9789144091099

15 mm

Art.nr 37358

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09109-9_01_cover.indd 1

handbok

Boken är i första hand avsedd för läkarstudenter, AT-läkare, allmänläkare och sjuksköterskor. Den kan även vara till stor nytta för läkare inom ­andra medicinska specialiteter, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter som kommer i kontakt med smärtpatienter.

handbok

Smärta i klinisk praxis är en handbok som beskriver bland annat tyst ­kunskap om smärta, bemötande, smärtans fysiologi, smärtanalys och olika behandlingsalternativ. Boken innehåller även ingående k­ apitel om ­behandling av akut och långvarig smärta samt smärta i olika ­loka­lisationer liksom generell smärta.

handbok

Smärta är ett av de vanligaste symtomen inom sjukvården och många patienter lider av otillräckligt behandlad smärta. Smärt­patienter finns ­inom alla kliniska specialiteter, inom alla åldersgrupper och inom alla delar av samhället. Denna handbok ger god kunskap om smärtans diagnostik och hur olika smärttillstånd ska behandlas. Fokus ligger på smärtan som eget fenomen och framför allt på den komplicerade akuta och långvariga smärtan.

Smärta i klinisk praxis

Smärta i klinisk praxis

Annica Rhodin (red.) |

Bokens redaktör Annica Rhodin är överläkare och medicine doktor vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Smärta i klinisk praxis

Annica Rhodin (red.)

2014-10-17 14:36

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37358 ISBN 978-91-44-09109-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Torsten Gordh och Stephen Butler Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland, 2014

978-91-44-09109-9_book.indd 2

2014-10-16 11.32

INNEHÅLL

Förord 11 Redaktörens förord 13 Del I Smärtans fenomenologi 1 Inledning 17 Torsten Gordh

Konsekvens av bristande smärtlindring 17 Behov av kunskap och utbildning 18 Smärtans epidemiologi 18 Förekomst av kvarstående smärta efter kirurgi och trauma 19 Förklaringsmodeller 20 Litteraturförteckning 20 2 Smärtfysiologi 23 Rolf Karlsten

Grundläggande begrepp och terminologi 23 Smärtans orsaker 24 Akut och långvarig smärta 25 Smärtsignalens initiering, transmission och modulation 25 Principer för behandling 34 Litteraturförteckning 34

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 3

3

2014-10-16 11.32

Innehåll

3 Smärtdiagnostik 35 Rolf Karlsten

Sjukhistoria 35 Smärtbeskrivning 35 Smärtskattning 36 Smärtteckning 37 Smärtans konsekvens 38 Undersökning 38 Nociceptiv − neuropatisk smärta 38 Utredningar 39 4 ”Tyst kunskap” om smärtbehandling 41 Torsten Gordh

Patientfaktorer 41 Behandlingsråd 42 5 Långvarig dysfunktionell smärta 47 Eva-Britt Hysing

Långvarig och långvarig dysfunktionell smärta 47 Bedömning av smärta i rörelseapparaten 48 Screeninginstrument 51 Behandling av långvarig smärta 51 Multimodal rehabilitering 52 Litteraturförteckning 52 6 Bemötande 53 Annica Rhodin

Subjektiv och objektiv beskrivning av smärtan 53 Dokumentation 54 Den terapeutiska relationen 54

4

978-91-44-09109-9_book.indd 4

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

Innehåll

Del II Behandlingsmetoder 7 Läkemedel 59 Annica Rhodin

Behandling av lindrig smärta 59 Behandling av måttlig smärta 63 Behandling av svår smärta med morfin och adjuvans 66 Morfin och andra opioider 67 Adjuvans 80 Litteraturförteckning 90 8 Neuromodulation 91 Anders Wåhlstedt

TENS 91 Ryggmärgsstimulering 92 Litteraturförteckning 96 9 Nervblockader 97 Adriana Miclescu & Annica Rhodin

Definitioner och användning 97 Diagnostik och behandling av toxiska reaktioner 99 Blockader vid långvarig smärta 100 Litteraturförteckning 103 10 Psykologiska aspekter vid långvarig smärta 105 Kristoffer Bothelius

Förebygga funktionsnedsättning 105 Förstå undvikandebeteenden 106 Förändra beteenden 108 Förändra smärtbeteenden i praktiken 109 Litteraturförteckning 110

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 5

5

2014-10-16 11.32

Innehåll

11 Träning och fysikaliska metoder 111 Magnus Peterson

Principer för handläggning 111 Behandlingsprinciper 112 Specifika metoder vid olika smärttillstånd 112 Allmänna fysikaliska metoder 114 Litteraturförteckning 116 12 Rehabilitering 117 Eva-Britt Hysing

Rehabiliteringsprocessen 117 Teambehandling 118 Litteraturförteckning 120 Del III Specifika smärttillstånd 13 Akut och postoperativ smärta 123 Adriana Miclescu

Goda skäl att lindra akut smärta 123 Diagnostik och smärtskattning 124 Behandling av akut smärta prehospitalt och på akutmottagning 128 Behandling av akut och postoperativ smärta 129 Grundläggande behandlingsprinciper 129 Akut postoperativ neuropatisk smärta 132 Avancerade behandlingsmetoder 134 Åtgärder vid komplikationer 141 Viktiga principer för lindring av akut smärta 143 Litteraturförteckning 145

6

978-91-44-09109-9_book.indd 6

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

Innehåll

14 Långvarig smärta 147 Annica Rhodin

Det kroniska smärtsyndromet 147 Läkemedel vid långvarig smärta 148 Vårdnivå för patienter med långvarig smärta och opioidbehandling 150 Smärta och beroende 151 Rekommendationer för säker opioidbehandling 152 Litteraturförteckning 157 15 Smärta vid cancer 159 Sylvia Augustini

Mångdimensionell smärtanalys 159 Nociceptiv smärta 160 Inflammation 164 Neuropatisk smärta 165 Komplicerad smärta 167 Genombrottssmärta 168 Behandlingsrelaterad smärta 168 Specifika smärttillstånd 169 Litteraturförteckning 171 16 Perifer neuropatisk smärta 173 Adriana Miclescu

Klassifikation och orsaker 173 Mekanismer/patofysiologi 174 Diagnostiska kriterier för neuropatisk smärta 175 Diagnostiska metoder 176 Behandling 177 Litteraturförteckning 184

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 7

7

2014-10-16 11.32

Innehåll

17 Central neuropatisk smärta 185 Jörgen Boivie

Bakgrund 185 Diagnostik 186 Långsiktigt förlopp 186 Behandling 187 Antidepressiva läkemedel 188 Antiepileptiska medel 189 Paramedicinska insatser och information 189 Litteraturförteckning 189 18 Myofasciell smärta 191 Eva-Britt Hysing & Magnus Peterson

Bakgrund och klassifikation 191 Smärta från muskler, senor och ligament 191 Positiv diagnos 192 Triggerpunkter 193 Litteraturförteckning 197 19 Visceral smärta 199 Lenka Katila & Annica Rhodin

Allmänt om etiologi, smärttyper och differentialdiagnostik 199 Patofysiologi 202 Smärtmekanismer och principer för klinisk smärtanalys 203 Smärta i bröstkorgen 204 Akut bröstsmärta 205 Långvarig bröstsmärta 206 Smärta i buken 210 Akut buksmärta 210 Långvarig buksmärta 211 Smärta i bäckenet 216 Akut bäckensmärta 216 Långvarig bäckensmärta 216 Litteraturförteckning 219 8

978-91-44-09109-9_book.indd 8

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

Innehåll

20 Ledsmärta 221 Stephen Butler

Smärtgenererande vävnad 221 Orsak och smärtmekanism 222 Behandling 223 Litteraturförteckning 225 21 Huvudvärk och ansiktssmärta 227 Jörgen Boivie

Huvudvärkstyper 227 Migrän 228 Hortons huvudvärk 231 Spänningshuvudvärk 231 Huvudvärk vid hjärntumör och annan traktionshuvudvärk 232 Trigeminusneuralgi 232 Atypisk ansiktssmärta 233 Bältrossmärta 234 Litteraturförteckning 234 22 Ryggsmärta 235 Stephen Butler

Orsaker och smärtmekanism 235 Ländryggssmärta 236 Nacksmärta 238 Smärta från bröstrygg, korsrygg och svanskota 238 Diagnostik 239 Behandling 239 Litteraturförteckning 241

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 9

9

2014-10-16 11.32

Innehåll

23 Smärta i armar och ben 243 Stephen Butler

Komplext regionalt smärtsyndrom 243 Terminologi och klinik 243 Orsak och mekanism 244 Behandling 245 Litteraturförteckning 245 24 Behandling av smärta hos äldre 247 Adriana Miclescu

Behandling av neuropatisk smärta 247 Behandling av nociceptiv smärta 248 Litteraturförteckning 250 Del IV Generella smärttillstånd 25 Generella smärtsyndrom 253 Annica Rhodin

Typer av generell smärta 253 Generella sensitiseringstillstånd och smärtsyndrom 254 Generalisering av lokal/regional smärta 256 Psykogena smärttillstånd 256 Somatisering 257 Abstinenssmärta 258 Opioidutlöst hyperalgesi 260 Litteraturförteckning 261 Ordlista 263 Förkortningar 265 Sakregister 267

10

978-91-44-09109-9_book.indd 10

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

FÖRORD

Smärta är ett av de vanligaste symtomen inom sjukvården. De flesta patienter får bra hjälp med adekvat behandling, men ibland fungerar inte behandlingen som avsett. En erfarenhet är att många vårdgivare tycker att det är besvärligt med smärtpatienter. När patienterna inte uppvisar önskad förbättring, vet man inte riktigt vad som ska göras härnäst. Denna situation väcker ofta frustration och osäkerhet hos både patient och behandlare.

Därför är det betydelsefullt att alla vårdgivare har en hög kompetens inom smärtans diagnostik och även god kunskap om hur olika smärttillstånd ska behandlas.

Denna bok är i första hand avsedd som ett praktiskt kompendium för läkarstudenter, AT-läkare och sjuksköterskor. Boken ska kunna vara till snabb hjälp under det dagliga arbetet, med förslag på hur olika smärttillstånd ska bedömas och behandlas. Skriften ska ses som ett komplement till de läroböcker om smärta, som getts ut under de senaste åren.

Förhoppningsvis kan boken också vara till nytta för alla som tjänstgör inom den kliniska sjukvården; läkare från alla medicinska specialist­områden, sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter med flera. Alla dessa kommer i olika grad att komma i kontakt med smärt­ patienternas problematik. Att ha bra verktyg är av stor betydelse för alla inom sjukvården, för långt fler än de som tjänstgör vid speciella smärtkliniker.

Jag hoppas att denna bok kommer att fylla en sådan funktion och bidra till ett bättre omhändertagande av smärtpatienterna, till glädje för såväl de drabbade individerna som för samhället.

Uppsala 2014 Torsten Gordh © F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 11

11

2014-10-16 11.32

978-91-44-09109-9_book.indd 12

2014-10-16 11.32

REDAK TÖRENS FÖRORD

Denna handbok i att förstå och behandla smärta är resultatet av en insats från medarbetare och konsulter vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Specialisering och intresseprofil varierar bland de olika författarna, vilket leder till denna flora av gedigen kunskapsförmedling. Inriktningen är på smärta som ett eget fenomen, naturligtvis med kännedom om bakom­ liggande sjukdomar och skador. Fokus är dock på smärtan som sådan och framför allt den komplicerade akuta och långvariga smärtan som många gånger kan vara svår att förstå sig på och behandla.

Den första allmänna delen förmedlar grundläggande epidemiologi, smärtfysiologi och smärtdiagnostik som är en grundsten för smärtanalysen.

Att bemöta den komplicerade smärtpatienten kräver tålamod och insikt i smärtans subjektiva natur och konsekvenserna för den enskilda patienten och dennes omgivning. Att inse att akut och långvarig smärta är skilda fenomen och innefattar olika behandlingsprinciper är ytterligare viktig kunskap som denna bok vill förmedla.

Den andra delen beskriver olika smärtbehandlingsmetoder, framför allt de som används vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi är medvetna om att andra metoder och synsätt finns och används framgångsrikt på andra enheter i Sverige. Vår tillämpning och metodik kan ändå vara en praktisk vägledning. Det finns litteraturhänvisningar för fördjupning och ytterligare kunskapsinhämtning.

Den tredje och fjärde delen avhandlar specifika smärtsyndrom från perspektiven akut–långvarig smärta, cancersmärta, nerv-, muskel- och ledsmärta samt smärta från kroppens olika delar. Ett avsnitt avhandlar särskilda hänsyn för den äldre patienten, däremot finns inte behandling av smärta hos barn med i denna upplaga. © F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 13

13

2014-10-16 11.32

Redaktörens förord

Principen är att fokusera på själva smärtan och smärtbehandlingen och inte på behandling av smärtans orsak, vilket ju givetvis eftersträvas så långt det är möjligt. Det finns annan god litteratur som avhandlar akuta medicins­ka, kirurgiska och ortopediska tillstånd såväl som cancer­behandling. Vårt bidrag får bli att försöka bena upp smärtans olika komponenter och att ge råd om hur man ger en adekvat och god smärtlindring.

En ordlista finns för att förklara fackuttryck som ofta används inom smärtsjukvården. Lista med uttydning av förkortningar finns i bokens bakre del.

Vår förhoppning är att denna bok kan väcka intresse och engagemang för den svårbehandlade smärtpatienten och bidra till en ökad förståelse och kunskap om smärta till nytta både för patient och vårdpersonal av alla kategorier.

Annica Rhodin

14

978-91-44-09109-9_book.indd 14

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

KAPITEL 3

Smärtdiagnostik Rol f K a r l st e n

Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomar och tillstånd. Det är självklart att man alltid koncentrerar sig på att utreda och behandla den bak­ omliggande orsaken till smärtan. Många gånger måste smärtan behandlas paral­ lellt med en sådan utredning och ibland kommer utredningen fram till att ingen botande behandling finns, eller att en operation inte går att genomföra. För att behandla smärtan på rätt sätt under dessa förutsättningar måste man försöka göra en diagnostik inriktad på att finna ut vilka smärtgenererande mekanismer som har betydelse hos den enskilda individen. Basen för en sådan smärtanalys innebär alltid en noggrann anamnes och en undersökning av patienten. Ytter­ ligare utredningar kan behöva göras. I detta kapitel beskrivs grundläggande principer för en smärtanalys.

Sjukhistoria Naturligtvis är det lika viktigt med bakomliggande sjukhistoria hos patienter med smärttillstånd som det är för alla andra medicinska tillstånd. Det betyder att man måste penetrera social bakgrund, ärftlighet och tidigare sjukdomar eftersom det har stor betydelse för bedömningen av hur patienten uppfattar sitt smärttillstånd och vad som kan ligga bakom smärtan.

Smärtbeskrivning Fokus måste naturligtvis ligga på det aktuella tillståndet, vilka symtom som kom först, om det finns andra symtom än smärta, hur smärtan började, hur den har utvecklats över tid, om den var associerad till trauma, operation eller någon sjukdom. Patienten måste försöka beskriva hur smärtan upplevs © F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 35

35

2014-10-16 11.32

Rolf Karlsten

(beskrivande ord/deskriptorer), smärtans lokalisation och eventuell utstrålning. Man bör försöka få fram hur smärtans karaktär och intensitet varierar, om den är konstant eller fluktuerande, om den kommer attackvis och hur den eventuellt förändrats. Det är också viktigt att gå igenom vilka olika behandlingar som provats, hur dessa genomfördes (till exempel doser av läkemedel och behandlingstid), vad resultatet var i form av effekt och kanske biverkningar.

Allt detta kan ge viktig information om vad som kan vara orsaken till smärtan.

Smärtskattning För att tydliggöra smärtans intensitet använder man ofta någon form av skattningsskala. Exempel på de mest använda är VAS (Visual Analogue Scale) som innebär att patienten markerar sin smärtnivå på en 100 mm lång linje där den vänstra änden (0) innebär ingen smärta och den längst till höger (100 mm) värsta tänkbara smärta. Som alternativ till detta finns till exempel NRS (Numeric Rating Scale) där patienten markerar en siffra 0–10 på motsvarande sätt eller VRS (Verbal Rating Scale) där patienten verbalt anger en siffra mellan 0–10. Man bör efterhöra inte bara hur patienten skattar smärtan just nu utan också hur patienten skattar smärtan när den är som värst, som bäst och gärna i genomsnitt under en angiven tidsperiod (till exempel senaste veckan). Det ger ofta en bild av smärtans variabilitet.

Det är naturligtvis viktigt att efterhöra om det finns särskilda faktorer som förvärrar smärtan eller något som lindrar. Ett skattningsinstrument är av stort värde för att följa effekten av insatt behandling. Ofta delar man in smärtintensiteten i grupper om mild, måttlig och svår smärta. Baserat på analyser av större patientmaterial kan man grovt säga att NRS 0−3 anses vara lindrig smärta med liten eller ringa inverkan på dagliga aktiviteter, 4−6 måttlig smärta medan 7−10 ofta klassificeras som svår smärta med stor inverkan på dagliga aktiviteter och att patienten ofta har svårt att fokusera på annat än smärtan. Ett tydligt exempel på detta har vi sett på patienter som använder PCA (patient controlled analgesia – självadministration av opioid) för postoperativ smärta. Dessa patienter självadministrerar ofta till en låg smärtnivå, runt NRS 2 (inte 0), och är då nöjda med smärtlindringen.

För barn och för äldre patienter med kognitiva störningar har man utvecklat andra instrument och metoder att studera beteende för att uppskatta smärta (se kapitel 13 om akut och postoperativ smärta).

36

978-91-44-09109-9_book.indd 36

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

3 Smärtdiagnostik

Är det alltid smärtintensitet som vi mäter med våra smärtskalor? Det värde patienten anger för sin smärta på en sådan skala påverkas av många faktorer som situationen i sig, förväntningar, rädsla och tidigare erfarenheter.

En vävnadsskada ger upphov till en nociceptiv retning som leder till smärta.

Patienten upplever också ett lidande och allt detta ger upphov till ett smärt­ beteende, som vi kan observera och ta i beaktande när vi bedömer en patient med smärta (se figur 3.1). Därför färgas smärtupplevelsen inte bara av intensiteten utan också av de affektiva och emotionella konsekvenserna av smärtan.

Man kan kanske fråga sig om vi skattar patientens smärta eller lidande, eller en kombination av dessa, när man ber patienten skatta sin smärtnivå. Det gör också att det är svårt att inte bara jämföra smärtnivåer mellan individer med samma smärttillstånd utan också framför allt att jämföra skattningar mellan de patienter som har akut smärta och de som lider av långvariga smärttillstånd.

Smärtteckning För att få en bra bild över smärtans utbredning använder man ofta smärtfigurer, bilder av kroppens fram och baksida på vilka patienten kan rita in smärtans utbredning och också markera karaktären av smärtan (deskrip-

Smärtbeteende

Lidande

Smärta

Vävnadsskada

FIGUR 3.1 En vävnadsskada ger upphov till en upplevelse av smärta, det ger upphov till ett lidande och ett smärtbeteende som präglas av bland annat tidigare erfarenheter, sinnesstämning, kulturella och sociala faktorer. Allt detta är viktigt att beakta när man bedömer smärta hos en patient. Figuren översatt efter J Loeser.

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 37

37

2014-10-16 11.32

Rolf Karlsten

torer såsom brännande, molande, värkande, stickande). Värdet av dessa smärtdeskriptorer har länge diskuterats, och man måste vara försiktig med tolkningen eftersom ingen deskriptor entydigt ger någon vägledning om smärtans etiologi. Däremot kan utbredningen i sig ge god vägledning. Ibland ritar patienten upp en tydlig bild där smärtutbredningen följer en nerv − eller en nervrots utbredning – vilket talar för neuropatisk smärta. I andra fall kan man se en utbredning som ger misstanke om myofasciell utstrålning eller refererad smärta.

Smärtans konsekvens Vid framför allt långvariga smärtor bör anamnesen också vara inriktad på de psykosociala konsekvenserna av smärtan. Depression är mycket vanligt och kan vara det symtom som man först ska fokusera på och behandla i många fall. Smärttillståndet kan också ha haft allvarlig inverkan på sociala funktioner och arbetsförmåga och analys av detta är av yttersta vikt när vi ska hjälpa patienten i sin rehabilitering.

Undersökning Som alltid är det viktigt med en vanlig klinisk undersökning av patienten.

Det kan ge vägledning om patienten har sjukdomstillstånd som kan förklara smärtans ursprung eller ha betydelse för vilken typ av behandling man kan ge patienten. Det är av vikt att ta reda på eventuella andra samtidiga sjukdomar, såsom till exempel hjärtsjukdom, högt blodtryck eller neurologiska tillstånd.

Nociceptiv − neuropatisk smärta Detaljer om undersökning vid specifika tillstånd tas upp i respektive kapitel, men en viktig aspekt är att undersöka och försöka särskilja nociceptiva smärtor från neuropatiska. Nociceptiv smärta är ett omfattande begrepp och spänner från viscerala smärtor till inflammatoriska, exempelvis i leder, och akuta skador såsom frakturer. Muskuloskeletala smärtor kräver ofta omfattande undersökning av rygg, nacke och leder. För att ställa diagnosen neuropatisk smärta behöver man anamnestiska hållpunkter för en möjlig skada eller sjukdom i nervsystemet. Man kan få vägledning om en eventuell 38

978-91-44-09109-9_book.indd 38

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-10-16 11.32

3 Smärtdiagnostik

nervskada genom fynd av muskelatrofier, motorisk svaghet eller patologiska reflexer. För en säker diagnos av neuropatisk smärta måste man ha hållpunkter för en skada eller sjukdom i nervsystemet men också hitta kliniska fynd med en känselstörning i smärtområdet som har ett rimligt neuroanatomiskt korrelat. För att undersöka den sensoriska funktionen används bomullstuss eller pensel för att undersöka beröring, cocktailpinne för stick, varm och kall metallrulle för temperatur och stämgaffel för vibrationssinne. Gör man en sådan undersökning av smärtområdet har man rimligt undersökt alla sensoriska fibrer (Aβ-, Aδ- och C-fibrer) i hudområdet.

Sammantaget gör detta att undersökningen av patienter med smärta ofta blir omfattande och man måste ge sig tillräcklig tid för detta.

Utredningar Ofta behöver man komplettera anamnes och status med vidare utredningar för att ställa diagnos eller klassificera smärttillståndet. Det rör sig då till exempel om röntgenundersökningar som CT eller MR, men också neuro­ fysiologiska utredningar för att undersöka nervfunktioner, till exempel EMG, neurografi och QST (quantitative sensory testing). Förutom detta är det viktigt att se helheten i patientens smärttillstånd, inte minst när det gäller långvarig smärta, där de psykosociala konsekvenserna kan vara stora.

Därför är det ofta av avgörande betydelse att patienten utreds av kurator, psykolog och ibland psykiater. Fysisk funktionsnedsättning är också vanligt och sjukgymnastens roll i utredning och rehabilitering är därför i många fall av stor betydelse.

© F ö r fatta r na och S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-09109-9_book.indd 39

39

2014-10-16 11.32

15 mm

Art.nr 37358

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09109-9_01_cover.indd 1

handbok

Boken är i första hand avsedd för läkarstudenter, AT-läkare, allmänläkare och sjuksköterskor. Den kan även vara till stor nytta för läkare inom ­andra medicinska specialiteter, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter som kommer i kontakt med smärtpatienter.

handbok

Smärta i klinisk praxis är en handbok som beskriver bland annat tyst ­kunskap om smärta, bemötande, smärtans fysiologi, smärtanalys och olika behandlingsalternativ. Boken innehåller även ingående k­ apitel om ­behandling av akut och långvarig smärta samt smärta i olika ­loka­lisationer liksom generell smärta.

handbok

Smärta är ett av de vanligaste symtomen inom sjukvården och många patienter lider av otillräckligt behandlad smärta. Smärt­patienter finns ­inom alla kliniska specialiteter, inom alla åldersgrupper och inom alla delar av samhället. Denna handbok ger god kunskap om smärtans diagnostik och hur olika smärttillstånd ska behandlas. Fokus ligger på smärtan som eget fenomen och framför allt på den komplicerade akuta och långvariga smärtan.

Smärta i klinisk praxis

Smärta i klinisk praxis

Annica Rhodin (red.) |

Bokens redaktör Annica Rhodin är överläkare och medicine doktor vid Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Smärta i klinisk praxis

Annica Rhodin (red.)

2014-10-17 14:36