9789127423053

SAMHÄLLE I DAG 9

SAMHÄLLE I DAG 9

ELEVBOK

Karin Wergel och Kaj Hildingson

Samhälle i dag 9 finns som digital bok med inläst text.

ELEVBOK

I boken finns frågerutor och färgade nivå 2-texter avsedda för fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som underlag för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

SAMHÄLLE I DAG 9

Samhälle i dag 9 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller åtta kapitel: Ekonomin, marknaden och samhället, EU, Europa och världen, Mat – politik, pengar och beslut, Länder i världen, Fattiga och rika i världen, De mänskliga rättigheterna, En orolig värld och Debatten om skolan.

Till boken finns: t -ÊSBSIBOEMFEOJOH t 'PLVT &MFWCPL t 'PLVT "SCFUTCPL Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Samhälle i dag

Levande historia

Geografi

Religion och liv

är samhällsorienterande

9

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42305-3

Karin Wergel Kaj Hildingson 9 789127 423053

SOL_Omsl_Samh.eb9.lättad.indd 1

2012-11-20 20:12

B62/BVDPKDOOHBLGDJB LQODJD LQGG

Innehåll Ekonomin, marknaden och samhället 276

Fattiga och rika i världen

Rik eller fattig? 355 Fattigdom ur olika synvinklar 357

Alla möts på marknaden 277 De ekonomiska kretsloppen 280 Utbud och efterfrågan 283 Vad är pengar? 284 Ekonomi och politik hänger ihop 286 Banker, räntor och investeringar 288 Sverige och handelsbalansen 292 Sverige och globaliseringen 294 Panik i finansvärlden 296 UPPGIFTER

Ojämlik hälsa 358 Brist på mat 362 Kvinnor och fattigdom 365 Ekonomiska bromsklossar 368

Millenniemålen 371 UPPGIFTER

300

UPPGIFTER

318

Priset på mat 320 Mat ger och tar energi 323 EU och maten 324 UPPGIFTER

327

Länder i världen

328 USA – världens enda supermakt 329 Föredöme och fiende 333 Ryssland – arvtagare till en supermakt 336 Tyskland – ett starkt land i Europa 340 Kina – jordens folkrikaste land 344 Indien – världens största demokrati 348 UPPGIFTER

352

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 275

394

En orolig värld

317

Mat – politik, pengar och beslut

376

Detta är mänskliga rättigheter 378 Stora och små organisationer 380 Brott mot mänskliga rättigheter 384 Barnens rättigheter 388 Så styrs FN 392

EU – ett försök att ena Europa 301 Euron i gungning 304 Hur påverkar EU dig? 306 Jordbruk och miljö 308 Integration och segregation i EU 310 UPPGIFTER

374

De mänskliga rättigheterna

298

EU, Europa och världen

354

396

Konflikter i världen 398 Israel och Palestina 399 Indien och Pakistan 402 Den arabiska våren 404 Terror drabbar oskyldiga 406 Försvar och säkerhetspolitik 408 Folkrätt i fred och krig 411 UPPGIFTER

412

Debatten om skolan

414

Stämmer mediernas bild av skolan? 414 Lever skolan upp till skollagen? 416 Betyg och friskolor – heta ämnen i politiken 418 Ordförklaringar 420 Register 425

2012-11-22 11.52

Ekonomin, marknaden och samh채llet

276

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 276

2012-11-22 11.52

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning.

Att hushålla betyder i sin tur att inte göra av med mer än man har råd med.

Att göra slut på mer pengar än man har råd med, leder förr eller senare till problem.

Det gäller både för enskilda personer och för världens mäktigaste nationer.

Alla möts på marknaden Marknader fanns långt innan världens första städer växte fram för åttatusen år sedan. I många tusen år har köpare och säljare samlats på marknadsplatser över hela världen för att köpa, sälja eller byta varor med varandra. Marknaden var också ett folknöje, där man mötte bekanta som man sällan såg annars, roade sig och fick höra nyheter från andra delar av landet.

Marknaderna var den tidens gallerior, och många världsstäder, exempelvis Rom, har från början växt upp runt en marknadsplats. Kiviks marknad som fortfarande anordnas i Skåne har funnits i över åttahundra år.

I dag har marknaderna nästan spelat ut sin roll som handelsplatser i Västeuropa. Marknaden i Kivik och på andra platser är mera folknöje än nödvändighet. Det vi behöver handlar vi i affärer, stormarknader och gallerior.

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 277

277

2012-11-22 11.52

Många ord visar hur viktiga marknaderna en gång var. Vi talar om arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaden. Familjen tar bilen till stormarknaden för att handla. Vi talar till och med om marknadsekonomi. Själva ordet marknaden används som samlande ord, bland annat för banker, andra finansinstitut och alla områden där vi köper och säljer varor och tjänster.

Man brukar säga att marknaden eller marknadskrafterna bestämmer priset – det pris som säljare och köpare tycker är rimligt. Om priset är för högt, är det ingen som köper varan.

Det betyder inte att alla affärer har exakt samma pris. Vissa butiker satsar mer på att sälja stora mängder av en vara billigt, istället för att ha ett högre pris och tjäna mycket per styck.

Priset på en spade

Fri konkurrens på marknaden

Oscar var döpt efter kungen och levde i slutet på 1800-talet. En dag på 1880-talet bestämde sig Oscar för att köpa en ny spade. Han hade en liten bondgård och det mesta som behövdes tillverkade man på gården. Men så hade Oscar fått för sig att han behövde en ny spade. Den gamla spaden av trä med järnkant nedtill var nästan utsliten.

Nu skulle han ha en riktig järnspade.

Nästa marknadsdag reste Oscar till marknaden. Där fanns flera försäljare som sålde spadar.

Oscar gick runt och hörde sig för. Speciellt en spade föll honom i smaken. Den var femtio öre dyrare än den han tyckte var näst bäst. Mot slutet av dagen gick Oscar tillbaka och bad att få köpa den bästa spaden, men han ville pruta och få den femtio öre billigare. Först ville säljaren inte sänka priset. När Oscar påpekade att han i så fall kunde köpa en annan spade, gav säljaren med sig.

Med fri konkurrens menas att vem som helst får starta företag som producerar och säljer varor och tjänster till priser som de själva bestämmer.

Den som bjuder ut en vara eller en tjänst försöker på olika sätt locka kunder, bland annat genom att försöka bli bättre än sina konkurrenter.

Gör man tillverkningen effektivare och billigare, kan varan säljas till ett lägre pris. Om varans kvalitet förbättras, kanske fler väljer den. Man brukar säga att konkurrens driver fram varor och tjänster med bra kvalitet och gör att priserna blir lägre. Konkurrensen är en sorts tävling där det gäller att anstränga sig för att vinna priset.

Priset i det här fallet är att få så många kunder eller tjäna så mycket pengar som möjligt.

Så fungerar en marknadsekonomi En modern marknadsekonomi fungerar enligt grundregeln att företagen producerar de varor och tjänster som kunderna vill köpa. Kunderna väljer vad de vill köpa och hur höga priser de är redo att betala för en viss vara eller tjänst.

Det som ingen vill köpa kommer inte att bjudas ut på marknaden och inte heller tillverkas.

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 278

Karteller hindrar konkurrens Marknadsekonomi bygger alltså på fri konkurrens – något som Oscar kunde utnyttja när han köpte sin spade. Men man skulle kunna tänka sig att de fem säljare som sålde spadar på marknaden i förväg hade gjort upp att alla skulle sälja spadarna till samma pris. Att göra så kallas att bilda en kartell. Det drabbar kunderna, eftersom den fria konkurrensen försvinner.

Karteller är exempel på att det i vissa fall råder ingen eller liten konkurrens – även där det ska vara marknadsekonomi. Det finns flera exempel: Oligopol innebär att det bara finns några tillverkare eller säljare på marknaden. Men de är så få att det ändå inte blir någon konkurrens om priserna.

2012-11-22 11.52

Monopol betyder att det bara finns en tillverkare eller säljare på marknaden.

Tillverkaren kan då själv bestämma priset på varan, eftersom det inte finns några konkurrenter. Det gäller särskilt om det är något som kunderna absolut behöver.

Subventioner Ibland täcker staten vissa kostnader så att en vara ska bli billigare. Ett sådant stöd kallas subvention. I flera länder i Afrika har de styrande subventionerat vissa livsmedel, exempelvis bröd. Subventioner sätter marknadskrafterna ur spel. I Sverige finns det exempelvis flera dagstidningar som skulle slagits ut av marknadskrafterna om de inte fått statligt stöd.

Den mättade marknaden

Med olika knep försöker marknaden övertyga oss om att vi inte har allt vad vi behöver. Det är förstås svårt med kylskåp – men med kläder går det lättare.

FRÅGOR

När Oscar köpt sin spade, behövde han inte köpa någon ny på många år. När alla hans grannar också köpt spadar, skulle ingen vilja köpa en spade på länge i den trakten. Då säger man att marknaden är mättad. Det finns alltså ingen efterfrågan på en viss typ av varor längre. Det går förstås fortare att mätta marknaden med vissa varor än andra. Kylskåp är varor som vi köper sällan – mat behöver vi däremot varje dag.

Olika tillverkare försöker övertyga oss om att marknaden inte alls är mättad.

Kläder behöver vi varje dag, men egentligen håller de vi har i flera år. För att vi ska köpa så mycket kläder som möjligt, använder modeindustrin reklam som hävdar att de kläder vi har är omoderna, har fel färg och fel snitt.

Ett annat exempel är mobiltelefoner där marknaden försöker övertyga oss om att vi ständigt behöver nya modeller med finesser som inte fanns på de gamla.

1 Vad är grundregeln för en marknadsekonomi?

2 Vad menas med konkurrens?

3 Vad är monopol och oligopol?

4 Vad betyder uttrycket att marknaden är mättad?

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 279

279

2012-11-22 11.52

De ekonomiska kretsloppen Pengarna i samhället förs över mellan dess olika delar i ekonomiska kretslopp.

De ekonomiska kretsloppen i samhället knyter ihop hushållen, företagen och den offentliga sektorn. Det betyder naturligtvis att det som händer i en del, påverkar det som händer i de andra delarna. Vi ska titta närmare på hur de tre delarna påverkar varandra.

Hushållets ekonomi Susanna Lundblad arbetar på Wonderland AB. Det går bra för företaget och hon är nöjd med sin arbetsplats. Susanna har fått löneförhöjning och har nu råd att byta bil, något som familjen funderat på länge. Pengarna räcker också till en utlandssemester.

Bilhandlaren blir nöjd när familjen kommer. Det har varit dåliga tider ett tag, men nu verkar flera ha råd att byta bil. Bilhandlarens lön blir högre ju fler bilar han säljer. ”Det är faktiskt den tredje jag säljer den här veckan”, tänker han. ”Fortsätter det så här, så kan jag snart renovera köket.”

När bilhandlaren så småningom kommer till köksförsäljaren, blir hon också glad. Ett sålt kök betyder mer pengar till försäljaren. På så sätt sprider sig effekterna av de goda tiderna i samhället.

Företagets ekonomi Företag säljer både varor och tjänster. Varor kan vara bilar, mattor, kläder eller datorer. Tjänster kan vara bilreparationer, kemtvätt, bussresor eller dataservice.

Företaget Wonderland AB arbetar med att serva datorer och utveckla olika dataprogram.

Liksom alla andra privata företag bygger Wonderlands ekonomi på att företagets varor och tjänster går att sälja. Försäljningen ger intäkter eller omsättning, alltså företagets inkomster.

Alla företag har också utgifter, kostnader. Kostnader är de anställdas löner, hyra för lokaler, uppvärmning och inköp av olika varor som kontorsmateriel. Skatter och avgifter ska också betalas.

280

Alla företag måste varje år göra ett bokslut. Det är en lista över företagets inkomster och utgifter.

Om inkomsterna är större än utgifterna, har företaget tjänat pengar och alltså gått med vinst.

Företaget måste då betala bolagsskatt på vinsten.

Om utgifterna är större än inkomsterna, har företaget gått med förlust och har alltså förlorat pengar. Ett företag som går med förlust, måste förr eller senare gå i konkurs och stänga.

Den offentliga sektorns ekonomi Den offentliga sektorn – alltså stat, kommun och landsting – påverkas också av de goda tiderna.

När fler har arbete och fler företag går med vinst, ökar den offentliga sektorns skatteinkomster.

Samtidigt minskar utgifterna, eftersom inte så många behöver bidrag.

Om det finns pengar över, kan man anställa fler personer i den offentliga sektorn och ge bättre service. Det går också att göra förbättringar i samhället, exempelvis höja barnbidragen, reparera skolor eller bygga fler och bättre vägar.

Goda tider – högkonjunktur När det är goda tider talar vi om högkonjunktur.

Då brukar de anställda ha lättare att få höjda löner. Det gäller både anställda inom den privata sektorn och den offentliga sektorn.

Höjda löner innebär höjda kostnader för företagen och den offentliga sektorn. Företagen måste höja sina priser för att gå med vinst. Den offentliga sektorn kan tvingas höja olika avgifter för att få in tillräckligt med pengar. Politikerna kanske måste höja skatterna för att få in tillräckligt till den offentliga sektorn.

Höjda priser, avgifter och skatter gör ibland att människor upptäcker att den höjda lönen inte räcker till mer än den gjorde tidigare.

Då ställer de anställda, arbetstagarna, krav på höjda löner igen. När lönerna höjts, höjs avgifter och priser på nytt.

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 280

2012-11-22 11.52

1.

3.

1. Hushållen får in pengar som lön från de arbetsplatser där de vuxna arbetar. En del av lönen använder hushållen för att köpa varor och tjänster från olika företag. De pengarna går alltså tillbaka till olika arbetsplatser.

2. En annan del av de pengar hushållen får in betalas i skatter och avgifter till den offentliga sektorn, alltså stat, kommun och landsting, exempelvis för barnomsorg och sophämtning. Många hushåll får också in pengar från den offentliga sektorn i form av bidrag, exempelvis barnbidrag.

2.

3. Om vi lägger ihop kretslopp 1 och 2 får vi denna bild. Den visar hur hushållen får in pengar från två håll och även betalar ut pengar till två håll.

Men det är förstås inte en fullständig bild av hur pengar förs över mellan alla olika delar i samhället. Exempelvis betalar även företag skatt till den offentliga sektorn och många hushåll sparar en del av sin lön på banken. Många arbetar inom den offentliga sektorn och får lön därifrån.

Det går alltså att koppla ihop många kretslopp och få en ännu större bild. Det viktiga är att du har grundtanken klar för dig, alltså att pengar cirkulerar i samhället.

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 281

281

2012-11-22 11.52

Inflation – pengarna blir mindre värda När priserna stiger kallas det inflation. Det betyder att pengarna blir mindre värda, och du får exempelvis inte lika mycket för tjugo kronor som du fick tidigare. Men det finns en gräns för hur mycket företag och andra arbetsgivare kan höja priserna. Om priserna går över den gränsen, vill inte så många köpa deras varor och tjänster längre.

När priserna går över gränsen, minskar företagens intäkter – men inte deras kostnader. De anställda ska fortfarande ha lön, hyror ska betalas och så vidare. För att klara sig måste företagen minska sina kostnader. Det kan de göra genom att flytta till billigare lokaler, inte köpa så mycket utrustning och avskeda några av sina anställda.

betslösa Fler ar

äljningen minskar Förs

tagen går sämre Före

re betalas in i skatt Mind tor måste spara ig sek l t n e Off

rb Fler a

n minskar äljninge Förs

Dåliga tider – lågkonjunktur

282

Spiralen visar hur effekterna av dåliga tider sprider sig och påverkar allt större delar av samhället. Det blir lågkonjunktur.

FRÅGOR

Om många företag gör så, sprider sig effekterna genom samhället. Många blir arbetslösa. Allt fler företag får svårt att sälja sina varor, eftersom folk har mindre pengar. Om det är dåliga tider, brukar människor dessutom hellre spara sina pengar än att handla för dem. De sparade pengarna behövs om tiderna blir ännu sämre och de anställda oroar sig för att de kan bli arbetslösa.

Allt detta leder till att hushållen köper ännu mindre. Affärer och andra företag får sälja mindre och måste skära ner. Den offentliga sektorn får mindre skatteinkomster och måste också skära ner på sin verksamhet. Ännu fler får mindre att köpa för – och ännu fler företag måste stänga. Så fortsätter utvecklingen nedåt. Dåliga tider brukar kallas för lågkonjunktur.

Det är inte bara lönekrav som driver fram ökade kostnader och dåliga tider. Det kan hända att priset på olja stiger kraftigt på grund av att det är oro i världen. Det driver exempelvis upp företagens kostnader snabbt.

etslösa

1 Förklara skillnaden mellan varor och tjänster.

2 Vad betyder a) högkonjunktur? b) lågkonjunktur?

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 282

2012-11-22 11.52

Utbud och efterfrågan

Två motsatta krafter Utbud och efterfrågan är två motsatta krafter.

Priset på en vara sätts där de två krafterna väger lika. Då är utbudet lika stort som efterfrågan och köparna är villiga att köpa de varor eller tjänster som bjuds ut. Detta pris brukar kallas jämviktspriset och är samma sak som marknadspriset.

Det bygger på att köparen jämför pris och utbud.

På marknaden, som inte var så stor, var det ganska lätt. Oscar behövde bara gå runt till de olika stånden och se vad spadarna kostade.

I andra fall kan det ta lång tid att jämföra pris och utbud, särskilt om man bor i en större stad.

Hur väljer vi?

I verkligheten fungerar det inte riktigt som i teorin. Vi orkar inte alltid jämföra pris och utbud.

Istället för att åka till stormarknaden där mjöl-

ken är billig, handlar vi kanske i den dyrare jourbutiken som ligger nära. När vi handlar gör vi hela tiden val. Är det viktigast att spara tid eller pengar? Ju mer pengar vi sparar på att åka till stormarknaden, desto troligare är det att vi åker dit istället för till närbutiken.

Fairtrademärket är ett bevis för att producenten lever upp till vissa villkor, exempelvis när det gäller arbetarnas löner och arbetstider.

Hållbar konsumtion Att handla etiskt innebär att kunderna inte i första hand tittar på pris och utbud utan tar hänsyn till andra faktorer. Det kan handla om att varorna är rättvisemärkta eller är lokalt producerade, något som gynnar miljön.

Istället för det billigaste diskmedlet kan vi välja ett dyrare, miljövänligare diskmedel. Vi kan köpa frukt som odlats utan miljöfarliga bekämpningsmedel, trots att den är dyrare. Vi kan köpa en lite dyrare vara för att stödja organisationer som hjälper fattiga bönder i Latinamerika eller avstå från varor som kommer från företag vi ogillar.

Att handla miljövänligt kallas ibland också hållbar konsumtion. Med det menas att man försöker göra sina inköp så att de tär så lite som möjligt på jordens resurser.

FRÅGOR

När Oscar skulle köpa sin nya spade, berodde priset på hur många spadar det fanns till salu och vad kunderna var redo att betala för dem. Det är ett system som kallas utbud och efterfrågan eller tillgång och efterfrågan och som fungerar också i dag.

Sammanfattningsvis kan man säga att ju mindre det finns av en vara eller tjänst som många vill ha, desto dyrare blir den. Omvänt gäller att ju mer det finns av en vara eller tjänst, desto billigare blir den. Det är detta system som gör att elpriset oftast är högre på vintern, när fler måste värma upp sina hus, än på sommaren.

Efterfrågan är det antal varor eller tjänster, som kunderna är beredda att köpa till ett visst pris.

Om priset sänks vill fler köpa och efterfrågan ökar. Om priset höjs minskar efterfrågan.

Utbud är det antal varor eller tjänster som bjuds ut till försäljning till ett visst pris. Ju högre pris det går att ta ut, alltså ju mer pengar det finns att tjäna, desto fler är intresserade av att erbjuda varan eller tjänsten.

1 Hur påverkas efterfrågan om priset höjs?

2 Vad är utbud?

3 Hur påverkas utbudet om priset höjs?

4 Vad innebär det att handla etiskt?

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 283

283

2012-11-22 11.52

Vad är pengar?

Pengar är det som människor kommer överens om att det ska vara. Om du får en skuldsedel från en kamrat på tjugo kronor, gäller den som pengar mellan er. Men du kan inte handla för skuldsedeln i affären. För att pengar ska fungera krävs att hela samhället litar på dem.

För pengar gäller samma regel som för andra varor. Ju mer pengar det finns, desto mer sjunker värdet. Till slut kan folk förlora förtroendet för dem. Flera länder har upptäckt detta, när de tryckt mer pengar för att rusta för krig eller försökt klara sig ur kriser. Det har slutat med våldsam inflation, hyperinflation, där pengarna i princip blivit värdelösa. Bland annat inträffade det under mellankrigstiden i Tyskland, där ett frimärke till slut kunde kosta flera hundra miljoner mark.

Sedlarna De första mynten präglades i östra Medelhavsområdet för omkring 2 600 år sedan. Från början bestod pengarna av mynt gjorda av metaller som guld, silver eller koppar. Naturligtvis gick det inte att tillverka fler mynt än det fanns metaller.

Efter hand kom man på att det var opraktiskt och osäkert att bära med sig tunga mynt. I Kina användes på 600-talet skuldsedlar som svarade mot en viss mängd mynt. Så småningom spred sig systemet till Europa, och på 1300-talet började privata bankirer utfärda skuldsedlar. Det var början till det som skulle bli våra moderna sedlar.

De första statliga sedlarna trycktes i Sverige 1661 av föregångaren till Sveriges riksbank.

Alexander den Store ville ha sin egen bild på de mynt som gavs ut i hans rike.

Tyvärr gjorde banken misstaget att trycka fler sedlar än som motsvarades av mängden metall i kassavalvet. När folk upptäckte detta och förlorade förtroendet för sedlarna, gick banken omkull. I princip skulle det nämligen gå att växla in sina sedlar mot guld. Alltså gick det inte att trycka fler sedlar än vad som motsvarade mängden guld eller annan metall som utgjorde säkerheten för sedlarna. År 1971 bröt USA kopplingen mellan sedlar och guld och resten av världen följde efter. Det blev inte längre möjligt att växla in sina sedlar mot guld. I fortsättningen byggde sedlarnas värde enbart på förtroende. Folk skulle lita på statens garanti att en hundralapp var värd hundra kronor.

På gamla svenska sedlar stod att de kunde växlas in mot guldmynt.

284

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 284

2012-11-22 11.52

Virtuella pengar ser vi bara som siffror, exempelvis på en bildskärm.

Virtuella pengar siffror på olika konton. Om alla samtidigt krävde att få ut sina virtuella pengar i sedlar och mynt, skulle kontanterna inte räcka till.

Mellan år 2000 och 2010 mer än åttafaldigades antalet betalningar med kort. Värdet av kortbetalningarna hade 2010 passerat värdet av alla kontantbetalningar. Det innebär att om systemet med kortbetalningar skulle drabbas av störningar, skulle betalningssystemet sluta fungera. Kontanterna skulle inte räcka till.

FRÅGOR

Den som fick lön år 1971 gick oftast till banken och tog ut kontanter, sedlar och mynt, och gick sedan till affären, köpte mat och betalade med kontanterna.

I dag ser vi inte pengarna lika ofta. Lönen sätts in på ett konto, vi går till affären och handlar och betalar med bankkort. Vi får våra varor och märker att summan på kontot har minskat – men några pengar har vi aldrig sett.

Man kallar detta för virtuella pengar, pengar som finns på ett konto och kan användas för betalningar, men som inte motsvaras av pengar som vi kan hålla i handen. Vi använder virtuella pengar till en stor del av våra betalningar. Många bankkontor runtom i Sverige har helt slutat att hantera kontanter.

Det gäller förstås att människor har förtroende för systemet. De virtuella pengarna är ju bara

1 Vad är inflation?

2 Vad är virtuella pengar?

3 Vad tror du skulle hända om folk slutade att lita på pengar?

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 285

285

2012-11-22 11.52

Ekonomi och politik hänger ihop Ekonomi hänger nära ihop med politik. När det är val är väljarna oftast mest intresserade av vad de olika partierna och politikerna tänker göra med ekonomin. Ska skatterna höjas eller sänkas?

Hur ska det gå till att skapa flera jobb? Hur mycket mer eller mindre blir det kvar i plånboken med den ena eller andra regeringen?

Bill Clinton, som valdes till USA:s president 1992, hade skyltar med texten ”Det är ekonomin dumskalle” uppsatta på sina valkontor runt hela landet. Med det ville han påminna sina valarbetare om att frågan om ekonomin stod över alla andra valfrågor.

Den svenska ekonomin är en blandning av marknadsekonomi och de delar som politiker i stat, landsting och kommun beslutar om. En sådan ekonomi kallar vi blandekonomi. De flesta länder i världen har blandekonomi.

Produktionsmedel För att det ska gå att producera varor eller tjänster krävs det produktionsmedel eller produktionsfaktorer: Råvaror och naturtillgångar är exempelvis järnmalm, kol, olja eller skog.

Realkapital är de byggnader och den utrustning som olika företag äger.

Arbetskraft är de människor som arbetar på olika arbetsplatser.

Startkapital eller finanskapital är de pengar som behövs för att starta tillverkning. Den som vill tillverka något måste köpa maskiner och hyra en lokal.

Kunskap är det som krävs av de anställda för att kunna sköta maskiner och datorer så att produktionen fungerar. Dessutom behövs kunskap för att kunna organisera verksamheten.

286

Tre viktiga frågor De finns tre grundläggande frågor när det gäller produktionsmedlen: r Vad ska produceras – vilka varor och tjänster? r Vem ska bestämma vad som ska produceras? r Hur ska de varor och tjänster som produceras delas upp – ska alla ha lika mycket?

De här tre frågorna är grunden till den politiska striden mellan höger och vänster världen över.

Förenklat uttryckt anser högern att produktionsmedlen ska ägas av privata företag eller privatpersoner. Marknaden ska bestämma vad som ska produceras. De som producerar ska tjäna på det, eftersom de då vill producera ännu mer – vilket i sin tur samhället tjänar på. Det kommer då att finnas precis de varor och tjänster som människor vill ha, och som de är redo att betala marknadspris för. Det ska alltså råda marknadsekonomi.

Vänstern anser att i alla fall de viktigaste produktionsmedlen ska vara statligt ägda. Alla ska i princip äga lika mycket, och ingen ska ha rätt att bli rik på andras arbete. Den offentliga sektorn ska driva verksamheter som tågtrafik, skolor, sjukvård och så vidare.

De här idéerna mejslades ut när de moderna politiska partierna bildades i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Efter hand har riksdagspartierna i Sverige, både till höger och vänster, kompromissat om de ursprungliga idéerna. Att stå alltför långt till höger eller vänster kan stöta bort väljare. Därför säger man ibland att alla partier har gått mot mitten, lånat idéer av varandra och övergett de mest extrema kraven.

Vilka skatter betalar vi?

Staten får sina största inkomster genom olika typer av skatter. Hur höga skatterna ska vara och vad staten ska göra med sina inkomster, är fortfarande en fråga som skiljer partierna i den svenska riksdagen. För många väljare är det just detta som avgör var de lägger sin röst.

Alla arbetstagare får ett lönebesked av sin arbetsgivare en gång i månaden. Det visar vad de

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 286

2012-11-22 11.52

På ett pappersbruk tillverkas, produceras, väldiga rullar med papper. Hur man delar upp värdet av alla de varor och tjänster som produceras, är en av de frågor som högern och vänstern tvistar om över hela världen.

– alltså 5 500 kronor i månaden. För den som tjänade mer än 48 925 kronor i månaden var den statliga skatten 25 procent. År 2012 betalade de företag som gick med vinst 26,3 procent i bolagsskatt på vinsten.

Moms och andra skatter Staten tar också in pengar på moms. Momsen är en skatt på alla varor och tjänster som vi köper i Sverige. Det är den skatt som regeringen tar in mest på. Den som ska sälja en vara för 80 kronor måste lägga på 25 procent, alltså 20 kronor, innan varan ska säljas i butiken. Det innebär att varan där kommer att kosta 100 kronor. Av det pris som kunden ser är alltså 20 kronor, eller 20 procent, moms.

Staten tar också in pengar på en rad andra skatter, exempelvis på fordon, bensin, alkohol, tobak och fastigheter.

FRÅGOR

tjänar under månaden och hur mycket de betalar i skatt. Arbetsgivaren drar av både den statliga och kommunala skatten innan lönen betalas ut.

Den som betalar ut lön måste också betala arbetsgivaravgift till staten. Avgiften var 31,42 procent av lönen år 2012. Löntagaren märker inte avgiften, eftersom den inte syns på lönebeskedet. En lön på 100 000 kronor kostar i själva verket arbetsgivaren 131 420 kronor.

Det mesta av arbetsgivaravgiften går till socialförsäkringssystemet, exempelvis föräldraförsäkring och sjukförsäkring. Omkring nio procent av arbetsgivaravgiften är en skatt på lönen. Med de pengarna kan regeringen göra vad den vill.

Kommunalskatten går dels till kommunen, dels till landstinget. Kommunalskatten är olika i olika kommuner. År 2012 var den i genomsnitt 31 kronor och 60 öre. Så mycket av varje intjänad hundralapp gick alltså till kommunalskatt. Ungefär 11 kronor av den summan gick till landstinget.

Den som år 2012 tjänade mer än 34 500 i månaden betalade 20 procent i statlig skatt plus kommunalskatt. Den statliga skatten beräknas på den del av lönen som är högre än 34 500 kronor. Den som tjänade 40 000 i månaden betalade alltså statlig skatt på 40 000 minus 34 500

1 Vilka är produktionsmedlen?

2 Vad betyder blandekonomi?

3 Vilken skatt tar staten in mest pengar på?

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 287

287

2012-11-22 11.52

Målningen ”Penningväxlaren och hans hustru˝ av Marinus van Reymerswale är från 1500-talet.

Hur tolkar du bilden?

Banker, räntor och investeringar På 1400-talet fanns det i Italien många som växlade och lånade ut pengar. De räknade upp pengarna på bänkar. Så småningom började de också förvara pengar. I deras kassavalv skulle pengarna ligga säkrare än i hemmen. Människor kunde till och med få ränta på pengarna, alltså en avgift, som den som förvarade pengarna betalade till pengarnas ägare. Det tyckte många sparare lät bra och högarna av pengar växte i växlarnas valv.

Så kom någon på: ”Alla vill ju inte ta ut sina pengar på en gång. Jag kan låna ut lite av de pengar som ligger här, och det till högre ränta än jag ger spararna.”

288

Skillnaden mellan räntorna för att sätta in och låna ut pengar finns kvar än i dag. Det var början till de moderna bankerna. Själva ordet ”bank” kommer från det italienska ordet för de bänkar som penningutlånarna arbetade vid.

Genom historien har många blivit enormt rika på räntor. Bankirsläkter som Medici och Fugger hade banker över hela Europa och styrde en stor del av politiken i världsdelen. Bankirerna lånade bland annat ut pengar till furstar som ville starta krig eller bli valda till påvar. Den furste som inte kunde eller fick låna tillräckligt med pengar för att exempelvis hyra soldater, kunde snabbt få problem. Att bli vald till påve var lika kostsamt som att bli vald till USA:s president i dag.

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 288

2012-11-22 11.52

Amorteringar och lån Än i dag spelar bankerna en viktig roll i samhället. I bankerna kan företag och privatpersoner låna pengar. Den som vill starta ett företag kan få låna ett startkapital för att köpa maskiner och hyra lokaler. Ett företag som redan är igång kan låna för att investera i nya maskiner eller lokaler.

Den som lånar pengar i banken måste betala ränta. Låntagaren, som den som lånar pengar kallas, behöver också en säkerhet – något som gör att banken är säker på att få tillbaka sina pengar. Som säkerhet kan man exempelvis ha ett hus eller en lägenhet som man äger. Den som inte får låna hela summan till en bostad måste betala en del kontant; det kallas kontantinsats.

Hög risk – hög ränta Ju högre risk banken tar med ett lån, desto högre blir räntan. Varje månad ska oftast en liten del av lånet betalas tillbaka. Det kallas att amortera.

Lånet blir alltså mindre för varje år som går.

Ibland kräver banken att en annan person garanterar att amorteringar och räntor blir betalda om låntagaren inte skulle klara av det.

Det kallas att gå i borgen för lånet.

Bankerna lånar också ut pengar till varandra och till olika länder. Även där gäller regeln att ju högre risk banken tar, desto högre blir räntan.

Både privatpersoner och företag behöver spara.

Dels kan det komma oväntade utgifter, dels kan man spara till lite dyrare saker, som en semesterresa eller kontantinsatsen till en ny bil. De som sparar kan sätta in pengar på ett konto i en bank.

Bankerna kallar detta för inlåning, alltså att de lånar in pengar. Som ersättning brukar banken betala ränta på pengarna. Precis som under 1400-talet i Italien tar bankerna högre ränta på de pengar som de lånar ut, än på de pengar bankerna lånar in. Skillnaden mellan dessa räntor ger bankerna deras största inkomster.

Vad är aktier?

En aktie är en liten del av ett företag. Aktier köps och säljs på aktiebörser i världens stora städer.

Om ett företag går bra vill många köpa dess aktier. Aktierna stiger då i pris, enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Om företaget går dåligt sjunker aktierna i värde, eftersom många vill sälja sina aktier. Priset på en aktie kallas för aktiekurs.

Det går att bli rik på aktier genom att köpa när de är billiga och sälja när de har stigit i värde.

Många har gjort stora vinster på aktiehandel.

Men aktier kan också sjunka i värde. Om aktierna faller långt under det pris man gett, kan man förlora mycket pengar. Det händer att aktierna aldrig når samma värde som när man köpte dem.

Stigande ränta ökar kostnaderna Kostnad 1400

1000

975:-

1050:-

1125:-

1200:-

1275:-

600

200 Ränta 0

3,90 %

4,20 %

4,50 %

4,80 %

5,10 %

Förväntningarna styr Priset på aktier handlar inte bara om hur bra bolagen går. Det handlar också om förväntningar.

Ibland kan många få för sig att aktierna kommer att stiga. Då köper många. Ibland drabbas hela aktiemarknaden av ett slags rus och aktierna stiger långt över det värde de egentligen skulle ha. Det beror på att alla vill vara med och tjäna pengar.

Man talar då om en ”bubbla” på aktiemarknaden.

Förr eller senare spricker bubblan, kurserna rasar och många förlorar pengar.

Så här snabbt ökar kostnaden per månad för ett lån när räntan stiger. Exemplet gäller ett lån på 300 000 kronor till en bostad.

Ekonomin, marknaden och samhället

27423053_SOL_samhalle_idag_9 inlaga.indd 289

289

2012-11-22 11.52

SAMHÄLLE I DAG 9

SAMHÄLLE I DAG 9

ELEVBOK

Karin Wergel och Kaj Hildingson

Samhälle i dag 9 finns som digital bok med inläst text.

ELEVBOK

I boken finns frågerutor och färgade nivå 2-texter avsedda för fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som underlag för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

SAMHÄLLE I DAG 9

Samhälle i dag 9 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller åtta kapitel: Ekonomin, marknaden och samhället, EU, Europa och världen, Mat – politik, pengar och beslut, Länder i världen, Fattiga och rika i världen, De mänskliga rättigheterna, En orolig värld och Debatten om skolan.

Till boken finns: t -ÊSBSIBOEMFEOJOH t 'PLVT &MFWCPL t 'PLVT "SCFUTCPL Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Samhälle i dag

Levande historia

Geografi

Religion och liv

är samhällsorienterande

9

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42305-3

Karin Wergel Kaj Hildingson 9 789127 423053

SOL_Omsl_Samh.eb9.lättad.indd 1

2012-11-20 20:12