vara besläktat med. Och därmed blir de lösningar som förespråkas av olika karaktär. Håll med om att just detta är av stor betydelse för de människor som är involverade i händelsen i fråga!

Som forskare/student kan man välja att tänka på den typ av problemperspektiv boken handlar om som mentala produkter, vilka människor bär omkring på i sitt huvud – ungefär som man bär på en tro – och som sociala företeelser, som människor utvecklar och förhåller sig till i olika sammanhang. I de studier jag själv genomfört har jag i huvudsak studerat perspektiv som sociala företeelser. Mitt intresse som forskare har varit att undersöka hur problem konstrueras i olika sammanhang. Den ansats jag skisserar ligger därför nära det som brukar benämnas diskursanalys (jfr Winther Jørgensen & Phillips, 2000), och jag opponerar mig inte om någon väljer att referera till perspektivansatsen som en form av diskursanalys. I boken väljer jag mestadels att tala om perspektiv, men kommer att ägna ett särskilt kapitel åt frågan om hur det beskrivna analysverktyget kan utvecklas som en diskursanalytisk ansats. I bokens avslutande kapitel, som handlar om det sociala arbetets praktik, diskuteras en ansats som i högre grad behandlar problemperspektiv som mentala produkter, det vill säga som enskilda människors uppfattningar. Boken är tänkt att utgöra en helhet, att enbart läsa något enskilt kapitel som verkar intressant är alltså mindre lämpligt, eftersom det då blir ryckt ur sitt sammanhang och kan ge en ensidig och ofullständig förklaringsbild.

9

Sociala_problem_.indd 9

10-05-20 14.38.08

1. Vad handlar boken om?

Om att bli skicklig Varför bör då studenter lära sig att förstå sociala problem på det här sättet?

Ett skäl är att det analysschema jag beskriver utgör ett verktyg som inte bara kan användas av erfarna forskare, utan även av den som ännu inte är så skicklig i vetenskaplig analys. Genom att hantverksmässigt göra analys med hjälp av perspektivtänkandet kan man träna sig och förvärva en skicklighet som universitetsstudier syftar till att ge. Jag ska ta ett exempel på hur den här typen av lärande kan gå till. När jag just hade börjat på forskarutbildningen var jag inte så bevandrad i vare sig vetenskapligt hantverk eller tänkande. Jag hade arbetat sju år på socialförvaltning och där tänkte vi inte särskilt teoretiskt. Under första året skrev jag en kortuppsats på en kurs i vetenskapsteori, och läraren underkände den med orden: ”Du har inte fattat någonting, Håkan.” Jag skrev en helt ny uppsats och läraren underkände även den: ”Du har fortfarande inte fattat någonting, Håkan.” Rätt nedslående faktiskt, men till hans försvar ska sägas att han gav mig handfasta anvisningar för hur jag kunde förbättra uppsatsen. Nu började det se bättre ut, men fortfarande var jag inte godkänd. Läraren föreslog att jag skulle använda ett ordnande schema som kunde göra min analys tydligare och mer stringent. Så jag använde schemat och benade upp de problembeskrivningar som jag dessförinnan diskuterat lite mer fritt. Först kändes det som att jag redogjorde för lite väl självklara förhållanden, men efterhand förstod jag att min tidigare analys hade haft karaktären av piruetter utan underbyggnad. När jag använde den föreslagna modellen blev analysen mer gedigen och systematisk – och faktiskt också intressantare. Och nu kommer poängen: När jag arbetade med min studie lärde jag mig samtidigt att tänka på ett sätt som gjorde mig analytiskt skickligare. Användandet av verktyget gjorde detta möjligt. Och det är ju det som är meningen med en utbildning, att man genom anvisningar och övning förvärvar vissa färdigheter. Användandet av verktyg som modeller och analysscheman kan alltså inte bara hjälpa oss att göra en viss analys tydligare eller bättre. Det kan bidra till att vi tillägnar oss en förmåga att tänka och göra analys med större skicklighet.

Boken är tänkt att fylla en kunskapslucka inom den samhällsvetenskapliga metodlitteraturen, där studenter idag delvis saknar konkreta metoder, modeller och exempel på hur sociala problem kan analyseras.

10

Sociala_problem_.indd 10

10-05-20 14.38.08

1. Vad handlar boken om?

Finns det då något ”bekymmer” som gör det särskilt viktigt att utöka verktygslådan? Ja, det gör det. Studenter har ofta bekymmer med att hitta och använda teori. Inom många utbildningar är det bestämt att studenterna ska genomföra en empirisk undersökning inom ramen för sitt uppsatsarbete. Det räcker alltså inte att i största allmänhet ta reda på mer om ett fenomen. Studenten ska samla in data och tolka dessa med hjälp av teori, som helst ska tillföra intressant kunskap. ”Vi vill skriva uppsats om unga flickor i riskzonen. Vilken teori ska vi använda?” Ungefär så frågar många, och lärarens svar brukar vara att ”det beror på vad ni vill undersöka”. Teorianvändning och analys är något som många studenter oroar sig för och ibland inte lyckas så bra med. Det finns tre problematiska tendenser som slår igenom i många studenters uppsatser.

Inifråntendensen För det första tror studenter ibland att teori om ett visst fenomen måste hämtas från tidigare forskning om just detta fenomen. Skriver man en uppsats om barn så väljer man teorier om barns/människors utveckling och barns problem. Särskilt vanligt är detta när uppsatsen skrivs efter det att man har gått en fördjupningskurs om barn, missbruk, äldre, funktionshinder, förändringsarbete, ledarskap eller vad det kan vara fråga om. Men teorivalet bör styras av syfte och forskningsfrågor snarare än av det område man studerar. Jag läste en gång en uppsats som syftade till att analysera samspelet mellan förskolepersonal och socialtjänst i ”barnavårdsärenden”. Den teori om barns psykosociala utveckling som uppsatsförfattarna hade valt passade inte alls till de data som samlats in, då dessa handlade om hur socialsekreterare respektive dagispersonal såg på skyldigheten att anmäla barn som far illa. Jag minns det som att författarna förde intressanta resonemang om anmälningsproblematiken och sedan använde den utvecklingspsykologiska teorin för att tala om varför det är viktigt med ett bra samarbete. De använde alltså inte teorin i analysen av data. Det hade varit bättre om studenterna analyserat sina data med hjälp av teorier som exempelvis handlar om samverkan, kommunikation, tilltro och socialt kapital, utbyte/reciprocitet, professionalisering eller juridisk tolkning. Områdets teorier kan vara använd11

Sociala_problem_.indd 11

10-05-20 14.38.08

1. Vad handlar boken om? bara, men i många fall är det alltså bättre att söka teori ”utifrån”. Den perspektivansats jag introducerar i boken utgör ett exempel på en ”utifrånteori”, och bokens olika kapitel visar hur en sådan teori kan användas för att få kunskap om olika fenomen.

Överrockstendensen För det andra finns i vissa studentuppsatser en tendens till att teorier används som en slags överrock till de egna resultaten. Uppsatsförfattarna redogör i uppsatsens teoriavsnitt för Eriksons psykosociala utvecklingsmodell och Maslows behovshierarki och presenterar därefter ett analysavsnitt där huvudbudskapet blir att ”våra intervjuer bekräftar Eriksons och Maslows resonemang”. Någon intervjuperson har sagt att flickor i riskzonen behöver trygghet. Maslow talar också om att trygghet är ett grundläggande behov för människor. Analysen blir därmed trivial; teorin tillför inte så mycket kunskap om den empiri som samlats in. Felet ligger inte i Eriksons eller Maslows teorier, utan i sättet de används på. Ett mer analytiskt angreppssätt vore exempelvis att presentera Eriksons teori för att därefter diskutera riskzonsbeteende i termer av en utvecklingskris. ”Om man utifrån teorin ser fenomenet som en utvecklingskris, vad ser man då?” I det fallet kommer teorins begrepp och förklaringar i bruk på ett sätt som kan tillföra en tolkad förståelse av empirin. Ett sätt att komma förbi överrocksproblemet är alltså att använda teori som verktyg i analysarbetet. Den perspektivansats som presenteras i den här boken innehåller ett teoretiskt förankrat analysschema med frågor och begrepp som är lätta att göra analys med. Ansatsen utgör därför ett bra verktyg att träna sig med och att ha i verktygslådan. Tanken är att den färdighet man tillägnar sig under tränandet också ska kunna användas när annan teori används.

Vittnestendensen En tredje tendens – och nu blir det lite svårt – är att analysen i många uppsatser blir osjälvständig i förhållande till de data som samlats in. Låt oss säga att en uppsatsskribent vill undersöka problemet ”unga flickor i riskzonen”.

12

Sociala_problem_.indd 12

10-05-20 14.38.08

1. Vad handlar boken om?

För ändamålet intervjuas 6–8 företrädare för olika verksamhetsgrenar, och dessa personer berättar hur de ser på problemet och vad som bör göras åt det. Studenterna använder utvecklingspsykologisk teori för att tolka informanternas utsagor. Det som kan bli bekymmersamt här har att göra med inifrån- och överrockstendenserna. Risken finns att analysen inte blir något annat än en bekräftelse av de professionella aktörernas teoriberoende vittnesmål. Den aktuella uppsatsen syftar till att ”redovisa orsakerna till riskzonsbeteende och beskriva flickornas situation”. Resultatet blir att ”intervjupersonerna bekräftar Eriksons antaganden om x och y”. Tendensen här blir att uppsatsförfattaren prövar en teori genom att fråga experter om de tycker att teorin stämmer. Informanterna kanske också behandlas som opartiska vittnen till hur flickorna upplever saker och ting. Kan de verkligen vara det? Är det verkligen lämpligt att tolka kvarterspolisens utsagor om gängbildning bland förortsbarn med hjälp av den teori om social avvikelse som polisen själv använder? Eller är det kanske kvarterspolisens syn på ungdomarnas problem som intervjuerna visar upp? I varje fall ställs här höga krav på en kritisk hållning gentemot intervjupersonernas utsagor. Denna kritiska hållning kan uppnås på lite olika vägar.

Går man på den ena vägen betraktar man bekymret som en fråga om validitet och reliabilitet. Validitet handlar om att mäta det man avser att mäta, medan reliabiliteten handlar om precisionen i mätverktygen. Många forskare anser att man kan skapa sig god kunskap om ett problem som det ovan beskrivna genom att intervjua professionella företrädare, bara man är noggrann, väljer rätt intervjupersoner (och tillräckligt många), ställer rätt frågor och kombinerar olika kunskapskällor. Jag är alltså inte ute efter att förkasta ”vittnesansatsen”, utan vill bara varna för att betrakta intervjuade expertinformanters utsagor som ett ”objektivt” sätt att verifiera eller förkasta teori om ett problem. På den utbildning där jag undervisar brukar vi acceptera att kandidatuppsatser gör den här typen av analys, så länge det görs med en kritisk hållning och en medvetenhet om de inneboende problemen.

En alternativ väg mot en kritisk hållning är att använda teori och verktyg som handlar om intervjupersonernas utsagor och uppfattningar om problemet, vilket perspektivansatsen gör. Det som då betonas är att utsagorna 13

Sociala_problem_.indd 13

10-05-20 14.38.09

1. Vad handlar boken om? är delar av intervjupersonernas problemkonstruktion. Därmed kan förhållanden som har att göra med intervjupersonernas yrkestillhörighet, teoretiska utgångspunkter, professionella synsätt, samarbeten och dylikt inkluderas i analysen. På så sätt blir det också möjligt att uppmärksamma intressanta skillnader, som vittnesansatsen ofta tonar ned i sökandet efter det som flera är överens om. Kanske visar det sig vid närmare betraktande att experterna talar om olika problemgrupper, med utgångspunkt i de orsaker de anser att fenomenet har. Just dessa skilda beskrivningar av problemets karaktär, omfattning, avgränsningar, orsaker och lösningar är enligt min mening intressanta att studera och förstå sig på, eftersom de har betydelse för vem som får hjälp/utsätts och hur hjälpen ser ut.

Till detta skulle jag vilja lägga ytterligare ett bekymmer, nämligen att högskoleutbildningarnas studenter riskerar att trötta ut fältets representanter genom ständiga förfrågningar om intervjuer. Bara vid Socialhögskolan i Lund skrivs nästan hundra uppsatser per termin. Många studenter rapporterar om svårigheter att få tag på intervjupersoner för den som inte har etablerade kontakter med fältet. Varför väljer då så många att förlita sig på intervjun som metod, när det nu verkar vara så svårt att få tillgång till intervjupersoner? Varför inte analysera texter eller kombinera analyser av texter med färre intervjuer? Jag tror att många studenter känner sig osäkra på hur de ska ställa relevanta frågor till en text och därför undviker de att analysera texter. Som student är man ändå ganska säker på att en intervju producerar något slags svar på de frågor man har, även om det ibland blir ”informantsvar”. Man kan fråga socialsekreterare om ett problem som ”unga flickor i riskzonen” men hur frågar man en text om det? Den som läser den här boken kommer förhoppningsvis att bli bättre rustad att ställa frågor till olika typer av material – såsom texter, intervjuer och i någon mån också observationer.

Vad är det för nytta med socialvetenskaplig analys?

Varför ska en blivande socionom, för att ta ett exempel från den utbildning jag själv är verksam inom, överhuvudtaget lära sig vetenskaplig analys? Är det inte bättre att man istället satsar på att inhämta så mycket kunskap som 14

Sociala_problem_.indd 14

10-05-20 14.38.09

1. Vad handlar boken om? möjligt om de olika problem man kommer att möta på fältet? Frågan är relevant och den formuleras ofta som en kritik mot de krav som ställs när studenter på den grundläggande nivån skriver uppsats. ”Ni vill göra oss till forskare, men vi ska bli socialarbetare.” Bidrar uppsatsarbetet exempelvis till att öka studentens anställningsbarhet som socialarbetare? Ett svar är att uppsatsen ger möjlighet till specialisering och ämnesfördjupning som kan göra studenten mer anställningsbar. Det svaret är lite bedrägligt. En uppsats är i nuläget sällan en merit i socionomers arbetssökande, på det sätt som den kan vara för ingenjörer, jurister och ekonomer. Dessutom riktas faktiskt inte studenternas kritiska fråga mot möjligheten till fördjupning. Så gott som alla studenter vill fördjupa sig och flertalet tycker att uppsatsarbetet är en bra möjlighet till detta. Det man är kritisk mot är kraven på att genomföra en vetenskaplig analys. Vad ska det vara bra för?

Kan då förmågan att genomföra en viss typ av vetenskaplig analys bli en färdighet med relevans för yrkespraktiken? Utifrån min bakgrund som socionom och yrkesverksam socialarbetare menar jag att så är fallet. Socialt arbete handlar om arbete med sociala problem. Därmed handlar socialt arbete också om att få kunskap om och förståelse av sociala problem (jfr Meeuwisse & Swärd, 2002). Men vems är denna uppgift? Forskarens och FoU-arbetarens? Självklart är det så, men även den yrkesverksamma socialarbetaren bör sträva efter att skapa sig en systematisk förståelse av sociala problem och en metaförståelse i förhållande till den kunskap som är aktuell inom den egna yrkesutövningen. Låt mig ta två exempel: Socialsekreteraren Hanna anmäler en punkt på arbetsgruppens veckomöte. Hon har funderat: ”Jag har jämfört vårt sätt att tänka om missbrukares problem med de behandlingsverksamheter vi anlitar. Jag har tittat på hur vi ser på problemets karaktär, på orsaker, utveckling och lösningar. Här på socialförvaltningen har vi en psykodynamisk förståelse av problem och vi har en handledare som är psykoanalytiker. Men de behandlingshem och öppenvårdsverksamheter vi anlitar kör med 12-stegsprogrammet. Det betyder faktiskt att våra egna orsaksförklaringar inte hänger ihop med metoderna för intervention. Blir inte det förvirrande för de klienter vi möter? De kommer ju att få helt olika förklaringar till vad deras problem beror på. Vill vi ha det så eller borde vi sträva efter en mer enhetlig syn på missbruk?”

15

Sociala_problem_.indd 15

10-05-20 14.38.09

1. Vad handlar boken om?

Besvärande frågor på ett veckomöte, måhända, men samtidigt viktiga för det sociala arbetets utförande. Och situationen är knappast ovanlig.

Det andra exemplet gäller Kosta, som är arbetsplatsens representant i en samrådsgrupp om hedersrelaterat våld som bildats i kommunen. Efter att ha tagit del av den inventering av misstänkta fall av hedersrelaterat våld som gruppen har sammanställt väcker han en fråga på ett av samrådsgruppens möten: ”När vi gick på vår utbildning så pratade vi om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet som en orsak till det hedersrelaterade våldet. Men här på listan ser jag att 4 av 16 misstänkta fall handlar om pojkar. Hur går det ihop med vår förklaringsmodell? Vi kanske måste söka förklaringar som kan användas för de fall då pojkar utsätts? Tänk om våra resonemang om könsförtryck har gjort att vi har missat fall där pojkar har utsatts, eftersom vi varit styrda mot att bara titta efter flickor. Tänk om vi har varit för enögda när vi har frågat om flickorna också? Borde vi komplettera vår inventering?”

Den som är verksam som socialarbetare möter ständigt problemperspektiv, och bör därför kunna förhålla sig till dem. Perspektiven kommer i skepnaden av larm om problem och krav om att ”göra något”, eller som anspråk på att det nu finns metoder för problemlösning som alla borde använda.

Yrkesverksamma socialarbetare bör enligt min mening kontinuerligt reflektera över den typ av frågor som Hanna och Kosta ställer sina arbetskamrater inför. Givetvis gör man redan detta. Det jag tillhandahåller här är en ansats och några hjälpverktyg för en mer systematisk analys av sociala problem. Den som tränar sig i detta tänkande under utbildningen står bättre rustad för att kunna se och synliggöra mönster i den komplexa praktiken.

Lämpligen sker denna träning under skrivandet av mer omfattande övningsuppgifter, av det slag som uppsatser utgör. Uppsatsarbetet kan därmed bli något mer än en akademisk övning och ett sätt att öka kunskapen om något specifikt område. Studenten förvärvar en analytisk färdighet som också är användbar i yrkeslivet, en färdighet som ökar förmågan att bedriva ett kritiskt reflekterande socialt arbete.

16

Sociala_problem_.indd 16

10-05-20 14.38.09

Kapitel 2

Att ställa frågor om sociala problem

I vetenskapliga studier, och dit räknar jag studenters uppsatser, är det viktigt att ha med sig frågor som ger undersökningen riktning. Kanske finns frågorna med från början, som en intresseinriktning. Kanske kommer man först under studiens gång underfund med vilka frågor som kan belysas i undersökningen. Innan jag går in mer konkret på frågorna vill jag dock säga några ord om den teoretiska grunden för de frågor och analysverktyg som presenteras i boken. Den teoretiska inplaceringen kommenteras också i början av kapitel 3.

Den teoretiska tradition som perspektivansatsen hör hemma inom brukar benämnas socialkonstruktionism. Utgångspunkten inom denna är att ”verkligheten” är socialt överenskommen och föremål för ständiga omförhandlingar. Med detta följer ett intresse för den interaktion och de processer som skapar våra uppfattningar om hur saker och ting är, de konsekvenser som blir följden av verklighetssynen och så vidare.

Under de senaste årtiondena har socialkonstruktionismen slagit igenom massivt inom samhällsvetenskaplig forskning och i synnerhet i analysen av sociala problem. Forskningen sträcker sig från studier av hur verkligheten är konstruerad i stort och vilka diskurser som dominerar det samhälleliga tänkandet, till mikroorienterade samtalsanalyser. Gemensamt för flertalet studier är intresset för det praktiserade språket, eftersom det är genom språket vår verklighet tar form. Den socialkonstruktionistiska traditionen är numera mycket omfattande och här ska jag inte göra något försök att sammanfatta den. Inom en del av socialkonstruktionismen har man mer specifikt forskat om hur sociala problem framträder genom så kallad anspråksformu17

Sociala_problem_.indd 17

10-05-20 14.38.09

EN ANSATS FÖR FORSKNING & SOCIALT ARBETE

I den här boken introduceras ett tänkande och ett analysschema som studenter, forskare och socialarbetare kan använda för att identifiera och förstå sociala problem som problemperspektiv med utgångspunkt i olika problemfrågor. Schemat kan användas för att bena upp problem i samspelande komponenter och på så sätt identifiera olika problemversioner, diskutera motsägelsefullt uppbyggda problemkonstruktioner, frånvarande/tystade problem, vem/vilka som pekas ut som bärare av problem eller som anses kompetenta/ansvariga att prata om och lösa dem.

Håkan Jönson är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan i Lund.

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV

Två skinheads ger sig på en man som flytt till Sverige från ett annat land. Uttrycker handlingen en ökad intolerans, som måste stoppas genom hårdare straff för rasistiskt våld? Polis och åklagare kanske behöver utbildas i att förstå och upptäcka det våldet. Eller ska vi se händelsen som ett uttryck för att vissa unga män med problem dras med i destruktiva rörelser, där de super och slåss? I så fall ska samhället kanske se mildare på brottet och satsa på uppsökande verksamhet, ungdomsprojekt, stöd och vård.

HAKAN JONSON

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV

SOCIALA PROBLEM SOM PERSPEKTIV EN ANSATS FÖR FORSKNING & SOCIALT ARBETE

HAKAN JONSON

Best.nr 47-09470-7

Tryck.nr 47-09470-7-00

Sociala problem - omslag.indd 1

10-05-20 14.42.24