Ann Frisén är professor i psykologi vid
Sofia Berne är fil.dr i psykologi, leg. psyko-
log och verksam som forskare och lektor vid Göteborgs universitet. Hon forskar och föreläser kring nätmobbning sedan flera år.
Boken är främst skriven för lärare, specialpedagoger, personal inom elevhälsan och alla som jobbar nära elever. Men den är även en rik kunskapskälla för föräldrar och alla som vill veta mer om nätmobbning.
FOTO: Anna von Brömssen
Nätmobbning
Göteborgs universitet och leg. psykolog. Hon har sedan början av 2000-talet forskat om olika former av mobbning bland barn och ungdomar och har publicerat många vetenskapliga artiklar inom området.
befinner sig. Nätmobbaren kan vara anonym och det som läggs ut på internet kan nå oerhört många. Därför blir den som mobbas via nätet ofta väldigt utsatt. Cirka en av tio skolelever är drabbade och skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda nätmobbning mellan elever. Men hur gör man det på bästa sätt? Denna handbok berättar hur skolan kan upptäcka, förebygga och åtgärda nätmobbning. Författarna beskriver initierat aktuell svensk och internationell forskning. Via många exempel och handfasta råd ger de läsaren kunskap för att både förstå och hantera nätmobbningen.
Ann Frisén • Sofia Berne
Nätmobbning kan pågå dygnet runt och var än den utsatta
Ann Frisén och Sofia Berne
...
»
Jag tror att oavsett hur stark man är som person så mår man dåligt, man blir ju inte glad av att få sådana kommentarer, men man kan reagera på olika sätt, vissa mår dåligt över det men de kan
Nätmobbning
skita i det, andra mår dåligt och så finns det ju vissa som skär sig. (…) Och vissa bara låtsats att, asså man kan ju bara låtsats att nej, jag bryr mig inte men man bryr sig jättemycket om det.
! Handbok för skolan ISBN 978-91-27-14197-1
9 789127 141971
Nätmobbning, omslag_gk.indd 1-5
2016-02-08 10:14
N채tmobbning_inlaga.indd 2
2016-02-15 13:21
Innehåll Inledning 11 Bokens konturer 14
Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? 16 Vad kännetecknar kommunikation på internet? 18 Ofullständig kommunikation 18 Anonymitet 18 Sociala kategorier kan vara dolda 19 Asynkronitet 19 Ökad kontroll över vad man kommunicerar 20 Minskad kontroll över med vem man kommunicerar 20 Ökat kontaktnät 22
Vilka internetsidor är unga inne på? 22 Förskolebarn 23 Skolbarn 24 Ungdomar 25
Vilken funktion fyller spel? 26 Blir man aggressiv av att spela spel? 28 Vilken funktion fyller sociala medier? 29 Jämförelser i sociala medier 30 Åldersgränser på internet 31 Tid vid datorn 32 Tidsbegränsning? 33
Vuxnas oro för vad unga möter på nätet 36 Risker 36 Vilka sidor ska unga tillåtas vara inne på? 38
De unga vill ha mer reflektion 40
Nätmobbning_inlaga.indd 5
2016-02-15 13:21
Kapitel 2. Är kommunikationen mer aggressiv på nätet? 42 Mindre hämningar 43 Anonymitet 43 Ofullständig kommunikation 45 Asynkronitet 48 Inre monolog 49 Splittrad rolluppfattning 49 Auktoriteter har mindre betydelse 49
Missförstånd 50 Hämnd 52 Status och makt 53 Moraliskt disengagemang 54 Kognitiv omstrukturering – »Jag skojar ju bara« 55 Minimering av det egna ansvaret 56 Förvrängning av konsekvenserna 56 Förlägga orsaken till den utsatte 56
Kapitel 3. Vad är nätmobbning? 58 Olika former av nätmobbning 59 Innehåll i nätmobbningen 63 Vilka sidor sker nätmobbningen på? 66 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 67 Skolans arbete 68
Vad är mobbning och nätmobbning? 70 Intention att skada 71 Repetition 72 Obalans i makt 74
Nätmobbning kontra andra begrepp 77 Nätmobbning och diskriminering 77 Nätmobbning och trakasserier 77 Nätmobbning och kränkande behandling 78
Hur vanligt är nätmobbning i Sverige? 79 Förekomst av nätmobbning enligt olika studier 80
Nätmobbning_inlaga.indd 6
2016-02-15 13:21
Kapitel 4. Reaktioner på nätmobbning 83 Känslomässiga reaktioner 84 Ilska 84 Oro 85 Rädsla 85 Nedstämdhet 85 Skam 86
Kroppsliga reaktioner 88 Missnöje med utseendet 88 »Bryr mig inte« 90 Reaktioner som påverkar skolarbetet 91 Flickor och pojkar reagerar olika 92 Vad i mobbningen gör den så smärtsam? 92 Ingen fristad 93 Anonymitet 93 Hjälplöshet 94 Fortsätter under lång tid 94 Ensamhet 95
Olika typer av mobbning 95 Reaktioner hos dem som nätmobbar 98 Känner nätmobbarna ånger? 99
Kapitel 5. Risk- och skyddsfaktorer 100 Riskfaktorer 100 Löper pojkar eller flickor större risk? 101 Störst risk mellan 10 och 15 år 101 Tidigare erfarenhet av mobbning 103 Hur mycket de är ute på nätet 104 Andra riskfaktorer 105 Dubbla roller – utsatt och nätmobbare 107 Andra deltagarroller i en mobbningssituation 108 Riskfaktorer för de andra deltagarrollerna 109
Skyddande faktorer 110
Nätmobbning_inlaga.indd 7
2016-02-15 13:21
Kapitel 6. Förebyggande arbete mot nätmobbning 113 Interventioner för att förebygga nätmobbning 113 Skolövergripande förebyggande arbete 114 Netikett – vett och etikett på nätet 115 Öka elevers medvetenhet om nätmobbning 117 Ge elever strategier för att hantera nätmobbning 118 Minska negativa beteenden och öka stödjande beteenden 120 Uppmana andra elever att stödja den utsatte 125 Att lära elever vad som är olagligt på nätet 126
Aktivt lyssnande i samtal med elever 127 Kartläggningsfasen 128 Kvittofasen 131 Åtgärdsfasen 135
Föräldramöten 136 Några tips och råd om upplägg 137 Några tips om vad man kan ta upp 137
Kapitel 7. Hur upptäcker man nätmobbning? 140 Upptäcka att elever är utsatta 140 Anonyma frågeformulär 141 Uppmuntra utsatta elever att berätta 142 Uppmuntra andra att berätta att någon är utsatt – indirekt information 144 Bevittna nätmobbningen 144
Upptäcka nätmobbare 147 Upptäcka andra deltagarroller 148 Var på nätet sker mobbningen? 153 Varför är det extra svårt att upptäcka mobbning på nätet? 154
Kapitel 8. Åtgärder vid nätmobbning 156 Kartläggning 157 Ramar för samtal 157 Möte med den utsatte 158 Möte med nätmobbaren 163
Nätmobbning_inlaga.indd 8
2016-02-15 13:21
Åtgärder 165 Att förändra beteendet hos nätmobbaren 166 Att stödja eleven som blivit utsatt 170 Att inleda en dialog med föräldrarna 172
Uppföljning 175 Uppföljning med den utsatte 175 Uppföljning med nätmobbaren 176
Kapitel 9. Lagstiftning och regler 179 Lagstiftning i och utanför skolan 179 Skollagen och diskrimineringslagen 181 Nätmobbning och lagen 182 Förtal 183 Förolämpning 185 Olaga hot 186 Ofredande 187 Kränkande fotografering 188 Sexuellt ofredande 189
Frågor för att upptäcka nätmobbning 191 Ordlista 198 Referenser 201 Register 218 Om författarna 223
Nätmobbning_inlaga.indd 9
2016-02-15 13:21
N채tmobbning_inlaga.indd 10
2016-02-15 13:21
Inledning
I slutet av 2012 inträffade det så kallade Instagram-upploppet, och hela landets media riktades mot Göteborg. Nätmobbning var plötsligt på allas läppar. Det hela började med att ett konto med namnet gbgsorroz registrerades på Instagram. Där publicerades fotografier och skriftliga kommentarer om »orrar« (horor). När kontot stängdes i december samma år följdes det av cirka 8 000 personer. Att konton skapas för att lägga upp bilder och kommentarer med förnedrande innehåll är på inget sätt en ovanlig situation – det är mängder av barn och ungdomar utsatta för varje dag. Det som var ovanligt i det här fallet var att nätmobbningen i samband med upploppet lämnade nätet och kom ut i staden i form av oroligheter och skadegörelse. Upploppet startade på grund av en hetsjakt på de elever som många trodde låg bakom kontot. Först i samband med Instagram-upploppet fick många upp ögonen för nätmobbningens konsekvenser. Det ledde på så sätt till ett uppvaknande när det gäller nätmobbning i Sverige och man insåg att det är ett vanligt och allvarligt problem som kan få ödesdigra konsekvenser för dem som drabbas. Vad är egentligen nätmobbning? Man kan beskriva det som mobbning som sker med modern teknik som datorer, mobiler och surfplattor. Det | 11
Nätmobbning_inlaga.indd 11
2016-02-15 13:21
rör sig exempelvis om obehagliga eller kränkande sms eller bilder, videoklipp eller texter på nätet. Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen – de första vetenskapliga artiklarna publicerades för bara lite drygt tio år sedan (Servance, 2003; Ybarra & Mitchell, 2004) – men sedan dess har det varit ett expanderande forskningsområde. Det har varit mycket diskussion kring om nätmobbning skiljer sig från annan mobbning, eller om det bara är samma fenomen men i en ny förpackning. Ståndpunkten i den här boken är att båda påståendena stämmer: många mekanismer hos nätmobbning är samma som vid mobbning i skolan, men det finns också distinkta särdrag. Dessa särdrag har att göra med sådant som kännetecknar kommunikation på internet, till exempel betydelsen av att nätmobbaren kan vara anonym, att det som läggs ut kan nå en mycket stor publik samt att mobbningen inte är avgränsad i tid och rum utan kan fortgå dygnet runt och var än den utsatte befinner sig. För många som arbetar med barn och ungdomar har det sedan länge varit en självklar del av arbetet mot kränkningar och mobbning att också fokusera på det ungdomar råkar ut för på nätet, medan det för andra är mer okänd mark. Många känner sig dock vilsna när det gäller arbete med att förebygga och åtgärda nätmobbning som har koppling till skolan. Tyvärr är inte heller alla medvetna om att nätmobbning är skolans uppgift att hantera. Så här säger Skolverkets barn- och elevombud Caroline Dyrefors Grufman om det (Delin & Sköld, Dagens N yheter, 2015): »En del föräldrar får höra att nätmobbningen inte är skolans ansvar eftersom det sker på fritiden. Det är helt fel. Lagen är mycket tydlig.« Vår förhoppning är att denna bok ska kunna fungera som en handbok för skolan, där man lätt hittar den information man behöver för att kunna upptäcka, förebygga och åtgärda nätmobbning. Varje kapitel innehåller förslag på hur bokens innehåll kan användas i vardagskontakten med elever. Vi ger även råd och tips på hur föräldrar kan involveras i arbetet mot nätmobbning. Förutom konkreta råd har vi strävat efter att på ett 12 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 12
2016-02-15 13:21
lättillgängligt sätt sammanfatta och förklara de mest aktuella forsknings rönen från både den svenska och den internationella forskningsfronten. I varje kapitel i boken tar vi upp exempel från aktuella studier om nätmobbning. Vi refererar också till de fynd som vi själva gjort när vi, i avslutade och pågående projekt, har studerat barns och ungdomars erfarenheter av nätmobbning. En del av resultaten från dessa studier presenteras för första gången i denna bok; de är alltså inte tidigare publicerade utan rykande färska. Vi har båda en bakgrund som mobbningsforskare och utvecklingspsykologer (längst bak i boken finns en utförligare beskrivning av oss) och vår drivkraft bakom detta bokprojekt har varit att hjälpa till med att fylla de kunskapsluckor som många upplever sig ha när det gäller hur man arbetar mot nätmobbning i skolan. Boken vänder sig framför allt till pedagoger. Med det begreppet menar vi alla som möter elever i en undervisande yrkesroll i skolan, till exempel lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger. Men vår förhoppning är att boken är användbar för alla som arbetar i skolor, inte minst de yrkesgrupper som finns i skolornas elevhälsoteam, likabehandlingsgrupper och skolledningar. Boken beskriver hur skolan och dess medarbetare, utifrån vetenskapliga rön, kan arbeta effektivt och professionellt såväl förebyggande som åtgärdande när det gäller nätmobbning. Även om boken är skriven med yrkesverksamma inom skolan i fokus så har vi strävat efter att den ska vara användbar också för föräldrar och alla andra intresserade – all den information om nätmobbningens mekanismer, konsekvenser och lagliga påföljder som boken innehåller är lika relevant för läsare utanför skolans värld som för skolpersonal. I boken använder vi för enkelhetens skull begreppet föräldrar när vi syftar på alla olika typer av vårdnadshavare. Det kan vara värt att nämna att för de allra flesta barn och unga är tillvaron på nätet odramatisk och vardaglig, och vi kommer i denna bok bland annat att beskriva vilken funktion olika typer av internetsidor fylInledning | 13
Nätmobbning_inlaga.indd 13
2016-02-15 13:21
ler i barns och ungdomars liv. Bokens huvudfokus ligger dock på problem som kan uppstå på nätet, och då framför allt på olika former av nätmobbning som barn och unga kan utsättas för.
Bokens konturer Vi riktar oss i denna bok främst till dig som har kontakt med elever från förskoleklass till gymnasium. Tonvikten ligger dock på åldrarna 7–15 år eftersom det är under denna åldersperiod som nätmobbning är allra vanligast. I boken har vi i så stor utsträckning som möjligt strävat efter att lyfta fram elevernas egna röster och tankar, bland annat genom att citera vad elever som kommit i kontakt med nätmobbning berättat och genom att beskriva konkreta situationer ur elevers liv. När vi inte anger källa till dessa citat och exempel så kommer de från någon av våra egna studier. I boken finns även flera andra olika typer av information. Exempelvis finns en mängd tips till pedagogen, där du hittar konkret vägledning i hur du kan arbeta med frågor om nätmobbning tillsammans med eleverna. Vi har också fördjupande texter där vi gör djupdykningar inom vissa områden, och vi sammanfattar med jämna mellanrum vad de teoretiska kunskaperna innebär för dig som pedagog. Boken består av nio kapitel som alla berör nätmobbning utifrån olika perspektiv. Boken avslutas med ett kopieringsbart frågeformulär för att upptäcka nätmobbning på skolan. Samma formulär finns även att skriva ut från bokens hemsida www.nok.se/natmobbning.
14 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 14
2016-02-15 13:21
Vi vill tacka alla deltagare i våra forskningsprojekt som delat med sig av sina erfarenheter av nätmobbning. Vi vill också tacka forskningsrådet Forte som i stor utsträckning finansierat vår forskning, samt stiftelsen Friends som vi har pågående samarbete med. Under arbetets gång har flera kollegor och vänner ställt upp med synpunkter, vilket vi är mycket tacksamma för. Vi vill också tacka Marie Söderberg, vår förläggare på Natur & Kultur, för osviklig entusiasm och trygg vägledning. Våra familjer förtjänar ett stort tack – för både uppmuntran och tålamod. Ann vill särskilt tacka Philip Hwang för stöd, stimulerande diskussioner och många äventyr och Simon Erling för textbearbetningshjälp. Sofia vill särskilt tacka Olof Berne för inspiration och värdefulla synpunkter på texten. Göteborg 2016 Ann Frisén och Sofia Berne
Inledning | 15
Nätmobbning_inlaga.indd 15
2016-02-15 13:21
K apitel 1
Vad gör elever på nätet?
Ofta vaknar Blank a mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar.
»I natt vaknade jag vid tre. Då hade jag fått flera meddelanden. Jag hade glömt säga god natt till mina vänner. De skrev typ ’vakna, var är du’ och sånt.« (Orrenius, Dagens Nyheter, 2014)
En stor del av den tid elever spenderar på nätet befinner de sig på andra platser än i skolan. Varför kan det då vara bra för dig som pedagog att intressera dig för vad dina elever gör på nätet? Ett viktigt skäl är att internet i dag är en självklar och nödvändig vardagsmiljö för dem som växer upp – jämförbar med andra viktiga vardagsmiljöer som skolan, hemmet och kompisgruppen. Alla de vardagsmiljöer som elever befinner sig i interagerar och påverkar varandra, och det blir därför viktigt att veta vad eleverna gör på nätet och vilken funktion det fyller i deras liv. Det som händer på internet påverkar både direkt och indirekt det som händer i skolan. Dagens elever har växt upp med internet som en självklar del av sin vardag, men de omges av vuxna, till exempel pedagoger och föräldrar, som växte upp innan internet fanns. År 2001 publicerades en artikel med titeln »Digital natives, digital immigrants« som fick stor spridning (Pren16 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 16
2016-02-15 13:21
sky, 2001). Digital natives (»nätets infödda«) betecknar den generation som har vuxit upp i en tid då datorer och internet varit en självklar del av samhället. Personer som vuxit upp före internet kallas i linje med detta för digital immigrants (»nätets immigranter«). Även om termerna kan vara till hjälp för att beskriva de generationsklyftor som finns kan de också kritiseras för att man med den typen av etiketter missar den stora variation som finns inom grupperna. En del digital immigrants är oerhört drivna när det gäller att hålla sig à jour med de senaste trenderna och utvecklingarna på internet, medan andra är helt ointresserade. Internet utgör ett landskap som är i ständig förändring. Ett exempel som visar på hur snabbt detta teknikområde förändras är att andelen 15-åringar som dagligen använder sig av internet i mobilen ökade från 3 procent år 2010 till 80 procent år 2014, endast 4 år senare (Findahl, 2014). Funktionen hos olika sidor på nätet ändras också. Detta blir tydligt när man ser till vilken funktion Facebook har haft och har för ungdomar. Facebook har gått från att vara ett forum för kommunikation mellan ungdomar utan insyn från vuxna till att på senare år vara ett forum där ungdomarna är väl medvetna om att föräldrar och andra vuxna tar del av mycket av det de skriver och de bilder de lägger upp. Detta har gjort att många ungdomar har lämnat Facebook och gått vidare till andra internetsidor när de vill kommunicera utan insyn från vuxna. Med detta i bakhuvudet är det inte så förvånande att andelen svenskar som använder Facebook ökade mellan 2012 och 2014 för alla åldrar utom för åldersgruppen 12–15 år, där andelen i stället minskade (Findahl, 2014). Hur mycket behöver man då som pedagog hänga med i den utveckling som sker på internet för att kunna vara till hjälp för de elever man kommer i kontakt med? Den frågan försöker vi besvara i detta kapitel, och vi tar också upp frågor om vad pedagoger har särskild nytta av att känna till om barns och ungdomars internetanvändning. Vi kommer till en början att reda ut vad som skiljer kommunikation på Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 17
Nätmobbning_inlaga.indd 17
2016-02-15 13:21
internet från andra typer av kommunikation. Därefter diskuterar vi hur elever i olika åldrar använder sig av internet. Vi belyser sedan frågor som: Blir man aggressiv av att spela spel med våldsamt innehåll? Råder det en bekräftelsemani i sociala medier? Vilka risker utsätts elever för i samband med internetanvändning?
Vad kännetecknar kommunikation på internet? På många sätt liknar kommunikation på internet annan kommunikation, men det finns också särdrag. Följande sju faktorer är exempel på sådant som skiljer kommunikation på nätet från annan kommunikation: ofullständig kommunikation, anonymitet, att sociala kategorier kan vara dolda, asynkronitet (tidsmässigt glapp), ökad kontroll över vad man kommunicerar, minskad kontroll över med vem man kommunicerar samt ökat kontaktnät. Dessa faktorer kommer vi att gå igenom på de följande sidorna.
Ofullständig kommunikation Ett huvuddrag hos mycket av den kommunikation som sker på internet är att man inte kan se eller höra den man kommunicerar med. Detta gör att många av de sociala signaler som vi använder oss av vid kommunikation ansikte mot ansikte, till exempel kroppsspråk och olika röstlägen, går förlorade. Detta får i sin tur konsekvenser, inte minst för aggressiva beteenden, där bristen på feedback om den andres reaktion kan göra att kommunikationen blir aggressivare (en fördjupning om detta kommer i kapitel 2).
Anonymitet Det är få andra sammanhang som ger så stora möjligheter för avsändaren att vara anonym som internet. Anonymiteten har både positiva och nega18 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 18
2016-02-15 13:21
tiva sidor. Till de positiva sidorna hör att det kan vara lättare att experimentera med olika roller och åsikter om man är anonym. Detta kan vara gynnsamt för ett utforskande identitetsarbete där det är viktigt att prova sig fram för att bättre förstå vem man är (Frisén & Hwang, 2006). Det kan också vara lättare att ställa känsliga och pinsamma frågor när man är anonym. De negativa sidorna kommer vi att diskutera betydligt mer i boken, inte minst i nästa kapitel, eftersom just anonymitet är en så viktig aspekt av många aggressiva beteenden på nätet.
Sociala kategorier kan vara dolda Föreställningar baserade på så kallade sociala kategorier – såsom kön, ålder och etnicitet – påverkar hur vi bemöter och behandlar andra. På nätet kan man i mycket större utsträckning än på andra arenor hålla sociala kategorier dolda (Svenningsson, 2006). Vissa menar att när sociala kategorier och utseenden är dolda på nätet kan det leda till att vi agerar mind re fördomsfullt (Svenningsson, 2006). Det finns dock också potentiellt negativa aspekter med att inte veta till exempel vilken ålder den man kommunicerar med har. Något som har uppmärksammats en hel del är de risker som ungdomar kan utsättas för när de tror att den de har kontakt med är i samma ålder som de själva men i själva verket är betydligt äldre. (Längre fram i kapitlet tittar vi närmare på olika risker på internet.)
Asynkronitet Begreppet asynkronitet används för att beskriva det faktum att kommunikation på nätet ofta inte sker samtidigt för avsändaren och mottagaren (Suler, 2004). Det tidsmässiga glapp som vanligtvis uppstår mellan det att avsändaren lägger upp något på internet och det att mottagaren tar del av det, gör att avsändaren inte genast får feedback på det som lagts upp. Bristen på direkt feedback leder i sin tur till att avsändaren inte korrigerar Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 19
Nätmobbning_inlaga.indd 19
2016-02-15 13:21
sitt beteende utifrån hur mottagaren reagerar. I många andra sammanhang fungerar andras direkta reaktioner som en naturlig dämpare av beteenden, till exempel när någon på skoj retar en klasskamrat men märker att den som blir retad blir ledsen och då slutar retas. På nätet fungerar inte dessa naturliga dämpare lika bra.
Ökad kontroll över vad man kommunicerar För den som har svårt för sociala signaler kan kommunikation via internet upplevas som lättare än andra former av social kommunikation, då man på internet kan ha mer kontroll över vad man kommunicerar till andra (Subrahmanyam & Šmahel, 2011). Det är också lättare att kontrollera intensiteten i kontakten på internet än utanför, och många ungdomar upplever just att de har större kontroll över sitt sociala samspel med andra på internet än de har i andra sammanhang (Valkenburg & Peter, 2011). Den ökade känslan av kontroll gör att en del ungdomar känner sig tryggare med sociala kontakter på internet än utanför, vilket i sin tur gör att de kan känna sig friare. Detta gäller allra mest de som upplever olika sociala hinder i kontakt med jämnåriga i vardagen utanför nätet, till exempel de som är väldigt blyga eller har funktionsnedsättningar som påverkar deras förmåga att interagera socialt (exempelvis autismspekt rumtillstånd). För dem kan nätet utgöra en social fristad från mer problematiska sociala kontakter i deras andra vardagsmiljöer (Valkenburg & Peter, 2011).
Minskad kontroll över med vem man kommunicerar Det som läggs upp på internet kan få en enorm spridning, och det kan dessutom gå väldigt fort att nå oerhört många. Det krävs ganska avancerade tekniska kunskaper för att inse vilken möjlig spridning till exempel ett foto kan få på internet. Men sociala relationer spelar också en stor roll när det gäller den snabba och stora spridningen av material på internet. 20 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 20
2016-02-15 13:21
Många visar till exempel bara vissa bilder för vänner – men den som är vän i dag kanske inte är det i morgon, och bilder kan på så sätt få en helt annan spridning än det var tänkt. Även för vuxna är den här typen av bedömningar väldigt svåra att göra, och för barn och ungdomar är det nästan omöjligt. Den hastighet med vilken saker sprids på nätet gör också att man behöver tänka efter väldigt noga innan man lägger upp något eftersom det, när det väl spridits vidare, kan vara omöjligt att ta tillbaka. Tips till pedagogen
År 2013 spreds denna bild på Julie Anne Culp, en kurator på en skola i Tennessee, som en löpeld först på Facebook och vidare i andra sociala medier. På bilden håller hon upp en lapp med texten: »Jag pratar med mina femteklassare om internetsäkerhet och hur snabbt ett foto kan ses av mängder av människor. Om du läser denna text, tryck gärna på ’gilla’. Tack!« Efter två veckors tid hade 400 000 personer sett bilden och tryckt på »gilla«. När den sedan delades på en radiokanals Facebook-sida ökade antalet gilla-markeringar snabbt till fyra miljoner (Daily Mail, 2013). Experimentet blev ett konkret sätt att visa för eleverna hur lite som krävs för att något som läggs upp på nätet ska få enorm spridning på mycket kort tid. Att prata om Julie Anne Culps experiment kan vara en bra utgångspunkt för att prata om detta med spridning av material på internet med eleverna. Bilden är lätt att hitta på nätet och kan visas upp på till exempel en smartboard. Det finns också många manipulerade versioner av bilden, vilket också kan ge underlag för diskussion med eleverna.
Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 21
Nätmobbning_inlaga.indd 21
2016-02-15 13:21
Ökat kontaktnät På internet är man inte begränsad av avstånd, kultur, tid och tillgänglighet för att hålla kontakt med dem man vill – de möjliga kontaktytorna är i stort sett oändliga (Valkenburg & Peter, 2011). Forskaren danah boyd (som skriver sitt namn med små bokstäver) betonar att internets huvudfunktion för ungdomar är att upprätthålla sociala kontakter (2014). För många är det samma sociala relationer som är viktiga på nätet som utanför, medan internet för andra utgör en mycket viktig plats för möten med likasinnade som man kanske inte hittar någon annanstans. Internet ger på så sätt möjligheter till ett »skräddarsytt« socialt liv (Manago, 2014). Det kan vara så att man helt enkelt inte hittar någon i skolan som har samma intressen eller samma drivkraft som man själv. På så sätt kan nätet göra nytta och skillnad genom att mötena med likasinnade bekräftar att man inte är konstig eller onormal. Internet kan också vara vägen ur ett utanförskap i klassen eller på skolan. Grupper som marginaliseras i samhället kan ha särskilt god nytta av det stora utbudet av sociala relationer på nätet. Gray (2009) fann till exempel att hbtq-ungdomar i USA ofta använder sociala medier för att hitta andra hbtq-ungdomar, minska känslor av ensamhet och utveckla sin identitet.
Vilka internetsidor är unga inne på? När vi inom ramen för ett av våra forskningsprojekt frågade de drygt tusen deltagarna vilka internetsidor de var inne på fann vi att tioåringarna i studien var inne på 165 olika internetsidor. Motsvarande siffra för tolv åringarna var 167, och femtonåringarna i samma studie var inne på hisnande 240 skilda internetsidor. Dessa höga siffror gör det tydligt att det är helt omöjligt för pedagoger att ha kunskap om alla de internetsidor som elever använder sig av – vilket kanske på sätt och vis kan vara en lätt22 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 22
2016-02-15 13:21
nad. Däremot kan förståelsen för vilken funktion olika typer av internetsidor har i barns och ungas liv vara till stor hjälp, vilket vi går igenom lite längre fram i kapitlet. Men först ska vi titta på vilka som är de vanligaste typerna av sidor som elever i olika åldrar är inne på.
Förskolebarn Nova, som är fyra år, tittar på barnprogram på surfplattan en liten stund
på morgonen innan hon går upp ur sängen. När hon och pappa väntar på bussen till förskolan får hon låna hans smarta mobiltelefon för att spela spel.
Internetanvändningen bland förskolebarn har ökat dramatiskt på senare år. Drygt hälften (57 procent) av tvååringarna är ute på internet, och en fjärdedel av dem använder internet dagligen (Findahl, 2014). De vanligaste aktiviteterna som förskolebarn ägnar sig åt på nätet är att se på videor och spela olika typer av spel.
Fördjupning – Digitala klyftor
För förskolebarn sker ofta internetanvändningen på surfplattor. Detta bidrar till en ökning av de digitala klyftorna i samhället (skillnader mellan hur mycket olika grupper i samhället använder modern teknik), eftersom barns tillgång till surfplattor är starkt kopplad till föräldrarnas utbildning och inkomst (Findahl, 2013). Flera andra digitala klyftor har i stort sett försvunnit i dag. Ett exempel är att tidigare var andelen vuxna som använde internet över huvud taget relaterat till inkomst och utbildning – så är det inte längre i dag. Bland de digitala klyftor som i stället har uppkommit finns just den att betydligt större andel av de med hög inkomst och hög utbildningsnivå har tillgång till surfplattor och smarta mobiltelefoner. Barn och ungdomar hör till de grupper som använder surfplattor allra mest. Detta är alltså en digital klyfta som
Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 23
Nätmobbning_inlaga.indd 23
2016-02-15 13:21
i högsta grad direkt påverkar dem. I en del skolor får elever surfplattor eller bärbara datorer, vilket kan bidra till en minskning av de digitala klyftorna.
Skolbarn När Hannes, som går i femman, kommer hem från skolan får han
använda surfplattan i en timma – men först efter det att han har ätit mellanmål och gjort läxorna. Hannes spelar oftast spel under den tiden. De spel som han tycker mest om är de som de andra killarna i klassen också spelar. Ofta försöker de vara inne på spelen samtidigt så att de kan spela med varandra.
Bland skolbarn, som vi väljer att kalla eleverna upp till och med mellanstadiet, verkar underhållning i form av spel vara den populäraste aktiviteten. Det tycks inte vara några skillnader mellan pojkar och flickor i denna ålder (könsskillnader i hur mycket man spelar uppstår dock när de är äldre). Att spela spel ligger i toppen på listan över det man gör på internet för båda grupperna. I takt med att skolbarn lär sig läsa och skriva utökas deras internet användning, när det gäller såväl att söka information som att kommunicera på internet. Findahl (2014) poängterar att spelandet minskar till förmån för mer kommunikativa aktiviteter när barnen kommer högre upp i skolåldrarna. Grafen nedan visar hur användningen av sociala medier ökar med åldern och att utvecklingen går snabbare ju äldre barnen blir.
24 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 24
2016-02-15 13:21
100 90
Procent
Andelen svenska barn och ungdomar i olika åldrar som någon gång besökt sociala medier.
80 70 60 50 40 30 20 10
Ålder
6
7
8
9
10
11 12–15 16–19
Källa: Findahl (2014).
Ungdomar För femtonåringarna i en av våra studier var sociala medier den vanligaste formen av internetanvändning; nästan alla ungdomarna i studien var inne på sociala medier någon gång. Sociala medier inbegriper olika former av mötesplatser där deltagare kan bidra med användargenererat innehåll, det vill säga text, bild och film som medlemmarna själva lägger upp. Vanliga sociala medier är bloggar och mötesplatser som till exempel Facebook och Instagram. Många svenska ungdomar använder sig av flera sociala medier (Findahl, 2014). Det är under de tidiga ungdomsåren (12–16 år) som könsskillnaderna i internetanvändning blir tydliga. Flickor intresserar sig i större utsträckning för sociala medier, medan pojkarna fortsätter att spela spel och se på videor (Findahl, 2013). Statens medieråd (2013a) har med slående tydligKapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 25
Nätmobbning_inlaga.indd 25
2016-02-15 13:21
het visat på hur könsuppdelad internetanvändningen är hos 13-åriga ungdomar: 20 procent av tjejerna och 4 procent av killarna använder sociala medier mer än tre timmar per dag, medan ingen av tjejerna och 36 procent av killarna spelar dator-/tv-spel mer än tre timmar per dag.
Vilken funktion fyller spel? Spel är det som förskolebarn, skolbarn och tonårspojkar mest ägnar sig åt på internet. Spelvärlden är en heterogen värld på nätet. Inom dess ramar ryms både professionella mästerskap inom e-sport, enskilda matcher mot slumpmässiga främlingar online och spel som kräver långsiktigt samarbete och organisation med andra spelare. När man undersöker vilken typ av spel som pojkar och flickor spelar verkar det finnas stora skillnader. Medie- och kommunikationsforskaren Michael Forsman (2014) bekräftar att spelens teman ofta är väldigt genusstereotypa: Tjejernas spelande domineras av titlar där å ena sidan utseende, mode, smink och glamour står i centrum, å andra sidan av titlar som handlar om omvårdnad och omhändertagande. […] Killarnas spelande handlar i stället om »traditionella manliga aktiviteter«: strid, kamp och bemästrande, antingen i renodlade krigsspel eller i sportspel.
Den funktion som spelen fyller är främst underhållning, men det finns även andra viktiga funktioner. Forsman (2014), som bland annat intresserat sig för pojkars spelande, betonar att kunskap om spel och att vara en duktig spelare ger status bland pojkar. De positionerar sig mot varandra genom spelandet, precis som de ofta gör i andra vardagsmiljöer (se också kapitel 2). I online-spelen har man direktkontakt med kända eller okända spelare, och på så sätt fyller spelen en social funktion. Även om man kan spela med okända är det vanligast att man spelar med dem man också umgås 26 | nätmobbning
Nätmobbning_inlaga.indd 26
2016-02-15 13:21
med utanför internet, som skolkamrater och andra kompisar. Det gör att samma sociala möjligheter och problem finns när man spelar internetspel som på skolgården. Man kan råka ut för mobbning och utanförskap men också möta kamratskap och lojalitet. I en studie intervjuade man högkonsumenter av online-spelet World of Warcraft (Linderoth & Bennerstedt, 2012). Det är ett av de spel som ställer höga krav på kommunikation, organisering och samarbete mellan spelare och där man behöver vara medlem i en välfungerande grupp för att komma vidare i spelet. Intervjudeltagarna beskrev att sociala problem som kan uppstå i spelet ofta är relaterade till samarbetet i gruppen, exempelvis att andra spelare i samma grupp ställer orimligt höga krav på tillgänglighet eller att spelare straffas ut, exempelvis genom ryktesspridning, om de inte lever upp till dessa förväntningar. Denna typ av fantasy- och rollspel – där man ikläder sig en annan roll för en stund – har även andra funktioner. Där ges möjligheter att testa på egenskaper, åsikter och beteenden som man annars kanske inte har. Fördjupning – Tydliga normer i spelvärlden
Spelvärlden har av många beskrivits som starkt normativ. Spelare som inte är – eller inte uppfattas som – vita, heterosexuella, icke funktionsnedsatta cis-män (en cis-person är en person vars juridiska och biologiska kön, köns identitet och könsuttryck hänger ihop) riskerar att trakasseras eller diskrimineras av antingen spelet i sig eller av andra spelare. Sverok, ett spelhobbyförbund som består av 1 200 medlemsföreningar inom bland annat e-sport, brädspel, tv-spel och rollspelslajv, gjorde en studie som baserades på en käter som hade besvarats av tusentals medlemmar i olika föreningar (Kraft, 2013). Rapporten visar att medlemmar som ägnar sig åt e-sport och LAN (att koppla samman datorer för att kunna spela mot varandra) i större utsträckning än medlemmar i andra verksamhetsgrenar upplever att det pratas illa om andra personer på grund av exempelvis deras kön, köns Kapitel 1. Vad gör elever på nätet? | 27
Nätmobbning_inlaga.indd 27
2016-02-15 13:21
Ann Frisén är professor i psykologi vid
Sofia Berne är fil.dr i psykologi, leg. psyko-
log och verksam som forskare och lektor vid Göteborgs universitet. Hon forskar och föreläser kring nätmobbning sedan flera år.
Boken är främst skriven för lärare, specialpedagoger, personal inom elevhälsan och alla som jobbar nära elever. Men den är även en rik kunskapskälla för föräldrar och alla som vill veta mer om nätmobbning.
FOTO: Anna von Brömssen
Nätmobbning
Göteborgs universitet och leg. psykolog. Hon har sedan början av 2000-talet forskat om olika former av mobbning bland barn och ungdomar och har publicerat många vetenskapliga artiklar inom området.
befinner sig. Nätmobbaren kan vara anonym och det som läggs ut på internet kan nå oerhört många. Därför blir den som mobbas via nätet ofta väldigt utsatt. Cirka en av tio skolelever är drabbade och skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda nätmobbning mellan elever. Men hur gör man det på bästa sätt? Denna handbok berättar hur skolan kan upptäcka, förebygga och åtgärda nätmobbning. Författarna beskriver initierat aktuell svensk och internationell forskning. Via många exempel och handfasta råd ger de läsaren kunskap för att både förstå och hantera nätmobbningen.
Ann Frisén • Sofia Berne
Nätmobbning kan pågå dygnet runt och var än den utsatta
Ann Frisén och Sofia Berne
...
»
Jag tror att oavsett hur stark man är som person så mår man dåligt, man blir ju inte glad av att få sådana kommentarer, men man kan reagera på olika sätt, vissa mår dåligt över det men de kan
Nätmobbning
skita i det, andra mår dåligt och så finns det ju vissa som skär sig. (…) Och vissa bara låtsats att, asså man kan ju bara låtsats att nej, jag bryr mig inte men man bryr sig jättemycket om det.
! Handbok för skolan ISBN 978-91-27-14197-1
9 789127 141971
Nätmobbning, omslag_gk.indd 1-5
2016-02-08 10:14