»I Pedagogisk retorik ger sig författaren i kast med ett ytterst relevant område som hittills försummats inom lärarutbildningen. Insiktsfullt och kreativt bryter hon ny mark genom att utforska den muntliga relationen, och visa varför den är en förutsättning för att lärare ska kunna utöva och utveckla sin profession på ett tillfredsställande sätt.«
TINA KINDEBERG är docent och universitetslektor i pedagogik och retorik vid Lunds universitet.
Tina Kindeberg PEDAGOGISK RETORIK
Pedagogisk retorik är ett kunskapsområde där didaktik och retorik förenas. Dagens professionella lärare måste självklart vara ämneskunniga, men det räcker inte. De behöver också ha insikt i hur man väcker intresse för det aktuella ämnet och ökar förståelsen hos de studerande. Med hjälp av rösten, uttryckssättet och yrkesidentiteten framträder läraren som mer eller mindre trovärdig och ämnet som mer eller mindre intressant. Lärarens förmåga att kommunicera kunskap, skapa en trygg lärmiljö och ett öppet samtalsklimat är direkt avgörande för de studerandes lärande. Pedagogisk retorik riktar sig till såväl yrkesverksamma lärare som till studerande på akademisk nivå, vilka i sin kommande profession ska leda lärande. Denna bok fick ett hedersomnämnande i Natur & Kulturs manustävling för kurslitteratur till den nya lärarutbildningen. Så här skriver juryn, bestående av Sigbrit Franke, Ingvar Lundberg och Ulf P. Lundgren i sitt utlåtande:
Tina Kindeberg
PEDAGOGISK RETORIK Den muntliga relationen i undervisningen
ISBN 978-91-27-13006-7
9 789127 130067
Omslag_Pedagogiskretorik.indd 1
2011-02-22 09.26
110503 Pedagogisk ORIG.indd 4
11-02-25 08.37.24
Innehåll
förord 7 introduktion 11 den här boken 17 i · f r ån klassisk retorik till dagens didaktik 19 Kampen mellan dialektik och retorik 23 Aristoteles vs Platon 24 Från dialektik till didaktik 27 Vad ett pedagogiskt retoriskt perspektiv tillför läraryrket 30 Känslor vs emotioner 32 ii · l är arens samhällsuppdr ag 39 Utbildning som idé 42 Högskolans krav på akademiker med viss karaktär 44 Undervisning – under ordens och begreppens yta 50
110503 Pedagogisk ORIG.indd 5
11-02-25 08.37.24
iii · f örebildlighetens pedagogisk a funktion 55 Förebildligheten som pedagogiskt stöd 60 Förebildlighetens biologiska villkor: Vad vi är 67 Förebildlighetens moraliska villkor: Vad vi gör 70 Förebildlighetens politiska villkor: Vad vi skapar 74 iv · d ialogen som muntlig relation Att tala till eller med andra 84 Lärande som rörelse 87 Färdig eller ofärdig kunskap 91 Seminariet som muntlig arena 93 Tre talkaraktärer 98
81
v · l är arens ledning av undervisning 101 Lärarens ansvar för undervisningens inriktning 104 vi · l är arens underv isningsskicklighet 119 Lärarens undervisningskunskaper – två exempel 121 Undervisningsskicklighet i relation till utbildningens mål 126 Den pedagogiska retoriska situationen 129 till sist 137 litter atur 139
110503 Pedagogisk ORIG.indd 6
11-02-25 08.37.24
Förord
Mitt mål med att skriva denna bok är att pedagogisk retorik ska bli ett självklart kunskapsområde i den framtida lärarprofessionen. Syftet med pedagogisk retorik är att bidra med ökade kunskaper om lärarens ansvar för och ledning av den muntliga relationen i den konkreta undervisningssituationen. Pedagogisk retorik tar därmed sin början där didaktiken ofta slutar. Att ha tillgång till ett nyanserat språk för att kommunicera erfarenheter och färdigheter som rör den muntliga relationen är en förutsättning för att lärare tillsammans ska kunna utveckla sin yrkesprofession. Ett språk för läraruppdragets kommunikativa muntliga funktion är inte bara en grundläggande färdighet, utan helt avgörande för om läraren professionellt ska kunna genomföra sitt samhällsuppdrag – att påverka den nya generationens unga till kunniga och humana samhällsmedborgare. Därtill förväntas lärare kommunicera sitt uppdrag med allmänheten, myndigheter och politiker. Denna bok avser att bidra med beskrivningar, begrepp och argument så att lärare mer medvetet kan kommunicera hur kunskaper, färdigheter och värderingar kommer till uttryck och ger verkan i den konkreta undervisn ings 7
110503 Pedagogisk ORIG.indd 7
11-02-25 08.37.25
pedagogisk retorik
situationen. Det innebär i sin tur ett erkännande av att lärare även behöver tillgång till ett nyanserat språk för att kunna formulera och uttrycka de svårigheter och den sårbarhet som arbetet med att använda sig själv som främsta resurs är förenat med. Om lärare saknar insikt i och ett språk för det talade ordets (känslo)påverkan, minskar möjligheten att påverka och delta i lärarprofessionens kunskapsutveckling. Det medför inte bara en risk för att andra tar sig friheten att föra lärares talan, utan även risk för att vi fortsätter med att se lärarens förtjänster och eventuella tillkortakommanden som en enskild angelägenhet. Och värre än så, att vi fortsätter att bortse ifrån att det är känslor som håller ihop eller isär vår relation med studerande1 och kollegor. Mitt eget intresse för retorik började i samband med min avhandling om undervisningens möjligheter att påverka de studerandes kunskapsbildning inom området aids och sex (Kindeberg, 1997). I arbetet med avhandlingen upptäckte jag att såväl forskning om lärarens betydelse för de studerandes lärande som om kunskapens känsloaspekter, i stort sett saknades i den då aktuella pedagogiska forskningen om lärande. Jag sökte och fann att den disciplin som beaktade känslor och språkets verkansmedel var den klassiska retoriken. Därefter har jag haft förmånen att få delta som pedagog tillsammans med retoriker i flera utvecklings- och
I boken använder jag primärt termen »studerande«, för att inkludera såväl elever inom grund- och gymnasieskola som studenter inom högre utbildning. För viss variation används dock ibland även termerna »eleverna« samt »studenterna«.
1
8
110503 Pedagogisk ORIG.indd 8
11-02-25 08.37.25
förord
forskningsprojekt. 2 Resultatet från dessa samarbeten har övertygat mig om att lärare har ett stort intresse för och behov av kunskapsområdet pedagogisk retorik – den munt liga relationens vetenskap. Till sist vill jag påpeka att pedagogisk retorik inte ska ses som ett alternativ till andra perspektiv på lärande. Det pedagogiska retoriska perspektivet är snarare ett komplement som uppmärksammar särskilda kvaliteter i de känslor som deltagare i undervisning alltid skapar.
2
I ett femårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet: »Retorikens didaktik och didaktikens retorik – retoriken och dess övningar som en väg till skolans och högskolans kommunikativa mål« – arbetade jag tillsammans med professorerna i retorik Lennart Hellspong och Anders Sigrell samt docent Anders Eriksson. I ett treårigt projekt på temat: »Seminarieformen som stöd till lärande i högre utbildning« arbetade jag tillsammans med Lennart Hellspong. Se vidare till exempel Eriksson (2006); Hellspong (2006) och Kindeberg (2006, 2008).
9
110503 Pedagogisk ORIG.indd 9
11-02-25 08.37.25
110503 Pedagogisk ORIG.indd 10
11-02-25 08.37.25
Introduktion
I början på förra seklet skrev den då välkände samhälls debattören och lundafilosofen Hans Larsson (1921) att Aristoteles bok Treatise on rhetoric (1995) lika gärna kunde vara en grundbok i pedagogik. Larsson var kritisk till pedagogiska teorier och dåtidens akademiker, som inte klarade att uttrycka sina akademiska kunskaper på ett sätt som gav kunskapen kött och blod. Detta menade han var nödvändigt, för att skapa förståelse och engagemang för vetenskapens hittills vunna insikter om den gemensamma världen. »Vad hjälper det att kunna tänka principen om vi inte kan känna den«, skriver han i sitt bidrag i boken Min tro (1941). Nu som då behöver vi som professionella lärare självklart vara ämneskunniga – men vi behöver också veta hur kunskaper kommuniceras för att skapa känslor av tillit, tilltro och trygghet hos våra elever/studenter. Dessa känslor är nämligen grundläggande villkor för viljan att lyssna och lära något nytt tillsammans med andra. Som lärare hjälper det inte att vi har goda ämneskunskaper om vi inte också har insikt i hur vi väcker intresse och skapar förståelse hos de närvarande. När en lärare står framför en grupp är det genom lära 11
110503 Pedagogisk ORIG.indd 11
11-02-25 08.37.25
pedagogisk retorik
rens talade uttryck som de studerande möter dennes yrkesskicklighet. Där, med hjälp av den egna rösten, de valda uttrycken och sin yrkesidentitet, framträder läraren som mer eller mindre trovärdig, ämnet som mer eller mindre intressant och lärmiljön som trygg eller otrygg. Vem läraren är för de studerande i den pågående undervisningen har alltså stor betydelse. Men läraruppdragets samhälleliga funktion sträcker sig längre än så. Resultatet av den utbildning som våra unga medborgare deltagit i visar sig i karaktären på morgondagens yrkesverksamma, i deras roller som exempelvis makthavare, ledare och lärare. Eller med Abraham Lincolns ord: »The philosophy of the school room in one generation will be the philosophy of the government in the next.« Trots att snart ett sekel har gått sedan Hans Larsson förde fram behovet av retorik för blivande pedagoger har förslaget inte blivit verklighet. Orsaken är inte i första hand en ovilja från pedagoger att utveckla sin roll som talare. Tvärtom visar lärare ett mycket stort intresse för fortbildning i retorik. Snarare ska vi söka orsaken i det faktum att ämnena pedagogik och retorik inom akademin utvecklats var för sig, trots deras gemensamma intresse för hur språket påverkar och påverkas av människan. Pedagogikämnet har haft stora framgångar om man ser till antalet forskare och professorer, medan retorikämnet mer eller mindre varit frånvarande som akademisk disciplin. I Lund hade man fram till år 2008 inte haft någon professur i ämnet på över två hundra år. Både pedagogik och retorik har sitt ursprung i samhällets behov av bildade medborgare och kan sägas ha det humana, demokratiska och goda livet som yttersta mål. 12
110503 Pedagogisk ORIG.indd 12
11-02-25 08.37.25
introduktion
Pedagogik bidrar med kunskaper om fostran, utbildning och undervisning i relation till samhällets specifika politiska och moraliska mål. Retoriken tillför kunskaper om de muntliga uttryckens etiska dimensioner och till språkets känslopåverkande innehåll. Kunskaper i pedagogisk retorik bidrar till att lärare kan utveckla ett språk för, och få en ökad insikt i, de muntliga uttryckens betydelse för den konkreta undervisningssituationen. Kunskaper i pedagogisk retorik bidrar också till att lärare kan skilja en dialog från en muntlig relation. Hur den muntliga relationen skiljer sig från dialogen i den didaktiska traditionen är ett återkommande tema som utförligt beskrivs i den här boken. Jag ska därför bara kort nämna några grundläggande skillnader: Den pedagogiska retoriska dialogen riktar sig till hela gruppen och syftar till att bruka lärarens och de studerandes varierande erfarenheter och kunskaper i det aktuella undervisningsinnehållet. Det primära för dem som deltar är inte bara att tillägna sig ökad kunskap och förståelse av det aktuella ämnesinnehållet. För läraren är det lika viktigt att kunna leda den kollektiva dialogen så att den fungerar som ett stöd för de studerande när de upptäcker såväl vad de redan vet, som vad de ännu inte vet. Det är först när vi upptäcker vad vi inte vet eller förstår som beredskap finns hos oss människor att vilja lära något nytt. Men för att de studerande ska få syn på vad de ännu inte riktigt vet eller förstår måste undervisningen ledas på ett sätt som gör att individerna känner att de vill formulera och dela med sig av sina erfarenheter. Den pedagogiska retoriska dialogens främsta kännetecken är därför att den skapar en muntlig relation. Muntliga relationer är kollektiva 13
110503 Pedagogisk ORIG.indd 13
11-02-25 08.37.25
pedagogisk retorik
tankerelationer som inkluderar de känslor som de muntliga uttrycken skapar och som inte kan bestämmas på förhand. En förutsättning för en muntlig relation är därför att den är öppen till sin karaktär. Rösten har människan inte primärt för att prata med sig själv utan för att skapa relationer med andra, en insikt som redan Aristoteles formulerade i sin bok Treatise on rhetoric (1995). I pedagogiska texter som rör lärande och undervisning finns ofta, om än omedvetet, ett dolt antagande om att elever och studenter lämnar sina känslor hemma. Givetvis vet varje lärare att undervisningssituationen är fylld med känslor. Men faktum kvarstår, att forskning som rör villkor för hur känslor skapas och brukas som stöd till lärande är, om inte obefintlig, så i alla fall mycket begränsad. Studenterna i den akademiska miljön ses som mottagare av fakta, fria från de känslor som väcks. De förväntas prestera och lära oberoende av vad andra gör med och mot dem i den konkreta undervisningssituationen. Samma förväntningar gäller även för lärare. Tack vare sina ämneskunskaper förväntas lärare förbli oberoende och oberörda av de oförutsedda känslor som ger sig till känna vid exempelvis en föreläsning. Lärares brist på kunskaper om språkets känslopåverkande aspekter har därför medfört att många känner sig otrygga i rollen som talare/undervisare, trots en gedigen ämneskunskap. Ett förhållande som den politiske författaren och idéhistorikern Sir Isaiah Berlin ger uttryck för: I was in a state of panic throughout the lecture. I never looked at a face in an audience for fear it might smile, or frown or yawn. I’ve always lectured to the top right-
14
110503 Pedagogisk ORIG.indd 14
11-02-25 08.37.25
introduktion hand corner of the room. I spoke very fast in order to get to the end. It was rather like crossing a narrow bridge over a causeway with lions on the right, tigers on the left. At the end of the lecture I always felt »Now they can see through me and I’m no good« (citerad i Light & Cox, 2006, s. 97).
Vare sig vi är framgångsrika akademiker eller studerande i tonåren, är vi som människor beroende av hur vi blir bedömda, bekräftade och bemötta. Vi är även i den bemärkelsen relationella till vår natur. I den didaktiska idétraditionen ses däremot människan som en oberoende individ som möter fakta på ett rationellt sätt, oavsett vem som uttrycker dessa. Ett belysande exempel på detta antagande inom akademin är att det anses normalt att lärare på högskolor och universitet föreläser för upp till ett hundra studenter samtidigt. Det beror inte på att vi har pedagogisk forskning som visar att den formen är ett stöd till lärande. Orsaken är snarare idén om att vi människor föds med en innersta kärna som vi själva ska ansvara för att utveckla. Idén om människans oberoende finner vi redan i Platons texter och den har därefter levt vidare mellan generationerna, och inte minst har den individcentrerade människosynen varit en viktig utgångspunkt i liberalismens människosyn (Björk, 2008). Men det har givetvis alltid funnits samhällsvetare och filosofer som argumenterat för att människan är beroende och relationell till sitt väsen. Platons elev Aristoteles är en av dessa och hans relationella människosyn har påverkat mer samtida tänkare och utbildningsfilosofer som John Dewey och Martha Nussbaum. En annan förklaring till att 15
110503 Pedagogisk ORIG.indd 15
11-02-25 08.37.25
pedagogisk retorik
vi inte i större omfattning tagit hänsyn till känslornas betydelse hör samman med att vi fortfarande inte har utvecklat metoder eller analysredskap för att empiriskt undersöka känsloaspekternas betydelse i situationer för lärande. Ett förhållande som delvis beror på att fackpedagoger och lära re saknar utbildning i retorik i relation till läraruppdraget. Detta trots att kärnan i all skolning och utbildning är att lära sig kommunicera.
16
110503 Pedagogisk ORIG.indd 16
11-02-25 08.37.26
Den här boken
Kapitel I, »Från klassisk retorik till dagens didaktik«, sätter in kunskapsområdet pedagogisk retorik i ett historiskt sammanhang. Kapitlet inleds med en tillbakablick på ämnena retorik och pedagogik för att vi bättre ska förstå på vilka grunder pedagogiken tappat kontakten med retoriken. Tanketrådarna mellan nutid och antiken måste i detta sammanhang bli grova. Historiken är här inget mål i sig utan används som ett medel för att kunna synliggöra glömda och dolda antaganden som vi bär med oss från våra tidigare möten med skola, undervisning och lärare. Olikheterna mellan Platons och Aristoteles syn på bland annat retorikämnet används som exempel för att visa hur två tanketraditioner, den dialektiskt didaktiska traditionen och den pedagogiskt retoriska traditionen, påverkat läraryrket. I slutet av kapitlet presenteras en översikt som visar var i boken olika centrala begrepp behandlas. I kapitel II, »Lärarens samhällsuppdrag«, återknyts kontakten med det grekiska begreppet paideia (samhällets ansvar för medborgarnas kunskapsbildning och personlighetsutveckling) och dess innebörd i fråga om lärare och undervisning prövas i en samtida kontext. Här visas hur samhällets idé om klokheten, visheten och vältaligheten 17
110503 Pedagogisk ORIG.indd 17
11-02-25 08.37.26
pedagogisk retorik
under antiken sammanfaller med de krav som högskole lagen i dag ställer på lärare i högre utbildning samt på examensmålen för lärarutbildningen. Kapitel III, »Förebildlighetens pedagogiska funktion«, uppmärksammar tre mänskliga villkor som lärare måste beakta: det biologiska, det moraliska och det politiska villkoret. Inget av dessa villkor kan lärare bortse ifrån utan att något genuint mänskligt faller bort. Kapitel IV, »Dialogen som muntlig relation«, fokuserar på dialogens interaktiva funktion som stöd till den studerandes lärande. Idén om lärande som rörelse beskrivs i kontrast till de mer traditionella metaforerna om lärande som förmedling och process. Variationer på talkaraktärer från seminariedialoger i högre utbildning presenteras. I kapitel V, »Lärarens ledning av undervisning«, diskuteras relationerna mellan läraren, den studerande och ämnet bland annat med hjälp av Aristoteles begrepp för teori, praktik och praxis. Särskilt uppmärksammas praxisbegreppet som fångar en viktig kvalitet i den muntliga relationen och vars pedagogiska innebörd fallit i glömska. Undervisningssituationens komplexa karaktär beskrivs genom att lärarens ämnes-, aktivitets-, relations- och resultatansvar urskiljs i den konkreta undervisningssituationen. Kapitel VI, »Lärarens undervisningsskicklighet«, knyter samman argumentationen som förts i de föregående kapitlen med samhällets övergripande mål för högre utbildning. Här presenteras även en närmare beskrivning av den pedagogiska retoriska situationen.
18
110503 Pedagogisk ORIG.indd 18
11-02-25 08.37.26
110503 Pedagogisk ORIG.indd 19
11-02-25 08.37.26
»I Pedagogisk retorik ger sig författaren i kast med ett ytterst relevant område som hittills försummats inom lärarutbildningen. Insiktsfullt och kreativt bryter hon ny mark genom att utforska den muntliga relationen, och visa varför den är en förutsättning för att lärare ska kunna utöva och utveckla sin profession på ett tillfredsställande sätt.«
TINA KINDEBERG är docent och universitetslektor i pedagogik och retorik vid Lunds universitet.
Tina Kindeberg PEDAGOGISK RETORIK
Pedagogisk retorik är ett kunskapsområde där didaktik och retorik förenas. Dagens professionella lärare måste självklart vara ämneskunniga, men det räcker inte. De behöver också ha insikt i hur man väcker intresse för det aktuella ämnet och ökar förståelsen hos de studerande. Med hjälp av rösten, uttryckssättet och yrkesidentiteten framträder läraren som mer eller mindre trovärdig och ämnet som mer eller mindre intressant. Lärarens förmåga att kommunicera kunskap, skapa en trygg lärmiljö och ett öppet samtalsklimat är direkt avgörande för de studerandes lärande. Pedagogisk retorik riktar sig till såväl yrkesverksamma lärare som till studerande på akademisk nivå, vilka i sin kommande profession ska leda lärande. Denna bok fick ett hedersomnämnande i Natur & Kulturs manustävling för kurslitteratur till den nya lärarutbildningen. Så här skriver juryn, bestående av Sigbrit Franke, Ingvar Lundberg och Ulf P. Lundgren i sitt utlåtande:
Tina Kindeberg
PEDAGOGISK RETORIK Den muntliga relationen i undervisningen
ISBN 978-91-27-13006-7
9 789127 130067
Omslag_Pedagogiskretorik.indd 1
2011-02-22 09.26