Page 1

Lena Anderson • Färgsättning inomhus

FÄRG GÖR SKILLNAD, STOR SKILLNAD! Många av oss har nog varit med om att en färg inte alls ser likadan ut hemma på väggen som på färgprovet i butiken. Den smutsgula nyans som försäljaren rekommenderade visade sig bli fantastiskt solgul i sovrummet, medan den klarblå favoritnyansen ser grönaktig ut på vardagsrummets väggar. Alla sådana upplevelser beror på att färg aldrig uppträder isolerat från sin omgivning. Färger påverkar varandra och upplevs olika bland annat beroende på rummets storlek, ljuskälla, ljusets styrka och det färgade materialets yta och struktur.

Med hjälp av färger och mönster kan du relativt enkelt förvandla ditt hem, ge en illusion av högre takhöjd eller trolla med proportioner. Men det är en konst att uppnå önskat resultat. Penslar och spackelspadar i all ära, men böcker som denna är kanske de viktigaste redskapen inför färgsättningen vare sig det är fråga om renovering eller nybyggnad. Lena Anderson är inredningsarkitekt och designer, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har mångårig erfarenhet av inredning och färgsättning i både offentliga och privata miljöer. I den här boken delar hon med sig av sina erfarenheter till alla som är intresserade av färg och dess möjligheter att skapa en personlig och välfungerande inomhusmiljö.

Färgsättning inomhus

ISBN 978-91-534-2897-8

Lena Anderson www.icabokforlag.se

2897_omslag.indd 1

10-05-21 08.14.53


7

Förord

9

Vad är färg?

12

Om färg och färgseende

17

Färg och symbolik

23

Färg och ljus

29

Vad är NCS?

37

Färg och forskning

40

Kulörer och preferenser

49

Färg och yta

51

Kombinera färger

56

Kriterier för färgval

60

Färgtrender från 1900 och framåt

75

Färg och rum

84

Färg och mönster

97

Att börja färgsätta

111

Inspiration!

120

Sätt igång

123

Ordlista

126

Litteratur

127

Register


30

vad är ncs?

Så här är systemet uppbyggt NCS bygger helt på hur människor ser färg. Människan väljer färg efter utseende. Färgbeteckningarna säger ingenting om materialet färg, pigment eller lösningsmedel. NCS ger en entydig beskrivning av en specifik upplevelse av en ytfärg. Systemet utgår från de sex elementarfärgerna, det vill säga de färger som människor upplever som ”rena”. Dessa är grunden för människans inbyggda förmåga att karakterisera olika färger. Det finns fyra kulörta elementarfärger: Gult (Y), rött (R), blått (B) och grönt (G). De okulörta är vitt (W) och svart (S). Bokstavsbeteckningarna kommer från engelskan och lyder i ovan nämnd ordning: Y – yellow, R – red, B – blue, G – green, W – white och S – black. S:et kommer från engelskans ”swarty” = svarthet. Alla andra färger – än de sex elementarfärgerna – kan beskrivas utifrån större eller mindre likhet med elementarfärgerna. Baserat på olika grader av likhet kan man beskriva alla färgers inbördes samband i en tredimensionell modell, NCS Färgrymd. För att förenkla och förtydliga brukar man visa färgernas samband i två tvådimensionella modeller, NCS Färgcirkel och NCS Färgtriangel.

W

G

B

Y

R

S Den tredimensionella NCS Färgrymden.


vad är ncs?

Den kulörtonsordnade NCS Färgcirkeln.

NCS Färgcirkel är ett horisontellt tvärsnitt genom midjan på Färgrymden, där de fyra kulörta elementarfärgerna har placerats som väderstrecken i en kompass. Varje kvadrant i färgcirkeln är indelad i 100 lika stora steg. De används för att ange exakt kulörton. Kulörtonbeteckningen består av två bokstäver, som visar de kulörta elementaregenskaperna, samt en siffra som anger storleksförhållandet mellan dem. Kulörtonen B20G är blå med 20 procent grönhet och därmed 80 procent blåhet, medan B80G är grön med 80 procent grönhet och bara 20 procent blåhet. Genom en markering på färgcirkeln kan man ange kulörtonen. Vår hjärna kan bara uppfatta högst två kulörta elementaregenskaper samtidigt och kulörtonen är ett förhållande mellan dessa två – t ex mellan blåhet och grönhet i en turkos färg. En färg mellan blått och grönt kan alltså inte också ha rött eller gult i sig. Rent grå färger saknar kulörton och betecknas med ett N för neutral.

31


40

kulörer och preferenser

Kulörer och preferenser Det finns många likheter mellan upplevelser av färg och av musik. Båda berör våra sinnen och vår fantasi. När vi hör musik, reagerar vi oftast på det vi hör. Speciellt om något upplevs som extraordinärt eller avvikande. Vi blir förtjusta eller tycker att det är avskyvärt. Vanligen hamnar kanske vår reaktion någonstans mittemellan. Så är det även med färg. Vi kan bli påverkade i vår sinnesstämning. Vissa färger tycker vi är njutbara och inspirerande. De väcker härliga känslor inom oss. Andra färger och färgkombinationer kan upplevas som konstiga och disharmoniska. Vi blir otåliga och irriterade. Och ibland noterar vi inte vissa färger alls liksom att vi inte alltid uppmärksammar att det spelas musik i vår omgivning.


kulörer och preferenser

Via våra sinnesupplevelser påverkas våra känslor. Var och en av oss har egna referensramar för hur vi berörs. De allra flesta människor har speciella relationer till olika färger. Man kan avsky orange, älska gult, må illa av grönt och så vidare. Men vad menar man då? Vilka är just dessa färger som man refererar till? Menar man alltid maximalgul eller maximalgrön? Det är lätt att glömma att det inom varje färgfamilj finns massor av olika nyanser, mer smultna, dvs mjuka och milda kulörer, liksom det i musiken finns toner och tonarter! Kanske är det lättare att tycka om några av varianterna? Se på följande exempel:

GULT är den ljusaste och känsligaste färgen efter vitt. Med lite svart i det gula drar nyansen genast åt grönt. Gula toner kan då lätt uppfattas som smutsiga. Ännu mer bruten med vitt och svart kan den bli senapsfärgad. Många gula toner ger liten eller ingen kontrast till ljusa träslag som björk, bok, lind och lönn.

Maximalgul

S 0520-Y

S 2030-Y

S 3060-Y

S 0580-Y ORANGE var mycket populärt under 1970-talet. Allt sedan dess är det många äldre som har svårt för denna ”brandgula” färgton. Orange är en varm och energisk färg som blandad med vitt och svart kan bli användbara rost-, tegel- eller terracottafärgade nyanser.

Maximalorange

S 1020-Y50R

S 3030-Y50R

S 4050-Y50R

S 0585-Y50R Av trycktekniska skäl är exakt återgivning av NCS-färgerna inte möjlig. Kontakta färghandlare för att se korrekta färgnyanser.

41


54

kombinera färger

NYANSLIKA FÄRGER har sin likhet i samma fördelning mellan kulörthet, vithet och svarthet. Det är kulörtonen som skiljer dem åt.

S 1050-G20Y

S 1050-Y50R

S 1050-B10G

Det finns också andra sätt att gruppera färger, så att de balanserar och samspelar. KOMPLEMENTFÄRGER är färger som står ungefär mittemot varandra i färgcirkeln, motsatsfärger. Man kan också förklara att det är de färger som bildar efterbilder åt varandra. Tittar man intensivt en stund på en orange yta och sedan flyttar blicken till en neutral yta, så blir den turkosblå efter ett slag, en så kallad efterbild.

S 1050-Y

S 1050-R90B

S 1050-R

S 1050-B70G

BESLÄKTADE FÄRGER är färger som ligger nära varandra i färgcirkeln, inom en kvadrant, till exempel mellan Y och R, eller på båda sidor om någon av elementarfärgerna. På var sin sida om R:

S 3050-Y90R

S 1050-Y50R

S 2060-R30B

Det kan vara spännande att experimentera med en färg som man tycker mycket om utifrån dessa olika slags likheter. Det hjälper oss att se hur en färg kan uppträda olika beroende på hur vi ser den och vilka andra färger den kombineras med.


kombinera färger

De olika väggfälten i gulaktigt rött, blått och turkosgrönt är alla nyanslika med 3050- i nyans.

55


66

färgtrender från 1900 och framåt

1930–1940 Funktionalism – modernism Denna radikalt annorlunda stil med raka linjer, rena ytor och stora fönster kom att bli banbrytande för kommande stilutvecklingar. Stilen kallas internationellt för Modernismen och bygger på enkelhet, funktion och ändamålsenlighet. Stilens grunder utvecklades i konst- och hantverksskolan Bauhaus i Tyskland under 1920-talet fram till 1933 när Hitler tog makten och skolan stängdes. Den ideala färgskalan byggde på vitt, svart och ett fåtal kulörer av grundfärgskaraktär. Väggar målades och saknade oftast dekorer, men man kunde ha olika färger på olika väggar i ett rum. Eventuella dekorer var av geometrisk karaktär. Parallellt var det vanligt med strukturtapeter, ”havregrynstapeter”, i beige nyanser. Björk, svartlack och stålrör var förhärskande material.

Tapet: Boråstapeter ”Artwork” nr 8439 Ur Eco Boråstapetera arkiv.

Färger:

S 1030-Y

S 3040-Y60R

S 3020-R90B

Träslag:

Björk

Gulbetsad björk

S 3020-B40G

S 9000-N


färgtrender från 1900 och framåt

1940–1950 Swedish Modern – vardagens årtionde Under 1940-talet rationaliserades hemmets funktioner och dess inredning. Perioden fick beteckningen Swedish Modern från USA. Detta årtionde präglades starkt av andra världskriget. Då omvärlden var avstängd och längtan efter trygghet var stor, ägnade svenskarna sig åt sina hem, där romantik och blomidyll bredde ut sig. Bleka, mjuka pasteller tillsammans med talrika variationer på grått och beige dominerade paletten. Tapeterna var naturtroget blommiga och/eller hade relief- och strukturyta, ”murtapeter”. Även historiska mönsterstilar nytrycktes. Fondväggar började att synas i hemmen. Inhemska träslag som alm och björk var vanligast.

Tapet: Duro Sweden ”Desiré” nr 501-10 Formgivare: Monica Dare

Färger:

S 1515-Y20R

S 2010-Y60R

Träslag:

Alm

Björk

S 2005-B

S 2010-G80Y

S 2005-Y20R

67


92

färg och mönster

Övre t.v: Väggar med lodräta ränder gör rummet smalt och högt. Övre t.h: Väggar med vågräta ränder breddar rummet och gör det lägre. Undre t.v: Väggar med diagonala ränder ger rummet en sned känsla. Undre t.h: Väggar med dubbeldiagonala ränder påverkar inte rumsuppfattningen utan har en mer dekorativ funktion.

Ett strikt rutigt mönster gör sig inte i ett skevt rum. Det kan också vara svårt att lyckas med mönsterpassningen. Kanske detta motiv passar bäst på en fondvägg eller på en del av en vägg. Det finns många skickligt tecknade mönster av andra karaktärer, som är mer eller mindre symmetriska. En del är enkla med små mönsterrapporter. Andra är komplicerade och utbredda men sammansatta, så att de bildar stora tavlor eller täcker stora väggytor. Man kan också måla egna slingor, bårder eller stiliserade motiv med hjälp av köpta eller hemmagjorda schabloner. Det mesta är möjligt, från att enbart sätta upp en enda dekorativ tapetvåd eller måla en elegant blomslinga till att täcka in hela rum och få upplevelsen av till exempel en skog, berså eller pergola. Mönster är till för att förgylla och försköna vår tillvaro och vi har bara att ta för oss!

Tak och mönster Nu för tiden är det sällsynt med mönster och dekorer i tak i våra bostäder. Vi målar vitt i sitt mattaste utförande på slätt underlag eller spikar upp träpaneler som förblir naturfärgade eller målas med ljus lasyr eller täckfärg. Kanske skulle vi oftare fundera lite över dekorationsmöjligheter även på dessa outnyttjade ytor? Det mesta som är sagt om golv och väggar gäller även tak. Friser med avvikande mittfält kan ge överraskande effekter av rymd eller begränsning beroende av färgvalen.


färg och mönster

T.v: Tak med ljus fris ger känsla av rymd T.h: Tak med mörk fris avgränsar taket mot väggarna.

Taket kan målas rutigt i två eller fler olika färger. Eller så kan man välja att markera rutor med bårder eller linjer av något slag. Trälister, tapetbårder, målade ränder – välj ditt material och uttryck! T.v: Tak med rutor i schackmönster är dekorativt. T.h: Tak med diagonalställda schackmönstrade rutor ger en breddande effekt. .

En annan enkel mönsteridé är ränder – breda eller smala, spikraka eller krokiga. På längden eller på tvären. Detta är tämligen enkelt att få till och ränderna påverkar rumskaraktären på ett påtagligt sätt.

T.v: Tak med breda ränder längs med rummet ger ett avsmalnande intryck. Mitten: Tak med smala ränder längs med rummet ger samma effekt men svagare än med breda ränder. T.h: Tak med breda ränder tvärsöver rummet verkar breddande.

93


114

inspiration!

Från denna semesterbild från Medelhavet har tre av de mest framträdande färgerna valts.

S 4030-R90B

S 4030-Y50R

S 3030-B70G

I varje illustration dominerar en av kulörtonerna på väggar och gardiner. Soffa och matta har fått en andra ton, medan den tredje färgen utgör accent på fåtölj, pöl och några kuddar.


inspiration!

En ståtlig lönn i sin vackraste höstskrud rymmer många inspirerande kulörer.

S 2070-Y80R

S 2050-Y30R

S 5030-G70Y

I detta experiment har soffan och övriga sittmöbler förblivit röda i de tre varianterna. Väggar, gardiner och matta varieras.

115


Lena Anderson • Färgsättning inomhus

FÄRG GÖR SKILLNAD, STOR SKILLNAD! Många av oss har nog varit med om att en färg inte alls ser likadan ut hemma på väggen som på färgprovet i butiken. Den smutsgula nyans som försäljaren rekommenderade visade sig bli fantastiskt solgul i sovrummet, medan den klarblå favoritnyansen ser grönaktig ut på vardagsrummets väggar. Alla sådana upplevelser beror på att färg aldrig uppträder isolerat från sin omgivning. Färger påverkar varandra och upplevs olika bland annat beroende på rummets storlek, ljuskälla, ljusets styrka och det färgade materialets yta och struktur.

Med hjälp av färger och mönster kan du relativt enkelt förvandla ditt hem, ge en illusion av högre takhöjd eller trolla med proportioner. Men det är en konst att uppnå önskat resultat. Penslar och spackelspadar i all ära, men böcker som denna är kanske de viktigaste redskapen inför färgsättningen vare sig det är fråga om renovering eller nybyggnad. Lena Anderson är inredningsarkitekt och designer, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har mångårig erfarenhet av inredning och färgsättning i både offentliga och privata miljöer. I den här boken delar hon med sig av sina erfarenheter till alla som är intresserade av färg och dess möjligheter att skapa en personlig och välfungerande inomhusmiljö.

Färgsättning inomhus

ISBN 978-91-534-2897-8

Lena Anderson www.icabokforlag.se

2897_omslag.indd 1

10-05-21 08.14.53

9789153428978  

Färgsättning inomhus Lena Anderson 7 Förord 9 Vad är färg? 12 Om färg och färgseende 17 Färg och symbolik 23 Färg och ljus 29 Vad är NCS? 37...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you