Fredrik Harstad
NÅ MÅLEN
NÅ MÅLEN
Svenska som andraspråk Delkurs 1 och 2
Svenska som andraspråk Delkurs 1 och 2
Fredrik Harstad
Fredrik Harstad
Boken innehåller korta, tydliga genomgångar och mängder av övningar. Du tränar dig på att skriva, läsa och tala. Du får fundera över språk, språkinlärning och källkritik. Du får jämföra dina egna upplevelser med andras berättelser. Nå målen är en praktisk hjälp i studierna, och en bra grund att stå på.
Delkurs 1 och 2
Fredrik Harstad är lärare i svenska och svenska som andraspråk. Han har skrivit många läroböcker för vuxenutbildningen och arbetat med den nya kursplanen i svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbildning. Just nu är han pedagogisk utvecklingsledare på ABF Vuxenutbildning i Göteborg.
NÅ MÅLEN
Nå målen är ett läromedel för kursen svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Den här boken är tänkt för delkurs 1 och 2.
ISBN: 978-91-40-69705-9
9 789140 697059
40697059_nama1_omslag.indd Alla sidor
2018-06-18 11:19
Innehåll Lära svenska ..............................................................................4 Lära sig ett nytt språk ...............................................................................................................6 Världens språk............................................................................................................................ 16 Första mötet med Sverige .................................................................................................. 30
Tala, lyssna och samtala ......................................................52 Tala utan ord .............................................................................................................................. 54 Kallprat ........................................................................................................................................ 64 Samtal ...........................................................................................................................................74 Muntlig presentation..............................................................................................................84 Muntliga berättelser ............................................................................................................... 92
Läsa ............................................................................................112 Lässtrategier..............................................................................................................................114 Texttyper ...................................................................................................................................130 Läsa instruktionstexter .........................................................................................................136 Beskrivande och berättande text .....................................................................................146
Skriva ...................................................................................... 164 Att anpassa text till syfte och mottagare ......................................................................166 Beskriv en plats ....................................................................................................................... 172 Beskriv en person .................................................................................................................. 184 Skriva på jobbet..................................................................................................................... 200 Förbättra din text ..................................................................................................................220
Språkbruk ..............................................................................226 Uttal ...........................................................................................................................................228 Ord .............................................................................................................................................242 Språkets struktur ...................................................................................................................252
Källkritik och informationssökning .............................266 Källkritik ....................................................................................................................................268 Använd internet .................................................................................................................... 284
Kom igång
40697059_nama1.indb 3
3
2018-06-18 11:00
Skriv ett mejl Du får ett mejl från en svensk vän som har flyttat utomlands för att studera.
Ämne: Hur är läget? Hej! Är allt bra med dig? Jag hörde att du studerar svenska igen. Hoppas att det går bra med studierna. Nu trivs jag ganska bra här nere. I början var det jobbigt. Jag hittade ingenstans att bo. De första veckorna bodde jag på en soffa hos en vän. Nu har jag hittat en lägenhet som jag hyr i andra hand. Jag kan bo här resten av året. Jag saknar förstås alla er därhemma. Vad händer i Sverige just nu? Det är svårt att få några nyheter hit ner. Jag surfar en hel del på nätet, men det är inte riktigt samma sak. Det vore kul om du kunde komma hit någon gång och hälsa på. Annars ses vi kanske till sommaren. Jag planerar att resa hem tre veckor i juli. Hör gärna av dig!
Svara på mejlet. Berätta bland annat om … a) b) c) d)
hur du har det och vad du gör något som händer i Sverige just nu vad du tycker om livet i Sverige du tänker besöka din vän. Om du kan hälsa på: ge ett förslag på tid och fråga om det passar. Om du inte kan hälsa på: berätta varför du inte hinner.
Första mötet med Sverige
40697059_nama1.indb 51
51
2018-06-18 11:01
TALA, LYSSNA OCH SAMTALA Nästan alla människor kan tala. Det lär vi oss när vi är barn. Redan i treårsåldern är vårt talspråk så välutvecklat att vi kan förstå och göra oss förstådda. Oftast är det våra föräldrar som är våra första lärare. Därefter utvecklar vi vårt talspråk på egen hand, genom att prata med andra människor om många olika ämnen. Att lära sig skriva är mycket svårare. Vi behöver mer hjälp och blir mottagliga först i sex-sjuårsåldern. De flesta lär sig skriva i skolan, och om man inte får chansen att gå i skola är det stor risk att man inte lär sig skriva alls. Läs- och skrivkunskaper kommer nämligen inte av sig själva. Idag är det cirka 20 procent av världens vuxna befolkning som inte kan läsa och skriva. Skillnaderna mellan talat och skrivet språk är stora. Det beror bland annat på att en talare oftast har kontakt med den som lyssnar. Lyssnaren kan visa på olika sätt om budskapet går fram eller inte går fram. Talaren kan dessutom förstärka sitt språk med gester, mimik och annat kroppsspråk. När man skriver måste språket däremot stå för sig själv. Om du som läser har svårt att förstå den här texten är det ganska krångligt att ta kontakt med mig som har skrivit den. Därför måste skriften ha en tydlighet och struktur som talet saknar. Skillnaden blir extra tydlig om du skriver ner ett samtal på ett papper. En sådan text är nästan omöjlig att förstå, men i samtalet blir det sällan några missförstånd.
I det här kapitlet får du bland annat … • fundera på vad du säger – även när du inte säger något! • lära dig hur du kallpratar på svenska. • träna på fraser och uttryck som är vanliga i ett samtal. • läsa historier som brukar berättas muntligt i olika delar av världen.
52
Kom igång
40697059_nama1.indb 52
2018-06-18 11:01
Kom igång
1. Välj en av bilderna. Skriv ner två-tre meningar som du tycker passar till bilden. Det kan vara något som blir sagt. Det kan också vara något som lyssnaren tänker. 2. Du har säkert hunnit med flera samtal redan i dag. Vem har du pratat med? Vem tog initiativet? Vad pratade ni om?
Kom igång
40697059_nama1.indb 53
53
2018-06-18 11:01
Tala utan ord Nu ska du … – läsa en text om kroppsspråk. – lära dig nya ord som beskriver hur något låter. – träna på att bli mer medveten om ditt eget kroppsspråk.
Vad ska du lära dig? Du ska lära dig mer om vad du säger när du inte talar. Du får också lära dig att beskriva ditt kroppsspråk.
Varför? Kroppsspråket står för en stor del av kommunikationen mellan människor. Det finns forskare som menar att 60 % av allt du berättar är sådant du uttrycker utan ord. Om du lär dig mer om hur kroppsspråket fungerar blir du alltså bättre på att kommunicera.
Innehållet i kursen I kursplanen står det att du ska utveckla strategier för att förstå och göra dig förstådd i olika situationer.
54
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 54
2018-06-18 11:01
Innan du börjar 1. Fundera på vad dessa verb betyder. Vad gör en människa som … gråter skrattar ler
skriker suckar snyftar
fnittrar hickar smackar
snarkar viskar väser
2. Titta också på bilderna. Vad visar dessa människor med sitt kroppsspråk, tycker du? Diskutera med någon annan i gruppen.
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 55
55
2018-06-18 11:01
Kroppsspråket Du behöver inte alltid säga något för att visa vad du tycker och tänker. Dina blickar, ansiktsuttryck, grimaser, gester och rörelser berättar om du är ledsen, glad, upprörd eller förvånad. Den typen av kommunikation brukar kallas för kroppsspråk. Kroppsspråket kan vara både medvetet och omedvetet. Om din lärare ställer en fråga kan du räcka upp handen om du kan svara på frågan. Det är ett exempel på ett medvetet kroppsspråk. Om du istället svettas eller rodnar är det ett omedvetet sätt att visa att du är nervös eller osäker. En stor del av vårt kroppsspråk är omedvetet, men det finns metoder för att bli mer medveten om vad du berättar med kroppen. Många sångare, föreläsare och andra offentliga personer brukar filma sig själva för att justera delar av kroppsspråket.
Kroppsspråket är gränslöst Det mesta av kroppsspråket är internationellt eller universellt. Vi skriker och suckar ungefär på samma sätt, oavsett om vi har vuxit upp i Sverige, Afghanistan, Kina eller Peru. Ser vi en människa som skrattar förstår vi att personen är glad. Skrattet har en smittande effekt. Vi blir också glada, trots att vi inte vet vad som är roligt. På samma sätt kan en gråtande människa göra oss ledsna. Talat språk fungerar på ett annat sätt. Människor med olika språk har svårt att förstå varandra. Det är förmodligen därför du har lärt dig svenska – för att du vill förstå svenska och göra dig förstådd i Sverige. Men tyvärr är det inte så lätt att lära sig ett nytt språk som vuxen. Det kräver både tid, motivation och strategier.
Det finns kommunikationsforskare som hävdar att kroppsspråket förmedlar mer än 50 procent av hur vi uppfattar en annan människa.
56
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 56
2018-06-18 11:01
Svara på frågorna 1. Texten ger ett exempel på medvetet kroppsspråk. Vilket är det? 2. Texten ger också exempel på omedvetet kroppsspråk. Vad? 3. Kan du komma på fler exempel? 4. Vad menas med att kroppsspråk är internationellt? 5. Texten ger exempel på kroppsspråk som smittar. Vilka? 6. Texten ger minst två exempel på skillnader mellan kroppsspråk och talat språk. Vilka är det?
Tala med handen Handen kan användas för att uttrycka många saker. Hur uppfattar du till exempel dessa gester? Skriv en mening om varje bild där du förklarar vad gesten betyder.
1
2
3
4
5
6 Tala utan ord
40697059_nama1.indb 57
57
2018-06-18 11:01
Ljud som förstärker kroppsspråket Människan kan förstärka sitt kroppsspråk med olika ljud. Vi gråter, skrattar, skriker, suckar, fnittrar och snyftar. De flesta av dessa ljud har vi använt sedan vi var mycket små. Ett nyfött barn skriker strax efter förlossningen, och under hela det första året är skriket en viktig kommunikationskanal mellan barnet och föräldrarna.
Hur låter det? Människans ljud kan beskrivas med olika verb. Vet du hur det låter när man … a) visslar
b) hostar
c) nyser
d) hickar
e) stammar
Vilka ljud passar? Vilka ljud passar i dessa situationer? Välj det verb som passar bäst. 1. Vad gör en person som är trött efter att ha sprungit snabbt upp för en trappa? a) flåsar b) susar c) sprakar d) tisslar 2. Vad gör en person som har svårt att hålla sig för skratt? a) stammar b) puttrar c) surrar
d) fnissar
3. Vad gör en person som vill att andra ska vara tysta? a) sörplar b) mumlar c) stönar
d) hyssjar
4. Vad gör en person som hämtar sig efter att ha varit om något spännande? a) brusar b) smattrar c) pustar ut d) tasslar 5. Vad gör en person som sjunger utan att använda ord? a) skrålar b) nynnar c) tisslar
d) hulkar
6. Vad gör en baby som inte har lärt sig att prata? a) porlar b) dundrar c) joddlar
d) jollrar
7. Vad gör en person som sover och andas med höga ljud? a) sorlar b) snarkar c) skorrar
d) skramlar
8. Vad ska en baby helst göra efter maten? a) fnittra b) rapa c) väsa
d) fräsa
9. Vad gör en person som ska hålla tal, för att rösten ska bli klarare? a) harklar sig b) knastrar c) kiknar d) stånkar 10. Vad gör en person som dricker till exempel soppa eller te med höga ljud? a) snyftar b) muttrar c) sörplar d) brusar
58
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 58
2018-06-18 11:01
Kan du vissla, viska eller väsa? 1. Svara på frågorna. a) Kan du vissla? b) Har du ofta problem med hicka? c) Känner du någon som brukar nysa jättehögt? d) Känner du någon som ofta snarkar? e) Känner du någon som stammar? f) Känner du någon som läspar? g) Känner du någon som har svårt att hålla sig för skratt? h) Känner du någon som mumlar? i) Känner du någon som smackar och sörplar under middagen? 2. Välj en av de personer du känner och berätta mer om henne eller honom. Skriv två-tre meningar och berätta sedan för någon annan i gruppen. Du kan börja så här: Jag känner en person som alltid brukar …
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 59
59
2018-06-18 11:01
Ljud och oljud
När man knycklar ihop ett papper prasslar det. Löv kan också prassla, och när ett barn äter godis brukar det prassla i påsen. Verbet prassla beskriver alltså ett ljud. På den här sidan möter du många fler ljudbeskrivande verb.
Vilka ljud passar med bilderna? Vilka ljud passar ihop med dessa bilder, tror du? Välj bland verben i rutan. Ibland är det mer än ett ord som kan vara rätt.
Ljud-verb braka, brusa, bullra, droppa, dundra, dunsa, fräsa, gnissla, klirra, knaka, knarra, knastra, knattra, knäppa, kurra, mullra, porla, prassla, puttra, pysa, raspa, rassla, skramla, smattra, smälla, spraka, surra, susa, ticka, vina
60
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 60
2018-06-18 11:01
Kroppsspråk och personlighet Med ett medvetet kroppsspråk kan du uttrycka din personlighet. Din klädstil är ett sådant exempel. Dina kläder berättar en hel del om dig och den person du vill vara. Med hjälp av frisyrer och smycken kan du också tala om vem du är och vad du står för.
Uttrycksfulla ansikten Vad tänker du när du träffar någon som har … a) glasögon b) långt skägg c) mustasch d) rosa hår e) rakat huvud f) tatuering
Smiley En smiley är ett sätt att uttrycka känslor i skriftspråk, till exempel när du skriver ett mejl eller ett sms. Hur tolkar du dessa smileys om du får dem i ett meddelande?
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 Tala utan ord
40697059_nama1.indb 61
61
2018-06-18 11:01
Slutuppgift: Ett mer självsäkert intryck Webbsidan CareerBuilder.se har frågat drygt 100 arbetsgivare vilka misstag vi gör med vårt kroppsspråk på en anställningsintervju. Detta är de tio vanligaste misstagen, enligt arbetsgivarna. 1. undviker ögonkontakt
6. svårt att sitta still
2. för svag handskakning
7. dålig hållning
3. missa att le
8. korsa armarna över bröstet
4. leka med någonting på bordet
9. för hård handskakning
5. leka med håret och pilla sig i ansiktet
10. gestikulera för mycket
Det finns flera sätt att skaffa sig ett mer självsäkert kroppsspråk. Här är fem tips från webbsidan www.datecoaching.se: 1. Slappna av När du spänner dig visar du att du är stressad och osäker. Försök istället att slappna av. Sitt eller stå stadigt, låt axlarna sjunka ned och slappna av i käkarna, armarna och händerna. 2. Minska nervösa gester Om du alltid drar dig i kläderna, trummar med fingrarna eller studsar med fötterna ser du nervös ut. Gesterna är ofta omedvetna. Om du upptäcker att du gör någon nervös gest kan du ta ett djupt andetag, placera fötterna stadigt i marken och låta händerna slappna av. 3. Le! Vår hjärna gillar leende ansikten. En avslappnad, leende person ger ett självsäkert intryck jämfört med en stel och spänd person. 4. Håll huvudet och ögonen högt Att titta ner verkar osäkert. Titta hellre åt sidan eller uppåt om du måste titta bort. Men helst ska du titta personen du talar med i ögonen. 5. Förbättra din kroppshållning Håll ryggen och nacken rak och dra bak axlarna lätt för att få en självsäker hållning.
62
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 62
2018-06-18 11:01
Vad kan jag göra istället? Gå igenom listan med de vanligaste misstagen vid en anställningsintervju. Hur ser ditt kroppsspråk ut om du undviker att göra dessa misstag? Skriv färdigt dessa meningar. a) Istället för att undvika ögonkontakt är det bättre att jag … b) Istället för att hälsa med en svag handskakning är det bättre att jag … c) Istället för att missa att le är det bättre att jag … d) Istället för att leka med något på bordet kan mina händer … e) Istället för att leka med håret eller pilla mig i ansiktet kan mina händer … f) Om jag har svårt att sitta still kan jag tänka på att … g) Jag kan träna min hållning genom att … h) Istället för att korsa armarna över bröstet kan jag … i) Istället för att hälsa med för hård handskakning kan jag … j) Om jag gestikulerar för mycket kan jag tänka på att …
Ser mannen självsäker ut? Varför? Varför inte? Vad borde han ändra på vid anställningsintervjun?
Skriv själv Tycker du att det svenska kroppsspråket liknar kroppsspråket som du är van vid? Vilka ansiktsuttryck, gester och rörelser tycker du är typiskt svenska? Finns det exempel på typiskt kroppsspråk där du kommer ifrån?
Tala utan ord
40697059_nama1.indb 63
63
2018-06-18 11:01
Kallprat Nu ska du … – läsa texter om vad kallprat är och hur man kallpratar på svenska. – träna på vad du säger till någon när ni träffas första gången. – lära dig ord och fraser om vädret.
Vad ska du lära dig? Du ska lära dig att småprata eller kallprata. Bland annat får du lära dig ord och fraser som är användbara när du ska prata om svenskarnas favoritämne – vädret.
Varför? Att kunna kallprata är viktigt när du ska ta kontakt med någon som du inte känner. Det är en väg in i en social gemenskap och ett första steg till att lära känna andra människor.
Innehållet i kursen I kursplanen står det att du ska medverka i olika samtal. Du ska bland annat kunna ta initiativ till samtal och följa upp andras initiativ genom att ge bekräftelse och ställa följdfrågor.
64
Kallprat
40697059_nama1.indb 64
2018-06-18 11:01
Innan du börjar Vad säger vi egentligen när vi träffar andra människor? Fundera på vad man brukar säga i dessa situationer. Skriv ner en dialog som passar situationen. Diskutera gärna med någon i gruppen.
Du träffar en vän som du inte har sett på tio år. Vad säger ni till varandra?
Du träffar en granne i hissen. Ni har aldrig pratat med varandra förut. Vad säger du?
Du är kallad till en anställningsintervju för ett jobb som du gärna vill ha. Vad säger du när du hälsar på arbetsgivaren? Vad pratar ni om under de första minuterna, innan intervjun börjar? Kallprat
40697059_nama1.indb 65
65
2018-06-18 11:01
Prata om allt mellan himmel och jord Ibland säger man att svenskar bara pratar om vädret. Det är inte riktigt sant. Men väder-samtal är vanliga när man träffar någon som man inte känner, till exempel på en fest eller medan man väntar på bussen. Det beror inte på att svenskar är särskilt intresserade av väder. Syftet är snarare att skapa kontakt. Vädret blir en metod för att inleda ett samtal som ibland kan leda vidare till något mer intressant. Att prata om något som egentligen inte har något intresse kallas för att småprata eller kallprata. Kallprat används inte bara i början av ett samtal. Det är minst lika vanligt som avslutning. Ett alltför snabbt slut kan nämligen uppfattas som oartigt och otrevligt, och då fyller kallpratet en viktig funktion. ”Det här var trevligt”, kan man säga innan man bryter upp efter en fika eller middag. ”Det får vi göra om snart igen”. En sådan avslutning rundar av samtalet på ett snyggt sätt, och det blir lättare att skiljas som vänner. Dessutom är det vanligt att kallprata i mitten av ett samtal, för att undvika tystnad. Många människor tycker att det är obehagligt när samtalet dör ut. Kallpratet blir ett sätt att fylla ut tystnaden, fram till dess att viktigare samtal tar över. Så vad kallpratar du om om du inte vill prata om vädret? På fredagar är det vanligt att fråga sina kolleger vad de ska göra till helgen, och på måndagar
Ett typiskt kallprat: ”Det är kallt idag igen.” ”Ja, men snart går vi mot varmare tider.”
66
Kallprat
40697059_nama1.indb 66
2018-06-18 11:01
frågar man om helgen har varit bra. Sport och politik är andra vanliga ämnen. Men om man snabbt blir privat med någon man inte känner så väl kan samtalet bli spänt eller ansträngt. Man ska också akta sig för att fråga om någons lön eller vad de röstade på i det senaste riksdagsvalet. Det är information som de flesta uppfattar som alltför privat. Dessutom finns det förstås jobbiga samtal som de flesta drar sig för. Många har svårt att tala om sina egna känslor. Andra har svårt att be om ursäkt för något de har gjort. Riktigt jobbigt kan det vara att berätta för sin chef att man tänker sig upp sig eller att säga till sin partner att man vill bryta relationen. Hur inleder man ett sådant samtal på ett bra sätt?
Svara på frågorna 1. Vilka av dessa påståenden stämmer med texten? a) Alla svenskar tycker om att prata om vädret. b) Svenskar pratar om vädret för att de intresserar sig för väderoch klimatfrågor. c) Vädret är ett ämne som passar för kallprat. d) Vädret är ett exempel på ett känsligt samtalsämne. 2. Texten ger flera exempel på samtalsämnen som många tycker är känsliga eller jobbiga. Vilka?
Diskutera 1. Vilka ämnen tycker du är känsliga att prata om med någon som du inte känner så bra? Diskutera med en eller två av de andra i gruppen. Gör en gemensam lista med minst tre ämnen. 2. Vilka ämnen är det enkelt att prata om med andra? Diskutera med en eller två av de andra i gruppen. Gör en gemensam lista med minst tre ämnen.
Kallprat
40697059_nama1.indb 67
67
2018-06-18 11:01
”Jag är inte intresserad av väder” Josef Plocica kom till Sverige för tre år sedan. Han tycker om att prata med människor. Men i Sverige är det inte alltid så lätt. – Det är svårt att prata med svenskar, tycker jag. Jag har försökt många gånger. Ibland pratar jag med människor som jag träffar på bussen. Då tycker de att jag är konstig och närgången. De flesta svenskar vill hellre sitta ensamma när de åker buss. Jag är ofta osäker på vilka ämnen jag kan prata om. Är det okej att fråga någon som man inte känner om familjen? Kan man fråga om jobbet? Jag vet att många svenskar tycker om att prata om vädret. Men det är svårt för mig. Jag är inte alls intresserad av väder. Alla svenskar är förstås inte likadana. Jag har träffat många som är sociala och öppna. De är nyfikna och intresserade. De frågar mig vad jag heter och var jag kommer ifrån. De vill också veta hur länge jag har bott i Sverige. Men sedan brukar samtalet dö ut. Samtalen har inte lett till någon djupare vänskap. Att få riktiga vänner i Sverige tar lång tid. Det är synd.
68
Kallprat
40697059_nama1.indb 68
2018-06-18 11:01
Svara på frågorna Vilka två meningar tycker du stämmer bäst med texten? 1. Vilka reaktioner får Josef när han pratar med människor på bussen? 2. Varför vill Josef helst inte prata om vädret? 3. Vilka frågor brukar Josef få svara på när han pratar med svenskar? 4. Vilka två meningar tycker du stämmer bäst med texten? a) Josef har svårt att få kontakt med svenskar. b) Josef tycker inte om att prata med människor på bussen. c) Josef pratar hellre om vädret än om mer personliga ämnen, som familjen och jobbet. d) Josef vill helst inte prata om sig själv med människor han inte känner. e) Josef vill gärna ha fler svenska vänner.
Ord i texten Vad betyder orden i texten? Visa att du förstår orden genom att svara på frågorna. a) Ge exempel på samtalsämnen som du är intresserad av. b) Beskriv en person som är närgången. c) Beskriv en person som är social. d) Beskriv en person som är nyfiken. e) Vad händer när ett samtal dör ut?
Diskutera 1. Vad kan Josef göra för att få svenska vänner? Diskutera med en eller två av de andra i gruppen. Ge minst tre tips till Josef. 2. Vilka ämnen brukar du prata om när du tar kontakt med någon du inte känner? Diskutera med en eller två av de andra i gruppen. Ge minst tre exempel. 3. Skriv ner era förslag och jämför med de andra i gruppen.
Kallprat
40697059_nama1.indb 69
69
2018-06-18 11:01
Bygg upp ditt väderordförråd Vädret är ett tacksamt samtalsämne när vi vill ta kontakt med nya människor eller bara få tiden att gå. Kanske beror det på att vädret är så skiftande och omväxlande i Sverige. Det finns helt enkelt alltid något att prata om. Många svenska väderuttryck visar också att svenskarna är obotliga optimister. ”Efter regn kommer solsken” kan man säga när vädret är dåligt. Eller så får man höra: ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.” På den här sidan får du lära dig fler ord och uttryck, som gör det möjligt att delta i fler vädersamtal.
Tala om vädret 1. Hur är vädret idag? Välj några av dessa väderord som du tycker passar bäst in på dagens väder. Idag är det … kallt varmt regnigt mulet blåsigt disigt
snöigt isigt halt dimmigt vackert klart
halvklart ljust mörkt minusgrader plusgrader blött
2. Vilket av dessa uttryck beskriver ett regn som varar länge? a) häftigt regn b) ihållande regn c) övergående regn 3. Vilket av dessa ord beskriver ett lätt, fint regn? a) ösregn b) hällregn
c) duggregn
4. Regn och snö är exempel på nederbörd. Vad heter den nederbörd som består av hårda iskorn? a) hagel b) snöblandat regn c) frost 5. Hur kan man beskriva vädret när solen går i moln? a) mulet b) disigt
c) dimmigt
Lyssna på vädret 1. Lyssna på en väderprognos på TV, radio eller internet. Du kan exempelvis söka på ”väder” på webbsidan SVT Play. 2. Skriv upp alla ord som du inte förstår och ta reda på vad de betyder. Berätta sedan för någon annan i gruppen vilket väder vi får … a) i Götaland b) i Svealand c) i Norrland 70
d) i fjällen e) på den plats där ni bor.
Kallprat
40697059_nama1.indb 70
2018-06-18 11:01
Inte få en syl i vädret Det finns många uttryck som använder väderord för att beskriva något. Vilka väderord passar in i dessa meningar? Välj bland dessa ord: blixt – högtryck – moln – regn – snö – sol – vind 1. Det som göms i … kommer fram i tö. 2. Efter att den nya chefen kom blåser det nya … i företaget. 3. Han ville tänka framåt och glömma den … som föll i fjol. 4. … stod som spön i backen. 5. Han hade aldrig blivit så överraskad i hela sitt liv. I flera minuter stod han helt stilla, som träffad av … . 6. Läraren jobbade för ... så att alla elever skulle klara nationella provet. 7. Vi har hört det förut. Det är inget nytt under … . 8. Förälskelsen fick dem att sväva som på … . 9. Har hon flyttat utomlands? Det kom som en … från klar himmel. 10. Jag litar inte på honom. Han är känd för att vända kappan efter … .
Berätta om vädret Berätta om dagens väder för någon annan i gruppen. Använd några av orden från de tidigare övningarna.
Kallprat
40697059_nama1.indb 71
71
2018-06-18 11:01
Slutuppgift: Varmt, kallt eller regnigt? Läs texterna om al’Aziziyah, Ojmjakon och Mawsynram. Diskutera sedan frågorna på nästa sida med några av de andra i gruppen.
Världens varmaste stad Gillar du värme? Då kan du flytta till al’Aziziyah i Libyen. Det är en av världens varmaste städer. År 1920 mättes temperaturen till 58 grader Celsius. Det är världsrekord, även om många forskare är osäkra på om mätningen gick rätt till. Den varmaste temperatur som har uppmätts i modern tid är 54 grader. Så varmt var det både i Mitribah i Kuwait år 2016 och i Ahvaz i Iran 2017.
Världens kallaste by Gillar du när det är kallt? Då kanske du ska köpa ett hus i den ryska byn Ojmjakon. Här finns det cirka 700 invånare. Ojmjakon är världens kallaste plats där det bor människor. Minst ett par dagar varje år brukar temperaturen sjunka till minus 60 grader Celsius. Rekordet är minus 71,2 grader. När det är kallare än 52 grader Celsius får barnen i byn ledigt från skolan. På sommaren kan det däremot bli upp mot 30 grader varmt. Skillnaden mellan de kallaste och varmaste dagarna är alltså mer än 100 grader. Det är också rekord!
Världens regnigaste plats Gillar du regn? Då är den indiska byn Mawsynram något för dig. Där regnar det minst 10 000 millimeter varje år. Det är tio gånger mer än de regnigaste platserna i Sverige. Rekordet slogs år 1984. Då föll det 26 000 millimeter regn under ett år.
72
Kallprat
40697059_nama1.indb 72
2018-06-18 11:01
Svara på frågorna 1. Många är tveksamma till om al’Aziziyah verkligen är världens varmaste plats. Varför? 2. Den varmaste temperaturen som har uppmätts under de senaste åren är 54 grader. Var har det varit så varmt? 3. Vilken är den kallaste temperatur som har uppmätts i den ryska byn Ojmjakon? 4. Ojmjakon har två olika väderrekord. Vilka? 5. Hur mycket har det regnat i Mawsynram under ett år som mest? 6. Hur mycket regnar det i Mawsynram under ett vanligt år?
Var vill du bo? 1. al’Aziziyah, Ojmjakon eller Mawsynram? Välj den plats där du helst skulle vilja bo. Varför är den platsen bättre är de andra? 2. På vilken av de tre platserna skulle du absolut inte vilja bo? 3. Diskutera med de andra i gruppen. Har ni valt samma favoritplats? Varför har ni valt samma eller olika?
Berätta själv 1. Kan du minnas någon riktigt varm dag? Vad gjorde du? 2. Kan du minnas någon riktigt kall dag? Vad gjorde du? 3. Kan du minnas någon riktigt regnig dag? Vad gjorde du? 4. Välj ett av dina väderminnen och berätta för någon annan i gruppen. Berätta vad som hände och varför just detta minne har fastnat hos dig.
Kallprat
40697059_nama1.indb 73
73
2018-06-18 11:01
Samtal Nu ska du … – läsa en text som beskriver vad ett samtal är. – skriva dialoger för några vanliga samtalssituationer. – lära dig mer om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk.
Vad ska du lära dig? Du ska lära dig användbara ord och uttryck i några vanliga vardagssamtal. Du ska också fundera på hur språket skiljer sig åt i olika slags samtal.
Varför? Samtalet är kanske den viktigaste formen av kontakt mellan människor. Vill du skaffa dig djupare relationer med andra måste du kunna samtala. Det är också viktigt att du kan lägga fram dina åsikter och idéer på ett sätt så att andra lyssnar.
Innehållet i kursen I kursplanen står det bland annat att du ska föra samtal i olika miljöer. Det handlar om såväl i vardags- och samhällslivet som i arbetslivet och på skolan.
74
Samtal
40697059_nama1.indb 74
2018-06-18 11:01
Innan du börjar Fundera på vilka samtal du har med olika människor. Kan man prata om vad som helst? Finns det några samtalsämnen som du inte pratar om när du pratar med … a) b) c) d) e) f)
dina föräldrar din bästa vän din lärare dina kurskamrater dina kolleger på ett jobb dina grannar
Samtal
40697059_nama1.indb 75
75
2018-06-18 11:01
Vad är ett samtal? Ett samtal är kommunikation mellan en eller flera personer. De flesta av våra vardagliga samtal är spontana. Vi pratar med människor vi möter, kanske särskilt med dem som står oss närmast. Ibland samtalar vi för att skapa kontakt eller för att visa att vi är intresserade av någon annan. Ibland är syftet att utbyta information eller helt enkelt att få tiden att gå. Andra samtal är mer strukturerade och planerade. Vi pratar med varandra för att diskutera ett problem, reda ut ett missförstånd eller lösa en konflikt. Den typen av samtal kan leda fram till en diskussion eller en debatt. Med riktigt goda vänner blir samtalen ofta informella. Vi kan prata avslappnat och behöver inte tänka så mycket på hur vi uttrycker oss. Vi avbryter och pratar i munnen på varandra utan att den vi samtalar med får tala till punkt. När vi samtalar med personer som vi inte känner så väl är vi oftast mer försiktiga. I sådana samtal brukar vi lyssna artigt på varandra och uttrycka oss mer korrekt.
Svenska samtalsfraser När du vill börja prata om något Har du tänkt på att … Vet du att … Jag skulle vilja prata om … Jag har en fråga. Låt mig se … Få se nu … När du uttrycker en åsikt Jag tror att … Jag tycker att … Jag tänker att … Jag hoppas att … Enligt mig … När du är intresserad Jag håller med. Spännande! Vad intressant! Javisst! Självklart! Det är sant. Du har rätt. Berätta mer!
76
När du inte håller med Jag håller inte med. Jag tycker nog att … Ja, men å andra sidan … Jag är inte säker. Jag tror istället att … När du vill avbryta Ursäkta att jag avbryter dig, men … Kan det inte vara så att … Det är sant, men … När du vill avsluta samtalet Ok, då säger vi så. Ha det så bra! Vi ses! Nej, nu måste jag skynda vidare.
Samtal
40697059_nama1.indb 76
2018-06-18 11:01
Tala med de andra i gruppen I den här övningen ska du föra enkla samtal med de andra i gruppen. Förbered dig först i cirka fem minuter: 1. Tänk igenom hur du gör när du presenterar dig själv. 2. Bestäm två eller tre saker du kan säga om din familj. 3. Bestäm ett ämne som du är intresserad av, och som du gärna vill prata om. Gå sedan runt i klassrummet och prata med de andra i gruppen. När du träffar en kurskamrat ska ni först presentera er för varandra och berätta något om era familjer. Sedan ska ni prata en stund om det ämne som intresserar er. Ta hjälp av fraserna i rutan på den förra sidan och turas om att prata så att samtalet blir så naturligt som möjligt. När ni är klara med samtalet avslutar ni på ett bra sätt och går sedan vidare till någon annan i gruppen.
Samtala på svenska Om du ska tala med andra människor på svenska är det viktigt att du tränar på olika slags samtal. Fundera gärna på vad du tycker är lätt eller svårt att prata om. Vilket av detta tycker du är lätt eller svårt?
• berätta om dig själv och din familj • berätta vad du har gjort tidigare i livet • förklara vägen till en plats när någon annan frågar • berätta om en film som du har sett • uttrycka en åsikt om något som du kan mycket om • argumentera för något som du tycker är rätt • berätta ett skämt så att andra skrattar • klaga på något i en affär • uttrycka tvivel när du är osäker • avbryta någon på ett artigt sätt
Samtal
40697059_nama1.indb 77
77
2018-06-18 11:01
Vad säger de till varandra? Titta på bilderna. Skriv en dialog med ord och uttryck som passar in i sammanhanget. Använd meningarna som stöd. 1. Jag tror att mamman säger … Jag tror att flickan svarar …
2. Jag tror att föräldrarna säger … Jag tror att flickan tänker …
3. Jag tror att spelaren säger … till domaren. Jag tror att domaren svarar …
4. Jag tror att de säger … till varandra.
5. Jag tror att läraren säger … till eleverna. Jag tror att eleverna svarar ...
78
Samtal
40697059_nama1.indb 78
2018-06-18 11:01
Vilken fråga till vilken bild? 1. När passar det att ställa dessa frågor? Para ihop frågorna med den bild du tror passar bäst. a) b) c) d) e)
Vill du skölja munnen? Gör det ont? Ingår det påtår? Hur långt vill du ha det? Är det lagom så här?
f) g) h) i) j)
Har det gått bra idag? Var har du lagt din mössa? Vill du titta i nacken? Ska jag hjälpa dig med skorna? Har du en meny på engelska?
2. Skriv ett svar till varje fråga.
1
2
3
4
Samtal
40697059_nama1.indb 79
79
2018-06-18 11:01
Tala på olika sätt Det är inte bara vad du säger som är viktigt. Hur du säger det har också betydelse. Man kan tala svenska på många olika sätt. Språket som talas i skolan liknar inte alltid det språk som talas på en arbetsplats, på en fotbollsplan, i riksdagen eller när två kompisar tar en fika på en restaurang. Ungdomar använder inte samma språk som äldre och män talar inte alltid på samma sätt som kvinnor. Dessutom är det skillnad på den svenska som talas i norra och södra Sverige. Din egen svenska varierar också. Du ändrar ditt sätt att prata beroende på vem du pratar med, vilken situation du befinner dig i och vilket humör du är på. På det här uppslaget får du träna mer på att variera ditt språk.
Skillnader mellan tal och skrift Det finns flera skillnader mellan talspråk och skriftspråk. Detta är några exempel på ord som enbart förekommer i talspråket. Hur uttrycker man sig istället i skrift? 1. våran
6. sej
2. vårat
7. medans
3. dom
8. kolla
4. mej
9. nåt
5. dej
10. sen
Slangord Vardagliga ord kallas ibland för slang. Ofta är det ungdomar som för in nya slang-ord i språket. Många slangord har lånats in från andra språk. Vet du till exempel vad dessa ord betyder?
80
1. guss
5. ayna
2. keff
6. ayde
3. parra
7. chilla
4. habib
8. abou
Samtal
40697059_nama1.indb 80
2018-06-18 11:01
Ändra rösten I den här övningen får du träna på att tala på olika sätt, med olika röstlägen och med olika minspel. 1. Samarbeta med någon annan i gruppen. Läs en av dessa tio meningar högt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j)
Vill du vara med? Jag tycker inte om ost. Hur mycket är klockan? Jag vill hellre vara ensam en stund. Har du lust att gå på bio med mig? Jag ska bara se klart filmen innan jag somnar. Nu kommer bussen. Vill du ha mera kaffe? Nu börjar vi! Jag vill aldrig mer se dig igen!
2. Nu ska du läsa meningen på olika sätt. Välj en av bokstäverna utan att berätta vilken du har valt. När du läser meningen ska det låta som om du … a) b) c) d) e) f) g) h) i)
är förvånad är glad är arg är trött fryser har ont i magen är blyg sover har bråttom
j) är nyfiken k) är galen l) är hungrig m) är kär n) är förtvivlad o) är ledsen p) är snäll q) inte bryr dig så mycket r) är sur
Din gruppkamrat ska sedan gissa vilken siffra du har valt. Turas om att byta roller tills alla tio meningar är upplästa.
Samtal
40697059_nama1.indb 81
81
2018-06-18 11:01
Slutuppgift: Konsten att samtala Är du en av dem som har svårt att få kontakt med nya personer? Här är några tips på vad du kan göra för att inleda ett samtal – och undvika att samtalet dör ut. 1. De flesta samtal börjar med en fråga En fråga är den perfekta öppningen på ett samtal. Hur är läget? Vad har du gjort sedan sist? Ska du göra något i sommar? Med sådana frågor visar du att du vill prata, och att du är intresserad av den andra personen. Använd helst frågor med öppna svar. Ja-och-nej-frågor leder sällan till någon fortsättning. Var växte du upp? är bättre än Kommer du också härifrån? Och Vilken är din favoritfilm? är bättre än Tycker du om att titta på film? Tänk bara på att inte ställa för många frågor efter varandra. Då utvecklas samtalet lätt till en intervju. Blanda istället frågorna med information om dig själv. 2. Ge bra svar Ett bra samtal kräver minst två personer. Om någon frågar dig något måste du ge bra svar för att hålla liv i samtalet. Svarar du bara bra på frågan Hur är läget? är det svårt att hitta en fortsättning. Ställ åtminstone en motfråga, till exempel Tack, bra. Och du då? Eller ännu hellre, öppna samtalet: Tack, bra. Men jag skulle hellre vara någon annanstans! 3. Ge en komplimang De flesta blir smickrade av en komplimang. Om du kombinerar komplimangen med en fråga kan samtalet dessutom leda vidare till något annat. Detta är två exempel: Vilken god mat! Är det du som har lagat den? Jag tycker om din halsduk. Var har du köpt den? 4. Hitta ett gemensamt intresse Det är lättare att prata med någon som man känner samhörighet med. Försök därför att hitta ämnen som ni båda är intresserade av. Kanske har ni rest till samma platser? Har ni båda erfarenhet av yngre syskon? Gillar ni samma musik, filmer eller böcker?
82
Samtal
40697059_nama1.indb 82
2018-06-18 11:01
Frågor och svar 1. Texten som du just har läst innehåller tips på hur du kan inleda och hålla liv i ett samtal. Vilka tips fungerar för dig? Har du andra tips? 2. Skriv ner tio frågor som kan fungera som inledning på ett samtal. Ställ sedan frågorna till någon i gruppen för att se vad du får för svar. Vilka frågor var bra? Vilka var mindre bra? 3. Vad svarar du på dessa frågor? Tänk på att formulera dina svar så att samtalet leder vidare. a) b) c) d) e)
Hur är läget? Vad ska du göra i helgen? Följer du någon TV-serie? Har du syskon? Vad gör du om du får en stund över?
Vad pratar du om? Enligt en undersökning från 2014 är detta de vanligaste samtalsämnena när vänner träffas: 1. Politik och samhälle 2. Familj och vänner 3. Kärlek och relationer 4. Skvaller om bekanta 5. Film och TV-serier Vilka av dessa ämnen tycker du är intressanta? Gör en lista med fem ämnen som du helst pratar om med dina vänner.
Svåra ämnen Det finns känsliga samtalsämnen som många har svårt att tala om. Det kan till exempel vara svårt att sätta ord på sina känslor, att tala om döden eller att diskutera politik. Skriv en text om ämnet ”Svåra samtalsämnen”. Ge exempel på ämnen som du tycker är svåra att tala om, och beskriv varför de känns jobbiga för dig.
Samtal
40697059_nama1.indb 83
83
2018-06-18 11:01
Muntlig presentation Nu ska du … – få tips om hur du förbereder en muntlig presentation. – lära dig att analysera syfte och mottagare. – lära dig mer om att skriva din presentation och att öva på den. – göra övningar som tränar dig att bli en bättre talare.
Vad ska du lära dig? Du får lära dig mer om hur du förbereder och håller en muntlig presentation.
Varför? Att prata inför andra är någonting som du ofta måste göra i arbetslivet och i skolan. Det går att bli bättre genom att träna och genom att förbereda sig på rätt sätt.
Innehållet i kursen I kursplanen står det att du ska lära dig att hålla muntliga presentationer för olika mottagare.
84
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 84
2018-06-18 11:01
Innan du börjar 1. Välj en av bilderna på den här sidan. Skriv ner fem fakta som du vet om det du ser på bilden. 2. Tänk dig att kurskamraten bredvid dig inte vet någonting om motivet på bilden. Du ska nu utbilda honom eller henne. Fundera på i vilken ordning du ska berätta dina fem fakta. Vad behöver hen veta först av allt? Vad kommer sen? 3. Berätta dina fem fakta för din kurskamrat. Gör det så långsamt och tydligt du kan.
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 85
85
2018-06-18 11:02
Muntlig presentation Du kommer säkert att hålla många muntliga presentationer i skolan, i arbetslivet och privat. I skolan handlar det oftast om att träna på hur du gör. I arbetslivet kan det till exempel handla om att presentera ett resultat, informera om någonting eller att sälja in en idé. I privatlivet kanske du håller ett bröllopstal eller berättar om något i en förening. I alla de här situationerna blir presentationen bättre av att du förbereder dig och tränar. Här är några råd och tips på vägen. En del av dem användes redan av talare i antikens Grekland, för mer än 2 000 år sedan.
Fundera på syfte och mottagare Vad är det för presentation du ska hålla? Vem ska du prata för? Var och när ska du tala? Det första steget i dina förberedelser är att tänka på själva talsituationen. Du ska försöka svara på frågorna vem, var, när och varför. VEM är det du ska tala för? Är det personer du har träffat förut eller är det främlingar? Vet de mycket om det du ska prata om? Har de en stark åsikt? Det spelar stor roll för hur du lägger upp ditt tal. En kunnig publik vet redan mycket om vad du ska berätta. Då kan du hoppa över grunderna. Om du talar för en kritisk publik behöver du fundera på vad de tycker och hur du kan övertyga dem på bästa sätt. VAR och NÄR ska du tala? Är publiken trött eller pigg? Hur är ljudet i salen? Finns det tekniska hjälpmedel så att du kan visa Powerpoints? Det är bra att tänka igenom. En presentation tidigt på morgonen i en mörk sal med dåligt ljud kan göra att publiken behöver väckas med frågor ibland. VARFÖR ska du tala? Ska du informera eller övertyga? Kanske sälja någonting? Ett övertygande tal behöver goda argument och en stark avslutning. Ett informerande tal behöver en tydlig struktur så att alla hänger med.
86
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 86
2018-06-18 11:02
Svara på frågorna 1. Vad betyder orden syfte och mottagare? 2. Vad betyder ordet talsituation? 3. Hur kan du förbereda dig om åhörarna är kritiska till det du ska prata om? 4. Varför är det bra att fundera över plats och tidpunkt för din presentation? 5. Vad kan du behöva tänka på om du ska hålla en övertygande presentation?
Talsituationer Tänk dig att du ska hålla en presentation om en resa du har gjort: Vart åkte du? Vad kan man se och göra på platsen? Vad var bra och dåligt med din resa? Hur skulle du anpassa din presentation efter följande situationer? Ge något förslag för varje situation. 1. Du råkar veta att det finns många i publiken som kommer ifrån platsen. 2. Du ska prata på kvällen, efter att publiken har ätit en stor middag och kanske druckit en del alkohol. 3. Publiken har redan bokat in sig på en gruppresa till platsen. De åker i nästa vecka och är mycket sugna.
En snabb tolkning Du kommer in i salen där du ska hålla din presentation, och ser publiken på bilden. Hur är stämningen i rummet? Hur bör du anpassa din presentation?
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 87
87
2018-06-18 11:02
Samla information Googla, läs artiklar, gör intervjuer eller repetera sådant som du redan kan. Innan du kan börja skriva din presentation behöver du fakta om det du ska prata om. Skriv ner intressant information i ett dokument och bry dig inte så mycket om ordningen i början. Det viktiga är att bli trygg med ämnet. Det kommer att göra dig mindre nervös när du ska prata så småningom. Sedan ska du välja ut den viktigaste informationen. Stryk under eller markera på annat sätt i ditt dokument. Skriv stödord i marginalen. Vad måste publiken veta? Vad kan de vara utan? Tänk på ditt syfte och dina mottagare.
Gör en disposition Det är nu du bestämmer dig för i vilken ordning du ska prata om saker. Det kallas för att göra en disposition. Ta en titt på syfte och mottagare igen. Vilken är situationen? Vem ska lyssna? Om du ska informera om någonting så är det bra att börja med grunderna och göra det svårare allt eftersom. Om du ska övertyga någon så är det bra att börja med en åsikt och sedan förklara varför du har rätt. Det är extra viktigt att fundera över inledning och avslutning. INLEDNINGEN är det du börjar med. Här ska du försöka fånga intresset hos publiken. Kanske vill du börja med en tankeväckande fråga? Eller ett filmklipp i en Powerpoint. Testa gärna din inledning på en vän eller familjemedlem. AVSLUTNINGEN är det du slutar med. Här ska du försöka runda av ämnet och knyta ihop allting. Ett smart tips är att avsluta med någonting som du tog upp i inledningen. Då känns presentationen genomtänkt och publiken kommer att minnas den.
Skriv ner din presentation Nu ska du skriva ner vad du faktiskt ska säga i din presentation. Gå tillbaka till syfte och mottagare igen och fundera. Du kan inte använda samma språk om du håller ett tal för dina vänner på en fest som om du berättar om en författare på svensklektionen. Skriv gärna ner allt du ska säga så att du är trygg med innehållet. Men under själva presentationen ska du inte läsa innantill utan använda dig av stödord. Annars blir det stelt och svårt att lyssna på.
88
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 88
2018-06-18 11:02
Svara på frågorna 1. Varför är det viktigt att du blir trygg med ditt ämne? 2. Vad betyder ordet disposition? 3. Vad är viktigt med inledningen? 4. Varför kan det vara bra att knyta ihop avslutningen med inledningen? 5. Varför ska du använda stödord under din presentation?
Skapa en stomme till ett tal Välj ett ämne som du kan mycket om. Det kan vara vad som helst: en artist du gillar, en resa du har gjort, en person som du känner eller en film som du har sett flera gånger. Lös sedan följande uppgifter: 1. Skriv ner så mycket fakta du kan komma på om ditt ämne under tio minuter. Det behöver inte vara rättstavat, välskrivet eller ordnat på något speciellt sätt. Det viktiga är att du samlar information att använda dig av. 2. Tänk dig att du ska hålla en (mycket) kort presentation på några minuter. Välj ut fyra viktiga fakta som du vill ha med i presentationen. Bestäm sedan i vilken ordning de ska komma i din presentation. 3. Vad är det första du ska säga i din presentation? Försök att skriva en mening som ska väcka intresset hos publiken. 4. Skriv en avslutande mening som passar med den allra första meningen. 5. Läs den första och den sista meningen för en kurskamrat.
Tänk dig att du skulle prata om en resa till Paris på två minuter. Vilka fyra fakta skulle du välja ut?
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 89
89
2018-06-18 11:02
Träna Din presentation blir bättre om du övar på den. Det gör dig också mindre nervös när det är dags. Prova att hålla presentationen högt för dig själv, och för en vän. Skriv ner stödord så att du snabbt kan hitta tillbaka till innehållet om du tappar bort dig. Om du vill använda dig av ett presentationsprogram som Powerpoint, så lägg in din text och dina bilder här och använd dem när du övar. Målet är att kunna prata endast med hjälp av stödorden.
Håll din presentation Du har funderat över syfte, mottagare, tid och plats. Du har samlat information, skrivit texten och tränat. Nu är det dags att hålla presentationen. Här är några bra tips att tänka på: – Kroppsspråk. Detta kan vara svårt, men gör ditt bästa för att se avslappnad ut. Sänk axlarna, stå stadigt och titta på publiken. Det kan vara bra att välja ut tre personer i publiken som du har ögonkontakt med. Gärna personer som sitter på helt olika platser i salen. Be någon att titta på ditt kroppsspråk när du tränar. – Röst och tempo. Tala långsamt och tydligt. Du har mer tid på dig än du tror. Det är vanligt att en presentation går mycket snabbare framför publik än när du övar. Det är bra att göra pauser ibland. Då hänger publiken med. – Talkort. Skriv ner dina stödord på kort av tjockt papper eller kartong. Då är de enklare att ha koll på medan du pratar. Tänk på att ha stor text på korten så att du ser ordentligt när du står där framme. – Powerpoint. Det kan vara bra att skriva ner viktiga punkter i en Powerpoint-presentation så att publiken kan följa med. Tänk på …
• … att inte ha för mycket information på en bild. Det måste gå att läsa. 24 punkter är lagom.
• … vilka färger du använder. Det viktiga är att bilderna är tydliga för publiken. Svart text på vit bakgrund är enkelt att läsa.
• … att ordna med tekniken i förväg. Ska du visa webbsidor? Testa
internetuppkopplingen. Ska du spela upp ljud? Testa högtalarna.
90
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 90
2018-06-18 11:02
Slutuppgift: Håll en presentation Du ska nu förbereda ett kort tal på cirka 5 minuter. Välj ett ämne som du kan mycket om. Det kan vara samma ämne som i övningen ”Skapa en stomme till ett tal” på sidan 89. 1. Fundera över talsituationen. Du kommer att hålla den här presentationen för personer i din grupp. Vad kan de om ämnet redan? Hur är ljudet i salen? Är dina kurskamrater trötta? Hungriga? Hur påverkar det din presentation? 2. Samla information. Skriv ner det du kan redan. Sök sedan efter mer information om du behöver. Om det är en film eller en artist så finns det mycket information att hämta på nätet. Välj ut den viktigaste informationen, den som måste vara med i presentationen. 3. Gör en disposition. Vad ska du säga i inledningen? I vilken ordning ska du sedan presentera fakta? Vad ska du säga i avslutningen? Försök att knyta ihop inledning och avslutning. 4. Skriv ner texten till presentationen, och sammanfatta den sedan i några enkla stödord. 5. Träna på talet. Först på egen hand och sedan inför en kurskamrat. 6. Håll din presentation för gruppen. Försök att tänka på både röst och kroppsspråk.
Muntlig presentation
40697059_nama1.indb 91
91
2018-06-18 11:02
Muntliga berättelser Nu ska du … – läsa muntliga berättelser från olika delar av världen – jämföra berättelser som liknar varandra – berätta en historia som du har hört
Vad ska du lära dig? Du ska lära dig mer om några muntliga berättelser som har berättats i generationer. Du ska också lära dig att berätta egna berättelser på ett bra sätt.
Varför? Det muntliga berättandet är viktigt i nästan alla kulturer. När vi berättar historier för varandra förmedlar vi erfarenheter, kunskap och upplevelser. Många traditionella muntliga berättelser har ett budskap som alla kan ta till sig.
Innehållet i kursen I kursplanen står det att du ska kunna berätta om olika ämnen. Du ska också arbeta med skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll.
92
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 92
2018-06-18 11:02
Innan du börjar Fundera på om du minns några berättelser från din barndom. Brukade din mamma, din pappa eller någon annan släkting berätta sagor eller berättelser för dig? Eller minns du någon berättelse från din skoltid? Försök i så fall minnas vad den handlar om. 1. Välj en berättelse som du tycker om. 2. Skriv ner vad du minns från berättelsen. Använd dessa meningar. Jag minns en berättelse som heter … Berättelsen handlar om … Huvudpersonen i berättelsen är … Berättelsen utspelas i … Jag tycker om berättelsen för att … Jag hörde berättelsen från … 3. Återberätta din berättelse för någon annan i gruppen.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 93
93
2018-06-18 11:02
Sagor och berättelser Människan är en berättare. Vi berättar sagor för våra barn. Vi berättar också historier för våra vänner, både om sådant vi själva har upplevt och om sådant vi har hört från andra. Ibland överdriver vi för att göra berättelsen bättre. Ibland hittar vi på och fantiserar. Några berättelser vandrar vidare från mun till mun. De sprids mellan generationer och över gränser, och dyker upp på nya platser och i nya sammanhang. Den muntliga berättelsen kan ha olika syften. Ibland är syftet att underhålla. Så är det till exempel när vi berättar roliga historier för varandra. Ibland vill vi dela med oss av våra upplevelser. Ibland vill vi förmedla kunskaper och värderingar, till exempel när vi berättar sagor för våra barn. Förr i tiden var det vanligt att föräldrarnas muntliga berättelser varnade barnen för allt som var farligt. Folksagor är muntliga berättelser som berättats i generationer. Det finns typiska drag som är gemensamma för många folksagor. De är nästan alltid tidlösa och börjar med frasen ”Det var en gång…”. Siffran tre är viktig. Sagan kanske handlar om tre bröder som får med sig tre saker och försöker lösa tre gåtor. Ofta handlar sagan om en hjälte som gör en slags resa och möter olika hinder på vägen. På 1800-talet blev det populärt att samla in och skriva ner folksagor i hela Europa. Ett exempel är Bröderna Grimms folksagor från Tyskland. Den samlingen innehåller några av världens mest kända folksagor, till exempel Snövit, Törnrosa, Askungen, Rödluvan, Hans och Greta och Rapunzel. Har du läst eller hört någon av dem?
Bröderna Grimm skrev bland annat ner sagan om Rödluvan.
94
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 94
2018-06-18 11:02
Mulla Nasruddin På fredagarna brukade Mulla Nasruddin predika i byns moské. En dag hade han inte så mycket att säga. Istället frågade han församlingen: – Vet ni vilket ämne jag ska prata om idag? – Nej, svarade de. – I så fall vill jag inte tala inför så okunniga människor, svarade mullan. Tills ni vet, kan jag inte säga något. Och så klev han ned från podiet och lämnade moskén. Nästa fredag var Mulla Nasruddin tillbaka. Nu var det alldeles fullt i moskén, eftersom byborna var nyfikna på vad mullan hade att berätta. Ryktet om förra fredagen hade spridit sig. När mullan gick upp på podiet frågade han igen: – Vet ni något om ämnet till dagens predikan? Församlingen ville förstås undvika att mullan lämnade moskén, så som han hade gjort förra fredagen. Därför nickade de och sade: – Ja, ja, vi vet. – I så fall är det ingen idé att jag berättar om det ni redan vet, sa mullan. På den tredje fredagen var moskén fylld till bredden. Mullan stod åter på podiet. Han frågade: – Vet ni vad jag ska prata om idag? Den här gången svarade församlingen: – Några av oss vet, men andra vet inte. – Då så, svarade mullan. Då kan ni som vet berätta för dem som inte vet. Och så lämnade han moskén.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 95
95
2018-06-18 11:02
Svara på frågorna 1. Vad brukar Mulla Nasruddin göra på fredagarna? 2. Varför lämnade Mulla Nasruddin moskén den första fredagen? 3. Varför lämnade Mulla Nasruddin moskén den andra fredagen? 4. Varför lämnade Mulla Nasruddin moskén den tredje fredagen? 5. Varför är det fler och fler människor som samlas i moskén för varje fredag som går? 6. I sagor och muntliga berättelser är det vanligt att en händelse upprepas tre gånger. Vad är det som upprepas tre gånger i berättelsen om Mulla Nasruddin?
Berätta själv Nu har du läst berättelsen om Mulla Nasruddin. Muntliga berättelser ska förstås egentligen inte läsas. De ska berättas. I den här övningen ska du få träna på att berätta historien om Mulla Nasruddin. Gör så här: 1. Läs igenom berättelsen flera gånger så att du vet vad den handlar om. 2. Skriv några stödanteckningar som gör att du minns berättelsen. De första anteckningarna kan till exempel se ut så här:
Mulla Nasruddin talar i moskén. Frågar publiken. De vet inte. Mullan blir arg. Mullan kommer tillbaka nästa vecka … 3. Lägg ifrån dig boken och berätta berättelsen så som du minns den. Det behöver inte vara en exakt återgivning av texten. Du kan antingen ställa dig framför en spegel eller berätta för någon annan i gruppen. 4. Läs texten igen. Fick du med alla viktiga delar?
96
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 96
2018-06-18 11:02
Religiösa ord I berättelsen om Mulla Nasruddin finns det flera religiösa ord. Mullan håller en predikan för en församling i en moské. Vet du vad orden i rutan betyder? Några av orden passar in i meningarna. Välj det ord som passar bäst. amen be buddhist bön heliga hindu imam
jude kristen kyrka moské muslim offer palats
predikan präst rabbin rit sekulariserat synagoga tempel
1. På fredagarna brukade Mulla Nasruddin hålla en ... i byns moské. 2. Bibeln och Koranen är två exempel på … skrifter. 3. Kristna och muslimer brukar avsluta sina böner med … . 4. Dalai Lama är ett exempel på en ... . 5. Den person som leder en kristen gudstjänst brukar kallas för … . 6. De senaste hundra åren har religionen förlorat i betydelse i Sverige, vilket innebär att det svenska samhället har blivit alltmer … . 7. När man framför ett önskemål till en gud eller något gudomligt ber man en … . 8. Om man ger upp något värdefullt gör man ett … .
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 97
97
2018-06-18 11:02
Pojken som ropade ”varg” Den här berättelsen handlar om en pojke som vill skoja. Han ropar ”Vargen kommer”, trots att det inte kommer någon varg. Vad tror du händer då? En herdepojke fick långtråkigt när han var ute och vaktade fåren i bergen hela dagen. Han bestämde sig för att lura byborna. ”Varg! Varg!” skrek han så högt han kunde, så att det hördes ända ner till byn i dalen. Byborna släppte allt de höll på med och sprang dit upp för att hjälpa honom. Pojken skrattade och tyckte att det var ett bra skämt. Nästa dag ville pojken se om han kunde få byborna uppför berget en gång till. ”Varg! Varg!”, skrek han, och återigen var det flera hjälpsamma människor som kom springande. Den tredje dagen kom vargen. Pojken skrek ”Varg! Varg!”, men ingen kom till hans hjälp, och alla hans får blev uppätna.
Svara på frågorna 1. Vad händer första gången pojken ropar varg? 2. Vad händer andra gången pojken ropar varg? 3. Vad händer tredje gången pojken ropar varg?
Välj rätt ord Välj de ord från texten som du tycker avslutar meningen bäst. 1. Pojken ropade varg eftersom han … a) vaktade får. b) hade långtråkigt.
c) släppte allt han höll på med.
2. Pojken bara skrattade när människorna från byn … a) roade sig b) lurades c) kom springande. 3. Byn som pojken kom ifrån låg a) nere i dalen b) i bergen
c) uppför bergen.
4. I slutet av berättelsen får pojken ångra att han … a) skämtade b) vallade får c) blev uppäten. 5. I slutet av berättelsen gick det allra värst för … a) pojken b) vargen c) fåren.
98
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 98
2018-06-18 11:02
I rätt ordning Sätt meningarna i en ordning så att det passar med texten. 1. Byborna blir oroliga och tror att det har hänt pojken något. 2. En pojke vallar får uppe i bergen. 3. För att få tiden att gå bestämmer han sig för att skämta med byborna. 4. Han har långtråkigt. 5. Han ropar varg, trots att det inte kommer någon varg. 6. När vargen verkligen kommer är det ingen som lyssnar längre. 7. Vargen äter upp alla pojkens får. 8. Även andra gången är det många som kommer springande.
Sammanfatta texten Den här typen av berättelser brukar avslutas med en sensmoral. Det är en slutsats som sammanfattar budskapet i en berättelse. Vilken av dessa sensmoraler tror du passar bäst till Pojken som ropade ”varg!”? a) Om du väsnas kommer du att få hjälp. b) När det verkligen är allvar får den som väsnas hjälp. c) Om du väsnas för ingenting kommer ingen att tro dig när det är allvar.
Berätta själv 1. I många länder finns det andra berättelser som liknar Pojken som ropade ”varg!” Känner du till någon sådan berättelse? Vad är det i så fall som skiljer den berättelsen från Pojken som ropade ”varg!”? 2. Berättelsen Pojken som ropade ”Varg!” handlar om vad som kan hända efter ett falsklarm. Kan du komma på någon verklig händelse som påminner om det som pojken är med om? Det kan vara något du själv har upplevt eller något du har hört talas om.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 99
99
2018-06-18 11:02
Aisopos fabler Berättelsen om pojken som ropade varg brukar tillskrivas greken Aisopos. Aisopos levde för drygt 2 500 år sedan. Vi vet inte så mycket om honom, men historierna om hans liv är nästan lika många och fantasifulla som de berättelser han lämnade efter sig. En version är att Aisopos var en slav som blev frigiven tack vare sin kvickhet. Flera av Aisopos berättelser är kända i stora delar av världen. Huvudpersonerna är ofta djur. Sådana berättelser brukar kallas för fabler. Här är tre exempel på Aisopos fabler. Läs först rubrikerna och fundera på vad du tror att berättelserna handlar om.
Lejonet och musen Ett lejon fångade en mus och skulle just sluka den. Men musen bad: ”Ät inte upp mig, jag är en sån liten munsbit för dig att du skulle vara hungrig ändå. Men för mig gör det stor skillnad. Om du skonar mitt liv skall jag göra dig en gentjänst. Det mäktiga lejonet fann detta erbjudande från en mus så komiskt att han lyfte tassen och lät den springa. En tid senare fastnade lejonet i ett nät som jägarna hade spänt upp för att fånga honom. Hur han än kämpade lyckades han inte göra sig fri. Han låg där och väntade på att bli dödad. Då kom musen kilande från sitt bo, gnagde av nätet med sina vassa tänder och befriade lejonet.
Sköldpaddan och haren En sköldpadda och en hare kom överens om att ha kapplöpning. Haren gav sig iväg med långa skutt över marken, och med sina starka bakben fick han sådan fart att sköldpaddan blev långt efter. När haren inte kunde se sin medtävlare längre saktade han farten. ”Vad har jag så bråttom för?” sade han för sig själv. ”Jag kan promenera hela vägen och ändå vinna.” Han slog sig ner i det sköna gräset en stund, och så somnade han. Medan han sov traskade sköldpaddan förbi och kom först till mållinjen.
100
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 100
2018-06-18 11:02
Hunden och köttbenet En hund knyckte ett köttben hos slaktaren och sprang sin väg med det. Det var ett saftigt ben med mycket kött på och hunden var mycket belåten. När han kom till en liten bro fick han i vattnet syn på en annan hund med ett köttben som såg ännu större och saftigare ut. Han ville ha det benet också och högg efter spegelbilden. Men när han öppnade gapet tappade han sitt ben och det försvann i vattnet.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 101
101
2018-06-18 11:02
Svara på frågorna Skriv färdigt meningarna. 1. Det som är typiskt för ett lejon är att lejonet är … I berättelsen Lejonet och musen är lejonet … . Det framgår i texten genom att … 2. Det som är typiskt för en mus är att musen är … I berättelsen Lejonet och musen är musen … Det framgår i texten genom att … 3. Det som är typiskt för en sköldpadda är att sköldpaddan är … I berättelsen Sköldpaddan och haren är sköldpaddan … Det framgår i texten genom att … 4. Det som är typiskt för en hare är att haren är … I berättelsen Sköldpaddan och haren är haren … Det framgår i texten genom att … 5. Det som är typiskt för en hund är att hunden är … I berättelsen Hunden och köttbenet är … Det framgår i texten genom att …
Sammanfatta texten Aisopos fabler avslutas med en sensmoral. Det är ett budskap som sammanfattar texten. Här är tio exempel sensmoraler från Aisopos fabler. Vilka passar med de tre texter du just har läst? 1. Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. 2. Det finns alltid någon annan som har det värre. 3. Det är fliten som lönar sig. 4. Det är tryggare att vara liten och obemärkt än stor och iögonfallande. 5. Koncentration och ihärdighet ger framgång. 6. Lär av andras misstag. 7. Mild övertalning är ofta effektivare än våld. 8. Saker som man inte kan få låtsas man gärna att man inte vill ha.
102
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 102
2018-06-18 11:02
9. Se inte ner på dem som verkar små och obetydliga. De kan ha något viktigt att komma med på sitt eget sätt. 10. Tala inte om för andra hur de skall vara om du inte själv är felfri.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 103
103
2018-06-18 11:02
En afrikansk Aisopos Kanske kom Aisopos egentligen från norra Afrika? Det är en teori som lanseras av den sydafrikanska barnboksförfattaren Beverly Naidoo. ”Varför är annars så många av Aisopos djur afrikanska?” frågar sig Naidoo. I en bok från 2011 har Beverly Naidoo skrivit om flera av Aisopos fabler så att de istället utspelas på afrikansk mark. Så här låter Lejonet och musen i hennes version:
Lejonet och musen Ett lejon låg och sov under en kålpalm i skuggan av ett par stora stenar. Just när han drömde att han höll på att sätta tänderna i en tjock zebra, sprang en mus över hans ansikte och väckte honom. Med ett svep av tassen fångade lejonet det lilla djuret och höll fast det mot en sten, beredd att krama livet ur det. ”Å, förlåt mig herre”, pep musen. Lejonet tyckte om att bli kallad för ”herre” och väntade på vad den lilla musen skulle säga härnäst. ”Om du låter mig leva, herre”, sa musen bedjande, ”så lovar jag att jag en dag ska betala tillbaka din stora godhet.”
104
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 104
2018-06-18 11:02
”Ha, ha, ha, ha!” skrattade lejonet. Hur skulle en sån där liten mus kunna hjälpa ett stort och mäktigt lejon? Men hon lät så allvarlig, och han blev road av tanken. Han lyfte på tassen och lät henne kila iväg. Inte så lång tid därefter kom en jägare och fångade lejonet i en fälla. Jägaren hade hoppats att fånga en zebra eller en impala, eller – om han hade tur – en tjock kudu med svängda horn. Istället satt nu ett rasande, rytande lejon i hans nät. Jägaren sprang snabbt därifrån för att hämta några vänner som kunde hjälpa honom att släpa bort lejonet. Men den lilla musen hade också hört de vilda vrålen. Hon förstod att lejonet hade råkat illa ut, så hon rände iväg och letade upp honom. När hon såg att det stora djuret var insnärjt i rep, satte hon igång att gnaga. Hon gnagde här och hon gnagde där och bet sönder repen så att han kom loss. ”Där ser du, herre”, sa hon. ”Du skrattade när jag lovade att betala tillbaka. Men nu förstår du att till och med en mus kan hjälpa ett lejon.” Sensmoral: En liten vän kan också vara en mycket viktig vän.
Jämför texterna Beverly Naidoos version är längre och innehåller fler detaljer än texten på sidan 100. 1. Skriv ner en lista på allt som finns med i Naidoos version, men inte i ursprungsversionen. Exempel: Lejonet sover under en kålpalm. Lejonet drömmer om att sätta tänderna i en zebra. Lejonet vill krama livet ur musen, istället för att sluka den. 2. Vad är det som gör Beverly Naidoos version afrikansk? 3. I versionen på sidan 100 säger musen att han ska göra lejonet en gentjänst. Vad betyder det? Vad är det för gentjänst som musen ger lejonet i slutet av berättelsen? 4. Sensmoralen i den första versionen är Se inte ner på dem som verkar små och obetydliga. De kan ha något viktigt att komma med på sitt eget sätt. Sensmoralen i den andra versionen är En liten vän kan också vara en mycket viktig vän. Vad är skillnaden mellan dessa meningar? Finns det någon likhet?
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 105
105
2018-06-18 11:02
Slutuppgift: Jämför två folksagor Nu ska du jämföra de två folksagorna Koka soppa på en spik och Stensoppan. Du kommer att upptäcka att sagorna är mycket lika, men att det finns skillnader. Koka soppa på en spik är en svensk folksaga, medan Stensoppan brukar berättas i andra delar av Europa. Läs först sagorna och svara sedan på frågorna på sidorna 110-111.
Koka soppa på en spik Det var en gång en gumma som bodde på en gård, långt från närmaste granne. Hon var rysligt snål och otrevlig mot alla. Ändå hade hon gott ställt och saknade inte något här i världen. En kväll knackade det på hennes dörr. Det var en ensam luffare som undrade om han kunde få övernatta på gummans gård. ”Ånej! Det här är minsann inget värdshus”, menade gumman. Men luffaren sa att han var tacksam om han bara kunde få sova på golvet framför brasan. Till slut gav gumman med sig och släppte in honom. Luffaren undrade om det kanske gick att få något att äta också. ”Aldrig i livet”, gormade gumman. ”Jag har knappt så det räcker för mig själv. Hur ska jag då kunna mata andra också?” ”Allt jag begär är att få låna en gryta, så kan jag laga min egen mat”, förklarade luffaren. ”Se, jag har en så god spik att koka soppa på så jag klarar mig med det.”
106
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 106
2018-06-18 11:02
Koka soppa på en spik? Det hade gumman aldrig hört talas om, så nu blev hon nyfiken. Hon hämtade en gryta och började koka upp vatten i den. Luffaren släppte ner sin spik i grytan och rörde försiktigt om i vattnet. Efter en stund provsmakade han. ”Mmm! Det blir allt en läcker soppa det här”, sa luffaren och såg nöjd ut. Just som gumman själv skulle provsmaka sa han: ”Men det är ju klart... Med lite mjölk och lite mjöl så hade den blivit ännu godare. Men finns det inget så blir soppan god ändå.” ”Åjo”, sa gumman. ”Nog har jag väl lite hemma.” Och så gick hon och hämtade mjöl och mjölk. Luffaren provsmakade igen och såg nöjd ut. ”Det här blir en härlig soppa! Fast ännu godare blev den ju med lite salt i.” ”Det är klart att jag har lite salt hemma”, sa gumman och hämtade. Luffaren smakade av soppan igen och sa: ”Det blir en riktigt lyckad rätt, det här. Fast kunde man hälla i lite grönsaker och köttbitar så skulle nog självaste kungen bli nöjd med soppan!” Genast gick gumman och hämtade vad hon hade hemma. När soppan var färdiglagad hällde luffaren upp maten till både gumman och sig själv. Gumman åt för glatta livet. Aldrig hade hon väl smakat en så god soppa. Hon kunde inte berömma luffaren nog för hans goda matlagning. När luffaren gav sig av nästa dag fick han till och med en slant av gumman. ”Den ska du ha för att du lärde mig koka soppa på en spik”, sa hon. ”Så billig mat kan inte vem som helst laga.” Luffaren tackade artigt och gick sin väg, glad över att den snåla gumman också var en dumbom.
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 107
107
2018-06-18 11:02
Stensoppan Sagan om soppan berättas i hela Europa, men det finns många varianter. Det här är en version från Östeuropa. Det var en gång tre soldater på väg hem från kriget. De hade inte ätit på många, många dagar. Byarna längs vägen var drabbade av hungersnöd och det fanns inte mycket mat att hämta. ”Åh, vad gott det vore med en god middag ikväll”, sa den första. ”Och en säng att sova i,” sa den andra. ”Men det är omöjligt”, sa den tredje. Så småningom såg de ljuset från en by. ”Kanske har vi större tur i den här byn” tänkte de. När bönderna i byn hörde att soldaterna var på väg blev de genast oroliga. ”Soldater är alltid hungriga”, sa de. ”Men vi har knappt mat åt oss själva.” Och så skyndade de sig att gömma maten. När soldaterna kom fram till byn knackade de på första bästa dörr. En kvinna öppnade dörren. ”God kväll”, sa soldaterna. ”Kan du skänka lite mat till tre hungriga soldater?” ”Vi har ingen mat för oss själva”, svarade kvinnan. ”Det har varit en dålig skörd.” Istället gick soldaterna till nästa hus. En man öppnade dörren. ”Kan du skänka lite mat?” frågade de. ”Och har du ett hörn där vi kunde sova för natten?” ”Åh nej,” svarade mannen. ”Vi gav allt vi hade till soldaterna som kom före er. Och våra sängar är fulla.
108
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 108
2018-06-18 11:02
I varje hus var svaret detsamma. Byborna behövde maten för att mätta sina egna. Soldaterna såg ingen annan råd än att slå sig ner på torget mitt i byn. Den första soldaten ropade: ”Vi är tre hungriga soldater på väg hem från kriget. Vi hade hoppats på mat, men om det inte finns får vi laga vår egen mat. Vi kan göra stensoppa. De bönder som var i närheten blev genast nyfikna. Ryktet om stensoppan spreds snabbt genom byn, och snart hade alla samlats runt torget. Soldaterna bad om vatten, eld och en stor järngryta. ”Och nu lägger vi ner tre runda stenar i grytan”, sa de. Sedan smakade de på soppan. ”Det här smakar gott”, sa den första soldaten. ”Men alla soppor behöver salt och peppar”. Flera av barnen i byn sprang hem och hämtade salt och peppar. ”Stenarna gör soppan god”, sa den andra soldaten. “Men morötter skulle göra soppan så mycket bättre,”. En kvinna sa: ”Jag tror att jag har en morot eller två!” Och så sprang hon hem för att hämta morötterna. ”En bra stensoppa borde ha lite kål”, sa den tredje soldaten. “Men om det inte finns klarar vi oss förstås fint ändå”. Då sa en annan kvinna: ”Jag tror att jag kan hitta lite kål!”. Och så gav även hon sig av hemåt. ”Om vi bara hade lite nötkött och några potatisar skulle denna soppa passa på en rik mans bord.”, sa soldaterna. Bönderna sprang iväg för att hämta vad de hade gömt i sina källare. En rik mans soppa, och alltsammans från några stenar! Det verkade som magi! Soldaterna sa: ”Om vi bara hade lite korn och lite mjölk, skulle denna soppa passa till en kung!” Och bönderna lyckades faktiskt få fram både korn och mjölk. ”Nu är soppan klar!,” sa kockarna. ”Alla kommer att få smaka. Men först måste vi ha någonstans att duka upp”. Bönderna hjälptes åt att möblera torget med stolar och bord, och snart hade alla en plats att sitta. Några av bönderna sa: ”En så god soppa skulle smaka bättre med bröd och cider”. Så de sprang hem och tog fram tillbehören. Aldrig hade byn upplevt en sådan fest, och aldrig hade bönderna smakat en så utsökt soppa. Tänk att den var gjord av sten! Bönderna åt och drack och dansade till långt in på natten. Då frågade soldaterna på nytt om det fanns något krypin som de kunde låna över natten. ”Åh nej!” sa stadsfolket. ”Ni kloka män måste ha de bästa sängarna i byn!” Så den ena soldaten fick bo i prästens hus, den andra i bagarens hus och den tredje i borgmästarens hus. På morgonen samlades byborna för att säga adjö. ”Tack så mycket,” sa folket. ”Från och med nu kommer vi aldrig att bli hungriga, för nu vet vi hur man gör soppa av stenar!”
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 109
109
2018-06-18 11:02
Svara på frågorna 1. Hur kan du avsluta dessa meningar så att de stämmer med ”Koka soppa på en spik”? a) b) c) d) e)
Kvinnan vill inte ge någon mat till luffaren därför att hon … Kvinnan släpper in luffaren därför att … Kvinnan hämtar en gryta därför att … Soppan blir god därför att … Luffaren får en slant av gumman för att …
2. Hur kan du avsluta dessa meningar så att de stämmer med ”Stensoppan”? a) Soldaterna har extra svårt att skaffa mat därför att … b) När bönderna i byn förstår att soldaterna är på väg börjar de genast att … c) Soldaterna slår sig ner på torget för att … d) Alla i byn hjälps åt med att … e) Soldaterna får sova i byns bästa sängar därför att …
Vad vet du om personerna? Sagorna som du just har läst består av ett antal personer. Skriv ner vad du vet om … a) b) c) d)
110
Kvinnan i ”Koka soppan på en spik” Luffaren i ”Koka soppa på en spik” Soldaterna i ”Stensoppan” Bönderna i ”Stensoppan”
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 110
2018-06-18 11:02
Likheter och skillnader Jämför Koka soppa på en spik och Stensoppan. Fundera på vad de har gemensamt och hur de skiljer sig åt genom att svara på frågorna. 1. På vilken plats utspelas sagorna? 2. Vem kokar soppan? 3. Vilken är soppans ”huvudingrediens”? 4. Vilka är de andra ingredienserna? 5. Vem ordnar fram ingredienserna? 6. Vilka redskap används? 7. Vad är luffarens problem i Koka soppa på en spik? 8. Hur löser han problemet? 9. Vad är soldaternas problem i Stensoppan? 10. Hur löser de problemet? 11. Hur slutar de olika sagorna? 12. Vad har sagorna gemensamt?
Berätta själv Har du hört liknande berättelser förut? På vilket sätt skiljer de sig i så fall från Koka soppa på en spik och Stensoppan?
Muntliga berättelser
40697059_nama1.indb 111
111
2018-06-18 11:02