9789140674005

codex

PRIVATJURIDIK

CODEX

Gy 2011

CODEX PRIVATJURIDIK

Per Fischier är advokat och verkar i Stockholm.

Helén Kinnman är advokat och verkar i Malmö/Lund.

Eva Rosén Ericsson är livjurist och arbetar i försäkringsbranschen.

ISBN 978-91-40-67400-5

9 789140 674005

SILANDER • FISCHIER • KINNMAN • ROSÉN ERICSSON

Martin Silander är ekonomie magister och gymnasielärare.

PRIVATJURIDIK

I fjärde upplagan har Codex Privatjuridik aktualiserats och upp­ daterats enligt nya lagar och de nya ämnesplanerna i Gy 2011.

Codex Privatjuridik behandlar juridiska frågor som kan uppstå i våra vardagsliv. Från familj, boende och försäkringar, till arbete, brott och straff och internationell rätt. Varje kapitel avslutas med uppgifter som återkopplar till innehållet.

Codex Privatjuridik är framtagen för gymnasieskolan och komvux, men passar även annan studieverksamhet och är också lämplig för den som vill fördjupa sig på egen hand.

Till boken finns en lärarhandledning med planeringsförslag, lösningar, extrafrågor, juridiska dokument m m.

Martin Silander Per Fischier Helén Kinnman Eva Rosén Ericsson

Gy 2011

Gleerups Utbildning ab Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Codex Privatjuridik © 2007 Martin Silander, Per Fischier, Helén Kinnman, Eva Rosén Ericsson och Gleerups Utbildning ab Gleerups grundat 1826 Projektledare Annika Pennanen Redaktör Christina Larsson Bildredaktör Christina Larsson Formgivning Johanna Szemenkar Remgard Illustratör Ulla Granquist-Kallström Omslagsbild Tina Miguel/NordicPhotos Fjärde upplagan, första tryckningen isbn 978-91-40-67400-5

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. bonus-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Litho Montage AB, Dalby 2011 Tryck & bind Livonia Print, Lettland 2011

Innehåll 1 Juridik – mer än paragrafer . . . . . . . . . . . . 9 Vad är juridik?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vad är en jurist?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Rättsregler och andra regler. . . . . . . . . . . . . . . . 12 Moraliska argument. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Rättskällor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Våra grundlagar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tolkning av rättsregler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Det svenska rättssystemet .

– juridikens indelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Äganderätten .

– en viktig grund för civilrätten. . . . . . . . . . . . . . 16 Besittning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Egendomskategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

2 Brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Vad är ett brott?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Effektbrott och handlingsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Medhjälp och anstiftan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Befrielse från ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Olika brott – olika straff. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Något om påföljderna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Brott och straff i internationella . förhållanden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3 Avtals- och konsumenträtt. . . . . . . . . . . . 37 Vad är ett avtal?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Avtal ska hållas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Ibland är avtal ogiltiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Fullmakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Standardavtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Konsumentköplagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Varans avlämnande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Säljarens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Fel på varan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Skadestånd vid säljarens dröjsmål och . fel på varan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Priset och betalningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Avbeställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Köparens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Säljarens rättigheter vid köparens dröjsmål . . . . . . 50 Öppet köp och bytesrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Distans- och hemförsäljningslagen. . . . . . . . . . 53 När gäller inte lagen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Mer om varor och ickefinansiella tjänster. . . . . . . . 54 Mer om finansiella tjänster och finansiella . instrument. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Mer om hemförsäljningsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Konsumentens ångerrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Konsumenttjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Kraven på näringsidkaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Fel på tjänsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Näringsidkarens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Näringsidkarens skadeståndsansvar. . . . . . . . . . . . . 61 Priset och betalningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Konsumentens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Hur får du rätt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4 Krediträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Några begrepp i samband med lån. . . . . . . . . . . . 72 Räntelagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Konsumentkreditlagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Kreditavtalet – formkrav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Ränta och avgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Bestämmelser om kontantinsats. . . . . . . . . . . . . . . . 74 Trepartsförhållande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Betalning i förtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Återtagande vid konsumentens dröjsmål med . betalning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Förlust av kontokort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Skuldebrev – bevis på en fordran. . . . . . . . . . . . . 76 Enkelt skuldebrev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Löpande skuldebrev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 När preskriberas en skuld?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Säkerheter för lån. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Borgen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Panträtt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Betalningsföreläggande och utmätning . . . . . 80 Utmätning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Skuldsanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 KONKURS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Turordning enligt förmånsrättslagen. . . . . . . . . . . . 84 Ackord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

5

5 Försäkringar, pension och skadestånd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Socialförsäkringssystemet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Hur vårt socialförsäkringssystem har växt fram. . . 94 Sjukpenning, sjuklön och efterlevandestöd. . . . . . . 95 Våra pensioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Den allmänna pensionen från staten. . . . . . . . . . . . 95 Avtalsförsäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Privat pensionssparande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Privata försäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Försäkringsregler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Vanliga typer av försäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Skadestånd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Ansvarsfrihetsgrunder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Barns skadeansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Ansvar för annans vållande och strikt ansvar. . . . 106 Vad omfattar skadeståndet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Hur betalas skadeståndet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

6 Fastighetsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Fast egendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Inskrivningsregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Lagfart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Formföreskrifter vid köp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Fastighetsmäklare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Köpehandlingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Upplysnings- och undersökningsplikt. . . . . . . 117 Dolda fel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Bolån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Pantbrev och andra inskrivningar. . . . . . . . . . . . . 120 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

7 Hyres- och bostadsrätter. . . . . . . . . . . . . 129 Nyttjanderätt till fast egendom. . . . . . . . . . . .

Hyresrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyresavtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyra för bostäder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyra för lokaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyresnämnden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyrans betalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyresvärdens förpliktelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hyresgästens användning av lägenheten . . . . . . Övergång av hyresrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

130 130 130 132 132 133 133 133 134 137

Uthyrning i andra hand. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Hyresgästens besittningsskydd. . . . . . . . . . . . . . . 138 Kooperativ hyresrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Bostadsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Överlåtelseobjektet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Föreningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Upplåtelse och överlåtelse av andel . i bostadsrättsförening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Finansiering av bostadsrätten. . . . . . . . . . . . . . . . 142 Användningen av lägenheten . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Bostadsföreningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Arrende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Tomträtt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

8 Vad gäller när du är anställd?. . . . . . . 151 Arbetstagare och uppdragstagare . . . . . . . . . 152 Arbetsrättens rättskällor. . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Arbetsmarknadens parter. . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Arbetstagare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Medbestämmandelagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Föreningsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Allmän förhandlingsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Kollektivavtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Medbestämmandeavtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Primär förhandlingsskyldighet. . . . . . . . . . . . . . . . 157 Informationsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Fackligt veto. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Rättstvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Intressetvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Lagen om anställningsskydd . . . . . . . . . . . . . . . 160 Anställningsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Saklig grund för uppsägning. . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Uppsägningstid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Avsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Formaliteter i samband med uppsägning . och avsked. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Permittering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Turordning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Företrädesrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 DISKRIMINERINGSLAGEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Arbetsmiljölagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Offentlig tillsyn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

9 Familjerätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Äktenskapsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Äktenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Makarnas egendom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Äktenskapsskillnad – skilsmässa. . . . . . . . . . . . . . . 181 Bodelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Barn i en skilsmässa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Samboförhållande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 När räknas man som sambo?. . . . . . . . . . . . . . . . . 192 När upphör ett samboförhållande?. . . . . . . . . . . . 193 Samboegendom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Bodelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Arvsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Arvsordning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Efterlevande makes arvsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Dödsboet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208

10 Rättegång – att skipa rättvisa. . . . . 213 Olika domstolar för olika mål. . . . . . . . . . . . . . . 214 Samhällets sätt att avgöra tvister. . . . . . . . . . . 214 Rättegångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Förlikning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Grundläggande principer för handläggning. . . . . 217 Tvistemål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Stämningsansökan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Förberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Muntlig förberedelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Huvudförhandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Yrkanden och grunder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Sakomständigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Bevisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Plädering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Rättegångskostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Överläggning till dom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Förenklade tvistemål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Grupptalan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Brottmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Förundersökning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Stämningsansökan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Huvudförhandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232

Yrkande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sakframställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bevisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Plädering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rättens överläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

232 232 233 233 234 236 237

11 EU-rätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Historik och uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Europeiska kol- och stålgemenskapen. . . . . . . . . 242 Romfördraget och EG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Maastrichtfördraget och EU. . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Lissabonfördraget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 EU:s institutioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Europeiska rådet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Ministerrådet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Kommissionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Europeiska parlamentet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Europeiska unionens domstol . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Samspelet mellan institutionerna. . . . . . . . . . . . . 246 EU:s lagar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Beslutsprocesser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 EU-rätten i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Medlemsländerna skyldiga att implementera. lagstiftning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Konkurrensrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252

12 Internationell rätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Folkrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Allt fler internationella överenskommelser. . . . . 256 Vad är en stat?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Medborgarskapet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Internationell privaträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Frågor med anknytning till mer än ett land. . . . . 258 Internationell familjerätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Skadestånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264

Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270

7

Detta kapitel handlar om de regler som gäller för köp av en vara eller en tjänst. I samtliga fall är det dessutom fråga om relationer mellan en konsu­ment (privatperson) och en näringsidkare (ett företag).

Sist i kapitlet behandlas även hur en konsument kan få hjälp vid en tvist med en närings­idkare.

36

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

Kapitel 3

Avtals- och konsumenträtt Vad är ett avtal?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Avtal ska hållas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Ibland är avtal ogiltiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Fullmakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Standardavtal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Konsumentköplagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Varans avlämnande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Säljarens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Fel på varan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Skadestånd vid säljarens dröjsmål och

fel på varan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Priset och betalningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Avbeställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Köparens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Säljarens rättigheter vid köparens dröjsmål . . . . . . 50

Öppet köp och bytesrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Distans- och hemförsäljningslagen. . . . . . . . . . 53

När gäller inte lagen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Mer om varor och ickefinansiella tjänster. . . . . . . . 54

Mer om finansiella tjänster och finansiella

instrument. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Mer om hemförsäljningsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Konsumentens ångerrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Konsumenttjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Kraven på näringsidkaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Fel på tjänsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Näringsidkarens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Näringsidkarens skadeståndsansvar. . . . . . . . . . . . . 61

Priset och betalningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Konsumentens dröjsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Hur får du rätt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Stig köper en CD-spelare i en musikaffär.

När han kommer hem märker han att det är ett tekniskt fel på den. Han vill ha en ny CD-spelare och åker därför tillbaka till affären för att byta den. Affärsinnehavaren däremot vill istället reparera anläggningen.

Stig vill inte gå med på detta. Han kräver att få en ny CD-spelare.

Linda är ute och handlar och finner att klädaffären hon befinner sig i har rea på strumpbyxor. Hon köper genast fem par.

När hon kommer hem upptäcker hon att två av paren har flera hål. Hon går tillbaka till butiken för att byta dessa. När hon framför sitt ärende till affärsinnehavaren får hon helt kort reda på att reavaror bytes inte. Linda vill inte nöja sig med detta besked utan vill ha två nya par.

Olof är ute efter en ny dammsugare. I affären får han dock reda på att det inte finns några dammsugare hemma för till­ fället, men att det ska komma en ny leverans strax innan stängningsdags. »Jag kan komma hem till dig i kväll och visa några av dem«, säger försäljaren.

Detta tycker Olof är en bra idé, och framåt kvällen kommer försäljaren och visar några nya dammsugare. Olof köper en. Efter att försäljaren åkt därifrån ångrar sig dock Olof och önskar lämna tillbaka damm­ sugaren.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

37

Vad är ett avtal?

anbud konsensualavtal avtalslagen

Innan vi börjar studera de speciella regler som gäller för konsumenter ska vi först mer allmänt titta på begreppet avtal.

Att avtala om något innebär att man kommer överens om något. Utgångs­ punkten för ett avtal är att det ska hållas.

Ett avtal kan gälla lån, hyra, byte, köp etc. Ett köpeavtal kan komma till genom att till exempel en säljare lämnar ett så kallat anbud med ett visst inne­ håll till en köpare som accepterar anbudet utan att ändra på innehållet (konsensualavtal). Detta regleras i avtalslagen. Det är viktigt att köparen accepterar anbudet utan att ändra på innehållet. Om köparen ändrar det anses det istäl­ let som att köparen har lämnat ett nytt anbud till säljaren som denne antingen kan acceptera eller avslå. I anbudet kan han ha bestämt en viss tid för svar.

Mottagaren av anbudet kan acceptera anbudet inom den föreskrivna tiden.

Gör han detta är ett avtal slutet. Om mottagaren svarar för sent eller inte alls förfaller anbudet. Har inte viss tid för svar satts ut i anbudet ska anbuds­ mottagaren svara inom skälig tid för att han ska kunna åberopa att avtal har slutits.

Avtal ska hållas

realavtal muntligt avtal

formalavtal

Den som lämnat ett anbud är bunden av anbudet inom den tid som anges i anbudet eller inom skälig tid, om ingen svarstid satts ut. I detta sammanhang ska påpekas att annonser, reklamutskick, skyltar och liknande material inte är anbud utan mer en uppmaning till köparen att komma med ett anbud. Avtal kan även komma till genom handlandet (så kallat realavtal). Ett exempel på detta kan vara när en person stiger på en buss och visar upp sitt månadskort eller betalar. Normalt är avtal bindande oavsett formen. Ett muntligt avtal är med andra ord lika bindande som ett skriftligt. Däremot är det oftast lättare att bevisa att ett avtal är träffat och vad det innehåller om det är skriftligt. I vissa fall finns det uttryckliga krav på att avtalet ska ha viss form, så kallat formalavtal. Detta gäller till exempel vid ett avtal om fastighetsköp, som måste vara skriftligt för att vara giltigt.

Arne och Bengt har kommit överens om att Arne ska köpa Bengts bil för 10 000 kronor. Det innebär att Arne är skyldig att ta emot bilen och betala det överenskomna beloppet. Om någon av parterna skulle ångra sig efter avtalsslutet är detta i princip ointressant. Om Arne plötsligt inte vill köpa bilen, till exempel om han fått tag i en billigare bil någon annanstans, kan Bengt vända sig till myndigheterna för att med deras hjälp genomdriva att avtalet uppfylls. Om Arne vägrar att medverka

38

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

kan det i sista hand bli tal om skadeståndsanspråk från Bengts sida. Han kanske har blivit tvungen att sälja bilen till någon annan på grund av Arnes vägran att ta emot den. Har han då bara kunnat få ut 8 000 kronor vill han ha mellanskillnaden, 2 000 kronor, av Arne.

Ibland är avtal ogiltiga Som nämndes ovan är grundregeln att avtal ska hållas. Lagstiftaren har där­ med inte avsett att avtal måste hållas under alla förhållanden. Det finns om­ ständigheter som gör avtal ogiltiga.

Dels kan det finnas vissa grundläggande brister i själva avtalsförutsättning­ arna och dels kan det finnas omständigheter vid avtalets ingående som kan åberopas för ogiltighet av annars giltiga avtal. I vissa fall kan även omständig­ heter som inträffat efter avtalets ingående påverka dettas giltighet.

Till grundläggande brister i själva avtalsförutsättningarna som gör att något avtal överhuvudtaget inte föreligger räknas bland annat: • Bristande rättslig handlingsförmåga Den som inte fyllt 18 år räknas som underårig och kan inte själv ingå för­ bindelser eller ådra sig skulder. Det finns en del undantag från denna re­ gel. Bland annat tillåts en under­årig som fyllt 16 år och innehar förvärvs­ arbete att fritt disponera den in­ komst han får från detta arbete. Om en underårig utan förmyndarens (nor­malt föräldrarnas) godkännande har ingått ett avtal blir detta ogiltigt vid påtalan av förmyndaren och even­ tuella utväxlade presta­tion­er ska åter­ gå. Om den underårige inte kan åter­ lämna vad han fått, kan han bli skade­ståndsskyldig endast om han har vilse­ lett den som han ingick avtalet med.

• Bristande äkthet (förfalskning) • Bristande form Om lagen kräver viss form för att ett giltigt avtal ska komma till stånd måste detta formkrav uppfyllas. Om någon till exempel säljer en fastighet genom ett muntligt avtal så har ingen giltig fastighetsförsäljning skett.

1 kap 1 § AvtalsL Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2–9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret.

Vad i nämnda para­grafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja.

I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

39

Till omständigheter vid avtalets ingående som kan åberopas för ogiltighet av annars giltiga avtal räknas bland annat: • Psykisk defekt • Råntvång: Innebär våld eller hot om våld i samband med avtalets ingående.

• Utpressningstvång: Hot om att avslöja känslig information i samband med avtalets ingående.

• Svikligt förledande (bedrägeri) • Ocker: Föreligger om någon har utnyttjat annans trångmål, oförstånd, lätt­ sinne eller beroendeställning för att betinga sig förmåner som står i uppen­ bart missförhållande till den ersättning som har utgått eller blivit utlovad.

Ett exempel är orimligt hög ränta till någon som är i ekonomisk knipa.

• Förklaringsmisstag: Som exempel kan nämnas felskrivning. Om någon i ett anbud skriver fel är felskrivningen inte gällande om motparten insåg eller borde ha insett att felskrivning förelåg.

Vi har hittills sett att avtal kan ogiltigförklaras genom att olika bestämda rek­vi­ sit kan åberopas. Lagstiftaren har emellertid räknat med att man inte kan för­ utse alla de situationer som kan påverka ett avtals giltighet. Därför har man instiftat klausuler som bygger på mera generella förutsättningar. Dessa klau­ suler kan bli aktuella om ett avtal strider mot tro och heder eller är oskäligt.

3 kap 36 § AvtalsL Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, se­nare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.

40

• Tro och heder: Avtal eller rättshandlingar som annars vore att anse som gil­ tiga får inte åberopas om omständigheterna vid dess tillkomst är sådana att det skulle strida mot tro och heder att åberopa rättshandlingen och den som gör gällande rättshandlingen visste detta. Det är domstolarna som i varje enskilt fall avgör vad som räknas strida mot tro och heder.

• Jämkning av oskäliga avtal: Utvecklingen av konsumenträtten under 1970talet medförde att man införde en allmän regel i avtalslagen om jämkning av oskäliga avtalsvillkor. Med stöd av denna kan en domstol jämka ett av­ talsvillkor eller ett helt avtal om detta är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhål­ landen och omständigheterna i övrigt. Det står inskrivet i lagen att man vid prövningen ska ta särskild hänsyn till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller liknande är i en underlägsen ställning i av­ talsförhållandet. Avtalslagens jämkningsregel är inte begränsad till enbart konsumenträtten. Regeln kan åberopas i de mest skiftande sammanhang och har kommit att påverka hela rättssystemet.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

Fullmakt Det händer att folk av olika skäl inte vill eller kan skriva under avtal eller företa någon annan rättshandling. I sådana fall kan man utställa fullmakt för någon annan att föra förhandlingar, ingå avtal eller vad det nu är man vill göra.

En fullmakt kan vara muntlig men är i de flesta fall skriftlig. En skriftlig fullmakt brukar kallas för självständig på grund av att den normalt visas upp för den andra parten i rättsförhållandet. Även en osjälvständig fullmakt kan dock vara skriftlig. Om exempelvis en avsändare av ett brev ber mottagaren köpa något för dennes räkning är detta inte nödvändigtvis en självständig fullmakt såvida det inte framgår att brevet ska visas upp om säljaren önskar »papper på« att det finns en fullmakt. Det finns inga regler för hur en fullmakt ska utformas. En skriftlig fullmakt bör dock vara undertecknad av fullmaktsgivaren, det vill säga den som ger fullmakt till någon. En fullmakt kan se ut så här:

fullmaktsgivare

FULLMAKT Härmed befullmäktigar jag Jöns Jönsson att inköpa en bil till mig hos Anderssons Bil AB. Gnetsta 2007-01-01 Sven Svensson

Därmed har Sven Svensson gett behörighet åt Jöns Jönsson att köpa en bil hos den nämnda bilfirman. Om nu Jöns visar upp fullmakten och köper en bil hos Anderssons Bil AB så blir Sven bunden av avtalet, eftersom detta ligger inom gränsen för fullmakten och den behörighet som följer med denna.

Det är vanligt att den fullmäktige, det vill säga den som genom fullmakten företräder en annan person, får vissa instruktioner som inte syns utåt. Sven Svensson kan ha sagt att bilen inte får vara äldre än 5 år och inte kosta mer än 70 000 kronor. Vi antar nu att Jöns köper en bil som är 6 år gammal för 75 000 kronor, men som trots detta är ett fynd. Sven är faktiskt bunden av detta avtal. Jöns har ju handlat inom den givna behörigheten och bilfirman har inte haft någon anledning att sluta sig till något annat, utan får sägas vara i god tro. Att Jöns överträtt sin befogenhet blir en sak mellan Sven och Jöns att reda ut. Det är därför mycket viktigt hur man formulerar fullmakten.

behörighet

fullmäktige

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

41

ställningsfullmakt

En annan typ av självständig fullmakt är den så kallade ställningsfullmakten.

Den ger till exempel ett butiksbiträde rätt att företräda butiksägaren när det gäller att sälja de varor som finns i butiken. Behörigheten grundar sig här på ett anställningsavtal.

Legala ställföreträdare

legala ställ­ företrädare

Det finns också situationer där den som utför rättshandlingar för andra är behörig till detta på grund av lag. Föräldrar företräder sina underåriga barn enligt regler i föräldrabalken och en styrelse i ett aktiebolag har behörighet som grundar sig på aktiebolagslagen. Dessa kallas för legala ställföreträdare.

Standardavtal standardavtal

avtalslagen 36 §

42

En typ av avtal som blivit allt vanligare är så kallat standardavtal. Detta kan bestå av ett färdigt formulär ensidigt utformat av säljaren som undertecknas av en köpare. Det kan också vara ett garantibevis som en säljare lämnar till en köpare till exempel i samband med ett köp av en ny bil. Fördelar med stan­ dardavtal är bland annat att dess avtalsvillkor är enhetliga mot flera köpare och att de kan anpassas till en viss bransch. En stor nackdel med denna typ av avtal är att köparen inte aktivt medverkat till innehållet i avtalet. Ofta läser köparen dessutom inte ens igenom avtalsvillkoren. Detta har många gånger lett till att standardavtalen har gynnat säljarsidan. Trots detta är utgångs­ punkten den att en köpare blir bunden av till exempel garantivillkoren i ett garantibevis vid ett bilköp, oavsett om han läst igenom bestämmelserna eller inte. Som synes har standardavtalen rubbat balansen mellan säljare och köpare till köparens nackdel.

En konsument har vanligen inte lika stora resurser som en näringsidkare och har därför i regel en svagare ställning än denne. För att hjälpa och stödja konsumenterna och för att motverka standardavtalens effekter har det allt sedan 1970-talets början stiftats ett flertal lagar som är tvingande till konsu­ mentens förmån. Några av de viktigaste kommer att behandlas i detta kapitel.

Först ska bara kort påpekas att det, som nämnts på sidan 40, tillkommit en paragraf i avtalslagen på 1970-talet som har betydelse för konsumenterna, nämligen 36 §. Denna paragraf syftar främst till att jämka tyngande avtalsvill­ kor i standardavtal. Är villkoret mycket betydelsefullt kan hela avtalet jämkas eller bli ogiltigt. Ett exempel på ett tyngande avtalsvillkor kan vara att en säljare har rätt att behålla hela handpenningen om en köpare inte håller fast vid ett avtal. Vid prövning av ett avtalsvillkor ska särskild hänsyn tas till beho­ vet av skydd för bland annat konsumenter.

Denna paragraf är tvingande, det vill säga den kan inte avtalas bort.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

Konsumentköplagen Konsumentköplagen gäller när en konsument köper lösa saker av en näringsid­ kare (företag) för enskilt bruk, det vill säga privat användning. Lagen gäller även vid beställning av en vara som ska tillverkas. Om konsumenten håller med en väsentlig del av materialet gäller dessutom vissa regler enligt konsu­ menttjänstlagen. Lagen är tvingande till konsumentens förmån. Detta innebär att en näringsidkare inte kan införa sämre avtalsvillkor än vad lagen medger för en konsument.

konsumentköplagen

tvingande

Varans avlämnande Varan ska avlämnas hos säljarens affärsställe, så kallat hämtnings­köp, om inget annat avtalats. Inget hindrar att parterna kommer överens om att varan ska skickas hem till köparen, så kal­lat transportköp. Detta är vanligt när det gäller tunga eller skrymmande varor som till exempel en möbel eller en tvättmaskin.

Beträffande tiden för avlämnandet kan parterna till exempel bestämma att varan ska avlämnas vid en bestämd tidpunkt, efter anfordran eller utan upp­ skov. Har man inte kommit överens om när varan ska avlämnas ska det ske inom skälig tid från köpet.

Varan anses vid hämtningsköp av­läm­nad när köparen tagit hand om varan.

Vid transportköp räcker det dock med att varan lagts i din brevlåda. Däremot är varan inte avlämnad om den ställts i trapphuset utanför köparens lägenhet.

hämtningsköp transportköp

Köp mellan privatpersoner Vid köp av varor mellan två privatpersoner gäller däremot inte konsumentköplagen eller distansoch hemförsäljningslagen (som behandlas i nästa av­snitt). I stället gäller köplagen, den lag som tilllämpas vid köp mellan två näringsidkare. Köplagens regler liknar konsumentköplagens, men köplagen är dispo­sitiv och gäller därför endast om inget annat är avtalat mellan parterna. Om både köparen och sälj­aren är privatpersoner kan dessa avtala om andra villkor än de som gäller enligt köplagen, även om dessa skulle vara till nackdel för köparen.

Säljaren kan exempelvis friskriva sig från ansvar för eventuella fel på begagnade föremål som säljs i befintligt skick.

En vara kan trots detta anses vara felaktig om den skiljer sig från säljarens beskrivning eller har all­­var­liga fel, som säljaren känt till men undanhållit.

Samma sak gäller om varan är i betydligt sämre skick än vad som är rimligt i förhållande till begärt pris.

Det är viktigt att tänka på att detta endast gäller om köpa­ren inte rimligtvis kunnat känna till felen.

Har säljaren uppmanat köparen att undersöka varan och köparen inte har gjort det, kan köparen i efterhand inte klaga på sådana fel som han eller hon borde ha lagt märke till. En köpare som handlat av en privatperson har inte heller möjlighet att ångra sig efter det att affären är uppgjord, såvida inte ångerrätten skrivits in i avtalet.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

43

Anledningen till att tidpunkten för avlämnandet är betydelse­ full beror på att den är kopplad till risken för varan. Den som bär risken är skyldig att betala för varan även om den förstörs, kommer bort eller försämras. Säljaren bär risken fram till av­ lämnandet. Därefter bär köparen risken. Om köparen låter bli att hämta en vara i rätt tid, svarar säljaren dock inte för sådan försämring som inträder därefter och beror på varans egen be­ skaffenhet, till exempel frukt som ruttnar.

Säljarens dröjsmål Om säljaren inte avlämnar varan alls eller avlämnar den för sent är säljaren i dröjsmål. Vidare krävs att dröjsmålet inte beror på köparen. Skulle köparen inte ha meddelat vilken färg han vill ha vid köp av till exempel en skinnsoffa och avlämnandet försenats på grund av detta föreligger inte dröjsmål på sälj­ arens sida.

Varan är avlämnad så fort du har hämtat den. Du bär på risken.

risken för varan dröjsmål

hålla inne betalningen köpet fullgörs

häva köpet

44

Köparens rättigheter vid säljarens dröjsmål Vid dröjsmål har köparen följande rättigheter:

• hålla inne betalningen • kräva att säljaren fullgör köpet • häva köpet • kräva skadestånd

Naturligtvis kan inte köparen använda sig av alla rättigheterna samtidigt.

Köparen har rätt att hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av dröjsmålet, till exempel för hans krav på skadestånd.

Köparen kan dessutom välja mellan att kräva att köpet fullgörs eller att häva köpet. Säljaren är dock inte skyldig att leverera varan om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna, till exempel att ett unikt föremål som en antik vas har förstörts. Inte heller är säljaren skyldig att leverera om köparen väntar orimligt länge med att begära leverans.

För att ha rätt att häva köpet, det vill säga låta köpet återgå och komma ifrån köpeavtalet krävs att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen.

Ett exempel på ett väsentligt dröjsmål kan vara en bil som inte är klar för leverans på överenskommen tid och som köparen i förväg påpekat måste vara klar inför en bilsemester. Även om inte dröjsmålet är väsentligt kan köparen

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

under vissa omständigheter häva köpet. Detta kan ske om köparen har gett säljaren en bestämd, inte orimligt kort tilläggstid att avlämna en vara och va­ ran inte avlämnas inom denna tid. Vid hävning ska säljaren få tillbaka varan och köparen ska få tillbaka sina pengar.

Vare sig köparen kräver att köpet fullgörs eller häver köpet har denne rätt till skadestånd. Köparen har rätt att kräva ersättning för den skada han lidit på grund av dröjsmålet. Säljaren kan dock undgå att betala skadestånd om dröjs­ målet beror på ett hinder utanför dennes kontroll och som han inte kunnat räkna med vid försäljningstillfället.

skadestånd

Reklamation För att en köpare ska ha rätt att häva ett köp eller kräva skadestånd måste den­ne reklamera, det vill säga lämna ett meddelande till säljaren. Reklama­ tionen ska ske inom skälig tid efter det att köparen fått reda på att varan av­ lämnats.

reklamera

Fel på varan En vara ska överensstämma med vad som avtalats angående art, mängd, kva­ litet och förpackning. Avviker varan från vad som avtalats föreligger ett så kallat konkret fel. Varan måste också vara åtföljd av de anvisningar som behövs för dess montering, användning etc.

Om inte annat är avtalat ska varan vara lämpad för sitt ändamål, till exem­ pel måste en regnjacka kunna stå emot regn. Avviker varan från de »kärn­ egenskaper« en vara förutsätts ha, föreligger ett så kallat abstrakt fel. Varan måste överensstämma med prov eller modell som säljaren hänvisat till samt vara förpackad på ett ändamålsenligt sätt.

Vidare är varan felaktig om inte säljaren upplyst köparen om varans egen­ skaper och användning, om sådant som köparen rimligtvis kunde räkna med att bli upplyst om, exempelvis att en begagnad bil använts yrkesmässigt av ett tidningsbud.

Likaså är varan felaktig om den sålts i befintligt skick och är i sämre skick än vad köparen rimligtvis kunnat räkna med. Vid denna bedömning tas hänsyn till varans pris och övriga omständigheter i samband med köpet. En sälj­are är dock inte förhindrad att reservera sig för vissa bestämda fel men dessa måste i så fall anges mer direkt och inte med någon allmän »befintligt-skickklausul«. Begreppet befintligt skick brukar förekomma vid försäljning av bilar och vid auktioner. Vid auktioner anses begagnade varor alltid säljas i befint­ ligt skick.

konkret fel

abstrakt fel

befintligt skick

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

45

Reklamation För att en konsument ska kunna hävda sina rättigheter vid fel hos tjänsten måste denne reklamera. Med andra ord måste konsumenten meddela närings­ idkaren om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. För att vara på den säkra sidan bör konsumenten reklamera inom två månader efter denna tidpunkt. För tjänster som avtalats om den 1 april 2005 eller senare gäller att reklamationen inte får göras senare än tre år från det att uppdraget avslutades. För tjänster som avtalats om före den 1 april 2005 gäl­ ler en motsvarande reklamationstid på endast två år. Reklamationen får inte göras senare än två år från det att uppdraget avslutades. Har näringsidkaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder gäller istället tio år. Är det fråga om arbete på fast egendom gäller alltid tio år.

Konsumentens rättigheter vid fel hos tjänsten Vid fel hos tjänsten har konsumenten följande rättigheter:

• hålla inne betalningen • häva avtalet • kräva att felet avhjälps • kräva skadestånd • kräva prisavdrag

Naturligtvis kan inte heller här konsumenten använda sig av alla dessa rättig­ heter samtidigt. Konsumenten har rätt att hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av felet. Dess­ utom kan konsumenten kräva att felet avhjälps om det kan ske utan orimliga kostnader eller olägenhet för näringsidkaren. Denne har också rätt att genast avhjälpa felet om konsumenten inte har särskilda skäl att motsätta sig detta.

Om felet inte avhjälps har konsumenten istället rätt till prisavdrag mot­ svarande kostnaden för att få felet avhjälpt av någon annan. Om syftet med tjänsten förfelats och näringsidkaren insett eller borde ha insett detta har konsumenten rätt att häva avtalet. Konsumenten har även rätt till skadestånd för den eventuella skada han tillfogats på grund av felet.

Näringsidkarens dröjsmål Om ett uppdrag inte har avslutats inom avtalad tid är näringsidkaren i dröjs­ mål. Har ingen tid avtalats föreligger också dröjsmål om uppdraget inte har avslutats inom normal tid för den sortens tjänst det gäller. Som dröjsmål räk­ nas även när näringsidkaren inte påbörjar ett arbete i tid eller inte påbörjar

60

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

tjänsten vid en överenskommen tidpunkt och likaså när arbetet inte fram­ skrider i överenskommen takt.

Reklamation För att kunna hävda sina rättigheter vid näringsidkarens dröjsmål måste kon­ sumenten reklamera på motsvarande sätt som vid fel hos tjänsten.

Konsumentens rättigheter vid näringsidkarens dröjsmål Vid näringsidkarens dröjsmål kan konsumenten hålla inne betalningen. Dess­ utom kan konsumenten kräva att få tjänsten utförd eller häva avtalet. Konsu­ menten kan även kräva skadestånd.

Näringsidkarens skadeståndsansvar Om konsumenten på grund av fel hos tjänsten eller näringsidkarens dröjsmål tillfogas skada är näringsidkaren skadeståndsskyldig. Näringsidkaren är även skadeståndsskyldig om skada vållats på egendom genom dennes försummelse.

Har näringsidkaren inte haft hand om eller kontroll över egendomen måste dock konsumenten bevisa att näringsidkaren varit försumlig om skadestånd ska utgå för denna skada.

Priset och betalningen Utgångspunkten är det avtalade priset mellan näringsidkaren och konsumen­ ten. Har inget pris avtalats gäller att konsumenten ska betala vad som är skä­ ligt bland annat med hänsyn till gängse pris (marknadspris) för motsvarande tjänst vid avtalstillfället. Skulle parterna ha kommit överens om ett ungefär­ ligt pris får detta inte överskridas med mer än 15 procent om ingen annan prisgräns avtalats.

marknadspris

något om eu och konsumenträtt I ett direktiv föreskrivs att medlemsländerna ska ha ett system som förbjuder oskäliga avtalsvillkor.

Exempel på en bestämmelse som införts i linje med ett direktiv är den så kallade sexmånadersregeln.

Vid e-handel med en handlare som är etablerad i ett EU-land har konsumenten, med vissa undantag, rätt att ångra sig. Ångerfristen är dock i många EU-länder endast 7 eller 10 dagar.

Det finns ett direktiv om förbud mot otillbörliga affärsmetoder i hela EU.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

61

specificerad räkning

62

Har konsumenten haft skäl att anta att en förberedande undersökning skulle göras utan ersättning är han inte heller skyldig att betala för den. Nä­ ringsidkaren har i vissa fall rätt till pristillägg. Detta gäller såväl vid korrekt utfört tilläggsarbete som när tjänsten fördyrats på grund av konsumenten.

Har ingen tid avtalats för betalningen gäller att den ska ske när tjänsten är utförd och näringsidkaren kräver det. Konsumenten har även rätt till en specificerad räkning för att kunna bedöma arbetets art och omfattning. Har konsu­ menten i tid begärt en specificerad räkning behöver konsumenten inte betala förrän han fått denna.

Konsumenten kan avbeställa en tjänst innan uppdraget är utfört. Närings­ idkaren har i så fall rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts. Dessutom har näringsidkaren rätt till ersättning för arbete som måste utföras trots avbeställningen, till exempel bortforsling av material.

Vidare har näringsidkaren rätt till ersättning för förluster för tjänstens återstående del typ kostnader för material för det avbeställda arbetet, som han inte kan använda i sin löpande verksamhet. Han kan även få ersättning för att han tackat nej till andra uppdrag.

Näringsidkaren har rätt att förbehålla sig en i förväg bestämd avbeställ­ ningsavgift om den är skälig.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

Konsumentens dröjsmål Ska betalningen för en tjänst enligt avtalet ske i förskott och konsumenten inte betalar i rätt tid får näringsidkaren ställa in arbetet. Upphör konsumen­ tens dröjsmål måste näringsidkaren påbörja arbetet igen.

Om konsumentens dröjsmål är av väsentlig betydelse kan näringsidkaren häva den återstående delen av avtalet. Innan dess måste näringsidkaren dock påminna konsumenten om dennes skyldighet att betala.

Hur får du rätt?

Ett sätt att som konsument få hjälp vid en tvist med en näringsidkare är att vända sig till kommunens konsumentvägledare. Denne kan ta kontakt med sälja­ ren för att om möjligt få honom att göra upp i godo. Skulle inte säljaren gå med på någon uppgörelse kan konsumenten istället vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (arn). arn lämnar rekommendationer till hur en tvist mellan en konsument och en näringsidkare bör lösas. Visserligen har arn inte några tvångsmedel, men de flesta företag rättar sig efter arn:s rekommendationer. Om ett företag inte skulle vilja följa en rekommendation från arn kan konsumenten gå till tings­ rätten för att få tvisten avgjord.

Behandlade lagar

konsumentväg­ ledare Allmänna reklamationsnämnden

Mer information Webbsidor

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

www.arn.se Allmänna reklamationsnämnden prövar opartiskt tvister mellan konsumenter och näringsidkare.

Konsumentköplag (1990:932)

www.sverigeskonsumenter.se Sveriges Konsumenter är en ideell organisation som arbetar för ökad konsumentmakt.

Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) Konsumenttjänstlag (1985:716)

www.konsumentverket.se Konsumentverket ger fakta, tips och information till dig som konsument. www.radron.se Råd och Rön. Här finns tester, märkningar, klagoguide med mera.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

63

Sammanfattning • Ett köpeavtal kan komma till stånd genom att till exempel en säljare lämnar ett så kallat anbud med visst innehåll till en köpare som accepterar anbudet utan att ändra på innehållet (konsensualavtal).

• Ett standardavtal är ett avtal som till exempel kan bestå av ett färdigt formulär ensidigt utformat av säljaren som undertecknas av en köpare. Fördelar med standardavtal är bland annat att de är enhetliga och branschanpassade.

Nackdelar är att köparen inte aktivt medverkat till avtalsinnehållet och att säljar­sidan därigenom blivit gynnad.

• Konsumenträttens lagar är tvingande till konsumentens förmån. Detta innebär att en näringsidkare inte kan införa sämre avtalsvillkor än vad lagen medger för en konsument.

• Vid konsumentköp har en konsument vissa rättigheter om säljaren är i dröjsmål eller om det är fel på varan. En konsument har även rätt att mot en viss ersätt­ ning avbeställa en vara innan den avlämnats.

• Vid distansavtal och hemförsäljningsavtal har konsumenten rätt till 14 dagars ångerfrist. Näringsidkaren är även skyldig att informera om detta i en handling på papper eller i någon annan varaktig och läsbar form.

• För konsumenttjänster gäller, liksom vid konsumentköp, att konsumenter har vissa rättigheter vid fel hos tjänsten och vid näringsidkarens dröjsmål. Konsumenten har även rätt att mot en viss ersättning avbeställa en tjänst. Skulle parterna kommit överens om ett ungefärligt pris får detta inte överskridas med mer än 15 procent om ingen annan prisgräns avtalats.

• En konsument kan vid en tvist med en näringsidkare vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

64 64

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

Rätt eller fel Ange om nedanstående påståenden är rätt eller fel.

1 Att avtala om något innebär att man kommer överens om något.

2 Standardavtal gynnar i regel köparen mer än säljaren.

3 Konsumenträttens lagar är dispositiva.

4 Säljaren har rätt till ersättning av en köpare som avbeställer en vara.

5 Konsumenten har vid distansavtal och hemförsäljningsavtal rätt till ångerfrist i 14 dagar.

6 Vid konsumenttjänster där parterna kommit överens om ett ungefärligt pris får detta överskridas med maximalt 25 procent om ingen annan prisgräns avtalats.

7 De flesta företag rättar sig efter ARN:s rekommendationer.

Ange om distans- och hemförsäljningslagen gäller i nedanstående fall.

1 En affärsinnehavare vill komma på besök och visa upp några märken av en dammsugare. Köparen har inte själv begärt detta men går med på det.

2 En konsument ringer själv upp en hemförsäljare och beställer en symaskin.

3 Daniella köper en trädgårdsmöbel för 400 kr av en granne.

4 Fredrik köper en bok för 325 kr av en försäljare som ringt upp honom.

5 En försäljare säljer vid hembesök en termos för 225 kr.

6 Hanna köper glass för 400 kr från en glassbil.

Ange om konsumenttjänstlagen gäller i nedanstående fall.

1 När en skräddare syr en kostym och du själv står för materialet.

2 När en flyttfirma flyttar dina möbler.

3 När en frisör klipper ditt hår.

4 När du lämnar in en päls för förvaring.

5 När en veterinär behandlar ditt husdjur.

6 När en snickare gör ett underhållsarbete på ditt hus.

Fråga juristen 1 Häromdagen fick jag syn på en vara i ett skyltfönster som jag gärna ville ha och på prislappen stod det ett otroligt billigt pris. Väl inne i affären hävdade butiksägaren att han råkat skriva fel på prislappen. Med anledning av detta har jag följande frågor: a Kan jag hävda att jag har rätt att köpa varan till det angivna priset?

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

65

b Vad hade hänt om butiksägaren inte uppmärksammat att han skrivit fel på prislappen utan sålt varan för det angivna priset. Hade i så fall han haft några möjligheter att få köpeavtalet ogiltigförklarat i efterhand? // Adam 2 Jag har köpt en bil. Då jag började använda den märkte jag att den inte fungerade som den skulle. När jag klagade hos säljaren visade denne upp ett förtryckt avtal där det stod att köparen inte får framföra några klagomål på den sålda varan. Har jag några möjligheter att få rätt? // Caroline 3 För några helger sedan satt jag på krogen och drack dessvärre alldeles för mycket. Efterhand blev jag alltmer sentimental. Plötsligt gav jag bort min värdefulla guldklocka till servitrisen för att hon »var så lik min gamla mamma«.

När jag kvicknade till dagen därpå ville jag ha tillbaka min klocka. Har jag några möjligheter till det? //Sven 4 Jag köpte den 15 januari en windsurfingbräda, som enligt säljaren skulle levereras den 1 februari. Den 10 februari hade windsurfingbrädan fortfarande inte kommit. Med anledning av detta har jag följande frågor: a Kunde jag ha hävt köpet? b Hur förändras situationen om jag redan i samband med köpet hade påpekat att jag senast den 10 februari måste ha brädan eftersom jag då skulle resa till Australien? // Benny 5 Igår köpte jag en klockradio. När jag kom hem upptäckte jag att den inte fungerade. Jag tänker ta med mig kvittot och klockradion och gå tillbaka till affären. Först vill jag dock ha svar på följande frågor: a Vad kan jag kräva? b Om säljaren vill reparera klockradion, trots att jag hellre vill ha en ny, måste jag i så fall nöja mig med reparation? c Vad har det för betydelse om säljaren i samband med köpet har lämnat ett års garanti på klockradion? // Katarina 6 Jag har köpt en jacka på realisation. När jag kom hem märkte jag att det fanns ett hål på ena ärmen. Jag minns att det fanns en skylt framför jackorna med texten: REAVAROR BYTES INTE! Likväl tänker jag gå tillbaka med jackan och kvittot till affären igen. Först vill jag dock ha svar på ett par frågor: a Kan jag byta jackan (kräva omleverans)? b Om säljaren inte har några fler jackor i min storlek och inte heller kan avhjälpa felet, måste jag i så fall nöja mig med ett tillgodokvitto? // Patrik

66

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

7 En försäljare ringde för en tid sedan på hos mig och erbjöd mig att köpa ett uppslagsverk. Jag har hört att det finns en distans- och hemförsäljningslag.

Med anledning av detta undrar jag över följande: a Vilka handlingar måste försäljaren lämna till mig? b Hembesöket ägde rum den 14 augusti och jag fick de handlingar som krävs enligt lag den 16 augusti samt fick den första delen av uppslagsverket den 18 augusti. Från vilken tidpunkt ska ångerfristen börja räknas? c Vad måste jag göra om jag vill ångra mig? d Från vilken tidpunkt börjar ångerfristen räknas när det gäller ett distansavtal om en icke finansiell tjänst? // Fredrika 8 Jag lämnade in min kamera på lagning. När jag skulle hämta ut den visade det sig att reparationen kostade 650 kr. Kamerans marknadsvärde är cirka 1 000 kr.

Har näringsidkaren uppfyllt de krav som ställs på honom enligt konsumenttjänstlagen? // Joakim 9 För någon vecka sedan lämnade en kund in sin bil för att få belysningen lagad.

Såväl en av bilens främre som en av dess bakre lampor var ur funktion. När jag började reparera belysningen upptäckte jag ett allvarligt fel på bilens elektriska system. Felet innebär risk för att brand när som helst kan bryta ut vid använd­ ning av bilen om det inte åtgärdas. Kunden går inte att få tag på. Ska jag utöver belysningen även laga bilens elektriska system? // Bilreparatören 10 Jag hade beslutat mig för att förbättra garagegolvet. Därför lät jag ett företag slipa och måla detta golv. En dag när jag kom hem var arbetet precis klart.

Morgonen därpå började jag ställa tillbaka det jag hade i garaget, innan arbetet utfördes. Jag hann dock inte ställa tillbaka många saker, innan jag upptäckte att det blivit flera märken i garagegolvet. Golvet hade nämligen inte hunnit härda ordentligt. Vad gäller i detta fall enligt konsumenttjänstlagen? //Olle 11 Jag lämnade in min bil för lagning på en verkstad. Den ena bildörren som inte gick att stänga skulle lagas. Vilket är det högsta pris som företaget får lov att ta ut om vi har kommit överens om ett ungefärligt pris på 800 kr? // Charlotte

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

67

CASE 1 Tomas har köpt en ny klocka i en affär. En kväll slutar klockan att fungera helt plötsligt. Han behöver en fungerande klocka, men han tycker att det inte är hans fel att den nu är sönder. Nästa dag tar han med sig klockan och kvittot till affären. Det har gått tre månader sedan köpet och affären har inte lämnat någon garanti. a Vem ska stå för kostnaden för att reparera klockan eller för att byta den mot en felfri? b Vad gäller om det istället har gått sju månader sedan klockan slutade fungera?

2 Tina har låtit Småhusentreprenader AB uppföra ett nytt enbostadshus för sin räkning. Inför besiktningen är hon orolig för att besiktningsmannen kommer att hitta en hel del fel och att det kommer att bli besvär för henne att få dessa eventuella fel rättade. a Vad kan hon göra för att skydda sig i detta fall? b Även om besiktningen skulle gå bra så finns risken att fel visar sig först senare.

Hur länge kan hon kräva någon rättelse av Småhusentreprenader AB? 3 Caroline är ute efter en ny dammsugare. I affären får hon dock reda på att det inte finns några dammsugare hemma för tillfället, men att det ska komma en ny leverans strax innan stängningsdags. »Jag kan komma hem till dig i kväll och visa några av dem«, säger försäljaren. Detta tycker Caroline är en bra idé, och framåt kvällen kommer försäljaren och visar några nya dammsugare. Caroline köper en. Efter att försäljaren åkt därifrån ångrar sig dock Caroline och önskar lämna tillbaka dammsugaren. Har hon rätt till det?

Nästa problem Caroline råkar ut för inträffar efter det att hon beslutat sig för att fräscha upp sin lägenhet. Det börjar med att hon låter en firma lacka om golvet i vardagsrummet. När hon kommer hem på eftermiddagen är arbetet precis färdigt. Nästa morgon går hon upp tidigt för att sätta tillbaka sina möbler. Men hon hinner inte ens sätta tillbaka hälften av möblerna innan hon märker att det blivit märken i det omlackade golvet. Hon ringer genast upp firman som utfört arbetet. »Är ni inte klok människa, har ni redan börjat gå på golvet?« utbrister firmakillen. »Lacken måste självklart få minst ett dygn på sig för att härda ordentligt. Ska vi rätta till detta får det bli ett nytt uppdrag.« Caroline som varit övertygad om att en natt skulle räcka för att golvet skulle härda vill istället att företaget ska göra om arbetet utan extra kostnad. Bedöm situationen.

68

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

4 Det finns fler regler på konsumenträttens område än vad som behandlats i detta kapitel. Bland annat finns det regler om arbete på människor (hos t ex frisören) eller levande djur (hos t ex veterinären) samt fristående konsultuppdrag (t ex när någon gör en byggnadsritning).

Välj ut något av dessa områden och ta reda på vad som gäller genom att slå i juridiska handböcker, surfa på Internet etc.

KAPITEL 3 | AVTALS- OCH KONSUMENTRÄTT

69

codex

PRIVATJURIDIK

CODEX

Gy 2011

CODEX PRIVATJURIDIK

Per Fischier är advokat och verkar i Stockholm.

Helén Kinnman är advokat och verkar i Malmö/Lund.

Eva Rosén Ericsson är livjurist och arbetar i försäkringsbranschen.

ISBN 978-91-40-67400-5

9 789140 674005

SILANDER • FISCHIER • KINNMAN • ROSÉN ERICSSON

Martin Silander är ekonomie magister och gymnasielärare.

PRIVATJURIDIK

I fjärde upplagan har Codex Privatjuridik aktualiserats och upp­ daterats enligt nya lagar och de nya ämnesplanerna i Gy 2011.

Codex Privatjuridik behandlar juridiska frågor som kan uppstå i våra vardagsliv. Från familj, boende och försäkringar, till arbete, brott och straff och internationell rätt. Varje kapitel avslutas med uppgifter som återkopplar till innehållet.

Codex Privatjuridik är framtagen för gymnasieskolan och komvux, men passar även annan studieverksamhet och är också lämplig för den som vill fördjupa sig på egen hand.

Till boken finns en lärarhandledning med planeringsförslag, lösningar, extrafrågor, juridiska dokument m m.

Martin Silander Per Fischier Helén Kinnman Eva Rosén Ericsson

Gy 2011