9789144109329 by Smakprov Media AB

PLATS IDENTITET LÄRANDE Närområdesstudier i skolan Ingrid Sanderoth Margit Werner Sten Båth

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33461 ISBN 978-91-44-10932-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2009, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslag: Karin Lycke och Francisco Ortega Illustrationer: Karin Lycke Fotografier: Sten Båth, Erik Sanderoth, Ingrid Sanderoth Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 13 Inledning 15 Övergripande perspektiv 17 Att växa genom att lära 18 Om boken 20 Närområdet i gårdagens och dagens skola 21 Under 1800-talets slut och 1900-talets början 22 1930- och 1940-talen 22 Efter andra världskriget 23 Den senare delen av 1900-talet 24 2000-talet 25 Avslutningsvis 29 Del 1 Inblick i en verklighet 1 Elever i samma klass men i olika världar 33

Axel 34 Nadia och Victor 36 Jasmine 38 Fanny 40 Kommentar till de fyra skisserna 41 2 Skeenden och tillstånd i barns och ungdomars vardag 43

Aktuella tendenser i samhället 43 Globalisering 43 Migration 44 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

Modern teknologi 45 En skenande värld 46 Avtraditionalisering 47 Konfiskering av erfarenheten 48 Kulturell friställning 48 Till sist 49 Barn och unga 49 Hur mår barn och unga? 50 Hur har barn och unga det i skolan? 52 Hur går det med barns och ungas drömmar och visioner? 55 Tillit och känsla av sammanhang 56 Till sist 59 Del 2 Idé 3 Plats 63

Tillhörighet till en plats – place attachment 67 Uppfattning av och känsla för en plats – sense of place 70 Rotlöshet – placelessness 71 4 Identitet 73

Symboler 76 Tillhörighet 77 Till sist 78 5 Lärande 79

Lärande – teoretiska utgångspunkter 79 Lärande som resultat 79 Lärande som process 80 Lärande som möjlighet 81 Till sist och vidare 82 Lärande i närområdesstudier 83 Nära relaterat studieobjekt 83 Legitimt, viktigt, meningsfullt och utmanande innehåll 85 Eleven – en involverad resurs 86 Samspel 88 4

Innehåll

6 Plats – identitet – lärande 93

Samspel identitet – plats 93 Samspel identitet – lärande 96 Samspel plats – lärande 97 Känsla av sammanhang 99 Del 3 Studieuppgifter 7 Tankeredskap 105

Rummet eller platsen 105 Nu – då – sedan 108 Vem är jag? 110 Helhetsgrepp 111 Aylamodellen med annan infallsvinkel 114 Läsa vidare 115 8 Perspektiv 117

Att inta någon annans perspektiv 117 Ämnesperspektiv 122 9 I det lilla och nära 125

Det allra närmaste närområdet 127 Kartor och rumslig kompetens 128 Skolsalen, skolgården, naturstudier och skolträdgård 130 Skolvägen 134 Området runt skolan 137 Kvarteret 137 Bygden 140 Minnen från äldre tid 140 Sniffövning med hjälp av sinnen 142 Webbpromenaden 147 Till sist 147 Läsa vidare 147

Innehåll

10 I det större och vidare 149

Runt omkring 149 Guide 150 Turistbroschyr 150 Rundtur till fots 152 Rundvandringar 153 Geocaching 153 Studier av del av bygd eller ort 157 Nutid, dåtid och framtid 157 Folktro 159 Kyrkan mitt i byn 159 Samhälleligt perspektiv 160 Helhetsperspektiv på stadsdelen eller bygden 163 Vidgade studier 165 Att upptäcka sin plats genom att resa 166 Exkursion 167 Egna orten 169 Syfte och mål – Egna orten 171 Hur kan lärare och elever gå tillväga i arbete med Egna orten? 171 Redovisning och utvärdering 172 Olika sätt att arbeta med Egna orten 173 Till sist 174 Läsa vidare 174 11 Från ovan 175

Om utsikter 176 Vid Masthuggskyrkan en morgon i september 177 Utsikt från Luossavaara 179 Utsikt från Luppioberget i Norrbotten 182 Att jämföra utsikter 184 Uppgiften Masthuggskyrkan och Kvarnbyvallen: 185 Utsikter från Fjärås Bräcka – utsikter från en och samma plats 185 Till sist 189 Läsa vidare 189

Innehåll

12 Livsmiljöer och hållbar utveckling 191

Intressekonflikter och deras konsekvenser i närområdet 191 Studier kring livsmiljöer och förändring 193 Livsmiljö 193 Förändring 196 Miljöfrågor – konsekvenser 197 Hållbar utveckling 201 Till sist 205 Läsa vidare 205 13 Samhällsfrågor 207

Dagsaktuellt 207 Problem att syna 207 I media idag 208 Bilden av platsen 209 Delaktighet 210 Barns och ungdomars parlament 210 Det lilla i det stora och det stora i det lilla 212 Jämförelser 213 Sammanhang och samband 214 Till sist 216 Läsa vidare 217 14 Planering och arbete med närområdesstudier 219

Planering – några tankar 220 Att skriva för att lära 220 Något mer om planering 222 Studiebesök och intervjuer 223 Studiebesök 223 Intervju 224 Att använda kartor 225 Kartor, flygbilder, satellitbilder 225 Några frågor att samtala om i arbetslaget 227 Geografiska informationssystem (GIS) 228

Innehåll

Statistik – några tankar 229 Bilder 230 Texter – några möjligheter 231 Att göra med olika mobila enheter 232 Läsa vidare 233 Del 4 Till sist 15 Avrundning 237

Referenser 243 Del 5 Bilagor

Frågeschema vid studier i närområde 257 Exempel på frågor att ställa till bilder 259 Att tänka på och reflektera över vid planering – några tips! 261 Bilderna i boken 263 Bildlista 263 Person- och sakregister 265

FÖRORD

Du är där på plats, du ser, du hör, du inandas atmosfären och bildar dig sedan en uppfattning av dessa intryck. Det finns ingen risk att din egen uppfattning blir manipulerad eller vinklad. Det finns ingen mellanhand som kan vinkla verkligheten. Det blir mer djupgående. Man minns mer av det efteråt. Man har lättare att förklara för andra. Effekten av inlärning blir större när man stimulerar så många sinnen som möjligt. (Lärarstudenter)

Studenterna beskriver här sina upplevelser av närområdesstudier. Kursen, som de just har avslutat, började med att de vandrade runt i ett område och mötte det med alla sinnen öppna. Den avslutades med att de guidade sina kurskamrater och lärare runt i en stadsdel, som de hade detaljstuderat. Kursledarna upplevde ett härligt gensvar. Visst skulle studenterna använda närområdet i sin kommande undervisning! Det hade blivit tydligt för studenterna att studier i närområdet engagerar. De var övertygade om att elever, även de som annars inte är så intresserade av vad skolan har att erbjuda, skulle bli berörda och dras in i undervisningen. Närområdesstudier har varit ett genomgående inslag i våra kurser för blivande lärare, såväl grundskollärare som gymnasielärare. En grupp studenter, ma–no 1–7, som arbetade utifrån närområdesstudier genom hela sin kurs, berättade att deras syn på sig själva och omgivningen förändrades under kursens lopp. De upptäckte företeelser i sina egna liv, som de tidigare levat i ovetskap om. Personer och platser växte i betydelse. De fick faktiskt en lite annan syn på livet. Om detta, platsens och lärandets betydelse för identiteten, handlar denna bok. Sedan första upplagan kom ut har den samhällsutveckling, som vi då skisserade, blivit än mer markerad och tydlig. Frågor om segregation och brist på tillit har blivit alltmer påträngande och kräver att bli bemötta på © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Förord

fullaste allvar för att minska individuella lidanden, men också för att försöka motverka ett kallt och omänskligt samhälle. Vi vill med denna bearbetade upplaga ge exempel på hur skolan med genomtänkta arbetssätt och arbetsformer kan vara en liten del i denna strävan. Vi vill speciellt lyfta fram möjligheten som lärandet i närområdet ger när det gäller att utveckla känslan av sammanhang och förståelsen av sig själv samt att nå förståelse av en generell lärandeform. Detta öppnar för att elevernas tidigare erfarenheter på andra platser samt i annan tid inte utesluts i identitetsskapandet, vilket torde gynna elever i särskilt utsatta områden. Förutom uppdateringar i kapitlet om barns och ungdomars vardag och i övrigt vad gäller forskning, litteratur, webbadresser och styrdokument har vi i denna upplaga gjort omarbetningar och tillägg så att syftet ska bli än mer framträdande. Detta märks till exempel i Inledningen där vi bl.a. för att poängtera närområdesstudiernas roll för elevens växande som människa lagt till avsnittet ”Växa genom att lära”; i kapitlet Skeenden och tillstånd i ungdomars vardag; i avsnitten om plats och identitet; i avsnittet om samspel där vi för identitetsskapandet har lagt till ”Nu och då, här och där” för att lyfta fram andra platser och tider än det nära och nuet, samt i kapitlet om Livsmiljöer och hållbar utveckling där vi också vill poängtera de sociala och ekonomiska dimensionernas roll för en hållbar utveckling. I kapitel 9, I det lilla och nära, ger vi exempel på hur man kan använda närområdet i undervisningen i ”En webbpromenad i text och bilder”. Webbpromenaden finns under extramaterial på bokens hemsida: www.studentlittteratur.se/33461. Samtliga bilder som i boken visas i svart-vitt finns som färgbilder under extramaterial på bokens hemsida. Med vår bok riktar vi oss till dig som blivande eller yrkesverksam lärare. Vi vänder oss också till andra intresserade av barns och ungdomars lärande och identitetsskapande, exempelvis föräldrar och målsmän. Detta innebär att vi också tar upp saker som för en erfaren lärare kan uppfattas som självklara. Boken är ursprungligen ett resultat av ett gemensamt intresse för utbildningsfrågor. I mitten av 1990-talet möttes några personer i ett rum på dåvarande Naturgeografiska institutionen vid Geovetarcentrum, Göteborgs universitet, för att planera en kurs för blivande lärare. För tre av dem kom detta möte att bli inledningen till ett långt, glädjefullt och inspirerande samarbete. De skilde sig åt både som personligheter och som yrkesmänniskor – men de förenades i tron på att kunskap är en högst väsentlig hörnsten i människans 10

Förord

växande. De delade också övertygelsen att rätt kunskap i rätt sammanhang ger förutsättningar för att utveckla just de egenskaper som varje individ har möjlighet att utveckla. Därmed ges hon chans att komma till sin rätt och att hitta sig själv. De tre personerna är vi, som i denna bok vill dela med oss av erfarenheter av undervisningsformer som idag känns allt mer angelägna. Margit Werner och Ingrid Sanderoth hade, när vi tre träffades, redan arbetat tillsammans i kurser inom lärarutbildningen, Margit som ämnesteoretiker med inriktning mot geografi och speciellt geomorfologi och regionalgeografi, och Ingrid som ämnesdidaktiker inom samhällsorienterande ämnen. Sten Båth och Ingrid hade just börjat arbeta inom samma kurser, Sten som allmändidaktiker och Ingrid som ämnesdidaktiker. Vi företrädde då skilda perspektiv på samma innehåll och det har vi fortsatt att göra, även i arbetet med denna bok. De diskussioner som berikade tillvaron har vi inte kunnat släppa. Efter första upplagans tryckning fortsatte vi att träffas för att följa upp hur boken används och hur innehållet står sig över tid. Det innebar att vi tidigt kompletterade den med en konkret tillämpning av närområdesstudier genom att lägga upp en så kallad webbpromenad, åtkomlig som extramaterial (se s. 147). Våra samtal medförde också att det efterhand kändes alltmer angeläget att få bokens syfte och innehåll att vara i takt med samhällsförändringen. Resultatet blev en ny omarbetad upplaga. Det hade naturligtvis inte blivit någon bok utan alla de möten med studenter, verksamma lärare och kritiska kolleger, som vi har haft under dessa år – ett innerligt tack till er! Vi riktar ett varmt tack till universitetsadjunkterna Ulrika Holmgren och Lars-Åke Kernell samt adjunkten vid grundskolan Carin Jörgel-Löfström för intressanta synpunkter och bidrag till vår förståelse. Vi riktar också ett varmt tack till rektor Katarina Magnusson och universitetsadjunkt Anita Meienberger, vilka har läst våra texter även i denna bearbetade upplaga. Maria Sarady, fil.lic. och gymnasielärare i hållbart samhälle, naturkunskap och biologi på Furuhedsskolan i Kalix, och docent Thomas Lingefjärd vid Göteborgs universitet har i ett par texter generöst delat med sig av sina kunskaper. Stort tack! Vi riktar ett varmt tack till grundskollärarna Eva Bengtsson, Malin Fornander och Sara Winterkorn och till specialpedagogen Marcus Lundberg, som har läst hela respektive delar av texten och på det sättet hjälpt oss vidare i vårt arbete med den. © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Förord

Tack till fil.lic. Martin Röllgårdh, lektor vid Finnvedens gymnasium, Värnamo, för hans synpunkter på hela boken inför arbetet med den nya upplagan och bidrag till texten om GIS. Karin Lycke, grafisk formgivare, har omskapat våra ord och tankar i handritade illustrationer, vilket vi tycker ger boken ett extra lyft. Karin har dessutom gjort omslaget som träffade mitt i prick! Tack Karin! Erik Sanderoth har med kunnighet och stor känsla retuscherat och beskurit våra fotografier och dessutom bidragit med egna fotografier. Tack Erik! Göteborg i maj 2015 Ingrid Sanderoth Margit Werner Sten Båth

På Studentlitteraturs hemsida finns information om vår bok. Du hittar den på www.studentlitteratur.se/33461. Där kan du ta del av bokens extramaterial. De bilder som finns svartvita i boken finns där i färg. Vid varje svartvit bild i boken finns hänvisning till motsvarande färgbild. Här finns också ett praktiskt exempel på närområdesstudier, som vi kallar Webbpromenad i text och bild. Både färgbilderna och webbpromenaden kan med fördel tas del av i mobil, läsplatta eller dator.

FÖRFAT TARPRESENTATION

Ingrid Sanderoth, fil.dr i pedagogik, f.d. universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Disputerade med avhandlingen Om lust att lära i skolan: En analys av dokument och klass 8y. Har arbetat i kurser inom det allmänna utbildningsområdet samt inom de samhällsorienterande ämnena, speciellt geografi. Tidigare tjänstgjort som adjunkt i eng., ge, sk vid grundskolor i Göteborg. Expert vid Skolverket, ansvarig för revideringen av kursplanetexter om de samhällsorienterande ämnena för grundskolan i Kursplaner 2000. Mottog år 2000 tillsammans med Margit Werner det Pedagogiska lagpriset vid Göteborgs universitet för att ha tagit initiativ till och byggt upp ett nätverk bestående av studenter i geografi och deras lärare från tre olika fakulteter. Margit Werner, fil.dr. har varit verksam som universitetslektor i natur geografi vid Göteborgs universitet. Undervisningen för bl.a. lärarstudenter har varit knuten till framför allt geomorfologi och regionalgeografi. Praktisk – pedagogisk utbildning vid folkhögskollärarlinjen i Linköping (1973), med inriktning mot såväl naturvetenskapliga ämnen som moderna språk. Anlitad av Skolverket i arbetet med Lpf94, i referensgrupp för naturkunskap och i arbetsgrupp för geografi. Publicerat artiklar rörande regionalgeografi i bl.a. Ymer (Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi), samt om naturgeografi och om kartor i det lokalhistoriska verket Sköllerstabygden 1–4 (utgivet av Hallsbergs kommun 1978–2001). Artiklar om bilder och mångkultur och om identitet (Intercul tural understanding by means of Swedish upper secondary education geo graphy textbooks, i Geographical Education, Australian geography teachers’ association 1999; National atlases – Regional geography – Regional identity, © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Författarpresentation

2006, och Eastern Europe or Central Europe or Just Europe – Does it Matter?, 2007, båda i rapporter från Institute of Geonics, Academy of Sciences of the Czech Republic). Sten Båth, fil.dr i pedagogik, f.d. universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Avhandling: Kvalifikation och medborgarfostran. En analys av reformtexter avseende gymnasieskolans sam hällsuppdrag. Har arbetat i kurser inom det allmänna utbildningsområdet, som VFU-ledare, med skolutveckling samt med forskning om utveckling samt bedömning av generell kompetens inom skolområdet. Tidigare lärare inom framför allt grundskolan med inriktning SO–SV, samt expert för Länsskolnämnden vid dåvarande Älvsborgs län inom området Internationalisering och för Skolverket inom Betyg och bedömning. Medverkat i och utvecklat nätverk mellan lärare och studenter på geografilärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

INLEDNING

I tider då det omgivande samhället av många upplevs som främmande, mer som ett hot eller en ständig utmaning än en trygg hemvist, blir förmågan att förstå sig själv och sin omvärld av avgörande betydelse och därmed angelägen att fokusera. Vi kan konstatera hur segregation, brist på tillit liksom svårigheten för allt fler att integreras och känna att samhället är till för dem ökat – i vissa områden dramatiskt1. Ett centralt syfte med vår bok är att skapa möjligheter för alla elever att genom möte med platsen (som närområdet – lokalsamhället) få uppleva delaktighet, tillhörighet och känsla av sammanhang samtidigt som vi önskar ge dem möjligheten att utveckla sin identitet, öka sin förståelse och stärka sin självkänsla. Det blir då av stor vikt att detta möte sker på ett sätt som gagnar deras förståelse av sig själva i relation till det de möter. Här har skolan sin chans att bidra med genomtänkta och ändamålsenliga arbetssätt och arbetsformer. Sker detta, ges eleven möjlighet att också förhålla sig till möten med såväl gamla som nya, nära som avlägsna miljöer och väva in dessa i sitt eget identitetsskapande och härvid i växelverkan lära om såväl samhället som sig själva. Ett genomgående tema i denna bok är därför att exemplifiera lärande former som ger möjligheter för eleven att uppfatta sammanhang och samband. Med denna bok delar vi med oss av våra erfarenheter från grundskola, gymnasium och universitet av att arbeta med närområdesstudier. Vår 1 Vi har i denna bok medvetet valt att inte gå in i debatten om hur orsakerna till denna samhällsförändring ska hanteras, utan ger exempel på hur resultatet i skolans värld kan hanteras. Samtidigt är det så att de arbetssätt vi förespråkar i boken öppnar för en större medvetenhet hos eleverna och därmed också till en förhoppningsvis starkare drivkraft till en demokratiskt grundad förändring.

Inledning

ambition är att ge inspiration till lärare att genom närområdesstudier tillsammans med elever skapa ett intresse för lärande och en förståelse för sammanhang utöver det som elevernas vardag ger dem. Vi vet att det finns en stor potential i användning av närområdet i barns och ungas formande av kunskaper och i deras utveckling. I närområdet finns en källa till kunskaper inom många skilda ämnesområden. Här ges också rika tillfällen att utveckla förmågan att använda olika strategier och medier för att lära sig att förstå och handla i en komplex vardagsvärld och i en framtid som vi vet lite om. Eleven kan på ett naturligt sätt utveckla förmågan att sätta in information i meningsfulla sammanhang, och att lösa praktiska autentiska problem från det levda livet. Med närområdet avser vi det fysiska området i en skolas närhet, som sträcker sig över skolgården ända ut till kommungränsen. Men det stannar inte där. Eleverna upplever sin plats, en virtuell plats även i mötet med kamrater och kontakter på till exempel facebook, twitter och instagram och då blir gränsen mer diffus, men mötet fortfarande högst påtagligt. Med närområdesstudier avser vi inte bara studier av det geografiska området utan också av vad som händer och har hänt i området, även för mycket länge sedan, och av vad som eventuellt kommer att hända. Närområdet utgör basen för mångas levda värld. Där sker möten mellan människor kring gemensamma angelägenheter. De samlas kring frågor av etisk och religiös art. En stor del av händelserna och aktiviteterna i barns och ungas liv äger rum där. De didaktiska perspektiv och de studieuppgifter, som vi presenterar i denna bok, bygger på tankar om ”lärande i sammanhang” som också präglar senare läro-, ämnes- och kursplanetexter. Innehållet, studieobjektet, är nära relaterat till elevens värld. Världen utanför skolan förs in i skolans sammanhang. Innehåll från många av skolans ämnen integreras för att skapa förståelse för studerade problem. Undervisningen ges möjlighet att bli meningsfull, stimulerande och utmanande. Eleven och hennes förståelse av skilda före teelser runt henne blir en viktig resurs. Arbetet bygger på ett samspel mellan elever, mellan elever och innehåll och med läraren som kunnig ledare och stöttare. Kunskap som eleven tillägnar sig genom aktivt sökande i sina egna konkreta miljöer får en djupare förankring. Arbete tillsammans med andra skapar tillfällen till dialog, där eleven får utforska, testa, pröva och kritiskt granska sina och andras idéer. Tillfällen till eget skapande och gestaltning 16

Inledning

erbjuds. En förhoppning är att arbetssättet ska kunna väcka elevers nyfikenhet och att deras intresse av att få veta mera kan ha överspridning till andra undervisningstillfällen i skolan. Flertalet barn och unga mår utmärkt, medan andra saknar en känsla av sammanhang där de befinner sig. De kan känna sig utanför, övergivna, ensamma, uppgivna och vilsna, vilket också kan gälla grupper av individer i områden där vi ser hur segregationen ökat. Genom att utveckla förståelse av sammanhangen runt dem kan de uppfatta sin värld som mer hanterbar, begriplig och eventuellt också mer meningsfull. Om undervisningen är mer direkt knuten till elevers levda värld, så ges större förutsättningar för deras förståelse, lärande och utveckling (Oscarsson & Svingby, 2003). Bokens bidrag blir att visa hur man i skolan kan uppmärksamma elever på det i det nära som de själva kanske inte upptäcker. Skolans och undervisningens roll är att öppna de dörrar, som de själva inte öppnar, enligt den tyske ungdomskulturforskaren Thomas Ziehe (2004). Närområdet kommer att bli allt viktigare för oss människor, speciellt som motvikt till effekterna av globaliseringen och de allt snabbare skeendena i världen, eller som den brittiske sociologen Anthony Giddens (1997) uttrycker det: den skenande världen. Då elever granskar och ifrågasätter det nära, ges närområdet en ny och delvis annan betydelse. Barnen som hoppat från stenbumlingen på skolgården, undrar plötsligt en dag över den. När de inser dess historia, förvandlas stenbumlingen från lekredskap till ett föremål som kan berätta för dem om äldre tider. De blir delaktiga i en plats, som har en historia. Det nära görs främmande för att kunna ses. Eller som Ziehe (1992; se även s. 89) säger: ”Det förment kända måste göras okänt för att det skall bli synligt.”

Övergripande perspektiv Det finns ett existentiellt behov av att förstå var man finns. Vi människor är beroende av att tillhöra en plats, dvs. ett rum eller ett ställe, som människor fyllt med meningar och betydelser. En människas identitet utvecklas i samklang med omgivningen. Vi lär då vi urskiljer mönster och strukturer i vår tolkning av världen. Vår syn på lärande och kunskap innebär att vi uppfattar lärande som en kvalitativ förändring av tidigare erfarenheter (Marton & Booth, 2000; Marton, Dahlgren, Svensson & Säljö, 2014); att det i undervisningssitua© F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

tionen finns förutsättningar som utgör villkor för lärandet, ”situationens konstituerande betingelser”; att vi uppmärksammar elevens förförståelse och möjliga utvecklingszon (Vygotsky, 1996; Bråten, 1998; Säljö, 2014). Vi menar att det i lärandet finns möjlighet att överskrida sin tidigare förståelse med lärares hjälp och stöd och genom arbete tillsammans med andra i skolan; lärprocessen är ett samspel mellan individ och omgivning; resultatet av att lära sig något innebär att man förstår detta på ett sätt som har utvecklats kvalitativt.

Att växa genom att lära Ett centralt uppdrag för den svenska skolan är att se till att elever utvecklar kunskaper som står sig över tid. Grundläggande utbildning inom OECDländerna inriktas allt mer mot utvecklandet av sådana generella kompetenser och förmågor. Kunskap ses inte uteslutande som mål, utan mer som redskap för att nå mål i form av generella komptenser för att göra eleven bättre skickad att möta och hantera en snabbt föränderlig omvärld. OECD-dokumenten ger exempel på viktiga kompetenser. Flera är ofta förekommande som problemlösningsförmåga, förmåga att kunna söka och bearbeta information, förmåga att lära, lära om och lära nytt. Där kan man dessutom finna andra generella kompetenser som kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, självständighet, förändringsbenägenhet, flexibilitet, kreativitet och ansvarstagande. Vanliga och kanske än mer intressanta vid studier av närområdet är förmåga att se samband och mönster, kritiskt tänkande samt reflekterande attityd (Bernstein, 2000; NCVER, 2003; Båth, 2006). Den sistnämnda, dvs. reflekterande attityd, beskrivs som själva hjärtat bland de nyckelkompetenser, som invånare i ett land enligt OECD bör ha. Vi menar att eleven med hjälp av medvetet upplagda studier av närområdet får möjlighet att utveckla många av dessa förmågor. Inte minst gäller det just reflekterande attityd samt förmågan att se samband och mönster, båda väsentliga för elevens identitetsskapande. Så låt oss se lite närmare på dem. Vad menas med reflekterande attityd? Begreppet attityd länkas ofta samman med inställning, förhållningssätt, men ses också som ett övergripande sätt att se på omvärlden och de egna reaktionerna på den. Sättet på vilket OECDforskarna använde ordet attityd ligger alltså ganska långt från betydelsen i 18

Inledning

nutida svenskt vardagsspråk, där det snarare handlar om kaxighet, att vara öppen, självsäker och tydlig. Reflekterande i sin tur förknippas med att vara eftertänksam, förnya ett övervägande, kunna utföra tankeoperationer, men också finna generella samband. En person med en reflekterande attityd skulle alltså kunna utmärkas av ett förhållningssätt gentemot sig själv och omgivningen som präglas av eftertänksamhet och sökande efter generella mönster vilket för oss över till den andra nyckelkompetensen ”förmåga att se samband och mönster”. Ett grundläggande drag hos människan är hennes behov, men också förmåga, att lära för att försöka förstå sin omvärld. En av nycklarna till detta är förmågan att sätta in företeelser och ny information i ett vidare och mer generellt sammanhang något vi kan kalla för sambandskunskap. I en förenklad form kan man likna detta vid att lägga pussel och ju fler pussel du lägger, desto mer ökar din förmåga att just lägga pussel – att se hur saker och ting hänger ihop. Men du ökar framför allt din förmåga att se de mönster som är generella i de olika pusslen. Du utvecklar alltså en förmåga att upptäcka samband, men också din förmåga att se mönster med hjälp av dessa (Bruner, JS, 1970; Donaldsson, 1978; Marton, F, Dahlgren, LO, Svensson, L & Säljö, R, 2014). För att utveckla denna förmåga är lärande i och om närområdet speciellt väl lämpat, inte minst då det kopplas till den egna identiteten och hur den formats och formas. Som exempel på hur styrdokument formulerar denna förmåga men i ett mer övergripande perspektiv kan följande text under rubriken ”Centralt innehåll för geografi i år 7–9” i Lgr 11 (Skolverket, 2011m) tjäna: ”Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.” (s. 164). Exempel finns också på betygskriterium med samband i fokus: ”I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan naturoch kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad” (s.169) och i historia: ”beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder” (s.180). Än mer markerat kanske det framstår i den inledande texten under rubriken ”Skolans uppdrag”, där det går att läsa ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.” (s. 9). Genom närområdesstudier utvecklar vi alla en förståelse för och en känsla av sammanhang vilket skapar trygghet och tillhörighet och bidrar till att vi gör oss själva mer begripliga i förhållande till vår omvärld i tid och rum. Så läggs våra ”pussel” vilket bidrar till att mönster och strukturer framträder. © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

Om boken Boken är både teoretisk och praktisk. Tankar om begreppen plats, identitet och sammanhang samt teorier om lärande behandlas och konkretiseras i möjliga studieuppgifter. Såväl teorier och tankar som exempel är satta i sina sammanhang. Det konkreta innehållet i studieuppgifterna har visat sig engagera och inspirera i arbetet på att höja kvaliteten på undervisningen. Vi hoppas att det kommer att inspirera dig till att upptäcka och utnyttja närområdet. I detta inledningskapitel presenterar vi vår gemensamma inställning, det övergripande perspektivet och de kompetenser som enligt vår mening kan utvecklas genom arbete med de studieuppgifter som vi presenterar. Vi skriver också om närområdesstudier förr och nu. Boken består därefter av fyra huvuddelar: inblick, idé, studieuppgifter och avrundning. Vi vill ge inblick i en verklighet, presentera en idé, ge exempel på hur du kan arbeta och så till sist avrunda. Den första delen, inblick i en verklighet, består av två kapitel. I kapitel 1 ger vi några bilder av elever, just sådana elever som vi kan möta i många klassrum. Dessa elever kommer att följa med oss genom boken. Bilderna av elever är hämtade från en undersökning om lust att lära i skolan (Sanderoth, 2002). I kapitel 2 resonerar vi om skeenden och tillstånd i barns och ungdomars vardag. Den andra delen, idé-delen, består av fyra kapitel. I var sitt kapitel, 3, 4 och 5, behandlar vi de tre begrepp, som är viktiga för oss, nämligen plats, identitet och lärande. I kapitel 5 lägger vi extra vikt vid lärande i närområdesstudier. I kapitel 6 visar vi hur en känsla av sammanhang kan utvecklas som ett resultat av samspelet mellan plats, identitet och lärande. Den tredje delen fokuserar på genomförandet av närområdesstudier. Vi har funnit vissa didaktiska angreppssätt som är gångbara vid uppläggning av närområdesstudier. I kapitel 7 presenterar vi några, som går att överföra till olika miljöer och olika sammanhang. Kapitel 8 handlar om perspektiv, både enskilda personers och olika ämnesperspektiv. I kapitel 9, 10, 11, 12 och 13 presenterar vi ett urval av möjliga studieuppgifter att genomföra i närområdet. Kapitel 14 tar upp tankar kring planering och arbete med närområdesstudier. I den fjärde delen, kapitel 15, knyter vi ihop våra idéer.

Inledning

Närområdet i gårdagens och dagens skola Studier i och av närområdet är inte ett nytt inslag i skolan. Begreppen lokalsamhälle, närmiljö, hembygd och närområde finns i de flesta läro- och kursplaner samt i förarbeten till dessa alltifrån Undervisningsplanen för rikets folkskolor 1919 till dagens aktuella planer. Begreppen förekommer på alla nivåer från förskolan till gymnasiet, även om de är mest förekommande i dokument rörande grundskolans lägre klasser. I gymnasiets planer berörs framför allt lokalsamhället och då i jämförelse med det nationella och globala samhället, till exempel att ”ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå ” (ett av de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A; SKOLFS 2008:10). Vad avses då med begreppen ovan? De varken definieras eller avgränsas – trots att eleven i en del fall ska ha vissa kunskaper inom ett visst område. De förutsätts vara begripliga för var och en som läser skolans olika styrdokument. Och vad är skälet till att de förekommer i planerna över huvudtaget? Ett enkelt skäl är att närområdet ska kunna vara ett komplement till läroböckerna. ”Samhället och naturen runt skolan bör utnyttjas för iakttagelser och undersökningar”, enligt Läroplan för grundskolan, 1980, (Skolöver styrelsen, 1980). I Läroplan för förskolan kan man läsa att andra skäl är att barn tidigt ska få möjligheter att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 10) och sist, men inte minst, ska eleven få kunskap om hembygden. ”Eleven skall känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen” (ett av målen som eleven i historia skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret; Skolverket, 2000, s. 78). En annan anledning till att studera närområdet, det lokala samhället, är att därifrån vidga kunskapsområdet till att så småningom omfatta världen, dvs. från det lokala till det globala (Skolöverstyrelsen, 1980; Skolverket, 2000). En genomgång av olika styrdokument från 1900-talets början till idag visar att synen på hur närområdet kan och ska användas växlar men inte i någon större omfattning. Hembygden intar dock en särställning och det är påtagligt att samhällsförändringar förändrar synen på kunskap om hembygden och därmed på inriktningen av undervisningen om den.

Inledning

UNDER 1800-TALETS SLUT OCH 1900-TALETS BÖR JAN

En övergång sker från jordbrukssamhälle till industrisamhälle i Sverige. Urbaniseringen är påtaglig. Landet får en växande arbetarklass och näringslivet ställer krav på arbetskraftens kvalifikationer. Andra förändringar i samhället är införandet av den allmänna värnplikten och allmän rösträtt för män. Från politiskt håll anser man att medborgarna behöver social fostran och bildning. Kyrkans roll i samhället minskar. Samtidigt ska en sund fosterlandskänsla skapas (Englund, 1986; Richardson, 2004; Lindensjö & Lundgren, 2000). 1919 införs en undervisningsplan för rikets folkskolor. Här är ämnet ”Hembygdskunskap med arbetsövningar” för årskurserna 1–3 i folkskolan en viktig del, liksom ämnet historia i klasserna 4–6. 1930- OCH 1940-TALEN

Europa präglas av ekonomisk depression, diktaturers framväxt och världskrig. I 1940 års skolutrednings betänkande gällande kursplaner för folk skolan står: Folkskolan har till ändamål att meddela en allmän medborgerlig bildning och att i samverkan med hemmen fostra de unga till självständiga och ansvarskännande människor, skickade att väl fylla sina uppgifter som samhällsmedlemmar. (SOU 1946:15, s. 5)

Bland de ämnen som ska meddela denna bildning finns ”Hembygdskunskap med arbetsövningar” för 1–3 klass. Hembygdskunskap med arbetsövningar har till syfte att genom iakttagelser i omgivningen och genom till dessa knutna enkla beskrivningar och b erättelser samt arbetsövningar utveckla barnens iakttagelseförmåga, ordna och vidga deras föreställningskrets och öva dem i att giva uttryck åt sina föreställningar samt främja deras kännedom om hembygden, dess natur och arbetsliv. (SOU 1946:15, s. 103)

Ämnet är omfattande. Här ges några exempel på innehåll. I första klass behandlas ämnen som flaggan, vägen till skolan, hälsoregler, trädgården, parken eller skogen under höst och vår, högtid och fest som Lucia, advent, jul och nyår. 22

Inledning

I andra klass utökas undervisningen med ämnen som människor i arbete, djur och växter i omgivningen, samt fortlöpande iakttagelser om väderleken. I tredje klass finns ämnen som för hembygden kännetecknande yt- och vattenförhållanden, arbetsliv, historiska minnen, övningar i syfte att bibringa barnen förmåga att förstå och använda karta, besök på en arbetsplats samt sagor och berättelser ur Sveriges äldsta historia (SOU 1946:15). Från och med fjärde klass finns ämnet historia. Historieundervisningen har till uppgift att orientera lärjungarna i vårt folks historia och lära dem känna viktigare gestalter och tidsföreteelser med särskilt beaktande av vad som är av större betydelse för förståendet av vår tids kultur och samhällsliv, även som att fostra lärjungarna till frihets- och fosterlandsälskande medborgare. (SOU 1946:15, s. 112–113)

”Drag ur hembygdens historia” ingår för fjärde, femte och sjätte klassen. EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET

Nu framstår än tydligare behovet av att eleven ska fostras till medborgare i ett demokratiskt samhälle (Englund, 1986; Lindensjö & Lundgren, 2000). Behovet av kunskap om samhället ökar. Tidigare har ämnet medborgarkunskap funnits i fortsättningsskolan. Nu, i Lgr 62, införs ämnet samhällskunskap. På lågstadiet finns hembygdskunskapen kvar. Innehållet är nästan detsamma som tidigare. Kunskap om hemtrakten är viktig, framför allt i åk 3: Exkursioner med iakttagelser av bl.a. hembygdens terrängför hållanden. ”Vi läser och mäter avstånd på hembygdens karta, arbetsliv och samfärdsel i hembygden” står det som ett av många moment som ingår i hembygdskunskapen. Den elementära geografiska orienteringen inom hembygdskunskapen bör helst ske med utgångspunkt i vad eleverna iakttar och lär känna i sin egen hemtrakt. Alla möjligheter till exkursioner bör därför utnyttjas. (Lgr 62, Kungliga Skolöverstyrelsen, s. 235)

På mellan- och högstadiet utgör hembygdens historia en viktig del av historieämnet, liksom orientering om folkrörelser, organisationer och partier i hemkommunen är en del av ämnet samhällskunskap. © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

Efter kriget är Sverige på väg att bli ett avancerat industrisamhälle och kravet på att utbilda kunniga personer ökar. Det vetenskapliga inslaget, speciellt inom naturvetenskapliga ämnen, i utbildningen ökar, vilket framgår av Lgr 62. Ett annat viktigt fokus i Lgr 62 är att skolan ska ge individuell fostran samtidigt som individens självförverkligande också är väsentligt och den enskilde eleven sätts i centrum. DEN SENARE DELEN AV 1900-TALET

Människors liv präglas alltmer av fri marknad och avregleringar; miljöförstöring; ny teknik som IT, internet, satellitbilder etc.; och inte minst av den kulturella och ekonomiska globaliseringen. Därtill kommer att Sverige blir än mer ett kunskapssamhälle (Lindensjö & Lundgren, 2000; Egidius, 2001). Och Sverige får allt fler invånare från andra kulturer. Allt detta kräver att eleverna i skolan stimuleras till en allsidig personlig utveckling. De ska samtidigt få träning i att fungera tillsammans enligt de demokratiska principer som är livsviktiga för individens frihet. Bildning, jämställdhet, värna miljön, och respekt för medmänniskor från olika kulturer är honnörsord i olika sammanhang. Närområdet och hembygden är betydelsefulla i undervisningen: Studier av naturområden och terrängförhållanden i skolans närhet (lågstadiet, NO); jordytans byggnad i närområdet och hembygden, landskapet förr och nu på den egna orten, hembygdens historia, min orts historia och den kommunala demokratin (SO) är några inslag i Lgr 80 som visar på användningen av närområdet och det direkta kravet på kunskaper om just närområdet och hembygden. 1992 framläggs ”Skola för bildning”. Utgångspunkten är den ökade globaliseringen, de allt viktigare miljöfrågorna samt det svenska samhället som blir alltmer mångkulturellt. En central fråga är behovet av en tydlig värdegrund, framför allt vad gäller oförytterliga värden, som bl.a. bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Värdegrund och mångkultur leder i sin tur till frågor runt företeelser som kulturarv och ungas kulturella identitetsutveckling (SOU 1992:94). 1994 trädde läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 1994) i kraft. Lpo 94 är resultatet av Skola för bildning och avspeglar dess idéer. Lpo 94 är gemensam för grundskolan, sameskolan, obli24

Inledning

gatoriska särskolan och specialskolan. Den anpassades 1998 till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998). Närområdet nämns under ett flertal punkter. En gäller skolan och omvärlden. Enligt denna ska eleverna få underlag för att välja fortsatt utbildning, vilket förutsätter samverkan med arbetslivet och närsamhället. Ämnet hembygdskunskap finns inte längre. I stället är det de samhälls- och naturorienterande ämnena som ger den kunskapen. ”Eleverna skall känna till hembygdens historia och kultur” är ett mål i historia i slutet av det femte skolåret och får här tjäna som exempel på närområdeskunskap. 2000-TALET

Nya (reviderade) kursplaner och betygskriterier för grundskolan utkommer år 2000. I Kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) finner vi gruppen av samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen. Att skolans omgivningar används i de senare för studier av olika slag torde vara självklart, men här finns inga krav på speciella kunskaper om hembygden eller liknande. Sådana finns däremot vad gäller de olika samhällsorienterande ämnena. Så skall eleverna känna till några krafter som format jord ytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar (geografi, mål 5:e skolåret, s. 73). Eleven skall känna till hembygdens historia och hur denna format kulturen (historia, mål 5:e skolåret, s. 78). Eleven skall känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ (samhälls kunskap, mål 5:e skolåret, s. 88). Genom att vidga förståelsen för det som sker i både det lokala och det globala samhället bidrar ämnet med kunskaper som varje individ behöver för att bedöma och påverka såväl den egna som samhällets framtid. (Skolverket, 2000)

År 2007 presenteras en utredning enligt vilken skolans mål- och uppföljningssystem behöver stärkas för att kvaliteten på utbildningen ska förbättras (SOU 2007:28). Utredningen följs av propositionen ”Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan” (2008/09:87 ) och den följs i sin tur 2011 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

av nya läroplaner med åtföljande kursplaner för alla svenska skolformer och nivåer från förskoleklassen till och med grundskolans årskurs 9 (Skolverket, 2011j). Även gymnasiet får ny läroplan (se vidare nedan). Närområdet har en framträdande stor roll i den obligatoriska skolans många läro- och kursplaner, men har störst tyngd i de lägre årskurserna. Speciellt gäller det kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap).”Att leva tillsammans”, ”att leva i närområdet” samt ”att undersöka verkligheten” är centralt innehåll, som finns i samtliga fyra kursplaner. ”Att leva i närområdet” innefattar: • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till

exempel mark, vatten och klimat. • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. • Yrken och verksamheter i närområdet.

(Skolverket, 2011c; d; f; g) Observera att man här använder ett nytt begrepp utan att definiera det, nämligen hemort. I ”att undersöka verkligheten” behandlas bland annat ”rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar”. I kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena för årskurserna 4–6 respektive 7–9 är det endast i ämnet geografi som ”närområdet” finns nämnt och då som studieobjekt (Skolverket, 2011c). Det rör ”Geografins metoder, begrepp och arbetssätt ” för åk 4–6 där ”Insamling och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning samt fältstudier för att undersöka naturoch kultur landskap, till exempel hur marken används i närmiljön” ska förekomma. Fältstudier av naturoch kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället är ett centralt mål också för åk 7–9. 26

Inledning

Även de naturorienterande ämnena (biologi, fysik och kemi) har identiskt centralt innehåll för årskurserna 1–3 (Skolverket, 2011a; b; e). Ett av de centrala innehållen är ”året runt i naturen” där ett arbetsområde är ”Djur och växter i närmiljön”. Eleverna ska också göra ” Enkla fältstudier och observationer i närmiljön ”. Medan de samhällsorienterande ämnena avser att eleverna ska få kunskap om närområdet är närområdet i de naturorienterande ämnena mest ett arbetsfält. Undantag utgör det nämnda ”djur och växter i närmiljön”, samt för åk 4–6 i biologi där man ska behandla ekosystem i närmiljön (Skolverket, 2011a). För årskurserna 7–9 förekommer begreppet ”lokalt” oftast i sammanhanget lokalt – globalt. Så gäller för åk 7–9 att i biologi studera människans påverkan på naturen lokalt och globalt (Skolverket, 2011a). I ämnet kemi (åk 7–9) är det fråga om människans användning av energi och naturresurser såväl lokalt som globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling (Skolverket, 2011e). Närområdet är väsentligt även för elever i grundsärskolan. Hemortens historia, samhällsfunktioner och samhällsservice i närsamhället samt namn och läge på platser i närmiljön är ämnesområden som ska behandlas i de samhällsorienterande ämnena (åk 1–6) (Skolverket, 2011i). Djur och växter i närmiljön, verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel odling, djurhållning och olika former av tillverkningsindustri samt fältstudier, hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön är ämnesområden som behandlas i de naturorienterande ämnena (åk 1–6) (Skolverket 2011h). Närområdet/närsamhället är här både något man arbetar i och något man lär sig om. Skolan befinner sig i det omgivande samhället vare sig barnen/eleverna går i förskola eller i gymnasium. År 2011 träder som ovan nämnts också en ny läroplan med tillhörande ämnesplaner för gymnasiet i kraft (Skolverket, 2011k). I förberedande arbete, t ex ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola” (SOU 2008:27) framhålls att eleverna kan och ska utnyttja samhället i sin utbildning och få kunskaper om det omgivande samhället. Men det är också så att ”gymnasial utbildning är en viktig infrastrukturfråga som påverkar förutsättningar för tillväxt och arbetslivets utveckling i en kommun och region”( SOU 2008:27, s. 21). I många ämnesplaner framgår det att eleverna ska sätta det lokala i relation till det regionala, nationella eller, oftast, till det globala. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhälls© F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

förhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv anges i Ämnesplan för samhällskunskap (Skolverket, 2011p) och i Ämnesplan för Historia 2 a (Skolverket, 2011n) anges lokalhistoria som en del av ett centralt innehåll. Ämnesplanen för geografi (Skolverket, 2011o) anger att undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla bland annat ”kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden”. I Geografi 1 behandlas också lokal utveckling i förhållande till framför allt det globala. I Kunskapskraven återkommer på alla betygsnivåer att ”eleven diskuterar översiktligt (betyg E) eller utförligt och nyanserat (betyg A) hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. I kursen Geografi 2 talas mycket om lokalsamhället, t.ex. lokalsamhället i ett globalt perspektiv. Näringsliv och företag som miljöaktörer i en global ekonomi och den globala ekonomins påverkan på lokalsamhället, är ett annat tema. I kursplaner förefaller närområdet, närsamhället, lokalsamhället och hembygden i de flesta fall vara identiska begrepp. Områdena är användbara för studier av natur och kultur. Men de är också områden där redan små barn lär sig hitta och som de lär känna. Hembygden och i de senaste planerna, hemorten har dock en annan dignitet. Man kan ana att det i studierna av hembygden och kunskaperna om den också finns en värdegrund. Därmed finns också ett kulturarv och en bas för ens kulturella identitet. Detta kan vara på gott och på ont (se s. 77). För att kunna förstå andras kulturella identitet är det nödvändigt att känna till sin egen. Ett exempel på detta förhållande utgör Sameskolans plan från 1997, där vikten av det egna kulturarvet betonas (se även s. 76 om symboler och identitet). I läroplanen för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011 l) påpekas att sameskolan ska förmedla det samiska samhällets och urfolket samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna. ”Skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången sameskola kan tala, läsa och skriva samiska samt är funktionellt tvåspråkig”. Modersmålets betydelse för barns utveckling och lärande i allmänhet framgår av skollagen. Inte bara samer, utan alla elever som har ett annat språk än svenska som modersmål och där språket dagligt umgängesspråk för eleven, har rätt till undervisning i sitt modersmål (SFS 2010:800, t.ex. kapitel 10 § 7 och kapitel 15 § 19). 28

Inledning

AVSLUTNINGSVIS

Avslutningsvis vill vi föra fram två viktiga aspekter. Den ena är att när området, i form av det lokala samhället, hembygden, hemorten eller just bara närområdet, med få undantag är något som utnyttjas och behandlas främst upp till och med årskurs 6. Därefter följer närmiljön och lokalsamhället. Först hembygden, sedan nationen och därefter världen. Detta är ett linjärt tänkande som inte passar in i vårt sätt att se på närområdet. Frågeställningar, analysnivå och områdets geografiska omfattning måste naturligtvis anpassas efter ålder, men vi ser närområdet som något som kan undersökas, beskrivas och analyseras såväl på låg- och högstadiet som på gymnasiet och högskolan. Den andra aspekten är knuten till begreppet hembygd. Hembygd intar en särställning genom att först få en egen kursplan och så småningom tydliggöras i ämnet historia. Där har det också kommit att knytas till elevens kulturella identitet. I det mångkulturella samhälle som Sverige nu utgör, ställs emellertid nya krav på hur just hembygd och numera också hemort definieras, och används i undervisningen. Men, vems hembygd, vems hemort och vems kulturarv talas det om?

Författarna är lärare med erfarenheter från utbildning på olika stadier. Ingrid Sanderoth är fil.dr och har tidigare arbetat som lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Sten Båth är fil.dr och tidigare lektor vid samma institution. Margit Werner är fil.dr, tidigare lektor i naturgeografi och verksam vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

PLATS – IDENTITET – LÄRANDE Närområdesstudier i skolan

Närområdet är en oanad resurs när elever ska forma sin identitet och utveckla förmågan att skapa mening i livet. Närområdes studier hjälper dem att nå en känsla av sammanhang, se samband och att hitta mönster. Det gör dem bättre rustade att hantera sin vardag – i dåtid och nutid samt i kommande utmaningar. Med denna bok får läraren både teoretiska och praktiska redskap för att använda närområdet i detta syfte. Bokens teoretiska del behandlar de grundläggande begreppen plats, identitet och lärande. Den nya upplagan uppmärksammar särskilt elevers behov att utveckla en känsla av tillhörighet och delaktighet i en vilsen och otrygg värld. I bokens praktiska del får läsaren ta del av en mängd exempel på integrerande arbetssätt. Plats – identitet – lärande ger ett viktigt bidrag till undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena, men även teknik, matematik, naturvetenskap, svenska, bild och skapande har naturliga kopplingar till de studieuppgifter som presenteras. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund och gymnasieskola.

Andra upplagan

Art.nr 33461 ISBN 978-91-44-10932-9

www.studentlitteratur.se

9 789144 109329