9789147119769 by Smakprov Media AB

Boken om Historia

LÄRARBOK Magnus Koraen

Kloster i England plundras

Digerdöden

• VIKINGATIDEN

Stockholm grundas ca 1250

Kyrkor byggs

Heliga Birgitta

• MEDELTIDEN

• SVERIGE FÖR 100 ÅR SEDAN

vikingar Drottning som handelsmänUppror leds

Järnåldern

MEDELTIDEN I SVERIGE VIKINGATIDEN

Vikingatid 1000

800

1050

1100

1150

900

1200

1250

1300

av Engelbrekt

Margareta

Riddartiden

1350

Kalmarunionen 1397 - 1523

1400

1450

1500

1000

Ansgar besöker Birka

VIKINGATIDEN

4711976_BoHist_LH_omslag_tryck_Omslag.indd 1

• MEDELTIDEN • SVERIGE FÖR 100 ÅR SEDAN

05/01/16 7:32 AM

Boken om Historia 1 Lärarboken – Det är jag som är Lovis!

Magnus Koraen Liber

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 1

1/5/16 11:12 AM

Inledning Det förflutna är fullt av människoöden. I alla tider har våra förfäder kämpat för att skaffa mat, trotsat väder och vindar och bråkat om vem som ska bestämma. I efterhand sitter vi och försöker skapa mening utifrån den kvarlåtenskap det förflutna har lämnat efter sig. Av ruiner, myter och lösa fragment fogar vi samman en större berättelse om hur allting var. Vi försöker skriva en historia. Vår fascination inför förgängligheten kan i sig vara ett skäl att utforska det förflutna. Vi vill veta hur det var, vad som har hänt och varför det hände. Men studiet av historia lär oss också att vara på vår vakt, att ifrågasätta källor och avslöja lögner. Slutligen lär oss historien mycket om oss själva. Vi upptäcker mönster i mänskligt beteende och vinner kunskaper om hur vår egen kultur har vuxit fram. I förlängningen ger det oss också en historisk identitet. En bild av vilka vi är och varför vi gör som vi gör idag. Ett barn som studerar historia gör det på samma sätt som forskaren. Nya pusselbitar läggs vartefter till ramen av förkunskaper och kompletterar bilden av det förflutna. Snart nog måste barnet börja tänka i bestämda mönster för att få överblick. Det letar efter samband, finner orsaker, byter perspektiv och försöker kommunicera sina tankar till andra. Som lärare hjälper vi till genom att visa på nya pusselbitar och analysverktyg. Samtidigt medvetandegör vi barnet om sin egen roll i den historia vi skapar idag. Den här lärarboken syftar till att göra det lättare för dig som lärare att använda Boken om Historia på ett sätt som utvecklar förmågorna i Lgr 11. Några didaktiska grundtankar i boken är att det måste bli tydligt för eleverna vad de ska lära sig, att begreppskunskaper är helt avgörande för att förstå sammanhang, att repetition och skapandet av egna representationer gynnar lärandet, att elever lär av varandra samt att nya kunskaper behöver kopplas till elevernas förförståelse. Dessa grundtankar är förankrade i aktuell forskning.

Magnus Koraen

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 3

1/5/16 11:12 AM

Innehåll Inledning Om serien Boken om Historia

s. 3 s. 6

Komponenter............................................................................. 6 Serien och Lgr 11....................................................................... 7 Kursplanen i Historia Lgr 11. . ........................................... 8

Syfte.............................................................................................. 8 Centralt innehåll åk 4–6.......................................................... 8 Kunskapskrav i historia årskurs 6 ..................................... 10 Ett kapitel i Boken om Historia 1 ................................ 12

Mål och syfte – de stora frågorna...................................... 12 Planeringsverktyg.................................................................... 12 Arbetsbladen............................................................................ 12 Kartlägg elevernas kunskaper. . ............................................. 13

1. I Sverige för 100 år sedan

s. 14

Kapitlets funktion. . .................................................................. 14 Aktuellt centralt innehåll....................................................... 14 Centrala ord och begrepp .. ................................................... 15 De långsiktiga målen.............................................................. 15 Aktuella kunskapskrav........................................................... 16 Kommentarer till grundboken...................................... 17 Arbetsbladen

1.1 Vad betyder begreppen?................................................... 1.2 Se samband........................................................................ 1.3 Orsak och konsekvens.. ..................................................... 1.4 Förändring, likheter och skillnader.. .............................. 1.5 Elektriskt ljus – en uppfinning som förändrade livet.. ................................................................

23 24 25 26 27

2. Hur kan vi veta vad som hände förr i tiden?

s. 28

Kapitlets funktion. . .................................................................. Aktuellt centralt innehåll....................................................... Centrala ord och begrepp .. .................................................. De långsiktiga målen............................................................. Aktuella kunskapskrav...........................................................

28 28 28 29 29

Kommentarer till grundboken..................................... 30 Arbetsbladen

2.1 Källor . . .................................................................................. 31 2.2 Vad betyder begreppen? . . ............................................... 32 2.3 Se samband .. ...................................................................... 33

3. Sverige under tiotusen år s. 34 Aktuellt centralt innehåll . . .................................................... 34 Centrala ord och begrepp .. .................................................. 34 De långsiktiga målen.............................................................. 35 Aktuella kunskapskrav............................................................ 35 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i historia? ........................................................ 36 Uppstart – så här kan ni börja...................................... 37

Undersök elevernas förkunskaper.. ..................................... 37 Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. . ............. 37 Introducera kapitlet................................................................. 37 Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor........... 37 Tips – pedagogiska resurser .............................................. 38 Avslut – så här kan ni avsluta...................................... 39 Kommentarer till grundboken..................................... 40 Arbetsbladen

3.1 Planera arbetsområdet . . ................................................. 3.2 Vad betyder begreppen? . . ............................................... 3.3 Se samband .. ..................................................................... 3.4 Orsak och konsekvens...................................................... 3.5 Samband mellan olika tidsperioder ............................

42 43 44 45 46

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 4

1/5/16 11:12 AM

4. Vikingatiden

s. 47

5. Medeltiden

s. 68

Aktuellt centralt innehåll....................................................... 47 Centrala ord och begrepp .. .................................................. 48 De långsiktiga målen ............................................................ 48 Aktuella kunskapskrav.......................................................... 49 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i historia? ............................................................................. 50

Aktuellt centralt innehåll....................................................... 68 Centrala ord och begrepp .. ................................................. 69 De långsiktiga målen ........................................................... 69 Aktuella kunskapskrav........................................................... 70 Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i historia? ......................................................... 71

Uppstart – så här kan ni börja...................................... 51

Uppstart – så här kan ni börja...................................... 72

Undersök elevernas förkunskaper.. ..................................... 51 Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. . ............. 51 Introducera kapitlet................................................................. 51 Vad betyder begreppen?.. ....................................................... 51 Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor.......... 52 Tips – pedagogiska resurser .............................................. 52

Undersök elevernas förkunskaper.. .................................... Planera och tydliggör innehåll och lärandemål. . ............ Introducera kapitlet................................................................ Vad betyder begreppen?.. ...................................................... Resonera och diskutera kapitlets centrala frågor.......... Tips – pedagogiska resurser.. ..............................................

Avslut – så här kan ni avsluta...................................... 53

Avslut – så här kan ni avsluta...................................... 75

Kommentarer till grundboken..................................... 54

Kommentarer till grundboken...................................... 76

Arbetsbladen

4.1 Planera arbetsområdet ................................................... 59 4.2 Vad betyder begreppen? ................................................ 60 4.3 Se samband .. ..................................................................... 61 4.4 Orsak och konsekvens...................................................... 62 4.5 Bedöm själv!....................................................................... 63 4.6 Min viking........................................................................... 64 4.7 Hur är en viking?.............................................................. 65 4.8 Spår av vikingatiden....................................................... 66 4.9 Källor och tolkningar....................................................... 67

5.1 Planera arbetsområdet . . ................................................. 84 5.2 Vad betyder begreppen? . . ............................................... 85 5.3 Se samband .. .................................................................... 86 5.4 Orsak och konsekvens...................................................... 87 5.5 Samband mellan olika tidsperioder ............................ 88 5.6 Bedöm själv!...................................................................... 89 5.7 Kronologisk ordning. . ....................................................... 90 5.8 Vilket stånd tillhör du?.................................................... 91 5.9 Den mörka medeltiden?................................................. 92 5.10 Präst, biskop och påve .................................................. 93

Historieprov – stöd i kartläggning

72 72 72 73 73 74

s. 94

Sverige under tiotusen år.................................................... 94 Vikingatiden............................................................................. 96 Medeltiden. . .............................................................................. 98 Facit och bedömningsstöd

Sverige under tiotusen år................................................... 101 Vikingatiden............................................................................ 102 Medeltiden. . ............................................................................ 103

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 5

1/5/16 11:12 AM

Om serien Boken om Historia Hur hade barn det för hundra år sedan? För femhundra år sedan? Lgr 11 betonar att undervisningen i historia framför allt ska handla om levnadsvillkor under olika tidsperioder. I Boken om Historia kan eleverna, från stenåldern till 1900-talet, följa hur samhällen utvecklas och levnadsvillkor förändras. Barnens historia går som en röd tråd genom läromedlet och får de stora historiska händelserna i Sverige och Europa att kännas nära och spännande att läsa om. Med Boken om Historia vill vi konkretisera historiska skeenden och ge eleverna redskap för att tolka tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Historien ska berättas på ett levande sätt, måla upp bilder över händelser och dramatisera livet i olika tider. Genom att få läsa om flera tidsperioder i en och samma bok kan barnen jämföra människornas liv i olika tider. Boken om Historia drar paralleller mellan äldre tiders historia och dagens samhälle genom att väva in vardagliga teman ”Från byteshandeln till bankkort, Från vevtelefon till mobiltelefon”. Tanken att barnen ska få perspektiv på historien genom att studera ett fenomen över en längre tid, ofta hur olika uppfinningar förändrat och förenklat livet för oss. Till exempel kylskåpet och konserveringen av mat. Med Boken om Historia ska eleverna känna att historia är ett ämne som angår dem.

Komponenter GRUNDBOK: Boken om Historia innehåller tre grundböcker som tillsammans tar upp de historiska perioder som står omnämnda i kursplanens centrala innehåll för historia år 4–6.

ARBETSBOK: Till respektive grundbok finns en arbetsbok. Varje kapitel i grundboken har motsvarande övningar i arbetsboken. I alla arbetsböcker finns övningar där eleverna får arbeta med historiska källor. LÄRARBOK: Syftet med lärarböckerna är att underlätta för dig som lärare att använda Boken om Historia på ett sätt som utvecklar förmågorna i Lgr 11. De hjälper dig att tydliggöra innehåll och lärandemål inom varje arbetsområde. De innehåller övningar som tränar begreppskunskaper för att eleverna bättre ska förstå sammanhang, se samband mellan olika tidsperioder och reflektera över hur historia kan användas utifrån olika perspektiv. Upplägg I grundböckerna får eleverna läsa om betydelsefulla personer som uppfinnare, upptäckare, maktmänniskor, kungar och drottningar. Men de får också veta hur vanliga människor bodde, arbetade och roade sig under olika epoker. Ett återkommande tema är påhittande intervjuer med barn i olika tider. Varje kapitel startar med en introduktion i text och bild samt en tidslinje med små illustrationer kring viktiga händelser. Sist i kapitlet kommer en sammanfattning av viktiga händelser. På temasidorna jämförs dåtid och nutid, exempelvis ”Från djurhudar till jeans, Från röksignaler till sms”. I arbetsböckerna får eleverna befästa sina kunskaper genom att bearbeta ord och begrepp. De får en fördjupad förståelse genom t.ex. inlevelse-uppgifter och de får göra enkla och lite svårare analyser och jämförelser med vår egen tid. Arbetsböckerna är rikt illustrerade, innehåller historiska källor och bildanalyser.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 6

1/5/16 11:12 AM

Innehåll Boken om Historia 1 – vikingatid och Medeltid Historieämnet ska kännas angeläget. Därför börjar serien med ett litet hopp tillbaka i tiden, bara 100 år. Eftersom de flesta elever har en vag bild av hur det var i Sverige för hundra år sedan kommer frågorna och intresset av bara farten! – Sverige för 100 år sedan – Hur vet vi vad som hände för länge sedan? – Sverige under 10 000 år – en resa genom istid, stenålder, bronsålder och järnålder – Vikingatiden – Medeltiden i Sverige och utanför Sverige

Innehåll Boken om Historia 2 – vasatiden och Stormaktstiden Nu börjar vi i 1500-talets Sverige. För att förstå hur händelser i Europa påverkar utvecklingen i Sverige gör vi även en resa ut i Europa. I alla böcker har vi varit noga med att lyfta fram kvinnorna. Här kan ni läsa mycket om Drottning Kristina, adelsfruar, bondkvinnor och soldathustrur. – 1500-talet i Sverige – Europa under 1500- och 1600-talen – Sveriges Stormaktstid – Karolinska tiden

Innehåll Boken om Historia 3 – Frihetstiden och gustavianska tiden Boken börjar med nödåren i Sverige efter Karl XII:s död. Under Frihetstiden påverkades Sverige mycket av nya idéer från Europa. Vi fick våra första politiska partier och vetenskapsmän som Linné. För att svara upp mot elevernas intresse avslutas boken med fakta kring första och andra världskrigen.

– Gustavianska tiden – Europa under 1800-talet – Sverige under 1800-talet – Det hände på 1900-tal

Serien och Lgr 11 I årskurs 4–6 ska eleverna arbeta med Sveriges och Nordens historia. Det här innebär inte att eleverna bara ska få ta del av historiska händelser och betydelsefulla personer i Sverige. Eftersom skeenden och förhållanden många gånger påverkas av internationella händelser, framför allt i Europa, bör även det viktigaste inom dessa lyftas fram inom respektive tidsperiod. Kursplanen Lgr 11 betonar att undervisningen i historia framför allt ska handla om ”levnadsvillkor under olika tidsperioder”. I serien Boken om Historia kan eleverna följa kvinnors, mäns och barns skilda levnadsvillkor genom tiderna. Serien lägger stor vikt vid den vanliga människans liv och förutsättningar. En viktig del i Lgr 11 är att undervisningen ska utveckla elevernas ”historiemedvetande”. Med hjälp av t.ex. temaområden och tidslinjer konkretiserar Boken om Historia skeenden och ger eleverna redskap för att tolka tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. En god historisk referensram ger möjligheter att jämföra fenomen och förutsättningar i olika tider med hur vi har det i idag, och hur det eventuellt kan bli i framtiden. Boken om Historia innehåller många ”historiska källor” i form av t.ex. brev, dagböcker och fotografier av historiska föremål. I arbetsböckerna till serien får eleverna möjlighet att direkt bearbeta historiska källor och ta ställning till dess användbarhet. Lärarböckerna till Boken om Historia innehåller material som behandlar historiska begrepp som ”likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning”. Här finns också övningar där eleverna får ”reﬂektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”.

– Sverige under Frihetstiden – Europa under 1700-talet

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 7

1/5/16 11:12 AM

Kursplanen i Historia Lgr 11 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Centralt innehåll åk 4–6 Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. • De nordiska staternas bildande. • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 8

1/5/16 11:12 AM

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

Hur historia används och historiska begrepp

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. • Den svenska statens framväxt och organisation. • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850 • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Ur Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 9

1/5/16 11:12 AM

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 10

1/5/16 11:12 AM

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Förmågor att utveckla

Sverige för 100 år sedan Eleven kan t.ex. resonera om orsaker till Amerikautvandringen eller inflyttningen till städerna.

Eleven kan visa på likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan vår tid och det tidiga 1900-talet.

Eleven kan t.ex. resonera om hur det tidiga 1900-talets kamp för rösträtt har påverkat mäns och kvinnors rättigheter idag.

Kunskapskrav

Eleven har /…/ kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra /…/ underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då /…/ samband mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med /…/ underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Kunskapskrav i historia årskurs 6 Hur kan vi veta vad som hände förr i tiden?

Eleven kan resonera om hur vårt sätt att leva idag, t.ex. den mat vi äter, hänger ihop med att folket på stenåldern började odla och ha husdjur.

Eleven kan beskriva hur inlandsisens tillbakadragande hänger ihop med att Norden befolkades. Eleven kan resonera om hur odlingar, boskapsskötsel, befolkningsökning och tillgången till dyrbara metaller hänger ihop med att stölder och krig blev vanligare.

Eleven kan t.ex. resonera om varför människor flyttade till Norden. Eleven kan resonera om varför stenåldersmänniskorna blev bofasta och vad det fick för konsekvenser.

Sverige under tiotusen år

Eleven kan visa på ortsnamn och namn på veckodagar med koppling till gamla gudar. Eleven kan resonera om samband mellan förkristna högtider och våra egna.

Eleven kan beskriva hur vikingatågen ökade kontakterna med de kristna länderna i Europa och visa att det påverkade livet i Norden. De kan också visa att människors sätt att livnära sig annars var ganska likt hur det var tidigare under järnåldern.

Eleven kan t.ex. resonera om vart vikingarna seglade och varför de började resa till andra länder. De kan resonera om hur handeln med andra länder gick till och hur nya varor och nya idéer påverkade livet i Norden. Eller hur människor hamnade i träldom och vad det innebar.

Vikingatiden

Eleven kan resonera om kyrkans roll i Sverige idag. Eleven kan också visa på tyska lånord i svenska språket eller resonera kring att vi fortfarande har en kung och betalar skatt.

Eleven kan beskriva hur Sverige genom kyrkan och kungamakten blev mer som andra länder i Europa. Eleven kan visa hur tyskar kontrollerade handeln, som tidigare hade skötts av nordborna själva. Eller beskriva hur bönderna, till skillnad från under vikingatiden, tvingades betala skatt till kyrkan och kungen.

Eleven kan t.ex. resonera om hur och varför Sverige blev ett kristet rike och om hur det påverkade livet för olika människor. Eleven kan resonera om skillnader mellan olika grupper i ståndssamhället och hur handeln med andra länder påverkade det svenska språket. Eller om varför städer byggdes och vilka som bodde där.

Medeltiden i Sverige

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 11

1/5/16 11:12 AM

Kunskapskrav

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då /…/ resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra /…/ resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett /…/ fungerande sätt.

Förmågor att utveckla

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv,

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Kunskapskrav i historia årskurs 6

Eleven kan använda begreppen ”förändring”, ”likhet”, ”skillnad”, ”orsak” och ”konsekvens”.

Sverige för 100 år sedan

Eleven kan använda begreppet ”källa”.

Eleven kan resonera om vilka källor som är användbara för att besvara en viss fråga.

Hur kan vi veta vad som hände förr i tiden?

Eleven kan använda begreppen ”förändring”, ”likhet”, ”skillnad”, ”orsak”, ”konsekvens” och ”källa”.

Sverige under tiotusen år

Eleven kan använda begreppen ”likhet”, ”skillnad”, ”orsak”, ”konsekvens”, ”källa”, ”tolkning och ”vikingatiden”.

Eleven kan resonera kring begreppet ”viking” och dess innebörd nu och då. Eller kring hur vi ser på och refererar till vikingatiden idag.

Eleven kan resonera om hur vi kan använda arkeologiska källor för att lära oss om livet på vikingatiden.

Vikingatiden

Eleven kan använda begreppen ”likhet”, ”skillnad”, ”orsak”, ”konsekvens”, ”kronologi”, ”källa”, och ”medeltiden”.

Eleven kan visa på t.ex. plats- och ortsnamn med medeltida anknytning. Eleven kan resonera kring begreppet ”medeltiden” och dess innebörd. Eller kring hur vi ser på och refererar till medeltiden idag.

Eleven kan resonera om vad vi kan veta säkert om livet på medeltiden genom att studera mosslik och andra arkeologiska lämningar eller målningar i medeltida kyrkor. Och om vad vi bara kan gissa oss till.

Medeltiden i Sverige

Ett kapitel i Boken om Historia 1 I den här Lärarboken presenterar vi hur varje kapitel relaterar till kursplanens långsiktiga mål, centrala innehåll och kunskapskrav. De tre avslutande kapitlen i grundboken Boken om Historia 1 behandlar forntiden, vikingatiden och medeltiden. De kan betraktas som egna arbetsområden. Hur inledningskapitlet och det korta kapitlet om arkeologi kan användas framgår i beskrivningen av respektive kapitel längre fram.

Mål och syfte – de stora frågorna Varje kapitel inleds med några ”stora frågor” som sammanfattar kunskapsinnehållet i kapitlet. Om eleverna efter avslutat arbete kan svara på dessa frågor har de lärt sig det de behöver. Eftersom frågorna är överskådliga och relativt få kan det vara bra att återkomma till dem några gånger under arbetet med kapitlet. På så vis blir det tydligare för eleverna vad de ska lära sig.

I handledningen till varje kapitel hittar du: • vilket centralt innehåll som är aktuellt i kapitlet, • målet och syftet med kapitlet formulerat i några ”stora frågor” som eleverna ska kunna besvara efter att ha arbetat med kapitlet, • förslag på centrala begrepp, • vilka ämnesspecifika förmågor (långsiktiga mål) kapitlet kopplar till, • vilka kunskapskrav som är aktuella och hur de konkretiseras i kapitlet, • förslag på några Fundera-frågor, • kommentarer till grundboken, • övningar till kapitlet på arbetsblad för fri kopiering. I handledningen till de kapitel som motsvarar arbetsområden hittar du dessutom: • tips på hur man kan bedöma elevernas prestationer, • förslag till uppstart av arbetsområdet, • förslag på hur ni kan avsluta arbetsområdet, • planeringsverktyg: ett arbetsblad för att planera arbetsområdet tillsammans med eleverna • prov i historia med facit och bedömningsstöd (sist i den här boken).

Planeringsverktyg Planeringsverktyget är ett särskilt arbetsblad som hjälper dig att planera arbetsområdet tillsammans med eleverna. Det delar upp kunskapsinnehållet och visar vad som ska bedömas. Tanken med att använda planeringsverktyget är att det ska bli tydligare för eleverna vad de ska lära sig och hur de ska göra det. När eleverna får en klarare bild av hur de ska arbeta ökar också deras möjligheter att ta ett större ansvar för det egna lärandet.

Arbetsbladen Till varje kapitel hör ett antal arbetsblad. Några är unika och kopplade till det aktuella kunskapsinnehållet, men flera är återkommande typövningar. Klassiska arbetsuppgifter av mer faktakaraktär arbetar eleverna med i arbetsboken till Boken om Historia 1. Den är ett bra komplement till dessa arbetsblad, som ofta inbegriper samarbete i grupp och helklass. De återkommande typövningarna är följande: Vad betyder begreppen? Eleverna tränar på att använda de begrepp som är viktigast för att kunna förstå och återberätta det aktuella kunskapsinnehållet. Det kan vara begrepp som nämns i kursplanen eller begrepp som på andra sätt är centrala i kapitlet.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 12

1/5/16 11:12 AM

Se samband

Kartlägg elevernas kunskaper

Eleverna tvingas fundera på hur enskilda begrepp förhåller sig till varandra, tränar på att beskriva långa samband och på att kommunicera sina egna tankar till andra.

Till varje arbetsområde finns ett prov som kartlägger elevernas kunskaper mot alla de kunskapskrav som behandlas i kapitlet. Provuppgifterna behandlar det aktuella centrala innehållet. Till provet finns ett facit som innefattar bedömningsstöd till de mer krävande uppgifterna. Detta stöd kan användas vid provgenomgångar som anonyma exempel på elevsvar av olika kvalitet. Tanken är att provgenomgången blir ett lärtillfälle i sig när eleven får konkreta exempel på hur ett lite bättre svar kan se ut.

Orsak och konsekvens Begreppen orsak och konsekvens etableras hos eleverna som samtidigt tränas i att använda kausalt tänkande som analysverktyg. Samband mellan olika tidsperioder Eleverna tvingas fundera över hur olika tidsperioder förhåller sig till varandra. Tanken är att synliggöra utvecklingslinjer och få eleverna att tänka i termer av likheter, skillnader, förändring och kontinuitet. Samtidigt repeteras faktakunskaper om förhållanden och skeenden. Bedöm själv Eleven ska bedöma fiktiva elevsvar och resonera med sina klasskamrater om hur bra de olika svaren är. Tanken är att synliggöra för eleven vad som utgör kvalitet i ett svar. Kronologisk ordning Begreppet kronologi etableras hos eleverna samtidigt som de tränas i att ordna händelser kronologiskt. Det är också en repetitionsövning som tvingar eleven att koppla tidsbegreppen till konkreta sakförhållanden.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 13

1/5/16 11:12 AM

1. I Sverige för 100 år sedan Kapitlets funktion Kapitlet I Sverige för 100 år sedan är tänkt som en introduktion till skolämnet Historia. De tidsperioder som eleverna studerar i åk 4-6 ligger många gånger långt tillbaka i tiden. Människors livsvillkor under till exempel forntiden kan därför vara svåra att relatera till vår egen tid. Genom en tillbakablick 100 år i tiden sätts nutiden i ett historiskt sammanhang. Eleven får upptäcka att mycket av det vi tar för givet idag skulle ha varit otänkbart för inte alltför länge sedan. Tanken är att du som lärare kan använda det här kapitlet för att introducera några centrala historiska begrepp mot ett innehåll som är relativt lättillgängligt. Begrepp som ”orsak”, ”likhet” och ”skillnad” lär eleverna att tänka på nya sätt. Om de redan är etablerade när det är dags för er att ta er an den äldre historien, kan eleverna använda begreppen som analysverktyg. OBS! Det är inte nödvändigt eller ens önskvärt att behandla hela kapitlet aktivt i undervisningen. För att arbeta med kopieringsunderlagen räcker det med att ni har läst de två inledande uppslagen, sidorna 4-7. Sidorna 50-51 behandlar kampen för rösträtt i Sverige, så genom att läsa dessa sidor arbetar ni med utvecklingslinjen politik. Resten av kapitlet kan användas för kursiv läsning eller för enstaka nedslag.

Aktuellt centralt innehåll Kapitlet I Sverige för 100 år sedan berör kunskapsområdet ”Hur historia används och historiska begrepp”. Kapitlet tangerar också i någon mån kunskapsområdet ”Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700– 1850” eftersom innehållet där omfattar processer som fortsatte långt in på 1900-talet. Det centrala innehållet i kapitlet är: • Vad begreppen likheter och skillnader, orsak och konsekvens betyder och hur de används i historiska sammanhang. Kapitlet tangerar även: • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 14

1/5/16 11:12 AM

Mål och syfte Målen och syftet med kapitlet I Sverige för 100 år sedan är att eleverna ska kunna använda centrala begrepp och analysverktyg samt förstå poängen med att jämföra nutid med en historisk period. Dessutom bör eleverna kunna besvara följande frågor: • Hur levde människor på landet för hundra år sedan? • Varför flyttade många in till städerna? • Hur var livet i staden för en fattig familj? • Varför flyttade många svenskar till Amerika? • Hur kämpade kvinnor och fattiga män för att få rösträtt?

Centrala ord och begrepp Dessa ord och begrepp återfinns i kursplanen och/eller är centrala i kapitlet Sverige under tiotusen år: • förändring • likhet • skillnad • orsak • konsekvens

De långsiktiga målen Genom hela grundskolan ska eleverna ges möjlighet att utveckla de ämnesspecifika förmågor som tas upp som långsiktiga mål under rubriken ”Syfte” i kursplanen. Under arbetet med kapitlet får eleverna möjlighet att utveckla sin begreppsanvändning. • Historisk referensram och kronologisk överblick: ”... använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer” • Historiska begrepp: ”... använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används”

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 15

1/5/16 11:12 AM

Här är förslag på ett par Fundera-fråga till kapitlet I Sverige för 100 år sedan Fråga

Exempel på svar

Mycket har förändrats i samhället på 100 år. Vilken förändring tror du att en riktigt gammal människa skulle tycka var den största hen har fått uppleva under sitt liv? Varför då?

Jag tror att det är internet. För det gör att man kan söka på olika saker och få reda på hur allting är jättefort. Förut fick man slå upp allting i uppslagsböcker.

Fråga någon äldre människa vilken förändring i samhället hen upplever som störst sedan barndomen. Blev du förvånad över svaret?

Min mormor tycker att TV är den största förändringen, för innan det pratade man mer med varandra och hittade på fler saker tillsammans. Hon tycker att TV är både bra och dåligt. Jag blev inte så förvånad.

Aktuella kunskapskrav I kapitlet I Sverige för 100 år sedan finns möjlighet att göra exempelvis följande kopplingar till kunskapskraven: Förmåga

Kunskapskrav

Kommentar

Historisk referensram och kronologisk överblick

Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan t.ex. resonera om orsaker till Amerika-utvandringen eller inflyttningen till städerna.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då samband mellan olika tidsperioder.

Eleven kan visa på likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan vår tid och det tidiga 1900-talet.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan t.ex. resonera om hur det tidiga 1900-talets kamp för rösträtt har påverkat mäns och kvinnors rättigheter idag.

Eleven kan använda begreppen ”förändring”, ”likhet”, ”skillnad”, ”orsak” och ”konsekvens”.

Historiska begrepp

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 16

1/5/16 11:12 AM

Kommentarer till grundboken Sidorna 4–5 Introduktion

Titta på bilden på sidan 4. Det behövdes mycket folk när man skulle skörda åkrarna på hösten. Det mesta i jordbruket gjordes fortfarande för hand. Men resten av året fanns det inte arbete åt alla människor ute på landet. Det finns många skillnader mellan livet då och nu. Man reste sällan, maten var ganska torftig och barnen fick hjälpa till att arbeta. En del likheter går också att hitta. Redan på den tiden gick alla barn i skolan, även om det slarvades mer med skolplikten. Och fortfarande är det ganska vanligt att mor- och farföräldrar hjälper till med barnpassning. Utvandringen till Amerika är också intressant. Vad var det som fick så många svenskar att vilja lämna sitt hemland och flytta till en helt annan del av världen? Titta på tidslinjen. Förklara hungersnöd, varför var det så? Selma Lagerlöf, vem var det? På vilka sätt förändrade elbelysning och radio livet för människor? Vad innebär allmän rösträtt? Sidorna 6–7 (forts.) Introduktion

Många uppfinningar som var nya för 100 år sedan påverkar oss mycket idag. Hur har uppfinningar som bilen och elektriciteten förändrat våra liv? När människorna på landet blev fler fanns till slut inte arbete åt alla. Många flyttade till Amerika, men från slutet av 1800-talet flyttade många också in till städerna. Vad var det som lockade där? Livet i städerna var hårt och smutsigt. Vad finns det för skillnader och likheter mellan livet i staden då och nu? Sidorna 8–9 Att vara barn för hundra år sedan

i sverige för 100 år sedan

I Sverige för 100 år sedan

De f lesta bodde på landet Livet på landet såg ut ungefär som det gjort i alla tider. Folk odlade sin egen mat. Man reste sällan längre än till grannbyn och varje trakt hade sina egna seder. Den vanligaste maten var gröt, saltad strömming och potatis och det dracks mycket öl och brännvin. Hela familjen hjälptes åt för att klara försörjningen. Farmor och farfar eller mormor och morfar bodde ofta kvar på gården och passade småbarnen. De äldre barnen fick valla djuren, hjälpa till med höskörden, plocka bär och hämta ved. Trots att vi hade haft skolplikt i 50 år, var det inte alltid så noga med skolan för barnen. Det var fullt tillåtet att stanna hemma från skolan när föräldrarna tyckte att barnen behövde hjälpa till hemma.

Idag kommer många människor till Sverige från andra delar av världen. De söker sig hit för att det är krig i deras hemländer. Eller för att de är fattiga eller förföljda. De hoppas på ett bättre liv här. För hundra år sedan var det tvärtom. Då flyttade många svenskar iväg till andra länder för att det var så fattigt här. Från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet utvandrade mer än 1 miljon svenskar. De allra flesta flyttade till Nordamerika.

Nästan allt arbete gjordes för hand. Då gällde det att man var många som hjälptes åt. Här tar de upp sockerbetor vid en gård i Skåne på 1890-talet.

För ungefär hundra år sedan föddes din mormors mormor och farfars farfar. Då, i början på 1900-talet, var Sverige ett fattigt land. De flesta svenskar bodde på landet och arbetade med jordbruk eller i skogen. Det fanns inte så många maskiner, utan nästan allt arbete gjordes för hand av människorna själva. De slog höet med lie och mjölkade korna med händerna. Istället för traktorer hade de hästar eller oxar som drog plogen och andra tunga redskap.

1905 Unionen med Norge upplöses

Passagerarflyg 1923 Stockholm - Helsingfors Elbelysning

Första svenskbyggda bilen 1892

Barnarbete Hungersnöd förbjuds 1901 1902

1800-talet 1890

1895

Nobelpris 1909 Selma Lagerlöf

Allmän rösträtt 1921

Radiotjänst börjar sända 1925

1900-talet 1900

1905

1910

1915

1920

1925

i sverige för 100 år sedan

Uppf inningar och ny teknik Många saker som är självklara för oss idag uppfanns och började tillverkas i början av 1900-talet. Det var till exempel nu de första cyklarna och telefonerna kom. Ibland kunde man se en och annan bil köra omkring och det tyckte folk var fantastiskt. En särskilt viktig uppfinning var ångmaskinen. Tidigare hade vi i vårt land använt vattnets kraft till att driva kvarnar och smedjor. Nu började vi att driva maskiner med hjälp av ånga istället. Vi fick också ånglok och ångbåtar som gjorde att det blev lättare att frakta varor och folk kunde resa mer. Vetenskapsmännen började nu också förstå hur man kunde använda elektriciteten. Både till belysning och för att driva maskiner. Glödlampan var uppfunnen men i de flesta svenska hemmen brann det fortfarande mest fotogenlampor.

Lägenheterna som arbetarna bodde i var trånga och omoderna. Ofta fick en familj med fem-sex barn tränga ihop sig i ett rum och kök.

Trånga bostäder och dålig hygien På de stora gårdarna i södra Sverige hyrde man en lokomobil som tröskade säden. Den väckte både skräck och förvåning bland lantarbetarna. Lokomobilen var stor och bullrig och drevs med hjälp en ångmaskin eller fotogenmotor. Eftersom ingen visste hur lokomobilen skulle skötas ingick en mekaniker i hyran. Han hjälpte till att sköta den konstiga maskinen.

Befolkningen växte och många f lyttade till stan I början på 1900-talet började befolkningen i vårt land att växa. Det berodde bland annat på att det fanns mer mat så att fler barn överlevde. Men detta betydde i sin tur att det blev allt fler människor att försörja och skaffa mat till. Och när det blev svårare för folk att försörja sig på landet var det många som flyttade till stan. Där kunde de få arbete på verkstäder, byggen och fabriker av olika slag.

Tyvärr blev livet i stan inte alltid lika bra som man hoppats. Det vara bara de rikaste familjerna som hade råd med de nya uppfinningarna. De som arbetade på fabrikerna fick slita hårt för låga löner och var fattiga. För det mesta var både föräldrarna och barnen tvungna att arbeta för att familjen skulle ha pengar till mat och hyra. Hygienen var inte den bästa. Istället för toa inomhus stod det utedass i långa rader på gårdarna mellan husen. Dessutom sprang råttor överallt. Inne i lägenheterna kröp löss på väggarna och spred smittsamma sjukdomar. När vi blir sjuka kan vi gå till vårdcentralen och få penicillin som tar död på bakterierna. Men penicillinet var inte uppfunnet för hundra år sedan. Många barn och vuxna dog i en lungsjukdom som var vanlig då. Den kallades lungsot eller tbc.

i sverige för 100 år sedan

Att vara barn för hundra år sedan

Titta på bilden. Vad tror ni att barnen lekte med när de inte gick i skolan eller hjälpte till hemma? Vuxna på den tiden var mycket strängare mot barn än idag. Varför tror ni att det har förändrats?

Stor skillnad mellan rika och fattiga Eftersom hela samhället var fattigare hade de flesta barn inte så många saker. Och ishallar, teve, datorer och mp3spelare kunde de inte ens drömma om. Sådana saker var inte uppfunna då. Fast det var inte lika för alla. Skillnaden mellan rika och fattiga familjer var stor. Det fanns barn som bodde i rymliga välmöblerade lägenheter, hade fina leksaker och kläder och som åkte till sommarnöjet (ett hus på landet) med sina föräldrar på skolloven. Men de allra flesta fick nöja sig med att gå i ärvda kläder och leka med kottar och barkbåtar. De allra fattigaste fick ett par kängor av fattigvården för att inte frysa tårna av sig på vintern. Många var tvungna att börja jobba redan i tioårsåldern för att hjälpa till att få pengar till familjen. Daghem eller fritidshem var väldigt ovanliga. Småbarnen fick klara sig själva när föräldrarna arbetade. I städerna kunde de springa runt i kvarteren och leka på gårdarna mellan husen. Syskon och grannbarn tog hand om varandra.

Glada barn en solig sommardag i Småland på 1920-talet. Keps verkar ha varit huvudbonaden på modet.

Att vara barn i Sverige för hundra år sedan var på många sätt annorlunda jämfört med hur ditt liv ser ut. Somliga saker var förstås desamma. Barnen gick i skolan då som nu. De träffade sina kompisar, lekte och blev glada när de fick kasta sig i sjön en varm sommardag. Eller när de fick en ny fin tröja eller klänning. Men de vuxna hade en annan, mycket strängare syn på barn. Barn skulle lyda. De fick inte ifrågasätta vad de vuxna sa och helst inte synas och höras för mycket. Om barnen inte lydde var det tillåtet att slå dem. Många vuxna trodde till och med att det var nyttigt för ungarna med lite stryk ibland.

Många barn var föräldralösa. Ibland hade mamman och pappan dött. Men det var också ganska vanligt att föräldrarna lämnade bort sina barn för att de inte hade råd att försörja dem. I städerna fanns barnhem. Där fick övergivna barn bo tills en fosterfamilj kunde ta hand om dem. På landet ordnade socknen fosterhem hos en bonde åt föräldralösa barn. Meningen var att fosterföräldrarna skulle ta väl hand om barnen. De skulle ge dem kläder och mat och se till så att de gick i skolan. Men många bönder tog fosterbarn för att de behövde en extra piga eller dräng som jobbade åt dem.

Auktion på barn När man skulle bestämma vem som skulle ta hand om de föräldralösa barnen gick det grymt till. Socknen ordnade barnauktioner. Den bonde som nöjde sig med minst pengar av socknen fick fosterbarnet! År 1918 blev det förbjudet att sälja barn på auktion.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 17

1/5/16 11:12 AM

Sidorna 10–11 Siri och gunhild minns hur det var

i sverige för 100 år sedan

Trångt hemma Familjen bodde i en rymlig tvårumslägenhet mitt i Malmö. Det ena rummet hyrdes ut till några män som var spårvagnsförare. Så egentligen bodde Siri, Gunhild, deras föräldrar och två småbröder bara i ett rum och kök.

Jämför Siris och Gunhilds barndom med hur barn lever idag. Vilka är de största skillnaderna? Finns det några likheter?

– Vi sov i en utdragssoffa med en lillebror mellan oss och en nere vid fötterna. Ibland låg vi och sparkade på den stackarn som låg längst ner, minns Siri. När Siri och Gunhild var sju år fick deras mamma lungsot. Det var en vanlig sjukdom på den tiden. Först låg hon på sjukhus i två år. Gunhild och Siri gick ofta och hälsade på henne:

Siri och Gunhild när de var ett år.

– Sjuksköterskorna var jättesnälla och lät oss äta på sjukhuset och leka där. Efter det att mamman hade dött gifte deras pappa om sig och de fick två bröder till. Nu var de sex syskon. Sin pappa såg de inte så ofta. – Han hade två arbeten för att kunna försörja den stora familjen och jobbade jämt. På dagarna var han på ett tryckeri och på kvällarna körde han spårvagn. Vi såg honom nästan bara när han åt och sov, säger Gunhild.

I skolan

Det första Siri och Gunhild kommer att tänka på när de ska berätta om sin skoltid, är att de fick ett par långa hemstickade yllestrumpor i början av varje termin. – De skulle hålla så länge som möjligt, så mamma lagade dem om och om igen. De blev alldeles styva när man tvättat dem och kliade fruktansvärt. Vi la bomullsvadd i knävecken för att de inte skulle skava för mycket, berättar Gunhild. – Vår fröken var sträng, säger Siri. Det räckte att vi pratade lite med bänkgrannen, så fick vi gå fram till katedern och lägga upp handen. Sedan slog fröken oss på fingrarna med pekpinnen. Och om vi inte satt tillräckligt rakt i ryggen band hon fast flätan i stolen. Då gick det inte att luta sig fram. – När vi räknade skrev vi talen på små svarta griffeltavlor. Man gjorde rent tavlorna med en sudd som hängde i ett snöre. Till välskrivningen hade vi böcker. Då skrev vi först med blyerts och sedan med bläckpennor som det alltid blev plumpar av. Några särskilda gymnastikkläder var det inte tal om. Barnen hade gymnastik i underbyxor och livstycke. På fötterna hade de tygskor som de fick låna av skolan. – Det gällde att skynda sig så att man hann hitta ett par i rätt storlek. Annars fick vi springa omkring med hopknipna Bläckflaska och bläckpenna tår eller snubbla omkring i alldeles för stora skor under hela lektionen.

Sidorna 12–13 Folkskolan – en skola för alla barn

Siri och Gunhild när de var hundra år.

Barn har det mycket bättre idag

Den största skillnaden mellan att vara barn idag och för hundra år sedan är nog att barnen idag är mer bortskämda, tycker Siri och Gunhild. – De har så mycket. Vi tänkte mest på mat. Och så vågade vi inte säga emot de vuxna. Vi fick inte ens säga du till vår egen far.

i sverige för 100 år sedan

Folkskolan – en skola för alla barn

Kristendom var det viktigaste ämnet Eleverna i folkskolan fick i första hand lära sig att läsa, skriva och räkna. Precis som idag. De hade också geografi och gymnastik. Man övade läsning genom att läsa högt tillsammans i kör. Ämnet välskrivning var viktigt. Barnen fick lära sig att skriva vackert med bläck utan fel och plumpar. I matten fick eleverna öva flitigt på huvudräkning. Men även om det inte var kyrkan som bestämde över skolan längre, var kristendom fortfarande det viktigaste ämnet. När det stod kristendom på schemat läste man Bibeln och eleverna var tvungna att lära sig långa psalmverser utantill. Långt in på 1900-talet började varje skoldag med att klassen bad morgonbön och sjöng en psalm.

Eleverna skulle sitta stilla i bänkarna med raka ryggar. Här har klassen naturkunskap. Deras fröken berättar om bävern med hjälp av en tecknad plansch. Bilden är från Skönviks skola i Sundsvall.

Nya f ina skolor i stan I städerna gick i stort sett alla barn i skolan. Där byggdes stora, moderna skolbyggnader i tegel. De hade långa korridorer och särskilda salar för slöjd och gymnastik. Många av de skolorna finns kvar än idag. Kanske går du själv i en sådan? För barnen som bodde på landet var det inte ens säkert att det fanns något skolhus. Och om det fanns ett, så var det bara ett litet hus med en trång hall och en enda skolsal. På övervåningen låg en liten lägenhet där läraren bodde. Skolorna på landet kunde vara både kalla och dragiga. Eleverna fick ofta hjälpa till att hugga ved och elda i järnkaminen för att hålla den värsta kylan borta på vintern.

Raka led med skolbänkar. En osande järnkamin längst ner i ena hörnet. Tramporgel, en stor svart tavla och en plansch med Jesus och lärjungarna längst fram. Och så en hög kateder till läraren förstås. Ungefär så hade det sett ut om du tittat in i en skolsal för hundra år sedan. År 1842 bestämde regeringen att alla barn skulle gå i skolan och ha en utbildad lärare. Innan dess var det prästerna som hållit i all undervisning. Barnen gick mest i skolan för att lära sig läsa Bibeln och bli goda kristna. Utom de rikaste som gick i särskilda skolor för att få en bättre utbildning. Nu skulle alla barn, även de som hade fattiga föräldrar, få gå i skolan. Den nya skolan kallades folkskolan och där gick barnen i minst sex år.

Det kanske är svårt att tro, men detta är faktiskt en gymnastiklektion. De flesta skolor hade inte någon gymnastiksal och som du ser hade barnen inga särskilda gymnastik- eller träningskläder.

i sverige för 100 år sedan

Sidorna 14–15 (forts.) Folkskolan / Arbetsstugor för fattiga barn

Stränga lärare som agade barnen var vanligt förr i tiden. Blev eleverna flitigare av att få stryk? Varför tillåter vi inte aga i Sverige idag? Varför behövdes arbetsstugor för fattiga barn? På vilka olika sätt gjorde de nytta för barnen? Sidorna 16–17 vad läste barnen?

För 150 år sedan skrevs inga böcker alls speciellt för barn. Nu för tiden finns det mängder av böcker och tidningar för barn. Vad kan det bero på? Vilka är orsakerna till den stora förändringen? I alla tider har vuxna varit rädda för att deras barn ska läsa dåliga böcker eller spela dåliga spel. Vad är det egentligen de vuxna är rädda för?

Griffeltavla med svamp att sudda med

Alltid hungriga

När Siri och Gunhild tänker på sin barndom är ett av deras starkaste minnen att de var så hungriga jämt. De fick inte äta sig mätta och därför tänkte de väldigt mycket på mat. Det var fattiga tider och krig ute i Europa. För att köpa mjölk till exempel, kunde folk få stå i en lång ringlande kö runt flera kvarter. Det var en uppgift som Siri och Gunhild ofta hjälpte till med. – Vi ställde mjölkspannen i kön. Sedan gick vi iväg och hoppade hage. Då och då sprang vi och flyttade fram spannen i kön, berättar Siri. Men Siris och Gunhilds hunger berodde också på att deras styvmamma var väldigt snål av sig och gav dem för lite mat. Som tur var höll Siri och Gunhild ihop. Ibland lurade de till sig bröd som de visste att hon hade gömt undan i skafferiet: – Då ljög jag ihop lite skvaller som jag berättade för henne. Det tyckte hon om att höra. Under tiden gick Siri in i skafferiet och plockade åt sig bröd, berättar Gunhild. Brödet de åt kallades svartbröd och var mörkt och kompakt. Som pålägg hade de flott (fett från fläsk) och salt. Den vanligaste middagsmaten var knackvurst (en slags korv), sill och kålrötter som man gjorde rotmos av.

Mjölkspann

Folkskolans idé var att alla barn skulle få lära sig viktiga saker, men också att de skulle bli lydiga och goda kristna. Jämför folkskolan med dagens skola. Varför tycker vi inte att det lika viktigt med välskrivning och att lära sig psalmer nu för tiden? Hur har skolbyggnaderna förändrats under de senaste hundra åren? Hur ser de skolor ut som byggs idag? Och hur såg de ut som byggdes i början av 1900-talet? Jämför till exempel med skolor i närområdet.

i sverige för 100 år sedan

Siri och Gunhild minns hur det var Siri och Gunhild är tvillingar. De föddes år 1905 och fyllde hundra år 2005. Siri och Gunhild tycker att de hade en bra barndom – ända tills deras mamma dog när de var nio år gamla.

i sverige för 100 år sedan

Arbetsstugor för fattiga barn

Stränga lärare Den allra största skillnaden på skolan då jämfört med idag, var nog att lärarna var så stränga. Dessutom var det tillåtet att slå barn. Det kallades att aga dem. Om eleverna inte lydde läraren, eller om de gjorde minsta lilla bus, fick läraren bestraffa dem med aga. Det kunde vara att slå dem på fingrarna eller ryggen med pekpinnen. Då blev eleverna flitiga och ordentliga, trodde man.

Nya regler för aga

Den elev som varit duktig fick skylten flit hängd om halsen. Den som gjort något dumt fick istället sitta med skylten skam om halsen.

Det hände att barnen kom hem från skolan med såriga ryggar och ben. Många föräldrar tyckte att lärarna var för hårda och klagade till skolinspektörerna. (Skolinspektörer var personer som hjälpte staten att kontrollera att skolorna fungerade bra.) Då skrev man regler för hur agan fick gå till. De nya reglerna sa att lärarna inte fick slå eleverna med pekpinnen. De skulle använda en rotting istället. Det är en kort käpp med mycket svikt i. Fem slag var högsta straffet. Lärarna skulle också anteckna i klassens straffjournal vad eleverna gjort och hur många slag de fått.

Visste du att… De flesta barn hade matsäck med sig till skolan ända fram till år 1947. Då fick alla barn mat i skolan.

I arbetsstugan fick fattiga barn lära sig olika hantverk. Pojkarna i förgrunden fick lära sig av en skomakare hur man klackade skor. Andra barn flätade korgar eller sydde.

När det varken fanns daghem eller fritidhem – vad gjorde barnen då när föräldrarna jobbade? Ja, många barn var själva tvungna att arbeta på eftermiddagarna. Särskilt de som bodde på landet. I städerna fanns det många barn som inte hade något att göra efter skolan och som drev omkring på gatorna efter skolan. En del tiggde för att få en extra slant. För deras skull ordnade kommunerna något som kallades arbetsstugor. De var ett slags eftermiddagshem, som våra fritids. Men det vara bara de fattiga som fick gå dit och man måste arbeta när man var där. I arbetsstugorna fick barnen lära sig ett hantverk så att de kunde försörja sig när de slutat skolan. Lönen var ett mål mat, oftast en portion gröt med mjölk. Det kunde vara risgrynsgröt, korngrynsgröt eller havregrynsgröt. Pojkarna fick en brödbit också. Det fick inte flickorna, för de var inte lika hungriga, sa man.

Små skolor på landet Det fanns inte så många barn i samma ålder i byarna på landet. Därför läste ofta flera årskurser tillsammans. Ibland delade man upp det så att de äldre eleverna gick i skolan på förmiddagen och de yngre på eftermiddagen. En annan variant var att de som hade väldigt lång skolväg bara behövde gå till skolan varannan dag. En del barn gick inte i skolan alls för att deras föräldrar hade inte råd att köpa skor åt dem eller skicka med dem en matsäck.

i sverige för 100 år sedan

Vad läste barnen?

Olämplig läsning tyckte lärarna Men det var inte bara i skolan man kunde köpa billiga böcker. I tobaksaffärer och på stationer såldes ofta berättelser som inte kostade så mycket. Egentligen var de skrivna för vuxna. Men de lästes lika mycket av barn och ungdomar. De här böckerna hörde inte till lärarnas favoriter. De var ofta slarvigt skrivna och somliga lärare menade att de var direkt skadliga för barn. De kallade denna typen av böcker för smutslitteratur. Den populäraste av alla smutslitteraturens hjältar var Nick Carter. Han var en smart detektiv i New York. Nick Carter var tuff på ytan. Men innerst inne var han en god man som kämpade mot de onda bovarna. Jämfört med en del dataspel idag var nog inte Nick Carterböckerna så våldsamma. Men många vuxna menade att Nick Carter var alldeles för grym och gjorde ungdomar till brottslingar. Om någon elev hade med sig ett Nick Carterhäfte till skolan så tog lärarna det.

De flesta barn hade varken tid eller råd att läsa böcker förr i tiden. I många familjer var Bibeln, psalmboken och några postorderkataloger den enda läsning som fanns. Men i slutet på 1800-talet började det hända saker! Allt fler fick gå i skolan och lära sig läsa. Då började det komma både bilderböcker för småbarn och spännande äventyrsböcker för de som var äldre.

Barn får egna tidningar Lärarna i folkskolan tyckte det var viktigt att barn läste böcker. De ville att alla skulle få chansen att upptäcka hur härligt det kan vara att komma in i en riktigt bra bok. Två lärare som gjorde extra mycket för att skolbarn skulle läsa på sin fritid var Emil och Amanda Hammarlund. De tyckte att barn inte bara borde få böcker, utan även ha egna tidningar. Därför startade de flera barntidningar. De var fulla med pyssel och sagor och kom bara ut med ett nummer om året. Men några var mer som ”riktiga” tidningar. En av dem, Folkskolans barntidning, har levt kvar ända till vår tid. Den bytte namn år 1950 och heter numera KP – Kamratposten. En annan idé som Hammarlunds hade var att trycka bra och billiga böcker som eleverna kunde beställa genom sin lärare i skolan. För att även de fattigaste eleverna skulle ha råd att köpa böckerna, tryckte man bara några kapitel i taget. De såldes sedan som små tunna häften. Ett häfte kostade tio öre.

Max och Mauritz

Serier Det gjordes inga svenska serier för barn i början av 1900-talet. Serier med bildrutor i rad och pratbubblor fanns än så länge bara i USA. Allers och andra veckotidningar hade serier som egentligen vände sig till vuxna, men som alla läste. De handlade ofta om busiga barn. Till exempel serierna om Max och Mauritz eller Pigge och Gnidde.

Till skillnad från sagorna berättar den om helt vanliga barn och om hur det känns att vara fattig och övergiven. Det var en ny typ av berättelse för barn som inte funnits förut. Barnen från Frostmofjället har filmats flera gånger.

Flickböcker 1908 kom Anne på Grönkulla på svenska. Den är skriven av en kanadensisk författare som hette Lucy Maud Montgomery. Det var en av de första så kallade flickböckerna, det vill säga böcker om flickor för flickor. Efter den kom många svenska flickböcker.

i sverige för 100 år sedan

Sidorna 18–19 Selma Lagerlöf – en enastående berättare

i sverige för 100 år sedan

Selma Lagerlöf – en enastående berättare Har du någonsin funderat på vad bilden på en 20-kronorssedel föreställer? Om du tittar lite närmare så ser du en kvinna med stor hatt, pälskrage och en medaljong runt halsen. På baksidan av sedeln flyger en gås med en pytteliten pojke på ryggen. Kvinnan på tjugan är Selma Lagerlöf, en av Sveriges mest kända författare. Gåsen heter Akka och är med i en av hennes populäraste böcker. Selma föddes på en gård i Värmland år 1858. Hon hade fel på en höft så hon kunde inte springa och leka lika lätt som andra barn. Istället satt hon ofta i sin farmors knä och lyssnade på sagor. Kanske var det därför hon blev så bra på att skriva berättelser senare i livet.

Lagerlöf var lärare, vilket ansågs som ett lämpligt yrke för ogifta kvinnor. Varför ansågs det inte vara lämpligt för gifta kvinnor?

Selma vann en romantävling När Selma Lagerlöf var lite över tjugo år bestämde hon sig för att utbilda sig till lärare. Hon var ogift och lärare ansågs som ett passande yrke för ogifta kvinnor. Selma hade nog fullt upp med sitt arbete i skolan. Men hon hann ändå ägna sig en del åt sin favoritsyssla, att skriva. En dag skickade hon in ett bidrag till en romantävling i en veckotidning. Hon vann första pris! Berättelsen hon hade skrivit hette Gösta Berlings saga. Det var en fantasifull historia om en präst som levde ett vilt liv med många fester och kärlekshistorier. Gösta Berling blev en väldigt omtyckt bok.

Nick Carter

Böcker om verkligheten Det verkar som att många av de första barnboks-författarna trodde att barn bara ville läsa sagor. Men Laura Fitinghof, som var en svensk författare från Ångermanland, tänkte annorlunda. Hon skrev boken om Barnen från Frostmofjället 1907. Den handlar om sju föräldralösa syskon och deras get Gullspira. De ger sig iväg mitt i vintern för att hitta någonstans att bo.

Nils Holgersson – både saga och lärobok Några år senare skrev Selma Lagerlöf sin allra mest lästa bok. Den hette Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Att skriva den var inte Selmas egen idé. Några lärare frågade om hon kunde skriva en läsebok i geografi för barn i folkskolan. Och Selma som ju själv var lärare, tyckte att det var ett bra idé. Boken om Nils Holgersson är över 400 sidor tjock. Den handlar om skånepojken Nils som förvandlas till en pyssling och flyger med en flock vildgäss över hela Sverige. Det är han som sitter på gåsryggen på 20-kronorssedlarna. Nils Holgersson är både en spännande saga och en geografibok på samma gång. Den blev mycket omtyckt och gjorde Selma Lagerlöf till en världsberömd författare. Året efter att den hade kommit ut fick hon Nobelpriset i litteratur. Hon var den första svensken och den första kvinnan som fick priset.

Sin tids superstjärna När Selma fått Nobelpriset köpte hon tillbaka sitt barndomshem, gården Mårbacka, och flyttade dit. Hon rustade upp gården och började driva den som ett storjordbruk. Selma trivdes som bonde. Men hon slutade inte skriva böcker. Hon ville vara både bonde och författare. Det är nästan lite svårt för oss att förstå hur populär Selma Lagerlöf var när hon levde. Hon fick massor med beundrarbrev varje dag. Hennes böcker blev film och människor reste till Mårbacka för att få se en skymt av henne.

Boken om Nils Holgersson finns på minst 30 språk!

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 18

1/5/16 11:12 AM

Sidorna 20–21 Livstycken och stickiga yllestrumpor

Upp till femårsåldern var alla barn klädda likadant. Sedan blev det skillnad på pojk- och flickkläder. Vid vilken ålder börjar vi göra skillnad på pojk- och flickkläder idag? Är det viktigt? Förr i tiden var det vanligt att kvinnorna sydde kläder till sina familjer. Vad kan det finnas för orsaker till att det inte är lika vanligt idag?

i sverige för 100 år sedan

Livstycken och stickiga yllestrumpor

livstycke

Stela, stickiga yllestrumpor som gick långt upp på låren. Det var vad alla barn fick stå ut med på vintrarna för hundra år sedan. Strumpbyxorna var inte uppfunna ännu, så för att strumporna inte skulle glida ner knäppte man fast dem i ett livstycke. Det var ungefär som ett linne med små band dinglande i nederkanten, som strumporna fästes i. Eftersom killarna gick i kortbyxor året om, hade de också långstrumpor med livstycke. Det var först när pojkarna konfirmerades i 14 –15-årsåldern som de började med långbyxor. Då fick de sin första kostym och räknades som vuxna.

Kolt för de minsta Om du tittat på bilder av små barn i gamla fotoalbum långstrumpa har du kanske tänkt på att man inte ser någon skillnad på pojkar och flickor. Alla är klippta i samma frisyr och har en liten klänning på sig. Sådana småbarnsklänningar kallades kolt och det hade alla barn upp till 5-årsåldern. På landet hade de minsta inga byxor under kolten, så att de lätt skulle kunna kissa själva utomhus. När barnen började skolan blev det stor skillnad på pojk- och flickkläder. Flickorna var alltid klädda i klänning och pojkarna i kortbyxor och skjorta. Som ytterplagg hade pojkarna en kavajliknande jacka av ylle och flickorna en kappa eller hemstickad kofta. På fötterna var det kängor eller svarta träskor som gällde. Så fort det blev varmt nog på våren, Alla små barn hade ställde man undan kängorna och gick barfota. likadana kläder. Den här 4-åriga pojken är klädd i Man fick inte slita på skorna i onödan. en typisk småbarnskolt.

De vuxna bestämde Kläderna var inte alltid så bekväma förr och barnen hade heller inte mycket att säga till om när det gällde sin klädsel. Det var de vuxna som bestämde. Ingen, varken rika eller fattiga, hade någon stor garderob. Syskon ärvde av varandra. Föräldrarna lappade och lagade så att plaggen skulle hålla så länge som möjligt. Ibland sydde man om gamla vuxenkläder så att de skulle passa till barnen.

Hemsytt och postorder Det vanligaste vid den här tiden var att man köpte tyg och sydde sina kläder själv. Men det gick också att köpa färdigsytt. Svårsydda plagg som underkläder av trikå, kappor och kavajer var särskilt populärt att köpa färdigt. Många handlade sina kläder på postorder. Det fanns ju inte alls lika många modetidningar och klädaffärer, som vi är vana vid. Så när postorderkatalogen damp ner i brevlådan, var det nog en högtidsstund för många. I lugn och ro kunde familjen bläddra i katalogen och läsa om olika kläder som de ville köpa. Katalogen hade bara svartvita teckningar av kläderna. Under bilderna fanns texter som beskrev klädernas material och färger i detalj.

Som du kan se på många gamla foton är sjömanskostymen ett väldigt populärt plagg. Redan på 1700-talet började de rika klä sina barn i sjömanskostymer. Man tyckte det såg rart ut när barnen hade uniformsliknande vuxenkläder. Så småningom spred sig sjömansmodet även till vanligt folk. Det blev finkläder som man hade på kalas och när man gick till fotografen. När flickorna skulle vara fina hade de stora, vita, löstagbara kragar över klänningarna.

Syskonpar i finkläder, Småland 1910.

i sverige för 100 år sedan

Hur reste man? I början av 1900-talet hade vi både tåg och cyklar i Sverige. Ångbåtstrafiken var livlig och det fanns massor med hästar som drog vagnar av olika slag, både i städerna och på landsbygden. Men det allra vanligaste sättet att ta sig fram på var nog att gå. Och man gick långt. Barn som bodde på landet fick ofta ta sig en halvmil på knaggliga stigar genom skogen för att komma till skolan.

Sidorna 22–23 Hur reste man?

Att färdas mellan olika städer tog lång tid. Mellan Stockholm och Göteborg är det ungefär 50 mil. Hur lång tid tog det att köra den vägen med häst och vagn? (I texten på sidan 22 står det att en mil tog en timme.) Sidorna 24–25 (forts.) Hur reste man?

Järnvägen och ångbåtarna gjorde att platser som förut hade varit ganska isolerade plötsligt gick lätt att nå. De gjorde också att fler än bara de allra rikaste fick råd att resa mellan olika städer. På vilka andra sätt har nya transportmedlen förändrat våra liv? Sidorna 26–27 Livet i stan

Jämför trafiken i en stad idag mot hur den såg ut för 100 år sedan. Vilka är likheterna och skillnaderna? Vad fanns det för olika sorters hus i staden och vilka bodde i dem? Sidorna 28–29 Livet på landet

Titta på en karta över Sverige och resonera om var de flesta människor var fiskare, jordbrukare eller skogs- och gruvarbetare. En stor bondgård var nästan som ett företag med många personer iblandade. Vad var orsaken till att barn på landet var friskare än barn i städerna?

Baddräkter i Åhléns katalog från början av 1900-talet.

Sjömanskostymen – ett mode även för barn

Häst och vagn fraktade både folk och varor

Näst vanligast efter att promenera var att rida eller åka häst och vagn. Att åka en mil med häst och vagn tog ungefär en timme. Det gick alltså inte mycket fortare än att gå, men det var ju bekvämare. Häst och vagn användes mest för att transportera varor som öltunnor, mjölsäckar och byggmaterial. Men för den som inte ville promenera fanns hästdroskor. Det var den tidens taxibilar. I städerna var det nästan lika fullt med hästar på gatorna, som det är fullt med bilar idag. I Stockholm fanns över tusen stall. De var ungefär som vår tids parkeringshus. Där kunde hästarna äta, vila och stå under natten.

Cyklarna blir säkrare

De första moderna cyklarna kom i slutet på 1800-talet. De kallades för säkerhetscyklar för att de var lägre och inte lika vingliga som cyklarna varit förut när man hade höghjulingar. Höghjulingarna hade jättelika framhjul. De var så höga att det var direkt farligt att välta med dem. Nytt med säkerhetscyklarna var också att de hade frihjul, det vill säga att tramporna stod stilla när man rullade i nerförsbackarna. Och de hade fotbroms och gummidäck med luft i! I början var cykling mer som en sport. Man cyklade för nöjes skull och för att få motion, ungefär som vi rider idag. Det var inte heller självklart att alla kunde cykla. Den som köpte en cykel fick några lektioner i ”hjulritt” på köpet. Då fick de trampa runt i en stor sal med mjuka madrasser på väggarna – ifall de skulle köra omkull.

säkerhetscykel

Min cykel är säker

Bilar var sällsynta

När en bil kom körande hördes det lång väg och människor rusade till vägkanten för att få se en skymt av den. Så ovanligt var det med bilar i början på 1900-talet. Den allra första bilen som byggdes i Sverige var en ångbil som blev klar år 1892. Några år senare kom den första bilen med bensinmotor. Den sattes igång med en vev, hade trähjul och såg mer ut som en hästvagn med motor. Men utvecklingen gick snabbt. Bilarna blev snart mer bil-lika med gummidäck, ratt och plåtkaross. 50 km i timmen var maxfarten. Men vägarna var så usla att det sällan gick att köra så fort.

höghjuling

Hästparkering på Hötorget i Stockholm 1905. När kuskarna tog rast fick även hästarna en paus och lite mat i magen. I de stora säckarna som hänger över deras munnar ligger hö och havre.

En av Stockholms första bilar. Det var en amerikansk bil av märket Brush Runabout och hade en motor med 6 hästkrafter. År 1905 fanns bara ungefär 200 bilar i hela Sverige.

i sverige för 100 år sedan

När tåget kom var det många som gick ner till stationen för att titta på folklivet.

Ångbåt istället för buss

Innan bilen fanns var havet, sjöarna och älvarna de bästa ”vägarna” att frakta folk och varor på. På land var vägarna så gropiga och skumpiga att det gick snabbare att ro tvärs över sjön än att köra runt den med häst och vagn. På vintern när sjön frös kunde man åka släde över isen. I alla tider hade människan varit tvungen att segla eller ro för att ta sig fram på vattnet. Men nu när man lärt sig använda ångmaskiner fick vi ångfartyg. För hundra år sedan gick det massor med små ångbåtar som folk kunde resa med längs kusterna, i skärgården och tvärs över sjöar. Det var ungefär lika enkelt som att ta bussen idag.

Obekväma tågresor

Stånkande ånglok som puffade ut stora rökmoln ur skorstenarna var en ganska vanlig syn i Sverige i början av 1900-talet. Järnvägen var utbyggd över hela landet. Det gick att åka tåg ända från Malmö i söder till Riksgränsen uppe i norr. Men det tog sin lilla tid. 40 km i timmen var det fortaste tågen kunde köra. En resa mellan Göteborg och Stockholm tog ungefär fjorton timmar. Idag tar det tre timmar med X2000. Tågresorna var inte särskilt bekväma heller. Vagnarna saknade både uppvärmning och fjädring, så det skakade rejält och var iskallt i kupéerna. Det fanns vagnar av första, andra och tredje klass att välja mellan. Förstaklassvagnarna hade tjocka mattor på golven, sidengardiner och mjuka, stoppade plyschsoffor. I andra klass var sofforna hårdare och gardinerna av ylle. I tredje klass fanns inga gardiner alls och bara träbänkar att sitta på.

Längs hela den svenska kusten reste folk med ångbåt.

De första försöken att f lyga

År 1903 gjorde de amerikanska bröderna Wright världens första flygning med ett motordrivet plan. Turen varade i tolv sekunder. Den första svenska flygningen gjordes några år senare på Gärdet i Stockholm. Den var också bara som ett kort skutt upp i luften. Det första svenska passagerarplanet hette Junker F 13 och började flyga mellan Stockholm och Helsingfors år 1923.

Samma tid i hela landet Det var tack vare järnvägen som vi fick enhetlig tid i Sverige. Länge hade varje samhälle sin egen tid. Men det blev väldigt krångligt när man skulle skriva tågtidtabeller. Den 1 januari år 1879 ställdes därför alla klockor i hela landet om till samma tid.

Carl Cederström, den förste svenske flygaren, inspekterar motorn före flygturen. Bakom honom står hans medhjälpare, en fransk tekniker.

i sverige för 100 år sedan

Livet i stan På Stadsmuseet i Stockholm finns gamla, svartvita filmer som visar hur det såg ut i stan för hundra år sedan. Där kan man se hur det myllrar av människor på gatorna. Folk verkar inte se sig för. De går huller om buller och kryssar fram mellan spårvagnar och hästskjutsar. Hästarna drar vagnar med stora trähjul och flak som det står säckar och lådor på. Inga bilar syns till, men några cyklar kör förbi. Poliser med toppiga stålhjälmar patrullerar mitt i gatan. Den tidens filmer hade inget ljud. Men man kan tänka sig hur det lät. Spårvagnar som gnisslade. Ångbåtar som tutade och visslade och hästhovar som klapprade mot kullerstensgator. Helt andra ljud än vi är vana vid i dag när bilarnas buller överröstar det mesta. En tidig vårdag vid en hållplats för spårvagnar i Göteborg. De första elektriska spårvagnarna började köra i Göteborg redan år 1902. Innan dess hade man spårvagnar som drogs av hästar.

Kriget mot råttorna Mellan husen i städerna kilade råttorna omkring. Råttor sprider sjukdomar så därför bestämde sig hälsovårdsnämnden i Stockholm för att starta Råttornas krig: För varje svans som lämnades in betalade de ut 8 öre. År 1901 fick de 146 000 svansar. Pojken på bilden har fångat några råttor. Han har tagit upp sin plånbok och lägger i sina ”svansslantar.”.

Stenhus och breda gator Det behövdes massor med nya bostäder, eftersom så många människor flyttade in till städerna från landet. Det hade blivit modernt att bygga fyra- och femvåningshus i sten och tegel. De låg i prydliga, fyrkantiga kvarter med raka breda gator emellan. Man grävde avlopp, drog vattenledningar och installerade de första vattentoaletterna. I de nya kvarteren bodde de som hade de bästa jobben och mest pengar.

Många trängdes i dåliga bostäder Runt de nya stenhusen låg ett gytter av gamla träkåkar. Många nyinflyttade och fattiga familjer bodde i dragiga och omoderna trähus med på dass på gården. De som bodde i stan arbetade på fabriker, verkstäder eller byggen. En del var anställda på kontor, några ägde butiker, somliga jobbade på sjukhus och skolor, ungefär som idag. Många kvinnor var hembiträden, kokerskor eller tvättade och strök åt rika familjer. På eftermiddagarna lekte barnen på gårdarna. Om de inte arbetade förstås. Typiska jobb för barn var springpojke åt en affär eller hjälpreda i en verkstad.

Ingen toalett, bara utedass på gården!

27 Alla har hatt. Även den lilla flickan.

i sverige för 100 år sedan

Livet på landet Numera spelar det inte så stor roll var i Sverige vi bor. I söder eller norr. I stan eller på landet. Vi lever ungefär likadant allihopa. Men för hundra år sedan, när de flesta svenskar bodde på landet, kunde livet se ganska olika ut i olika delar av vårt land. Naturen i hemtrakten styrde vad man jobbade med. För dem som bodde vid kusten var havet viktigt för försörjningen. De fiskade, sålde fisk och åt ofta fisk till middag.

Bönder i söder och skogsarbetare i norr På slätterna i södra Sverige, där jorden var bördig, fanns stora gårdar. Där var det många som var bönder. I Norrland som hade mycket skog och malm fanns många skogsarbetare och gruvarbetare. En del jobbade i industrier som hade med järn och trä att göra. Det gav pengar så att familjen kunde köpa mat och kläder. Men för att få maten att räcka, hade de flesta även en egen liten åker där de odlade potatis och grönsaker. En gris, kor och getter var också bra att ha för att få mjölk och kött. Handelsboden var viktig på landet. Här fanns allt från salt sill till spik. Man fick tala om för handlaren vad man ville köpa så plockades varorna fram på disken och man fick betala. Telefon var fortfarande ovanligt. Man gick till handelsboden för att ringa.

För att det inte skulle bli för trångt och stökigt i köket åt man i omgångar. Först serverades männen, sedan kvinnor och barn.

Trångt i köken De stora bondgårdarna var som egna små samhällen med mycket liv och rörelse. En medelstor bondgård med femton kor och några hästar kunde ha två drängar och nio pigor! En del gårdar hade även egen snickare och en smed. Smeden kunde både sko hästarna och dra ut tänder på folk om det behövdes. Alla anställda åt och bodde på gården. Tillsammans med bondens familj kunde det bli 15–20 personer i hushållet.

Barnen friskare på landet Barn som växte upp på landet var friskare än de som bodde i stan. Det var för att folk inte bodde lika trångt ute på landsbygden och då spred sig smittsamma sjukdomar inte så lätt.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 19

1/5/16 11:12 AM

Sidorna 30–31 Statarna var lantarbetare

För oss är det självklart att man betalar med pengar och får betalt i pengar när man arbetar. Men tidigare i historien var det vanligare med byteshandel. När befolkningen växte var det många fattiga på landsbygden som inte ägde någon egen mark. Då uppstod statarsystemet med kringresande lantarbetare. Grundproblemet var att det fanns för många människor och för lite jobb ute på landet. Sidorna 32–33 Massor med sågverk i norrland

Sågverken var stora fabriker som gav arbete åt många människor i norra Sverige. De gav också arbete åt skogsarbetare och flottare. Titta på bilden. Hur kan det ha varit att arbeta som flottare? Skogen har alltid varit en viktig resurs i Sverige. Trä har använts både som byggmaterial och som bränsle för uppvärmning och metallframställning. Vad använder vi skogen till idag? Sidorna 34–35 (forts.) Massor med sågverk i norrland

Det var vanligt att sågverk, järnbruk och andra stora fabriker hjälpte sina anställda med både bostäder, sjukvård, skola och olika fritidsaktiviteter. Man kunde leva hela sitt liv vid fabriken. Jämför med hur det är nu för tiden. Vem betalar för vad idag? Barnarbete var vanligt i Sverige på 1800-talet. Senare avskaffades det i städerna och på fabriker, men i jordbruket fick barn fortfarande ofta hjälpa till med olika sysslor långt in på 1900-talet. Sidorna 36–37 Kiruna och järnvägen

Kiruna är ett bra exempel på hur delar av Sverige som förut hade varit isolerade ödemarker plötsligt gick lätt att nå med hjälp av modern teknik. Fler människor flyttade till Lappland och kunde försörja sig där tack vare de rika järnfyndigheterna. De samer som bodde i området blev en minoritet i sin egen hembygd.

i sverige för 100 år sedan

Statarna var lantarbetare På hösten var det en vanlig syn på landet med hästar som drog små träkärror med möbler på. De stretade fram över slätten i regn och rusk. Det var statarfamiljerna som flyttade. Statare var lantarbetare som arbetade på stora gårdar. De hade ofta många barn att försörja. Deras löner var usla så de ägde sällan mer än sina kläder och lite möbler som de köpt på auktion. Statarna flyttade ofta för att de hoppades få det lite bättre hos en ny bonde.

Mjölkningen – en tung uppgift för kvinnorna Både mannen och kvinnan var tvungna att arbeta och även barnen måste hjälpa till. Kvinnornas viktigaste uppgift var att mjölka korna morgon och kväll. Där emellan skulle de ta hand om barnen, tvätta, städa och laga mat. Varje dag året om steg statarkvinnorna upp tidigt på morgonen och gick iväg till lagården. Varje mjölkerska hade minst tio kor att ta hand om. Sedan skulle mjölkkannorna diskas innan det var dags att gå hem och laga frukost till familjen. På eftermiddagen började det om igen med kvällsmjölkningen.

Mat och bostad som lön Det som var så speciellt med statarna var att de fick naturalön. Det betydde att de knappt fick några pengar utan Lönen kallades stat bonden gav dem mat och bostad som lön. Lönen för en Varje familj hade en lägenhet med ett rum och kök. Men statare under ett det var ganska vanligt att man bara bodde i köket. Rummet, år kunde vara: 600 kg råg, som ofta var dragigt och kallt, fick stå tomt. Det användes till 150 kg vete, 200 kg korn, förvaring och som finrum vid bröllop och begravningar. 150 kg havre, Det låter ju konstigt, och väldigt trångt, i våra öron. Men 3 tunnor potatis, köken var ofta större än rummen och man fick plats med det 26 kg sill I lönen ingick allra nödvändigaste där: en järnspis, som både gav värme också ett par liter och som man kunde laga mat på, ett matbord, en skänk mjölk om dagen och 200 kronor (skåp) med plats för husgeråd och lite kläder. Och så en per år. utdragssoffa. Den var hopfälld på dagen och förvandlades till säng på kvällen. Man kan tänka sig att det gick livligt till i statarköken. Och det är inte svårt att föreställa sig dofterna som blandades där. Stallukt från arbetskläderna, stekos och doften av nybakat bröd, tygblöjor och grönsåpa i en enda röra. Visste du att … Statarsystemet avskaffades 1945.

Flyttveckan var deras enda semester En statares anställning varade ett år i taget, från 1 november till 24 oktober nästa år. Veckan som blev där emellan var det många som flyttade iväg till en ny bonde. Det var enda tiden på året som statarna var lediga, som en slags semester. Kvinnorna fick stiga upp tidigt på mornarna för att mjölka korna.

i sverige för 100 år sedan

Massor med sågverk i Norrland Sågverken poppade upp som svampar ur jorden längs Norrlandskusten i slutet på 1800-talet. Det byggdes hus som aldrig förr i Europa. Och då behövdes det ju trä, något som det fanns gott om i Sverige. Därför var det många svenska skogsägare som startade sågverk i Norrland och blev rika på att sälja bräder till utlandet. På Alnön utanför Sundsvall var det extra tätt mellan sågverken. På en ö som bara är en och en halv mil lång och en halv mil bred fanns det som mest 42 sågverk.

I Sundsvall låg det fullt med nysågade bräder i hamnen. De lastades sedan på stora skepp och fraktades ut i världen.

Timret f löt med älven ner till sågverket vid kusten Så fort isen gått upp på älvar och sjöar fram på vårkanten kunde man börja flotta timmer. Då lät man timmerstockarna som skogsarbetarna sågat ner under vintern, åka med vattnet, ner mot kusten. Timmerflottare övervakade stockarna på deras väg i älven. Ibland brötade timret ihop sig. Då fastnade stockarna i någon krök och låg och trycktes samman allt hårdare. När timret kom loss störtade det fram med en otrolig kraft och kunde krossa allt som kom i dess väg. Flottarnas uppgift var att få loss timret så lugnt och försiktigt som möjligt så att det inte hände några olyckor. Det var ett riskabelt arbete. Det gällde att veta vilken stock de kunde sätta i rörelse utan att hela bröten följde med. Ungefär som att spela plockepinn, fast med jättelika timmerstockar.

Skogsarbetarna blev sågverksarbetare

De nya sågarna drevs med ångmaskiner Tidigare hade sågverken legat vid älvarnas vattenfall långt från kusten, eftersom det behövdes vattenkraft för att driva sågklingorna. Men tack vare den nya uppfinningen ångmaskinen var det inte lika viktigt med vattenkraft längre. Det gick lika bra att bygga sågverken vid kusten och driva sågarna med ånga.

De nya sågverken behövde mycket arbetskraft. Många från Värmland, Dalarna, Finland och Norge gav sig därför iväg till den norrländska kusten och blev sågverksarbetare. Även om det inte var något välbetalt arbete, så gav det lite mer pengar till familjen än arbetet i skogen. På vintern när älvarna frös gick det inte att flotta timmer och då fanns det heller inte lika mycket att göra på sågverken. Därför var det många män som bara arbetade där på våren, sommaren och hösten. På vintern återvände de hem till sina familjer och jobbade i skogen.

i sverige för 100 år sedan

Sågverket var som ett eget litet samhälle Men det fanns också män som arbetade på sågverket året om. De bodde i lägenheter inne på fabriksområdet med sina familjer. Hyran ingick i lönen. Sågverken hade också ofta en egen sjukstuga med läkare och en affär för de anställda. För att även barnen skulle kunna arbeta fanns det särskilda bolagsskolor. De gav barnen ledigt när de behövdes som hjälp i sågverken. Redan i 8-årsåldern började en del pojkar arbeta. Flickorna fick hjälpa till hemma med matlagning, städning och barnpassning. Någon semester fanns inte, men lite plats för nöjen blev det. Sågverken brukade ha egna blåsorkestrar som spelade på söndagarna. Och under ljusa sommarkvällar åkte ungdomar ut i lövprydda båtar och dansade ombord.

Målarbisar och knubbpojkar Barn fick inte ha de farligaste jobben, som att sköta en såg. Men det fanns andra uppgifter för dem. Pojkar i skolåldern kunde till exempel vara målarbisar. Då märkte de bräder med en borste och en röd färg. De som var knubbpojkar plockade upp knubbar (rester) av stockar som föll ner vid sågarna. Det skulle också städas i såghusen och brädgårdarna, huggas ved till ångbåtarna och läggas ut strö där plankbärarna gick, så att de inte halkade. Arbetet var hårt för de vuxna, men det var förstås ännu värre för barnen. De långa arbetsdagarna gjorde dem ofta sjuka av överansträngning. De växte inte som de skulle och många fick tbc, som var en allvarlig lungsjukdom.

I ur och skur bar plankbärarna ut de nysågade bräderna från fabriken och staplade dem utanför sågen. Brädstaplarna kunde vara upp till tio meter höga, så det gällde att hålla balansen när de översta bräderna skulle läggas på plats.

Målarbise märker brädor med rött färgpulver.

I stället för att gå i skolan fick han och de andra pojkarna arbeta som om de vore vuxna.

En farlig arbetsplats Arbetet på sågverken var tungt och ibland direkt livsfarligt. Inne i fabrikerna snurrade sågarna dygnet runt. Där var det mörkt, bullrigt och dragigt. Sågklingorna var helt oskyddade och det var inte så ovanligt att någon sågade av ett finger eller fick en arm avhuggen.

Här ser du personalen på ett sågverk utanför Sundsvall år 1895. Barnens arbete behövdes för familjens ekonomi och de som ägde fabrikerna ville ha billig arbetskraft. Barnen fick bara hälften så stor lön som de vuxna.

År 1901 kom en lag som förbjöd barnarbete. Men det dröjde många år innan barnarbete verkligen var avskaffat i hela Sverige.

i sverige för 100 år sedan

Kiruna och järnvägen Länge var platsen där staden Kiruna ligger nu helt obebodd. Stränderna vid sjön Luossajärvi låg orörda, liksom de två ståtliga bergen Luossavaara och Kiirunavaara. Men så i slutet på 1800-talet kom järnvägen hit. Man började bryta järnmalm ur bergen. I rekordfart växte det upp en hel liten stad här. Den fick heta Kiruna – som betyder ripa på samiska.

Malmberg med problem

Kiruna

Luleå

Umeå Östersund Sundsvall

Gävle

Stockholm

Göteborg

Malmö

Redan på 1600-talet visste man att bergen vid Luossajärvi var fulla med järnmalm. Många människor drömde om att komma åt det värdefulla järnet. Ändå dröjde det flera hundra år innan någon började bryta malm här. Att det tog så lång tid berodde framför allt på att det inte fanns några vägar och var så långt till kusten. Det var alltså nästan omöjligt att få järnet till någon hamn. Och det var viktigt. Många länder ville köpa svensk malm och då måste den fraktas med båt. Den närmaste hamnen var Luleå. Ett tag försökte man köra malmen dit på slädar med hjälp av renar och hästar på vintern. Men det blev för tungt och kallt och tog för lång tid. Men så kom ångloket och den svenska staten började bygga järnvägar över hela landet. Det var inte lätt. Kyla, snö, mörker och de stora avstånden i Norrland gjorde att arbetet drog ut på tiden. Fast det var inte omöjligt! År 1899 blev järnvägen mellan Kiruna och Luleå klar. Nu var det fritt fram att starta en gruva vid Luossajärvi!

Rallare byggde järnvägen Tack vare järnvägen blev det möjligt att bryta malm vid Kiruna. Och det var tack vare rallarna det blev någon järnväg. Rallare kallades de arbetare som byggde järnvägarna i Sverige. Rallarna reste runt i landet och drog från bygge till bygge. De bodde i baracker som de byggde efterhand som de förflyttade sig. Ett gäng rallare uppe vid Riksgränsen år 1902.

Rallarna var uppdelade i lag med olika uppgifter. Deras arbete var tungt och slitigt. Somliga sprängde bort berg och sten med dynamit. Några röjde bort sprängstenen och andra byggde banvallar, sågade sliprar eller la räls. Det hände ganska många olyckor bland rallarna. Till exempel när de sprängde sten och alla inte hann springa undan i tid. Det var bara män som var rallare. De enda kvinnor som levde rallarliv var kokerskor som reste runt med arbetslagen. De gjorde mat åt männen och höll ordning i baracken. Rallarnas rykte var inte alltid det bästa. De drack för mycket sprit och slogs för ofta, sades det. 37

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 20

1/5/16 11:12 AM

Sidorna 38–39 (forts.) Kiruna och järnvägen

i sverige för 100 år sedan

Kiruna byggdes som en modern stad med bra levnadsvillkor för arbetarna. Jämför med de levnadsförhållanden som beskrivs på sidan 7. Vad fanns det för fördelar med att bo i en nybyggd stad?

i sverige för 100 år sedan

Drömmen om en mönsterstad

Byggandet tog fart

För att kunna bryta järnmalm behövdes det arbetare. Och de måste förstås ha någonstans att bo. Några affärsmän hade redan bildat ett gruvbolag, LKAB (Luossavaara Kiirunavaara AB), som skulle sätta igång så snart järnvägen var klar. Chefen för LKAB hette Hjalmar Lundbohm. Nu fick han i uppdrag av staten att planera en stad intill bergen. De första arbetarna som kom till Kiruna hade själva byggt små hus av plåt och gamla trälådor. Men Hjalmar Lundbohm ville inte att Kiruna skulle bli någon slummig kåkstad. Han drömde om att bygga en mönsterstad där människor trivdes. Där skulle finnas bra bostäder åt arbetarna, skola åt barnen och många föreningar så det fanns något att göra på fritiden.

Lundbohm anlitade kända arkitekter och stadsplanerare. Han var noga med att stan skulle ligga på bergssluttningen. Det blir nämligen inte lika kallt där som nere i dalen. Snart byggdes hus i rasande fart. Förutom bostäder fick Kiruna ett hotell, sjukstuga, polis- och brandstation, kyrka och en liten folkskola. Hjalmar Lundbohm bildade till och med en skytteförening och en idrottsklubb för alla som ville åka långfärdsskidor. Folk från hela Norden strömmade till Kiruna. Gruvarbetare, snickare, smeder och byggnadsarbetare flyttade dit. År 1901 fick Kiruna sin första barnmorska. Det kom läkare, lärare, präster, poliser och andra som behövs för att ett samhälle ska fungera. På ett par år ökade befolkningen i Kiruna från 222 personer till över 3 000. De flesta jobbade i gruvan och järnmalmen såldes över hela världen.

De nyinflyttade kirunaborna behövde förstås kunna köpa kläder, mat och andra nödvändiga saker. Edvin Adolfssons skobutik var en av de första affärerna som öppnade i stan.

Tågen rullade till Narvik

Kiruna måste f lyttas

Samtidigt som Kiruna blev en stad fortsatte järnvägsbygget. Målet för LKAB var att kunna frakta malmen till Narvik i Norge, eftersom hamnen där är isfri året om. Första malmtåget från Kiruna till Narvik gick i november 1902. Banan invigdes med mycket pompa och ståt av den svensknorske kungen Oscar II.

Nu har det gått hundra år. Man bryter fortfarande malm i gruvan. Det finns mycket malm kvar i berget. Men gruvgångarna har sprängts djupare och djupare ner i underjorden och börjar komma allt närmare Kirunas centrum. Det har blivit så många sprickor och hål i marken att det finns risk för att staden ska rasa ihop! Därför har politikerna bestämt att stan måste flyttas.

Sidorna 40–41 Svenska snilleblixtar

Uppfinnarna var viktiga för svensk ekonomi. Deras uppfinningar gjorde samhället mer effektivt. De startade också nya företag som anställde många människor. Man kallar sådana uppfinnare för entreprenörer. Vad menas med det ordet? Jämför med nutida uppfinnarföretag som Spotify och Skype. Vad är det de uppfinner? Sidorna 42–43 (forts.) Svenska snilleblixtar

i sverige för 100 år sedan

För 200 år sedan tog det flera dagar för en nyhet att färdas bara inom Sverige. Redan för 100 år sedan gick nyheter fram väldigt fort. Idag kan ett budskap skickas från andra sidan jorden på mindre än en sekund. Jämför hur vi lever idag med hur livet var innan telefonen var uppfunnen.

i sverige för 100 år sedan

Svenska snilleblixtar Gustaf Dahlén – en klurig uppfinnare En fyr som blinkade, det var vad många sjömän drömde om i slutet på 1800-talet. Problemet var bara att ingen hittills hade lyckats få en gasfyr att blinka. Den som kom på lösningen var Gustaf Dahlén. Gustaf växte upp på en bondgård i Västergötland. Hans pappa tyckte att han skulle ta över gården och bli bonde. Men det tyckte inte Gustaf. Han ville hellre stå i ett gårdsskjul och göra experiment och uppfinningar. När han var 13 år uppfann han en ovanlig väckarklocka. Den kunde både tända en fotogenlampa och sätta på kaffepannan innan den ringde. Några år senare uppfann han ett tröskverk för kaffebönor och en apparat som mätte fetthalten i mjölk.

Fyren som kunde blinka Så småningom utbildade sig Gustaf till ingenjör. Sedan startade han en uppfinnarfirma med en kamrat. Deras mål var att göra en gas som heter acetylengas mindre farlig. Acetylengasen gav ett bra ljussken, men exploderade väldigt lätt. Gustafs två viktigaste uppfinningar blev solventilen och klippventilen. Solventilen gjorde så att en fyr som lystes upp med gas kunde släckas automatiskt när dagsljuset kom. När det blev mörkt tändes den igen. Klippventilen gjorde så att fyren kunde blinka.

Det var först i slutet av 90-talet som nästan alla hade mobiltelefoner. Sedan dess har mobilen blivit en självklarhet i vardagslivet. Men för människor längre tillbaka i historien var det omöjligt att prata med någon på avstånd. Hur skulle det kännas att leva helt utan telefoner en vecka?

Han fick Nobelpriset Efter några år blev Gustaf Dahlén chef på företaget Aktiebolaget Gasaccumulator – AGA. Företaget byggde gasfyrar. De blev en jättesuccé tack vare Gustafs ventiler och såldes över hela världen. En dag när Gustaf skulle testa några gastuber i ett stenbrott exploderade en av tuberna rakt i ansiktet på honom. Han skadades så svårt att han blev blind på båda ögonen. Bara ett halvår efter den hemska olyckan fick Gustaf Dahlén Nobelpriset i fysik för sina fyrar. Trots att han inte kunde se fortsatte Gustaf att arbeta och uppfinna på AGA i många år. Gasspisar och radioapparater var några av hans uppfinningar. Efter olyckan då Gustaf Dahlén blev blind, bar han alltid mörka glasögon. Han levde mellan åren 1869 och 1937.

i sverige för 100 år sedan

Andra viktiga svenska uppf inningar Fet mjölk från korna hälls ner i separatorn.

Här snurrar mjölken runt,runt så att mjölken (som är tyngst) pressas ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten.

vev

grädde

mjölk

Separatorn Färsk komjölk är ganska fet och innehåller både mjölk och grädde. Av grädden gör man smör. Förr i tiden fick mjölken stå tills grädden flöt upp till ytan. Sedan skummade man av grädden och kunde göra smör av den. År 1878 uppfann ingenjören Gustaf de Laval en maskin som kunde skilja grädden och mjölken åt. Maskinen kallades separator. Tack vare den gick det snabbare att tillverka smör. Och eftersom det fanns så gott om kor i Sverige vid den här tiden kunde svenska bönder sälja massor med smör till andra länder. De Lavals separatorer blev väldigt populära och har genom åren sålts till många länder.

Blixtlåset Det krävdes många misslyckade försök innan någon lyckades konstruera ett fungerande blixtlås. Eller dragkedja som det också kallas. Den som till sist lyckades var svensken Gideon Sundbäck. Han arbetade på ett företag i USA som hette Automatic Hook and Eye Company (Automatiska hak- och öglebolaget). I femton år hade ingenjörerna där kämpat med att få två band med hakar och öglor att gå i varandra på ett smidigt sätt. Men det gick trögt. Efter sju års klurande övergav Gideon Sundbäck idén med hakar och öglor. Istället gjorde han en kedja där båda sidor var likadana. Det fungerade! Sedan återstod problemet att bygga en maskin som tillverkade blixtlåsen. Sundbäck fixade det också och år 1914 såldes de första dragkedjorna. Köpare var den amerikanska armén. De sydde upp massor med pilotjackor med blixtlåsknäppning.

Kullagret Kullager hade funnits sedan Jesu födelse för att få hjul av olika slag att snurra runt. Men när cyklarna kom och fabrikerna fick allt fler komplicerade maskiner, dög inte de gamla kullagren längre. De var för stela och gick sönder hela tiden. Sent på kvällen påskafton år 1906 blev en svensk ingenjör vid namn Sven Wingquist klar med ritningarna till ett ”sfäriskt kullager”. Det visade sig vara en genial uppfinning. Sven Wingquists nya kullager var starkare och snurrade lättare än de gamla typerna av kullager. Tillsammans med några andra ingenjörer bildade Wingquist Svenska Kullager Fabriken, SKF. Där började de smida kullager av svenskt stål. Efter ett par år såldes de i olika storlekar över hela världen.

Skiftnyckeln År 1892 fick fabrikören Johan Petter Johansson i Enköping patent på ett nytt verktyg. Han kallade det för skiftnyckel. 106 år senare såldes världens miljonte skiftnyckel. Den såg nästan exakt likadan ut som den första skiftnyckeln JP Johansson hade tillverkat i sin verkstad. JP Johansson gjorde många andra praktiska uppfinningar. Rörtången är ett exempel. Han var också först med att konstruera en skrivbordslampa som gick att vinkla. Han uppfann även automatiska drickautomater för djur, som användes i ladugårdar.

I ett kullager med Wingquists konstruktion ligger kulorna i en rad och insidan på ringen som kulorna ligger i är rundad.

JP Johanssons uppfinning skiftnyckeln har sett likadan ut i över hundra år.

TEMA Telefonen

TEMA TEMA Telefonen Telefonen

Från vevtelefon till mobil Telefonen är ingen svensk uppfinning. Det var amerikanen Graham Bell som fick patent på den första telefonen år 1876. Men svenska ingenjörer var snabba att hänga på, när de fick höra talas om Bells uppfinning. De började genast tillverka egna telefoner i olika modeller. Tio år senare fanns det 5 000 telefoner i Stockholm och vid 1900-talets början var Stockholm en av världens telefontätaste städer. En elektrisk talmaskin Graham Bell arbetade som dövlärare, men på sin fritid brukade han experimentera med telegrafi – hur man kan sända ljudsignaler genom ledningar. Och det var när han höll på med det, som han av en slump kom på hur en telefon skulle kunna fungera. Bells upptäckt var att om man får en magnet att vibrera i samma takt som ljudvågorna i vårt tal och låter vibrationerna gå genom ett nystan av koppartrådar, då låter det som prat igen när ljudvågorna kommer fram i andra änden av tråden. När talet går genom ledningarna förvandlas det till elektriska strömmar. Därför kallade Bell sin uppfinning för ”elektrisk talmaskin”.

Telefon från 1930-talet. Det nya med den var att den hade en fingerskiva.

Sidorna 46–47 (forts.) tEMA: Från vevtelefon till mobil

Gustaf experimenterade länge innan han fick klippventilen att fungera. I flera månader stod ventilen och provblinkade hemma i hans lägenhet så att tak och väggar sotade igen. Dessutom skrämde han slag på grannarna. En kväll när han glömt dra ner rullgardinen trodde grannarna att det brann i lägenheten och kallade på brandkåren.

Flera svenska uppfinningar har fått stor betydelse för hela världen. Hur använder vi de här fyra uppfinningarna idag? Sidorna 44–45 tEMA: Från vevtelefon till mobil

När den svenske ingenjören Lars Magnus Ericsson hörde talas om Bells elektriska talmaskin insåg han att det var en viktig uppfinning. Han började genast experimentera med att bygga egna telefoner. Det tog bara två år så hade han fått fram en fungerande telefon. Den första modellen var enkel. Ericsson satte bara upp alla nödvändiga delar till en telefon på en bräda som man kunde hänga på väggen. På brädan fanns en vev, en tratt att prata i, en lur att lyssna i och en ringklocka. Ericsson var en påhittig konstruktör. Senare utvecklade han många olika telefoner. En del var vackra och pampiga i ädla träslag och med snirkliga mönster. Andra var enklare och somliga hade fiffiga detaljer. Det kunde vara en liten skrivpulpet som hängde fast under själva telefonapparaten. Eller en mjuk kudde att stödja armen på när man pratade.

lyssna tala

veva

ringklockor

Taxen kallades den här modellen från 1892. Man vevade på veven för att komma till en växel.

Från lokalsamtal till rikssamtal För att kunna ringa behövdes det ju inte bara telefoner, utan också ledningar och växlar som kopplade ihop apparaterna. I städerna började nystartade företag dra telekablar kors och tvärs. På landet bildade folk telefonföreningar och drog egna ledningar. Men eftersom de olika företagen och föreningarna inte samarbetade, hängde inte ledningarna ihop. Det betydde att folk bara kunde ringa inom ett mycket litet område, till sina närmaste grannar ungefär. År 1881 bildades ett statligt verk – Statliga telegrafverket (som sedan blev Televerket som blev Telia). Telegrafverket köpte upp de små lokala telefonföreningarna och kopplade ihop deras ledningar. På så sätt fick Sverige ett sammanhängande telefonnät över hela landet.

Denna modell blev populär på 1960-talet. Den har fingerskivan undertill och kallades för ”Kobran”.

TEMA Telefonen

De här kvinnorna arbetar i en telefonväxel i Stockholm.

– Vilket nummer önskas?

Alla samtal kopplades i en växel – Vilket nummer önskas? – Koppla mig till nr 1234 på Östermalm, tack! – Uppringt. Var så god! I början gick alla samtal till en växel. Där satt det växeltelefonister och kopplade ihop telefonkablarna för hand. För att komma till växeln vevade man några varv på telefonens vev. Sedan sa man vart man ville bli kopplad. När samtalet var klart var det dags att veva ett varv igen. Då visste telefonisten att det var färdigpratat. Det var alltid kvinnor som var växeltelefonister. Kvinnors nätta händer passade bäst för att hantera propparna som ledningarna kopplades ihop med, sa man. Växlarna började byggas om och bli automatiska redan på 1920-talet. När telefonerna fick fingerskiva kunde de som ringde själva slå numret och koppla fram sina samtal. Men det dröjde ända till år 1972 innan de sista växeltelefonisterna försvann. 46

Första mobilen var stor som en skokartong I början av 1980-talet kom den första bärbara, sladdlösa telefonen. Den var stor som en skokartong, vägde 10 kg och hade en vanlig telefonlur liggandes ovanpå. Att skicka prat trådlöst var i sig inget nytt. Det hade man kunnat länge – med hjälp av radiovågor. Det nya med mobiltelefonerna var att man kombinerade radioteknik med teleteknik. När du ringer från en vanlig telefon hemma, går samtalet genom en massa kablar och växlar till den andra telefonen. När du ringer från en mobil tar den först kontakt med en basstation i närheten med hjälp av radiovågor. Basstationen skickar samtalet till en telefonväxel för mobiler. Som i sin tur skickar det vidare till det vanliga telenätet.

Moderna telefoner De senaste åren har mobilerna blivit allt mindre och fått allt fler funktioner. Med hjälp av en telefon som får plats i fickan, till exempel en smartphone, kan vi både ringa och skicka SMS, fotografera, lyssna på musik och använda internet. Överallt i vår omgivning finns telefonväxlar och basstationer som gör att vi kan ringa var vi än är. Men bara nästan. Långt ute till havs, i stora orörda skogar, ute i öknen eller i en dal omgiven av fjäll, kan vi inte räkna med mobilen. Det beror på att basstationen får inte vara längre bort än 3,5 km för att telefonen ska fungera. För oss i Sverige har telefonen blivit en självklar vardagspryl. Och i hela världen finns minst en miljard telefonabonnenter. Men det finns också massor med människor som aldrig ens har hållit i en telefonlur. Fortfarande finns det många människor på jorden som ännu inte har ringt sitt första telefonsamtal.

De första mobilerna var visserligen bärbara, men stora och tunga. De vägde 10 kg! Alltså knappast något man bar med sig i fickan.

Smart med trådlös telefon

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 21

1/5/16 11:12 AM

Sidorna 48–49 oscar II och unionen med norge

Kungar förr i tiden bestämde väldigt mycket i Sverige. Varför var det ingen som vågade kritisera kungen och säga att hans dikter var dåliga? Och varför ville inte norrmännen styras av den svenske kungen? Vad menas med att vara i union? Jämför med den Europeiska unionen idag. Hur skulle vi själva reagera om Sverige styrdes av kungen i Norge? Sidorna 50–51 Kampen för rösträtt

Människorna för 100 år sedan fick verkligen kämpa för att få vara med och bestämma. Varför ville de som hade makten inte att fler skulle få rösta? Och hur kan det komma sig att männen ville hålla kvinnorna borta från politiken? Notera att gifta kvinnor blev myndiga först 1921 i Sverige. Hur hade det sett ut idag om kvinnorna på den tiden inte hade kämpat och protesterat för att få till en förändring?

i sverige för 100 år sedan

Oscar II och unionen med Norge

Kung Oscar II tyckte mycket om pompa och ståt. Här är han klädd i sin finaste uniform med ordnar på bröstet. Fransarna på axlarna kallas epåletter. Bilden är ett målat svart-vitt fotografi.

Kungen vid sekelskiftet hette Oscar II (den andre). Han hade mer makt än vad vår kung har idag och blandade sig ofta i vad politikerna bestämde. Oscar II var duktig på språk och pratade norska lika bra som svenska. Dessutom kunde han tala flytande latin, tyska, franska och engelska. Oscar II var också känd för att han älskade att hålla långa omständliga tal och skriva dikter som kanske inte alltid var så bra. Men eftersom ingen vågade kritisera kungen fick han ändå mycket beröm för sina dikter. Stora förändringar i samhället och moderna idéer om demokrati var inget för Oscar II. Han var en gammeldags typ som krävde att han och hans familj skulle behandlas med stor respekt av alla. Han var också den siste svenske kung som blev krönt efter gamla traditioner. Då fick han en lång röd mantel över axlarna, krona på huvudet och en spira i handen.

Var Sverige lika stort som idag? Svaret på den frågan är både ja och nej. Sverige hade samma gränser för hundra år sedan som landet har idag. Men under nästan hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet styrde den svenske kungen även över Norge. Norrmännen hade egna lagar, egna soldater och fick så småningom en egen riksdag. Men de lydde under den svenske kungen och Sverige bestämde över deras utrikespolitik. Det kallades att Sverige och Norge bildade en union.

Norrmännen kämpade för att bli fria Efterhand blev norrmännen alltmer missnöjda med unionen. De ville ha en egen flagga och tyckte att svenskarna tänkte för mycket på sig själva i frågor som gällde handel och sjöfart. Därför bestämde Stortinget (den norska riksdagen) att de inte ville vara med i unionen längre. Det var år 1905. Men det gick förstås inte svenskarna med på, särskilt inte kungen. Oscar II krävde att Norge skulle ordna en folkomröstning och låta norrmännen rösta om de ville bli självständiga eller inte. Resultatet blev tydligt, men knappast som kungen hoppats: Nästan alla norrmän ville att Norge skulle bli självständigt. Svenskarna var alltså tvungna att ge med sig! Norge blev ett fritt land. Men också ett land utan kung. Det löste norrmännen genom att fråga en dansk prins, prins Carl, om han ville bli deras regent. Prins Carl tackade ja till erbjudandet och fick ett nytt norskt namn: Haakon VII (Håkon den sjunde).

Stor besvikelse för Oscar II När unionen med Norge tog slut var Oscar II gammal och sjuk. Han såg upplösningen av unionen som ett stort misslyckande. Två år senare dog han och hans son Gustav blev kung med namnet Gustav V (den femte). År 1906 fick Sverige en statsminister som hette Arvid Lindman. Han var en av många som tyckte att svenska folket skulle få rösta på vilka politiker de ville skulle styra landet. Så hade det inte varit tidigare. Denna krona från 1898 hade Oscar II:s valspråk: Hur det gick till när Sverige fick Brödrafolkens väl på allmän rösträtt kan du läsa om myntet. Brödrafolken var då norrmän och svenskar. på nästa sida. Efter unionens slut så ändrade kungen sitt valspråk till Sveriges väl!

i sverige för 100 år sedan

Kampen för rösträtt En dag våren 1902 bestämde sig mer än hundratusen människor i Sverige för att strejka. De stannade hemma från jobbet i tre dagar. I städerna blev det mörkt och tyst. Spårvagnarna stod stilla, gasen till gatlyktorna stängdes av och det kom inte några tidningar. Men varför strejkade de? Jo, de ville visa att de menade allvar med sitt krav på allmän rösträtt. För oss är det en självklarhet att Sverige är ett demokratiskt land där alla vuxna får rösta om vilka som ska bestämma i landet. Men så har det bara varit i ungefär 90 år. Visserligen hade Sverige en riksdag med valda politiker i början på 1900-talet. Men det var bara rika män som fick rösta och kunde bli valda. Inga kvinnor hade rösträtt. Men nu började allt fler tycka det var fel att bara en liten grupp män fick vara med och bestämma i samhället. Affisch för rätten att rösta.

Allmän rösträtt – men bara för män De som var vana vid att ha makten var inte intresserade av att låta alla människor få rösträtt. Men flera politiska partier kämpade hårt för allmän rösträtt. År 1907 beslutade riksdagen att alla män som fyllt 24 år och betalat sina skatter skulle få rösta i riksdagsvalet. Några år senare hölls det första allmänna valet. Men bara för män! Kvinnor fick fortfarande varken rösta eller väljas! Gifta kvinnor var inte ens myndiga. Deras män bestämde över dem och deras pengar.

Kvinnorna protesterar Under kampen för allmän rösträtt var det inte så många som hade brytt sig om kvinnorna. Att kvinnor också måste få vara med och påverka samhället var en främmande tanke för de flesta vid den här tiden. Kvinnor tänker inte lika bra som män och är alldeles för känslosamma för att hålla på med politik, resonerade många män. De tyckte att deras fruar skulle vara hemma och ta hand om barnen och sköta hushållet i stället. Men det fanns en liten grupp kvinnor som protesterade mot det här. De startade en egen rösträttsrörelse och gjorde allt de kunde för att övertyga folk att alla måste få rösta. De skrev teaterpjäser och artiklar till tidningarna, delade ut flygblad, ordnade kurser och åkte runt i hela landet och höll föredrag. Kvinnor i Göteborg demonstrerar för att få rösträtt, sommaren 1909.

Rösträtt efter tjugo års kamp Rösträttskvinnorna fick kämpa hårt och hade det inte alltid så lätt. Deras motståndare sa att de var fula och okvinnliga. Det fanns fortfarande många som tyckte att kvinnor borde hålla sig hemma i köket. År 1921 fick svenska kvinnor äntligen rösträtt. Då skrevs lagen om så att även gifta kvinnor blev myndiga. Året därpå valdes de fem första kvinnorna in i riksdagen.

Visste du att … I både Norge och Finland fick kvinnorna rösträtt före kvinnorna i Sverige.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 22

1/5/16 11:13 AM

B oken om Historia 1 • I S verige för 10Sa 0 år m hsedan ä l l e •

1.1 Vad betyder begreppen? När vi studerar historia använder vi vissa ord för att beskriva hur saker är, eller varför saker händer. Sådana begrepp är viktiga att lära sig och förstå.

1. Dra streck mellan rätt begrepp och rätt beskrivning.

förändring

När två saker är lika eller nästan lika

likhet

Något som gör så att något annat händer

skillnad

Något som händer som en följd av något annat

orsak

Något har blivit annorlunda än hur det var förut

konsekvens

När två saker är olika

2. Skriv in rätt begrepp på rätt plats i tabellen. Begrepp

Anna har fem syskon men Mira har inga syskon alls. Axel är allergisk. Allergin gör så att han får utslag och svårt att andas. Saman bodde på landet förut, men nu har han flyttat in till staden. Ingrid är lika lång som sin mamma. Tuva har jätteont i tummen. Hon har slagit sig på den med en hammare.

3. Använd begreppen i en mening. Begrepp

Begreppet i en mening…

förändring likhet skillnad orsak konsekvens

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 23

1/5/16 11:13 AM

B oken Historia U pp täcom k Sa m h ä l l e 1• • I S verige för 10 0 år sedan

1.2 Se samband Skapa en sambandskedja med så många av begreppen som möjligt.

bostäder

arbete

hygien

staden

Nu ska du undersöka hur dessa begrepp hänger ihop. Om du vill kan du klippa ut begreppskort, ett för varje begrepp. Uppgiften är att skapa en så lång rad med begrepp som möjligt. Träna på att se samband genom att lägga korten i rader från vänster till höger. Berätta eller skriv en text som förklarar hur begreppen hänger ihop. Du kan också välja att rita en bild/ modell där du skriver in begreppen.

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 24

1/5/16 11:13 AM

ISBN 978-91-47-11976-9 ©2015 Magnus Koraen och Liber AB Redaktion: Charlotte Eriksson Grafisk form: Sara Ånestrand Omslag: Sara Ånestrand, Jonas Burman (bild) Produktion: Eva Runeberg Påhlman Teckningar: Anders Nyberg Jonas Burman (lodjur) Första upplagan 1 Sättning och original: Integra Software Services Tryck: Esser Druck GmbH, Tyskland 2016

Bildförteckning: s. 27 (1) Bridgeman Art Library /IBL Bildbyrå s.67 (2) Björn Persson s.67 (4) Scanpix/Bjarke Orste/Reuters/Scanpix s.67 (3) Casiopeia s.27 (2) Louis Bachrach/Bachrach Studios/Library of congress U.S. s.67 (1) Ardfern

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4711976_LH_BoHist_MALL_orig_1.indd 2

1/5/16 11:12 AM

Boken om Historia

LÄRARBOK

Den här Lärarboken innehåller:  pedagogiska planeringar  lärandemål och centrala begrepp  lektionsförslag  kopieringsunderlag som tränar begreppsförståelse, att se samband, att jämföra olika tidsperioder, att kritiskt granska källor och historiebruk  matriser och historieprov som stöd för kartläggning och bedömning. Innehållet i boken stämmer överens med kursplanen i historia enligt Lgr 11.

Grundbok

Arbetsbok

Boken om Historia är en serie i tre böcker för årskurs 4–6, som sträcker sig från forntiden till mitten av 1900-talet. Den tar upp händelser, gestalter, kulturmöten, utvecklingslinjer och framförallt barnens levnadsvillkor.

Best.nr 47-11976-9 Tryck.nr 47-11976-9

4711976_BoHist_LH_omslag_tryck_Omslag.indd 2

05/01/16 7:32 AM