9789147095209

Jan Möller (red)

Boken går igenom grundläggande begrepp som t ex intäkt/kostnad, inkomst/ utgift, inbetalning/utbetalning och fasta/rörliga kostnader. I en mängd övningar får man träning i att använda kalkylmodeller för rörliga och fasta, direkta och indirekta kostnader, sär- och samkostnader samt aktivitetskostnader – dvs resultatdiagram, självkostnads-, bidrags- respektive ABC-kalkyler. Boken går därefter igenom investeringskalkyler (även med hänsyn till skatt, inflation och prisförändringar), kapitalbehov, finansiering, årsedovisning och räkenskapsanalys (inklusive hävstångs- och du Pont-analys) med övningar knutna till respektive avsnitt. Den innehåller uppgifter som knyter samman olika avsnitt och som därmed bidrar till att utveckla en helhetssyn. Materialet inbegriper förklaringar och lösningsförslag till samtliga 116 uppgifter. En tredjedel av innehållet utgörs av uppgifter och två tredjedelar av lösningar.

Övningar i industriell ekonomi

Detta är ett uppskattat övningsmaterial för ämnesområdet industriell ekonomi.

Målsättningen med denna bok är att lära sig tillämpa ekonomiska begrepp, metoder och modeller som är nödvändiga för en industriellt verksam tekniker.

Jan Möller (red)

Övningar i industriell ekonomi

ÖVNINGAR I

INDUSTRIELL EKONOMI JAN MÖLLER (RED)

Övningar i industriell ekonomi lämpar sig väl för självstudier. Boken vänder sig till såväl studerande vid tekniska högskolor, universitet och högskolor som yrkesverksamma tekniker.

Jan Möller är tekn dr och universitetslektor i Industriell organisation och ekonomi vid Chalmers Tekniska Högskola.

Best.nr 47-09520-9

Tryck.nr 47-09520-9-00

7 uppl O vn i ind ek - omslag.indd 1

10-01-26 15.03.01

Övningar i industriell ekonomi ISBN 978-91-47-09520-9 © 2000, 2010 Jan Möller och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag: Fredrik Elvander Upplaga 7:1 Typografi: New Century Schoolbook 10/12 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00. Fax 040-97 05 50 www.liber.se Tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

1-90.indd 2

10-01-26 14.51.48

Förord Varför industriell ekonomi?

Denna bok innehåller övningsuppgifter i industriell ekonomi. Industriell verksamhet innefattar utveckling, produktion och marknadsföring av materiella nyttigheter och tjänster. De tillgängliga men alltid begränsade resurserna utgörs av t ex kapital, tekniskt och kommersiellt kunnande (en del av företagets s k humankapital), varumärken, relationer till kunder och leverantörer, anläggningar, maskiner och annan utrustning. En kontinuerlig avvägning måste därvid ske för att bl a processer med stort teknikinnehåll skall kunna styras och genomföras på bästa sätt. Ekonomiska mått och styrmedel (ekonomi = hushållning) blir därvid även för en tekniker av central betydelse, vilket ställer krav på en ingående förståelse. En sådan förståelse underlättar också kommunikationen med andra yrkesgrupper (t ex ekonomer) i företaget. Denna förståelse behövs även för att rent allmänt kunna förstå villkoren i och förutsättningarna för att arbeta i företag, som bl a måste skapa utrymme för att tillfredsställa de olika intressenternas krav, inklusive ägarnas sådana vad gäller lönsamhet och ”share holder value”, liksom t ex kundernas krav på värdeskapande och relationsbaserat samarbete. I lågkonjunktur är dock ofta det allt överskuggande målet att överleva.

Ingenjörer med kunskaper i industriell ekonomi har under senare år alltmer kommit att arbeta med uppgifter som förr utfördes av ekonomer, men som nu p g a ökande teknikinnehåll i produkter och processer allt oftare utförs av tekniker. Ekonomikunskaper ger därför även en bredare kompetens.

Det är alltid i alla sammanhang (t ex i såväl hög- som lågkonjuktur) viktigt att utnyttja industriella resurser på effektivast möjliga sätt, i syfte att göra företaget lönsamt, konkurrenskraftigt och framgångsrikt, möjliggöra överlevnad och satsningar på nya produkter och marknader, ny teknik, ökande kundvärden, tillfredsställande av aktieägarnas avkastningskrav etc. I vissa situationer kan det vara speciellt ödesdigert att prioritera fel, t ex vid satsningar på en ny produktgeneration.

Här kan t o m företagets hela framtid stå på spel. I sådana och många andra sammanhang krävs kunskaper om och beaktande av såväl teknik som ekonomi.

Bokens fokusering på industriell ekonomi innebär att endast en del av det traditionellt mycket breda perspektivet inom grundläggande företagsekonomi behandlas, dvs kostnads- och intäkts­ analys, intern- och externredovisning ur ett industriellt perspektiv. Detta innebär att andra typer av verksamheter i huvudsak exkluderas, t ex bank- och försäkringsverksamhet, offentlig förvaltning samt i viss mån tjänste- och handelsföretag. Boken fokuserar dessutom vad gäller redovisning på aktiebolagets förhållanden.

Bokens syfte Målsättningen med denna bok är att (tillsammans med en eller flera teoriböcker) ge dig möjlighet att bli väl förtrogen med några av de ekonomiska begrepp och modeller, som är mest användbara och nödvändiga som verktyg för en industriellt verksam tekniker.

Undervisningsformer och lärande Det finns de som påstår att en lärare i samband med undervisning egentligen inte kan lära ut någonting. Däremot kan denne med undervisningen förbättra och underlätta möjligheterna för studenterna att lära in. Lärarens roll blir lite av en reseledares. Läraren kan erbjuda studenterna en resa in i den industriella ekonomins underbara värld. Det är dock studenten själv som måste göra resan. Detta utgör en av utgångspunkterna för denna bok.

Boken och dess föregångare i form av ett tidigare kompendium har under 22 år utnyttjats för och möjliggjort självstudier som ersättning för konventionell, övningsbaserad undervisning i kurserna i industriell ekonomi inom civilingenjörsutbildningarna vid Chalmers Tekniska Högskola. Materia­ let har även använts i flera andra civilingenjörsprogram, bl a på dator- och elektrotekniklinjerna vid Kungliga Tekniska Högskolan, civilingenjörsprogrammen vid Lunds Tekniska Högskola samt inom ingenjörsutbildningar vid ett flertal högskolor i landet, inklusive Chalmers. Exempelsamlingen och uppläggningen med självstudier i kombination med föreläsningar och konsultationer har därvid kommit att bli uppskattade. De flesta studenter kan på detta sätt hinna kanske dubbelt så många övningsuppgifter under två timmars självständiga studier som under ett tvåtimmars, konventionellt övningspass. Dessutom uppnås tidigare den nivå för förståelse och självständig problemlösningsförmåga, som krävs bl a vid tentamen. Man får dessutom i högre grad möjlighet att jobba när man själv vill.

1-90.indd 3

10-01-26 14.51.48

Vid Chalmers, liksom vid många andra universitet och högskolor, har under senare år generellt funnits en strävan att betona djup- i stället för ytförståelse. Uppgifterna har därför ambitionen att möjliggöra en djup och verklig förståelse för i kursen förekommande begrepp och modeller. Ambitionen är också att det skall belönas att man lär sig att på djupet förstå teori och modeller samt att det skall vara ”olönsamt” att lära sig för att enbart kunna reproducera ett antal lösningstyper och uppgifter, allt för att förbättra inlärningen och ge kunskaper ”för livet” och inte bara för tentamen.

Det skall således löna sig bättre att jobba och lära sig förstå med denna bok än att ägna tid åt att enbart lära sig reproducera uppgifter som funnits med på gamla tentamensteser.

Bokens uppbyggnad I varje kapitels början återfinns ett teoriavsnitt, som kortfattat repeterar viktigare begrepp och modeller. Dessa sammanfattande avsnitt är dock inte avsedda att att ersätta teoriböckerna.

I slutet av flertalet kapitel finns uppgifter, som avser att integrera olika avsnitt och ekonomiska modeller. Syftet med dessa är att ge ökade möjligheter till en helhetssyn. De är dock oftast svårare och mer omfattande än normala tentamensuppgifter.

Bokens lösningar skall ses som förslag till lösningar. Ofta finns flera möjliga lösningar.

Lämpliga teoriböcker Boken har utformats så att den kan kompletteras av såväl mera grundläggande teoriböcker som mera avancerade. Den ansluter t ex väl till Olsson, Skärvad: Företagsekonomi 100 som grundbok.

Några uppgifter (anges i texten) kräver en mera uttömmande bok om produktkalkylering. I kapitlet om investeringar krävs för vissa uppgifter tillgång till litteratur behandlande investeringskalkyler som även tar hänsyn till inflation, prisförändringar, realränta och/eller skatt.

Hur boken kommit till Det till boken ursprungliga kompendiet växte fram inom ramen för ett s k kvalitetsprojekt på Chalmers, i vilket undertecknad fungerade som projektledare. En lång rad personer har bidragit i detta och senare arbete med boken. Dessvärre är de numera så många att jag inte längre har möjlighet att tacka alla individuellt. I stället vill jag här rikta ett stort tack till alla som bidragit genom åren, ingen nämnd och ingen glömd. Många har nu framskjutna positioner i svenskt näringsliv.

Inför den tredje upplagan av boken (1998) gjordes framför allt en omarbetning med utgångspunkt från den då nya årsredovisningslagen.

Inför den fjärde upplagan gjordes som vanligt ett stort antal detaljförändringar. Dessa orsakades dels av den nya bokförings­lagen, dels av frågor och påpekanden vid konsultationerna på Chalmers och KTH. Avsikten var än en gång att ytterligare förbättra pedagogiken, bl a att än mer illustrera, förklara och gnugga just de moment som erfarenhetsmässigt brukar förorsaka störst problem när det gäller att verkligen förstå bokens begrepp och modeller. Antalet frågor vid konsultationerna på Chalmers och KTH har därför minskat kraftigt efter hand.

Femte upplagan fick än en gång ett stort antal större och mindre ändringar på många ställen i texten. Ett speciellt tack till Paul Björnsson, Lunds Tekniska Högskola, som föreslagit ett antal väl motiverade förändringar och kompletteringar.

Sjätte upplagan år 2007 (elfte upplagan av materialet) liksom sjunde upplagan år 2010 innehåller ännu en gång ett stort antal ändringar och förtydliganden, åter till stor del utgående från studenternas frågor, men även p g a lag­ändringar och annat. Förhoppningsvis blir boken bättre för varje upplaga och på detta sätt kan lärar­insatsen dediceras än djupare och mer avancerade frågor.

En övningsbok i industriell ekonomi fungerar som ett slags levande, ständigt föränderligt och förbätterligt, informationsöverförande och lärandeskapande väsen. Undertecknad är med andra ord tacksam för alla kommentarer och synpunkter som kan förbättra innehållet även i nästa upplaga.

Lycka till med studierna!

Göteborg i januari 2010 Jan Möller

1-90.indd 4

10-01-26 14.51.48

Innehåll

Sida 1. Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2. Kalkylmodeller utifrån rörliga och fasta kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3. Kalkylmodeller utifrån direkta och indirekta kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 4. Kalkylmodeller utifrån särkostnader och samkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 5. Kalkylmodeller utifrån aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 6. Investeringskalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 7. Kapitalbehov och finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 8. Årsredovisning och räkenskapsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Lösningar kapitel 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Lösningar kapitel 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Lösningar kapitel 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Lösningar kapitel 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Lösningar kapitel 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Lösningar kapitel 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Lösningar kapitel 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Lösningar kapitel 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184

1-90.indd 5

10-01-26 14.51.48

1-90.indd 6

10-01-26 14.51.48

1. Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp Teori Utgifts- och inkomstbegreppen avser affärstransaktioner och är nära knutna till företagets bok­ föring: • utgiften avser anskaffningstillfället och uppstår när fakturan erhålls och bokförs • inkomsten avser försäljningstillfället och uppstår när fakturan sänds iväg och då bokförs Inbetalning och utbetalning är nära knutna till företagets likviditetsplanering och avser betalningstillfället då beloppet överförs till eller från t ex ett bankgiro- eller plusgirokonto som disponeras av företaget.

Intäkt och kostnad är nära knutna till den periodvisa effektivitetsmätningen i företaget. Oftast görs ingen skillnad på inkomst och intäkt.

• Intäkt är den periodiserade inkomsten • Kostnad är den periodiserade utgiften Utgiften på t ex 1 mkr då man köper en lastbil periodiseras i form av avskrivningar på t ex 10 år vilket ger en ökad kostnad på 100 000 kr per år i 10 år p g a lastbilsköpet. Resultatet (överskott/ underskott) är skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för en viss period.

Ett företag kan ha likviditetsproblem trots en tillfredsställande resultatutveckling. Detta är bl a vanligt i snabbt expanderande företag där man ständigt tillverkar för en större volym än man just fått betalt för.

De tre olika begreppsparen kan illustreras påföljande sätt: Anskaffningen av en resurs:

Varan beställs

Varan levereras med faktura

Varan används och/eller förbrukas

                         

Motsvarande ekonomiska begrepp Försäljningen av en produkt/resurs:

Varan betalas

Utgift Varan beställs

Utbetalning

Varan tas fram/produceras

Varan levereras med faktura

Kostnad Varan betalas

        

        

Motsvarande ekonomiska begrepp

Intäkt

Inkomst

tid

tid

Inbetalning

Kostnader och intäkter avser således vardera en viss tidsperiod, medan övriga begrepp avser enstaka händelser, som vardera kan knytas till en viss dag.

Beroende på beslutssituationen och därmed sammanhängande kalkyltyp väljer man vanligen att fokusera på ett begreppspar i sänder, dvs på t ex inbetalningar och utbetalningar eller intäkter och kostnader.

Rörliga kostnader förändras när den tillverkade mängden produkter förändras.

Fasta kostnader förblir oförändrade när verksamhetsvolymen förändras inom ett visst intervall.

Direkta och indirekta kostnader: Vissa kostnader är ej direkt hänförbara till kostnadsbärarna utan måste först hänföras till vissa s k indirekta kostnadsställen för att därefter vidarefördelas till de slutliga kostnadsbärarna.

Vad gäller direkta kostnader vet man vilka kostnadsbärare som är orsak till de aktuella kostnaderna. Dessa kan t ex avse komponenter, licenser, konstruktionsarbete, verktyg, löner för en viss produkt eller order.

7

1-90.indd 7

10-01-26 14.51.48

Kostnadsslag (t ex löner, material, energi, vatten)

Indirekta

kostnader

Kostnadsställen (t ex avdelningar/funk­ tioner)

Pålägg

Kostnadsbärare (t ex order eller produkter)

Direkta kostnader

1.1 Utgift, utbetalning och kostnad AB A beställer den 27/8 år 4 ett varuparti som levereras den 25/10. Fakturan av den 28/10 bokförs den 30/10. Beloppet uppgår till 80 tkr. Betalning skall ske med hälften i december år 4 och hälften i februari år 5. Vid slutet av år 4 finns 75 % av varorna kvar i lager. Vid slutet av år 5 är alla varor sålda.

När föreligger utgift, utbetalning och kostnad och med vilka belopp?

1.2 Ge exempel på de båda begreppen utgift och kostnad från din egen ekonomi. Vad är t ex utgift och vad är kostnad för en TV-apparat?

1.3 Under vilken förutsättning är posten ”löner 100 000 kr” a) rörlig kostnad

c) fast kostnad

b) indirekt kostnad

d) direkt kostnad

1.4 AB Processpartner fick den 23/9 2009 en beställning från EKMA AB på tre rostfria tankar för förvaring av koncentrerad väteperoxid. Beställningen var gjord med utgångspunkt i en offert som AB Processpartner skickat till EKMA den 15/8 2009.

Tankarna börjar produceras 1/12 2009 och är färdiga (efter att ha satts samman på plats) den 30/1 2010. Samma dag överlämnas även Processpartners faktura till EKMA, som börjar fylla tankarna med väteperoxid redan dagen efter. Fakturan bokförs samma dag, dvs den 30/1 i båda företagen.

EKMA räknar med att kalkylmässiga livslängden = bokföringsmässiga livslängden = 5 år och kommer att göra avskrivningar med 20 % årligen fr o m 2010.

Fakturan betalas den 13/3 2010, då totala köpeskillingen, 750 000 kr överförs från EKMA:s till Processpartners postgirokonto.

Företagets räkenskapsår är kalenderår, dvs dess resultat beräknas per kalenderår.

Vid beräkning av företagets resultat utgås från tillverkad – ej såld – volym, varvid intäkter och kostnader för helt eller delvis färdigproducerade artiklar under en viss period matchas mot var­andra. a) När uppstår EKMA:s utgift och med vilket/vilka belopp? b) När uppstår EKMA:s kostnader och med vilket/vilka belopp? c) När uppstår Processpartners inkomst och med vilket/vilka belopp? d) När uppstår Processpartners intäkt och med vilket/vilka belopp? e) När uppstår EKMA:s utbetalning och med vilket/vilka belopp?

8

1-90.indd 8

10-01-26 14.51.49

2. Kalkylmodeller utifrån rörliga och fasta kostnader Teori Resultatplanering: resultatets beroende av tillverkningsvolym,

kostnad och pris Kritiska punkten: den punkt (volym) där totala intäkter är lika

med totala kostnader (V = 0) TI = TK Säkerhetsmarginal: skillnaden mellan verklig och kritisk försäljning eller uttryckt

mverklig – mkritisk , dvs hur mycket volymen kan i procent, som

mverklig

minska innan man går med förlust Täckningsbidrag: Täckningsgrad:

särintäkt – särkostnad täckningsbidrag/särintäkt

2A. Resultatdiagram Beskrivning och analys av företagsekonomiska problem sker med modeller av olika slag. I kalkyleringen används ofta grafiska eller schematiska modeller, dvs figurer och diagram samt matematiska modeller eller formler som uttrycker likheter.

De fasta och rörliga kostnaderna kan t ex beskrivas i en schematisk modell dels i form av totala fasta respektive rörliga kostnader, dels i form av fast respektive rörlig kostnad per tillverkad enhet.

9

1-90.indd 9

10-01-26 14.51.49

2.1 En kostnadskalkyl för en nyanskaffad maskin har följande utseende: Fasta kostnader: Avskrivning Ränta 12 % Tillsyn och underhåll Försäkring

62 500:36 000:15 700:5 000:119 200:-

Rörliga kostnader: (vid 200 timmars drift) Kraft Kilrep div oljor o material Reparationer Arbetslöner

19 000:18 000:23 000:120 000:180 000:-

Produktionen per timme 100 st.

Innan maskinen anskaffades utgjordes kostnaden för detta arbete huvudsakligen av lönekostnader med 17,50 kr per st. Vid vilka volymer är maskinanskaffningen lönsam?

2.2 a) Ett företag har följande kostnader:

Rörliga materialkostnader Rörliga lönekostnader Övriga rörliga kostnader Avskrivningar Administrations- och distributionskostnader

10,00/enhet 15,00/enhet 10,00/enhet 500 000/år 1 000 000/år

Ett visst år är företagets försäljning 125 000 enheter. Försäljningspris 50 kr/st. Hur stor blir företagets vinst efter skatt, om skattesatsen är 30 %? Hur stor är säkerhetsmarginalen?

b) För att förbättra lönsamheten planeras en rationaliseringsåtgärd, som minskar arbetstidsåtgången med 50 %, materialåtgången med 25 % och övriga rörliga kostnader med 50 %. De fasta kostnaderna ökar med 1 000 000 kronor. Försäljningen antas oförändrad 125 000 enheter per år. Är åtgärden lönsam? Hur stor blir vinsten efter skatt nu? Hur stor blir säkerhetsmarginalen?

2.3 Indo är tillverkare av produkten Alfa. Tillverkning och försäljning under senaste verksamhetsår framgår av följande data: Tillverkning och försäljning 20 000 st (motsvarande 80 % utnyttjande av kapaciteten).

Försäljningspris Proportionellt rörliga kostnader Fasta kostnader

30 kr per st 20 kr per st 160 000 kr

a) Beräkna kritiska punkten (uttryckt i kr). b) I ett besvärligt konkurrensläge, som medfört att kapaciteten inte har kunnat utnyttjas fullt under de senaste åren, överväger man att införa en ny tillverkningsmetod. De fasta kostnaderna skulle då öka med 120 000 kr, medan de rörliga kostnaderna skulle minska med 5 kr per st.

10

1-90.indd 10

10-01-26 14.51.49

Genom den nya tillverkningsmetoden kan produkten också förbättras något, varför man hoppas på en försäljningsökning.

Hur stor bör försäljningen (i stycktal) vara för att vid oförändrat försäljningspris ge lika stor vinst som senaste verksamhetsåret?

c) Beräkna kritiska volymen! d) Ett annat alternativ, som också övervägs av Indo, är att låta den nya tillverkningsmetoden med de ökade fasta kostnaderna (120 000 kr) följas av en produktdifferentiering, så att även en produkt Alfa-Lyx tillverkas och säljs i 5 000 exemplar. Eftersom de båda produkterna fyller samma funktion måste man räkna med en försäljningsminskning på 4 000 enheter Alfa-Standard (jämfört med senaste verksamhetsåret).

De rörliga kostnaderna för de två produkterna beräknas till

Alfa-Lyx Alfa-Standard

Försäljningspriset för Alfa-Standard är 30 kr/st. Vilket lägsta pris måste åsättas Alfa-Lyx för att ge lika stor totalvinst som tidigare?

18 kr per st 15 kr per st

2.4 Ett företag överväger att mekanisera och automatisera ett produktionsavsnitt genom att anskaffa bl a industrirobotar som ersättning för mänsklig arbetskraft.

En något osystematisk sammanställning av företagets kostnader har följande utseende (före automatiseringen)

Rörliga lönekostnader Rörliga materialkostnader Avskrivning på maskiner och anläggningar Tjänstemannalöner Övriga rörliga kostnader Övriga fasta kostnader Intäkter

Mkr/år 10 4 4 1 2 2 27

Årets siffror är normala för denna verksamhet. Företagsledningen är mycket försiktig och vill därför att denna konjunkturkänsliga verksamhet inte skall bli mer känslig för konjunkturnedgångar. a) Hur stor är företagets säkerhetsmarginal? b) Hur mycket måste de rörliga lönerna minska (i %) för att säkerhetsmarginalen inte skall förändras i och med anskaffningen av utrustningen, vilken beräknas öka de fasta kostnaderna med 4 Mkr per år? c) Vid vilken sysselsättningsgrad, i förhållande till den normala, uppnås 2 Mkr vinst före inve­ steringen i automatisering respektive efter investeringen?

11

1-90.indd 11

10-01-26 14.51.49

2.5 Ett företag uppvisar år 1995 nedanstående resultat (i tkr) Försäljningsintäkter Rörliga materialkostnader Rörliga lönekostnader Övriga rörliga kostnader Avskrivningar Övriga fasta kostnader

8 000 4 000 1 000 1 000 600 1 000

– 6 000 – 1 600

Med ledning av ovanstående data diskuteras följande frågor, varvid antas, att rörliga kostnader är proportionellt rörliga och fasta kostnader helt fasta vid en ökning eller minskning av produktionsvolymen. Sysselsättningsgraden är 100 %. a) Vid vilken försäljningsvolym (i förhållande till den normala) ligger företagets kritiska punkt? b) Vilken försäljningsvolym fordras för att företagets vinst efter skatt skall bli 420 tkr (den totala skattesatsen antas utgöra 30 %)? c) Vilken kvantitativ försäljningsökning fordras för att man vid en sänkning av försäljningspriserna med 10 % skall bibehålla oförändrad vinst före skatt?

2.6 Ett mindre industriföretag tillverkar en produkt, som kan säljas för 20 kr/st (priset är volymoberoende). Företagets kostnader är Fasta tillv kostn 600 tkr/år vid volym < 100 000 st samt ytterligare 300 tkr/år vid volym > 100 000 st Rörliga tillv kostn 5 kr/st Försäljnings- och administrationskostnader oberoende av verksamhetsvolymen, 400 tkr/år Man beräknar att en försäljning överstigande 80 000 st förutsätter försäljningsfrämjande åtgärder (reklam) för 250 tkr/år och en försäljning större än 140 000 st kräver sådana för ytterligare 350 tkr/år.

Rörliga försäljningskostnader (provision) 10 % av intäkterna Maximal tillverkningskapacitet 200 000 st/år a) Hur stor verksamhetsvolym leder till en årsvinst (före inkomstskatt) av 200 tkr? b) Vilket försäljningspris krävs för årsvinst 200 tkr vid volymen 130 000 st (i övrigt oförändrade förutsättningar)?

Både numerisk och grafisk lösning godtages.

12

1-90.indd 12

10-01-26 14.51.49

2.7 Man planerar tillverkningen av en artikel A. Den kan utföras antingen av en vanlig svarv (supportsvarv) eller av en revolversvarv eller också av en automatsvarv. Tillverkningskapacitet och kostnader för dessa tre alternativ är följande:

Supportsvarv

Revolversvarv

Automatsvarv

Normal kapacitet i styck vid dubbelt skift/tim Fasta kostnader per timme i kr

600

1 000

2 000

500

1 100

1 800

Rörliga kostnader per styck i kr

2:50

1:00

0:20

4:50

3:20

icke

7:50

5:80

aktuellt

Rörliga styckkostnader vid övernormal sysselsättning: Första 100 st över det normala i timmen Andra 100 st över det normala i timmen

a) Beräkna totala styckkostnader vid kostnadsoptimum (dvs lägsta kostnad) för varje alternativ! b) Vilken genomsnittlig dagsproduktion skulle motivera valet av revolver- respektive automatsvarv?

2.8 Ett konfektionsföretag tillverkar bl a en typ av manchester-jeans. Under föregående år var produktionskapaciteten fullt utnyttjad för detta plagg. Från redovisningen har vi erhållit följande data: Tillverkning och försäljning Försäljningspris Rörliga kostnader Fasta kostnader

100 000 st/år 350 kr/st 250 kr/st 5 000 000 kr/år

Beräkna kritisk volym, säkerhetsmarginal och resultat för jeansen med hjälp av denna information!

2.9 Företaget ExtraPlast tillverkar plasthinkar. ExtraPlasts produktionschef har just kommit hem från en plastmässa i Tyskland där han bl a såg en lång rad nya maskiner. Produktionschefen blev speciellt förtjust i en maskin som innebär en automatisering av produktionsprocessen. Produktionschefen presenterar sina planer för företagsledningen och förklarar att dessa skulle innebära att lönekostnaden skulle sjunka och att kapaciteten skulle öka och att detta alltså skulle vara en mycket bra idé. Den nuvarande anläggningen har en kapacitet på 600 000 hinkar per år. De senaste åren har man tillverkat och sålt denna volym. Den nya anläggningen skulle kunna producera 2 000 000 hinkar per år och produktionschefen tror att man nog skulle kunna sälja så många.

13

1-90.indd 13

10-01-26 14.51.50

a) Företagsledningen är dock lite skeptisk och vill nu ha din hjälp att beräkna förändringarna i säkerhetsmarginal.

Följande ekonomiska data gäller:

Plastråvara

0,45 kr/hink

Den befintliga anläggningen Lönekostnad (ackord) Diverse tillverkningskostnader Avskrivningar

0,50 kr/hink 0,15 kr/hink 235 000 kr

Den nya anläggningen Lönekostnad (3 operatörer) Diverse tillverkningskostnader Avskrivningar

450 000 kr 0,15 kr/hink 870 000 kr

Övriga kostnader Förmanslön Försäljning och administration Provision

220 000 kr 630 000 kr 2 % av försäljningspriset

Pris på hinken

5 kr

b) Tycker du att ExtraPlast skall satsa på den här nya anläggningen? Vilken ytterligare information kan företagsledningen behöva? Vilka risker finns det med den här satsningen?

2B. Divisionskalkyl Den enklaste formen av självkostnadskalkylering vid serietillverkning är divisionskalkylering.

Denna metod kallas även periodkalkyl och processkalkyl. Divisionskalkyl är en metod för periodkalkylering som främst används vid efterkalkyler. I sin ursprungliga form skiljer man inte på fasta eller rörliga kostnader, utan beräknar kostnaden per st som ett genomsnitt av alla kostnader under en viss period, s k genomsnittskalkyl. Självkostnaden per enhet beräknas härvid som: Genomsnittskalkyl ger kostnad/st = Totala kostnader under perioden Verkligt antal producerade enheter

Om divisionskalkylen skall användas som förkalkyl får de verkliga kostnaderna och den verkliga tillverkningsvolymen ersättas med budgeterade värden. Om företaget tillverkar mer än en produkt måste en kostnadsuppdelning ske och då kan man vanligen inte använda en renodlad divisionskalkyl.

Normalkalkyl är en förfining av divisionskalkylen och innebär en särbehandling av fasta och rörliga kostnader. I denna kalkyl elimineras sysselsättningsgradens inverkan. De fasta kostnaderna fördelas på en normal produktionsvolym och de rörliga kostnaderna fördelas på en verklig produktionsvolym.

Normalkalkyl ger kostnad/st = Fasta kostnader + Rörliga kostnader

Normalt antal enh Verkligt antal enh Minimikalkyl är egentligen en form av ofullständig kostnadsfördelning, eftersom man här bortser från de fasta kostnaderna.

Minimikalkyl ger kostnad/st = Rörliga kostnader = Rörliga kostnader/st

Verkligt antal enh Om ett företag har ledig kapacitet, dvs en produktionsfaktor är ej fullt utnyttjad, kan man kortsiktigt acceptera att sälja produkter till ett lägre pris än självkostnaden enligt normal- eller genomsnittskalkyl, om det inte finns några mer lönsamma alternativ. Man kan dock inte gå under kostnaden/st enligt minimikalkylen, eftersom det betyder att förlusten blir större ju mer man producerar. Minimikalkylen ger därmed ett absolut minimipris.

14

1-90.indd 14

10-01-26 14.51.50

2.10 Under en viss period tillverkades i ett industriföretag 22 000 enheter av en enda produkt, varför divisionskalkyl kan användas. Totalkostnaderna uppgick till 239 800 i fasta kostnader och 352 000 i rörliga kostnader. Under perioden har sysselsättningen varit 10 % över den normala.

Beräkna styckkostnaden enligt efterkalkyl vid a) genomsnittskalkyl b) normalkalkyl c) minimikalkyl

2.11 Ett företag tillverkade under en period 12 000 enheter av en produkt. De rörliga kostnaderna var 30 kr/st och de fasta kostnaderna uppgick till 480 000 kr. Sysselsättningsgraden var 120 % under perioden. Beräkna produktens styckkostnad i form av efterkalkyl enligt a) genomsnittskalkyl b) normalkalkyl c) minimikalkyl

2.12 AB Lökproducenterna framställde ett år 4 000 st hyacintlökar till julen. Kostnaden för uppvärmning, avskrivningar och räntor uppgick för dessa lökar till 3 000 kr.

Kostnaderna för löner, förpackningar m m var rörliga och utgjorde 2,60 kr/st. Sysselsättningsgraden beräknades till 80 % av den normala för denna period. Beräkna hyacintlökarnas styckkostnad i form av efterkalkyl enligt a) genomsnittskalkyl b) normalkalkyl c) minimikalkyl

2.13 Ventilpartner AB tillverkar en enda ventiltyp detta år i 8 000 enheter. Nästa år beräknar man tillverka och sälja 10 000 st. Den normala volymen uppgår dock enbart till 8 000 st.

Ekonomiavdelningen har för nästa år budgeterat följande kostnader (som i förhållande till detta år enbart skiljer sig p g a förändringen i tillverkningsvolym) i kkr: Kostnadsslag

Tillverkn avd

Administr avd

Totalt

Rörliga kostnader: Material Löner Övriga rörl kostn

9 000 12 500 3 000

600 – 400

9 600 12 500 3 400

Fasta kostnader: Avskrivningar Hyra Övriga fasta kostn

1 500 200 100

200 50 100

1 700 250 200

15

1-90.indd 15

10-01-26 14.51.50

Beräkna: a) förkalkylerade produktkostnaden för nästa år enligt genomsnittskalkyl b) produktkostnaden för såväl detta som nästa år enligt normalkalkyl c) efterkalkylerad produktkostnad för detta år enligt minimikalkyl samt förkalkylerad produktkostnad för nästa år enligt minimikalkyl d) efterkalkylerad produktkostnad för detta år enligt genomsnittskalkyl

2.14 Ett fabriksföretag tillverkar en viss massprodukt. Under första året förbrukas material för 27 Mkr. Direkta löner utbetalas med 35 Mkr. Tillverkningsomkostnaderna utgör 21 Mkr, varav 12 Mkr anses vara fasta, resten rörliga. Försäljningsomkostnaderna utgör 9,6 Mkr, varav 5,4 Mkr rörliga, resten fasta.

Under året tillverkas 4 000 000 st artiklar. Inga pågående arbeten finns vid bokslutet.

1 000 000 st färdiga artiklar finns däremot på lager, vilka värderas till normalkalkylerad tillverkningskostnad.

Sysselsättningen under det första verksamhetsåret antas vara 2/3 av den normala.

Ställ upp en normalkalkyl som visar: a) tillverkningskostnaden för årets produktion (totalt och per st) b) självkostnaden för de försålda produkterna (totalt och per st)

16

1-90.indd 16

10-01-26 14.51.50

3. Kalkylmodeller utifrån direkta och indirekta kostnader Teori Kostnadsfördelningsmetoder Två typer av produktkalkyler: • Självkostnadskalkylering (detta kapitel) – fördelar samtliga kostnader till kostnadsbärarna. S. används vid prissättning på lång sikt, t ex vid introduktion av en ny produkt/variant eller vid kontroll av de verkliga kostnaderna för en produkt.

• Bidragskalkylering (behandlas i nästa kapitel) – fördelar endast särkostnaderna (som ofta är identiska med de rörliga kostnaderna) till produkterna. B. används dels som huvudsaklig metod i företaget, dels vid kortsiktig lönsamhetsbedömning, vid ledig kapacitet eller trång sektor.

För självkostnadskalkylering används tre huvudtyper av metoder: • Divisionskalkylering: kostnaderna för en produkt erhålls genom att periodens kostnader divideras med antalet producerade enheter. Metoden kan endast användas när enbart en produkt produceras.

• Påläggskalkylering: (se figur) kostnaderna erhålls genom att de direkta kostnaderna påförs produkten samt att de indirekta kostnaderna först fördelas på kostnadsställen för att sedan påföras produkterna med hjälp av beräknade nycklar, s k pålägg.

Kostnadsslag (löner, material, el, tel m m)

Indirekta kostnader

Kostnadsställen (ofta avd i företaget)

Direkta kostnader

Pålägg

Kostnadsbärare (produkter, order eller tjänster som företaget producerar)

• ABC-kalkyler (Activity-Based Costing – behandlas i kapitel 5) fördelar kostnaderna på kalkylobjektet via aktiviteter och kostnadsdrivare. Antag t ex att man funnit att antalet tillverkningsorder är kostnadsdrivande, och att varje sådan order kostar 1 000 kr. Antalet tillverkningsorder blir då kostnadsdrivaren som kopplar aktivitetens kostnad till produkten.

Produktkalkylen består av ett antal olika sådana aktiviteter plus t ex kostnad för i anspråktagen kapacitetstid i produktionen.

Självkostnadskalkyler (ej ABC-kalkyler) kan utföras på tre sätt.

Genomsnittskalkyl: beräknar periodens verkliga kostnader.

Normalkalkyl: beräknar genomsnittliga kostnader över ett antal perioder. De fasta kostnaderna fördelas på normal produktionsvolym.

Minimikalkyl: beräknar det lägsta pris man kan ta ut i händelse av ledig kapacitet. Enbart rörliga kostnader beaktas.

17

1-90.indd 17

10-01-26 14.51.50

Direkta/indirekta kostnader Exempel på direkta kostnader: 1. Material (dM = direkta materialkostnader):

Kostnaden för materialåtgången på produkten eller ordern.

2. Arbete (dL = direkta lönekostnader):

Den kostnad för manuellt arbete som tas i anspråk av produkten.

3. Övriga direkta tillverknings- kostnader:

Tillverkningskostnader förutom (1) och (2) som direkt kan påföras produkten – t ex licenser, royalties, gjutmodeller, specialverktyg, konstruktionsarbete avseende viss order etc, legoarbeten, försäkringspremier.

4. Speciella direkta försäljningskostnader:

Provisioner, reklam (spec för produkten), emballage, transporter till kund etc

Indirekta kostnader: Kostnader som inte direkt kan påföras en specifik kostnadsbärare.

Följande är exempel på indirekta kostnader: 1. Interna tjänster som andra avdelningar utnyttjar, t ex elcentral, telefonväxel, fastighetsförvaltning, datatjänster, reparationer/underhåll o dyl 2. Materialomkostnader: de två viktigaste av MO är

inköpskostnader

förrådsomkostnader, inkl räntor på materialet i förrådet OBS! Tillsatsmaterial är TO, ej MO! Med tillsatsmaterial menas s k indirekt material, som förbrukas vid tillverkning av produkterna, men som man ej exakt vet mängden av per produkt.

Exem­pel: skruvar, muttrar, brickor, resistorer, skärvätska, gas, svetstråd, färg m m. Om man vet exakt kostnad per produkt: Direkt material.

3. Tillverkningsomkostnader, bl a PIA,”produkter i arbete”, reparationer och underhåll, verk­ mästare, produktionsplanering, konstruktionsavdelning 4. Försäljningsomkostnader, bl a lagerkostnader 5. Administrationsomkostnader, t ex företagsledning, ekonomiavd, personalavd, finansavd Lagerkostnader uppträder med andra ord på tre ställen: Förråd (före produktion), produkter i arbete (produktion) samt färdigvarulager (efter produktion i avvaktan på leverans ut till kund).

Den generella (och komplicerade) produktkalkylen används normalt i tillverkningsföretag. Någon variant av nedanstående s k kalkyltrappa används normalt i denna typ av företag: Kalkyltrappa i ett tillverkningsföretag

18

1-90.indd 18

10-01-26 14.51.50

1. Tillverkningskostnad 2. Självkostnad 3. Försäljningspris I ett handelsföretag fokuseras kalkyleringen kring inköpspris och varukostnad: Kalkyltrappa i ett handelsföretag

1. Varukostnad 2. Självkostnad 3. Försäljningspris Tjänsteföretag utgår istället normalt från den direkta lönen och kalkylerar en s k projektkostnad: Kalkyltrappa i ett tjänsteföretag 1. Projektkostnad 2. Självkostnad

3. Försäljningspris Stegfördelning (Detta avsnitt kräver liksom uppgifterna 3.12–3.15 annan kursbok än t ex Företags­ekonomi 100). Även 3.6 kräver kursbok med större djup.

Man indelar kostnadsställen i förberedande och sista kostnadsställe. Stegfördelning kännetecknas av att ett kostnadsställe mottar kostnader från ett bakomliggande och lämnar kostnader till ett framförliggande kostnadsställe. Vanligen finns dessutom mer än ett sådant.

19

1-90.indd 19

10-01-26 14.51.51

Kostnads- slag

Allmäna avdelningar

Ind tillverkn- avdelningar

Fastig- Värme- hets- avd avd

Plane- rings- avd

Rit- kontor

Dir tillverknavdelningar I

II

1. Indirekt lön

200

300

900

1 200

900

700

2. Indirekt material

100

1 000

100

300

400

200

3. Avskrivn

500

200

50

50

800

700

100

100

100

300

200

S:a: 1 600

100

100

800

600

S:a: 1 250

1 750

750

500

1 000

750

S:a: 4 950

3 650

S:a: 800

Fördelning på kostnadsbärare

Fig. Exempel på stegfördelning av tillverkningsomkostnaderna.

3.1 Ange vilket kostnadsslag följande kostnader skall hänföras till i en självkostnadskalkyl för ett tillverkningsföretag.

Kostnadsslag

A Kostnader för administrationsfunktion, lönekontor, vaktmästeri, telefonväxel och andra centrala funktioner B Kostnader för försäljningsorganisationen (säljare och s k applikationsteknikers lönekostnader, resor och andra omkostnader) samt reklam och hyra C Provision till försäljare D Kostnader för förbrukningsmaterial i tillverkningen som man ej har specificerat per tillverkad produkt E Reparations- och underhållskostnader för maskiner, verktyg och inventarier F Avskrivningar på och räntor för företagets maskinpark G Kostnader för råvaruförrådet H Kostnader för inköpsavdelningen I Licensavgifter J Löner till tjänstemän i tillverkningsavdelningen K Lön till förman för tillverkningsavdelningen

20

1-90.indd 20

10-01-26 14.51.51

L Löner till arbetare enl tidkort (dvs specificerat per order/produkt) M Kostnader för råvaror och komponenter enl materialrekvisitioner

3.2 Ett mindre industriföretag har en tillverkningsavdelning. Under en period då sysselsättningen var normal tillverkades 1 000 enheter av produkten KD22, för vilka kostnaderna var Indirekta lönekostnader Indirekta materialkostnader Kalkylmässiga avskrivningar Kraft, värme m m Direkta lönekostnader Direkta materialkostnader Affärsomkostnader

10 000 10 000 80 000 (avser tillverkningsutrustning) 50 000 100 000 50 000 30 000 330 000

Alla de tillverkade enheterna har sålts under perioden. a) Beräkna omkostnadspåläggen vid tillverkning och försäljning av ifrågavarande produkt (vid normalkalkyl). b) Beräkna självkostnaden för en produkt då direkt material är 100 kr/st och direkt lön är 200 kr/st.

3.3 a) Redovisa i ett diagram hur självkostnaden för en produkt beror på sysselsättningen samt redogör för hur man i en kalkyl kan eliminera sysselsättningsgradens inverkan på självkostnaden. b) Redogör för olika typer av fördelningsgrunder.

3.4 Från ett mindre industriföretags redovisning hämtas följande uppgifter om de verkliga kostnaderna för ett visst år i tkr.

Direkta materialkostnader Materialomkostnad Direkta arbetslönekostnader Tillverkn omkostnader, fasta Tillverkn omkostnader, rörliga Affärsomkostnader, fasta Affärsomkostnader, rörliga

350 35 400 300 380 170 100

Under detta år har såväl tillverkning som försäljning varit 120 % av den normala. a) Beräkna normalpåläggen. b) Gör en normalkalkyl för en order, där det åtgår direkt material för 125 kr och direkta löner för 150 kr. c) Gör en minimikalkyl för samma order.

21

1-90.indd 21

10-01-26 14.51.51

3.5 Från ett industriföretags bokföring hämtas följande uppgifter om de verkliga kostnaderna för ett visst år: Direkta materialkostnader Direkta arbetslöner Fasta tillverkningsomkostnader Rörliga tillverkn omkostnader Försäljningsomkostnader (fasta)

4 480 000 5 120 000 3 200 000 3 840 000 2 940 000

Såväl tillverkning som försäljning har under detta år endast varit 80 % av den normala. De fasta kostnaderna anses vara helt fasta och de rörliga proportionella. Beräkna a) genomsnittspåläggen för TO och FO b) normalpåläggen för TO och FO c) självkostnaden enligt normal- och minimikalkyl för en order, för vilken åtgått direkt material för 750 kr och direkt arbetarlöner för 1 000 kr

3.6 Obs! Detta exempel kräver mer avancerad kursbok än t ex ”Företagsekonomi 100”.

AB Fundi tillverkar flera lättmetalldetaljer som både gjutes och bearbetas i företagets verkstäder.

Produkten SOL licenstillverkas och licensavgiften är 5 kr per detalj.

SOL tillverkas normalt i 50 000 exemplar årligen och går igenom två mycket dyrbara maskiner, nämligen en pressgjutningsmaskin och en numeriskt styrd fleroperationsmaskin. SOL:s gjutverktyg har kostat 100 000 kr och kan användas 3 år för totalt 150 000 gjutskott. (Kalkylränta 15 %, restvärde 0.)

Ur företagets kostnadsredovisning från föregående år har följande uppgifter hämtats: Direkt materialförbrukning Materialomkostnader Direkta arbetslönekostnader Arbetsomkostnader (50 % rörliga) Grundvärdeomkostnader Affärsomkostnader

800 000 100 000 400 000 600 000 250 000 300 000

Ovanstående tabell är eventuellt ofullständig. Sysselsättningsgraden var 80 %. I arbetsomkostnaderna har inte verktygskostnaderna för SOL medräknats. De fasta kostnaderna i ovanstående tabell överensstämmer med normalfallet. Drifttiden i de dyrbara maskinerna är 1 800 timmar normalt och varje SOL kräver 0,036 timmar. Den direkta materialkostnaden för SOL är 7 kr och direkta lönen 3 kr.

Beräkna normalpålägg och upprätta en normalkalkyl för SOL.

22

1-90.indd 22

10-01-26 14.51.51

3.7 En mekanisk verkstad bearbetar produkterna huvudsakligen i olika NC-maskiner samt svetsar samman vissa delar. Företagets kostnader är ett år följande (belopp i kkr): Arbetsledarlönekostnader (verkmästare) 300 Råämnen för bearbetning i NC-maskiner 500 Färg till målning av produkterna 16 Svarvstål (verktyg som förbrukas) 24 Lönekostnad (ekonom/controller) 320 Avskrivning på NC-maskiner m m 50 Annonser 140 Lokalhyra 200 Lön till NC-operatörer och svetsare 1 900 Svetsgas 16 Kapitalränta för prod & förråd 32 Avskrivning på kontorsmaskiner 7 Lön till företagets ägare 520 Elektrisk ström 34 Förrådskostnader 40 Kompletterande upplysningar 4/5 av hyran avser verkstaden 75 % av räntekostnaderna gäller för NC-maskiner och dylikt 25 % av räntekostnaderna gäller för förrådet Strömåtgången för belysning av kontoret är obetydlig och kan försummas. Företagets ägare ägnar sig helt åt marknadsföring och företagsledning. a) Bestäm lämpliga normalpålägg för kalkylering om det ovanstående gäller vid 80 % sysselsättningsgrad. b) Gör en normalkalkyl för produkten MOS som kräver 200 kr i direkt material, 300 kr direkt lön. c) Hur ser en minimikalkyl för MOS ut?

OBS! I följande tre uppgifter utgår vi ifrån de två senare varianterna på kalkyltrappan vid produktkalkylering. (Se teoriavsnittet i kapitlets början!)

3.8 Hermans Trendbutik säljer ungdomskläder. För det kommande året räknar Herman med att sälja kläder till ett värde av 2 450 000 kr räknat i ingående varukostnad. Övriga kostnader uppgår till 625 000 kr och den egna företagarlönen beräknas till 240 000 kr. Utöver detta vill Herman ha 15 % på sitt insatta kapital på 500 000 kr. a) Hur stort genomsnittligt pålägg måste han göra på sina klädesplagg? b) Ett par trendriktiga byxor kostar 225 kr exklusive moms i inköp. Vilket pris inklusive moms bör Herman sätta på dessa? c) Vilka andra faktorer påverkar det pris som Herman verkligen sätter?

23

1-90.indd 23

10-01-26 14.51.51

Jan Möller (red)

Boken går igenom grundläggande begrepp som t ex intäkt/kostnad, inkomst/ utgift, inbetalning/utbetalning och fasta/rörliga kostnader. I en mängd övningar får man träning i att använda kalkylmodeller för rörliga och fasta, direkta och indirekta kostnader, sär- och samkostnader samt aktivitetskostnader – dvs resultatdiagram, självkostnads-, bidrags- respektive ABC-kalkyler. Boken går därefter igenom investeringskalkyler (även med hänsyn till skatt, inflation och prisförändringar), kapitalbehov, finansiering, årsedovisning och räkenskapsanalys (inklusive hävstångs- och du Pont-analys) med övningar knutna till respektive avsnitt. Den innehåller uppgifter som knyter samman olika avsnitt och som därmed bidrar till att utveckla en helhetssyn. Materialet inbegriper förklaringar och lösningsförslag till samtliga 116 uppgifter. En tredjedel av innehållet utgörs av uppgifter och två tredjedelar av lösningar.

Övningar i industriell ekonomi

Detta är ett uppskattat övningsmaterial för ämnesområdet industriell ekonomi.

Målsättningen med denna bok är att lära sig tillämpa ekonomiska begrepp, metoder och modeller som är nödvändiga för en industriellt verksam tekniker.

Jan Möller (red)

Övningar i industriell ekonomi

ÖVNINGAR I

INDUSTRIELL EKONOMI JAN MÖLLER (RED)

Övningar i industriell ekonomi lämpar sig väl för självstudier. Boken vänder sig till såväl studerande vid tekniska högskolor, universitet och högskolor som yrkesverksamma tekniker.

Jan Möller är tekn dr och universitetslektor i Industriell organisation och ekonomi vid Chalmers Tekniska Högskola.

Best.nr 47-09520-9

Tryck.nr 47-09520-9-00

7 uppl O vn i ind ek - omslag.indd 1

10-01-26 15.03.01