__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

TOVE PHILLIPS

Hälsopedagogik TOVE PHILLIPS

Den här boken är för dig som studerar hälsopedagogik eller helt enkelt vill lära dig mer om hälsa och hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik tar upp allt ifrån faktorer som påverkar hälsan till folkhälsoarbete, krishantering och hälsoanalys. Detta är den andra upplagan av Hälsopedagogik och den innehåller uppdaterad och omarbetad information samt fördjupningssidor med samtida forskning och uppslag med tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser.

Hälsopedagogik

Varför har den psykiska ohälsan ökat? Hur påverkas vår hälsa av kost, motion, droger och stress? Vad kan man göra för att påverka människor så att de väljer en mer hälsosam livsstil?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Hälsopedagogik, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Hälsopedagogik ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

ISBN 978-91-40-69422-5

9

789140 694225


Innehåll 1. Perspektiv på hälsa................................................................6 Vad är hälsa?............................................................................................................................8 Människors hälsa förr........................................................................................................ 15 Hälsa i andra länder........................................................................................................... 23 Miljö och hälsa..................................................................................................................... 28 Kulturella perspektiv på hälsa........................................................................................ 33 Hälsa ur ett socialt perspektiv....................................................................................... 36 Sammanfattning................................................................................................................. 39

2. Folkhälsoarbete................................................................... 42 Stat, kommuner och landsting......................................................................................44 Privat folkhälsoarbete...................................................................................................... 47 Barns och ungdomars hälsa........................................................................................... 53 Hälsa för vuxna och äldre................................................................................................ 57 Hälsa för människor med funktionsnedsättning..................................................... 61 Internationellt folkhälsoarbete...................................................................................... 63 Hälsopedagogik.................................................................................................................. 65 Sammanfattning................................................................................................................. 73

3. Det salutogena perspektivet............................................. 76 Det salutogena perspektivet......................................................................................... 78 KASAM–Känsla av sammanhang.................................................................................. 82 Salutogent folkhälsoarbete............................................................................................ 85 Sammanfattning................................................................................................................. 91

4. Arbete, fritid och hälsa...................................................... 94 Arbetets betydelse............................................................................................................ 96 Arbetsmiljö och hälsa.................................................................................................... 100 Vad är fritid?...................................................................................................................... 106 Fritidens betydelse för hälsan.................................................................................... 108 Sammanfattning.............................................................................................................. 111

5. Inflytande, delaktighet och jämställdhet.......................114 Inflytande............................................................................................................................116 Delaktighet........................................................................................................................ 121 4


Jämställdhet...................................................................................................................... 126 Sammanfattning.............................................................................................................. 129

6. Frisk- och riskfaktorer......................................................132 Individuella förutsättningar......................................................................................... 134 Kost....................................................................................................................................... 138 Motion och rekreation.................................................................................................. 144 Sömn och vila....................................................................................................................149 Stress....................................................................................................................................151 Droger................................................................................................................................. 153 Sex och relationer........................................................................................................... 158 Frisk- och riskfaktorer i miljön.....................................................................................161 Sammanfattning...............................................................................................................165

7. Kriser och krishantering...................................................168 Kriser.....................................................................................................................................170 Krishantering......................................................................................................................175 Sammanfattning.............................................................................................................. 183

8. Lagar, mål och regler........................................................186 Nationell lagstiftning..................................................................................................... 188 Internationella överenskommelser............................................................................198 Sammanfattning.............................................................................................................. 203

9. Hälsoanalys........................................................................206 Hälsosamtal....................................................................................................................... 208 Fysiska tester.....................................................................................................................210 Medicinsk provtagning...................................................................................................215 Sammanfattning...............................................................................................................219

10. Att möta och bemöta....................................................222 Socialt samspel..................................................................................................................224 Kommunikation.................................................................................................................227 Möten i hälsorelaterat arbete......................................................................................231 Sammanfattning...............................................................................................................237 Ordlista................................................................................................................................237 Index......................................................................................................................................239 Bildförteckning.................................................................................................................240 5


6 Frisk- och riskfaktorer Det här kapitlet handlar om hur olika inre och yttre faktorer påverkar vår hälsa positivt och negativt. I detta kapitel får du lära dig om:

* Individuella förutsättningar * Kost * Motion och rekreation * Sömn och vila * Stress * Droger * Sex och relationer * Frisk- och riskfaktorer i miljön diskutera

· fundera på

1. På vilka sätt tror du Antons och Patriks olika levnadsvanor påverkar deras hälsa? 2. På vilka sätt tror du att Antons och Patriks olika levnadsvanor påverkar deras relation? 3. Finns det några risker med att vara extremt hälsomedveten? 4. Varför tror du att Patrik blir irriterad?

Punkt 6 i kursens centrala innehåll: ”Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress”

132

6 Frisk- och riskfaktorer


Anton vaknar av att hans alarm ringer. Klockan är 05.30. Han går på toa och drar sedan snabbt på sig träningskläder och löparskor. Snart är han ute i den ljumma sommarmorgonen. Det är dimmigt och koltrastarna sjunger som tokiga. Anton njuter av sin morgonrunda, fem kilometer på trettio minuter. Väl hemma igen tar han en snabbdusch och klär på sig. Han går sedan till köket och gör iordning sin frukost: müsli med fil och en fullkornsmacka med ost, skinka och paprika. Till det dricker han ett stort glas vatten och en liten kopp kaffe. Han sitter med sitt kaffe och läser morgontidningen när hans sambo Patrik kommer in i köket. – Morrn! säger Anton glatt. – Morrn, svarar Patrik och gäspar. Fan, vad jag är stel i nacken idag. Och trött också.

– Du borde inte sitta så mycket vid datorn och kanske gå och lägga dig lite tidigare, säger Anton med ett syrligt leende. – Okej, morsan. Tack för tipset, muttrar Anton och skär upp tre stora skivor vitt bröd. Han toppar med ost och ett rejält lager västkustsallad. Sedan häller han upp en skål med fruktyoghurt och ett stort glas juice. Han sätter sig mitt emot Anton, som blänger på Patriks frukost. – Du borde lägga om dina matvanor lite, säger han. Det där är inte bra för din hälsa. – Men det är gott! svarar Patrik och strör socker över yoghurten. – Kan vi inte börja springa tillsammans på morgonen? Det skulle vara kul och du skulle må mycket bättre. Jag lovar! – Över min döda kropp, säger Patrik och rapar ilsket.

6 Frisk- och riskfaktorer

133


Individuella förutsättningar Frisk- och riskfaktorer kallas sådana faktorer i individens liv som har positiv eller negativ inverkan på dess hälsa. En del av dessa faktorer har att göra med livsstil, levnadsvanor och omgivning. Andra har snarare att göra med individens medfödda förutsättningar och personlighet.

Medfödda förutsättningar Vissa saker i livet kan vi inte råda över. Det gäller till exempel våra medfödda egenskaper och våra fysiska förutsättningar. En person som är mycket kort kan inte göra sig själv lång och måste kanske därför lägga drömmarna om en elitbasketkarriär på hyllan. Ärftliga sjukdomar kan innebära riskfaktorer som påverkar individens hälsa under hela livet. Om man t.ex. har mycket cancer eller hjärtsjukdom i släkten så kan det i vissa fall öka risken för att man själv drabbas.

Självbild och kroppsuppfattning Självbild är den bild man har av sig själv. Den är inte nödvändigtvis sann och stämmer sällan överens med bilden som andra har. Självbilden handlar dels om hurdan man tror att man är som person, dels om hur man tror att man ser ut. Om man har en positiv självbild så är man nöjd med sig själv och tycker att man duger. Det gör att man mår bra, vågar mer och lättare reser sig upp efter motgångar. Om man har en negativ självbild så uppfattar man sig som sämre än andra. Kanske tycker man att man är ful, dum och ovärdig och tror att andra också tycker det. Med en förvrängd självbild så är den egna uppfattningen väldigt annorlunda från verkligheten. Man kanske tror att man är jätterolig och populär när man i själva verket är ganska impopulär. Ett exempel på hur kroppsuppfattningen kan vara förvrängd är när människor som lider av anorexi uppfattar sig själva som knubbiga eller tjocka, trots att de är extremt magra.

Självförtroende och självkänsla Andra frisk- och riskfaktorer som är starkt sammankopplade med självbilden är självförtroendet och självkänslan. Om man har ett

134

6 Frisk- och riskfaktorer


bra självförtroende så vågar man mer, vilket kan leda till ökad livskvalitet och hälsa. Å andra sidan kan ett överdrivet självförtroende göra att man tar stora risker som faktiskt kan äventyra hälsan. Självkänslan handlar om hur man värderar sig själv – om man tycker att man duger eller inte. En hög självkänsla är positivt för hälsan. Dels ger självkänslan i sig ett inre välmående, dels får det individen att våga mer och engagera sig mer. En person som inte tycker att den duger till, att den springer för långsamt eller sjunger för dåligt, går inte med i fotbollslaget eller kören, trots att den egentligen vill. Den missar därmed en möjlighet till motion, socialt umgänge och den ökade självkänsla som det ger att utvecklas och vara delaktig. Självkänslan kan alltså ha ganska stor inverkan på individens hälsa.

För att ge sig på extremskidåkning måste man ha bra självförtroende, något som både kan vara en frisk- och en riskfaktor.

6 Frisk- och riskfaktorer

135


Vilja och motivation Hälsan påverkas också av individens energi, vilja, kämparglöd, uthållighet och motivation. Om man har stark drivkraft och en intensiv vilja att utvecklas, så är chansen stor att man också tänker på sin hälsa. Det finns en mening i att hålla sig frisk och stark, eftersom man vill kunna nå sina mål. Om man saknar vilja och motivation så kan det vara svårt att se någon mening i att tänka på hälsan. Varför ska jag sitta här och äta morötter när livet ändå är skit? Jag är inte noga med att leva länge, så jag kan lika gärna fortsätta röka. Jag skulle gärna gå ner i vikt, men jag orkar inte, har inte motivation och tror inte att jag klarar av det. Vad är det då som gör att vissa människor är energifyllda framåtsträvare medan andra tycker det är så oerhört svårt att hitta motivation, ork och viljekraft? Till viss del kan våra medfödda egenskaper spela roll för vår energinivå, koncentrationsförmåga och uthållighet, men större roll spelar kanske vår uppväxt och våra erfarenheter. Om man mötts av ständiga motgångar som man inte klarat av att hantera så är det svårare att tro på framgång än om man faktiskt lyckats med jämna mellanrum. Det blir som en god eller ond cirkel – ju mer man lyckas, desto bättre självförtroende får man och desto större är chansen att lyckas igen. Ju mer man misslyckas, desto sämre blir självförtroendet, risktagandet och chansen att lyckas.

136

6 Frisk- och riskfaktorer


Lyckobuffert och KASAM Lycka är ett område som engagerat och förbryllat människor under alla tider. Det är också något som är sammankopplat med hälsa, eftersom god hälsa ökar vår chans att bli lyckliga samtidigt som lycka ökar våra möjligheter till god hälsa. På senare tid har det också bedrivits en del forskning i ämnet. Ett begrepp som ibland används är lyckobuffert. Lyckobuffert kan beskrivas som lyckokapital eller lyckoreserv. Har man en stor lyckobuffert så har man en inre styrka och lyckokänsla som gör att man lättare klarar av motgångar. En stor lyckobuffert kan alltså väga upp för de negativa faktorer som påverkar hälsan, som sjukdom, arbetslöshet, separationer eller sorg. Alla människor har olika stor lyckobuffert som påverkar deras allmänna känsla av lycka och välmående. Teorin om en lyckobuffert påminner mycket om det salutogena perspektivets KASAM (känsla av sammanhang) som du läst om tidigare. Vår lyckobuffert och vår känsla av sammanhang är alltså en betydelsefull frisk- eller riskfaktor.

diskutera

· fundera på

1. Hur skapas våra självbilder? 2. Tror du att du har en realistisk självbild? Finns det några områden där du tror att den är mindre realistisk? 3. Hur kan man hjälpa människor att få en mer positiv självbild? 4. Har du bra eller dåligt självförtroende? Hur visar det sig? 5. Brukar du vara positiv och självsäker när du möter en utmaning eller är du inställd på misslyckande från starten? Varför?´

6 Frisk- och riskfaktorer

137


merkunskap

– lycka

Idag är det många som tar för givet att de ska vara lyckliga. Att vara lycklig ses ibland som en mänsklig rättighet. Detta har gett upphov till forskning kring vad det är som gör människor lyckliga. I en analys av 225 olika lyckostudier som genomförts på nästan 275 000 männ­ iskor, drog den amerikanska professorn Sonja Lyobomirsky följande slutsatser:

▶▶

Pengar skapar ingen långvarig lycka. Om vi har så det räcker ekonomiskt, så har det vi äger utöver denna nivå ingen betydelse. Vi vänjer oss alltid vid våra rikedomar, så det tillfälliga lyckorus vi upplever när vi köpt en ny bil försvinner snart igen.

▶▶

Man blir inte lycklig av framgång. Det är snarare så att lyckliga människor är mer framgångsrika.

▶▶

Ungefär hälften av en individs känsla av lycka är genetiskt betingad. Resten beror dels på yttre omständigheter, dels på den egna inställningen.

▶▶

Ungefär 40 procent av lyckokänslan påverkas av individens egen inställning och agerande. Det går att förändra medfödda egenskaper. Tre viktiga egenskaper som ökar lyckonivån är vänlighet, tacksamhet och optimism.

Det finns också studier som jämför hur lyckliga människor är i olika länder. I kartan nedan, som publicerades av Leicester University 2006, ser man graden av lycka, eller nöjdhet med livet, i olika delar av världen. Skalan går från ljust gult (missnöjd/olycklig) till mörkt rött (nöjd/lycklig).

138


Kost Att kosten har stor betydelse för hälsan är ingen nyhet. Mat och kosthållning är också en enorm marknad som sysselsätter miljontals människor över hela världen och som tar stor plats i media. Att äta är nödvändigt, det är något vi alla måste göra för att överleva, men att äta har blivit mycket mer än att fylla magsäcken med bränsle. Kost handlar idag också om kultur, hälsa, status, utseende, forskning, trender, miljö, ekonomi och etik.

Kroppens energibehov Så vad behöver kroppen för att fungera? Med jämna mellanrum kommer det nya forskningsrön och nya dieter som sägs ge kroppen precis vad den behöver (samtidigt som du går ner i vikt). De allra flesta forskare är dock överens om att det alltid handlar om matematik, nämligen att man ska ge kroppen samma mängd energi som den förbrukar för att hålla sig på en jämn nivå. För en genomsnittlig vuxen kvinna är det 2000 kalorier om dagen och för en genomsnittlig man cirka 2500 kalorier. Men då pratar man egentligen bara om kroppens behov av energi och hur mycket man ska äta för att behålla vikten. Det spelar också roll varifrån energin kommer. Att äta två chokladkakor på 200 gram täcker energibehovet för en hel dag, men det kanske inte är lika nyttigt som tre näringsrika måltider. Det finns olika åsikter om varifrån kalorierna bör komma. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer (2012, uppdateras vart åttonde år) bör 25-40 % av energin komma från fett, 45-60 % av energin från kolhydrater och 10-20 % av energin bör komma från protein. Många moderna dieter förespråkar istället en kosthållning med ett ökat intag av protein och fett och en minskning av mängden kolhydrater. Vissa väljer att nästan helt utesluta kolhydrater ur kosten.

6 Frisk- och riskfaktorer

139


B

Näring Det räcker inte att ge kroppen energi, vi måste också se till att maten har ett visst näringsinnehåll. Alla livsmedel innehåller olika mängder av de olika näringsämnena protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler och alla näringsämnen har olika funktioner.

Protein

Protein är kroppens byggstenar och är nödvändigt för att reparera skadade celler och bilda nya. Protein finns bland annat i kött, fisk, ägg, mejeriprodukter och vissa baljväxter (bönor).

Kolhydrater

Kolhydrater är olika former av socker. De ger energi och mättnad och i vissa former också fibrer, som är viktiga för kroppen. Det finns både snabba och långsamma kolhydrater.

Fett

Kolhydrater är olika former av socker. De ger energi och mättnad och i vissa former också fibrer, som är viktiga för kroppen. Det finns både snabba och långsamma kolhydrater.

Vitaminer

Vitaminer är nödvändiga för kroppens funktion och vitaminbrist kan orsaka bristsjukdomar och nedsatt funktion. Vitaminer kan också förebygga andra sjukdomar. Vitaminer finns bland annat i frukt, grönsaker, fisk, kött, ägg och mejeriprodukter.

Mineraler

Mineraler är grundämnen som kroppen behöver för olika funktioner och för att förebygga bristsjukdomar. Mineraler finns bland annat i mejeriprodukter, kött, grönsaker, nötter och baljväxter.

140

6 Frisk- och riskfaktorer


Varför äter vi som vi gör? Det finns många olika orsaker till varför vi gör de matval som vi gör och de är sällan bara grundade på våra kunskaper i näringslära. Några av de faktorer som spelar roll är:

▶▶

Personlig smak. Vi har alla olika preferenser när det gäller mat. Vissa människor tycker inte om skaldjur, andra har svårt för starkt kryddad mat. En del av den personliga smaken är medfödd, en del inlärd.

▶▶

Vanor. Om man alltid äter två ostmackor till frukost så är det lätt att man fortsätter med den vanan.

▶▶

Kulturell bakgrund. Det finns olika matvanor inom olika kulturer som påverkar våra matval. I vissa kulturer äter man mycket fisk, i andra äter man bara vegetariskt.

▶▶

Ekonomi och tillgänglighet. Vi kan bara köpa den mat vi har råd och möjlighet att köpa. För människor som har ont om tid är det också viktigt att maten är snabblagad eller lättillgänglig.

▶▶

Känslomässiga orsaker. Vissa människor tröstäter – de använder maten som ett sätt att bearbeta negativa känslor. Andra förknippar viss mat med positiva eller negativa händelser och låter det spela in i matvalet.

▶▶

Kroppsideal. Utseendefixeringen idag är stor och för en del människor är maten ett verktyg att nå ett visst kroppsideal.

▶▶

Hälsa. Om man är väldigt hälsomedveten så är det kunskaperna om kostens betydelse som styr matvalen. Man vet vilka näringsämnen man behöver och vilken mat som bör undvikas för att man ska hålla sig frisk och undvika sjukdomar.

▶▶

Social påverkan. Att äta är ofta en social företeelse, så våra matvanor kan påverkas av människorna vi umgås med. Om alla äter pizza känns det dumt att äta sallad och umgås man med veganer kan det kännas svårt att äta kött.

6 Frisk- och riskfaktorer

141


Matvanor och hälsa Genom att äta hälsosamt kan man räkna med ett längre och friskare liv. Kroppen fungerar bättre, man känner sig piggare, har ett bättre immunförsvar och undviker sjukdomar som till stor del har att göra med levnadsvanor. När kroppen känns frisk är det också lättare att må bra psykiskt och att känna sig glad i själen. Flera av de stora folksjukdomarna som är vanliga i västvärlden har delvis att göra med matvanor. Det gäller kanske framför allt hjärt- och kärlsjukdomar, som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i många andra industriländer. Fet mat med lågt fiberinnehåll är inte bra för hjärtat. Övervikt och fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Om man dessutom får dåligt med motion så innebär det ytterligare en risk. Vissa typer av cancer är också delvis orsakade av matvanor med mycket fett och lite fibrer. Övervikt ökar risken för cancer, medan sunda levnadsvanor med mycket frukt, grönsaker, fibrer och motion minskar risken.

Hur vill du må när du blir äldre?

142

6 Frisk- och riskfaktorer


Övervikt Övervikt och fetma uppstår när vi äter mer än vad kroppen förbränner. Det är ett av de största folkhälsoproblemen i västvärlden idag. Trots att det finns en stor medvetenhet bland människor är det svårt för många att ta sig ur sina dåliga matvanor. Särskilt oroande är det när barnfetman ökar på flera ställen i världen. Överviktiga barn löper stor risk att vara överviktiga även som vuxna. Fetma och övervikt är allvarliga riskfaktorer som kan påverka hälsan på en rad olika sätt:

▶▶ Risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar, liksom risken för

högt blodtryck.

▶▶ Ökad risk för vissa cancerformer. ▶▶ Ökad risk för diabetes typ 2. ▶▶ Nedsatt funktion i leder. ▶▶ Sjukdomar i gallvägarna. ▶▶ Problem med luftvägar och andning. ▶▶ Sömnproblem. ▶▶ Psykiska problem som depression och ångest.

Bantning och ätstörningar Samtidigt som många människor lider av övervikt och fetma finns det andra som drabbas av ätstörningar som anorexi och bulimi. Extrem kroppsfixering, självsvält, hetsätning, kräkningar och jojobantning kan vara minst lika skadligt för kroppen som övervikt. Ätstörningar börjar ofta med bantning. Man är missnöjd med sin kropp och sin vikt och börjar banta. Bantningen tar allt mer utrymme i personens liv och behovet av kontroll ökar, vilket på sätt och vis gör att man tappar kontrollen. Ätstörningar kan leda till undernäring, infertilitet, minskat immunförsvar, bristsjukdomar, mag- och tarmproblem och tandskador (vid kräkningar).

6 Frisk- och riskfaktorer

143


Motion och rekreation Vi vet alla att det är viktigt för hälsan att röra på sig. Människo­ kroppen är skapad för fysisk aktivitet och inte för att sitta stilla framför en dator eller en tv större delen av dagen. Ändå är stilla­ sittandet en naturlig del av vardagen för väldigt många människor, inte minst skolelever som tillbringar många timmar varje dag i skol­ bänken.Om man har ett stillasittande arbete är det extra viktigt att på fritiden ge kroppen den motion som behövs.

Motion som friskfaktor Att motionera regelbundet ger mängder av hälsovinster. Om man rör på sig orkar man mer samtidigt som man blir piggare och gladare. Det gör det lättare att hålla vikten och att på så sätt förebygga sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtat mår bra av att arbeta och med bra kondition kan man hålla blodtrycket lågt. Motion är bra för magen och tarmarna och får oss dessutom att sova bättre. Fysisk aktivitet kan också öka koncentrationsförmågan och hjärnans arbetskapacitet. För barn är det extra viktigt att motionera – dels för att skapa goda vanor, dels för att förebygga benskörhet när de blir äldre. Om man redan från barndomen har med sig motionen som en naturlig och lustfylld del av livet, så ökar chanserna att man fortsätter motionera även som vuxen och i ålderdomen.

144

6 Frisk- och riskfaktorer


Motion finns överallt Motion förknippas ofta med idrott och olika träningsformer som fotboll, löpning, spinning, simning eller dans. I själva verket kan man få motion av helt vanliga vardagsaktiviteter. Den mest naturliga typen av motion är den som kommer ”på köpet” av en annan aktivitet. Om man går eller cyklar till skolan eller jobbet så får man motionen gratis, eftersom man ändå ska dit. Likaså måste hunden gå ut, häcken klippas, ogräset rensas och bostaden städas. Vissa människor tränar inte alls, men får massor av motion bara genom att ständigt vara på fötterna.

Träningshysteri Att motionera är bra, men som med så mycket annat ska man inte överdriva. Hos en del personer kan träningen bli som en drog. Det kan bero på att man får en kick av att känna att man kan kontrollera och forma sin kropp, eller som en del i en kroppsfixering där också ätstörningar kan ingå. De här personerna kan må väldigt dåligt om de inte får träna varje dag och har full koll på hur många kilometer de springer eller hur många kalorier de bränner. Överdriven träning kan leda till undervikt, trötthet och irritation. Man kan skada hjärtat genom att låta det arbeta för mycket, vilket kan leda till ökad hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck. Träning kan också ge upphov till en rad olika skador, som exempelvis benhinneinflammation, muskelknutor och problem i hälsenan.

6 Frisk- och riskfaktorer

145


FÖRDJUPNING Ortorexi Ortorexi = hälsohysteri De flesta känner till ätstörningarna anorexi och bulimi, men en typ av ätstörning som är mindre känd är ortorexi (från grekiskan ”ortho” – renlärig och ”orexis” – aptit). Ortorexi innebär att man har en stark fixering vid hälsosam mat och träning. Till skillnad från anorexi och bulimi är målet inte nödvändigtvis att gå ner i vikt. För många handlar det snarare om jakten på en perfekt kropp som inte bara är vacker, utan också frisk. Det kan också handla om att man har en sjukdom eller åkomma som man vill bota eller att man lider av allmän hälsoångest (hypokondri), vilket innebär en överdriven rädsla för sjukdom och död.

Ångestkontroll Likt andra ätstörningar blir ortorexin ett sätt att kontrollera den ångest som uppstår när man inte håller sig till de regler man satt upp för sig själv. En ortorektiker är ofta besatt av tanken på att kompensera matintag med träning. Om man t.ex. ätit tårta på ett födelsedagskalas känner man sedan ett starkt tvång att träna intensivt för att ”bränna bort” de extra kalorierna. Blir man av någon anledning tvungen att bryta sitt träningsschema, exempelvis vid sjukdom, kan ångesten bli mycket stor. För en del är det själva kontrollbehovet som utlöser ortorexin. Kanske känner man en brist på kontroll i resten av livet och har en upplevelse av att alltför många saker bara händer – då känner man genom sitt ortorektiska beteende att man i alla fall kan kontrollera vad man gör med sin egen kropp.

Följder Men hur kan det vara farligt att vara hälsosam? Det är väl bara bra att man äter nyttigt och tränar? Jovisst, men även när det gäller hälsa kan man gå för långt. När träningen och ätandet blir tvångsmässigt är det inte längre hälsosamt. Förutom de psykiska följder som ångesten ger upphov till, kan den överdrivna livsstilen även får fysiska konsekvenser. Kroppen bryts ner när resurserna sinar och påfrestningen leder ofta till sömnbesvär och trötthet.

Vanligt nutidsfenomen Ortorexi är ingen vedertagen diagnos utan tillhör kategorin ”Ätstörningar utan närmare specifikation”. Det är därför svårt att få en tydlig bild över hur utbrett det är, men mycket pekar på att ortorexi är

146

6 Frisk- och riskfaktorer


ett vanligt problem idag. Media fortsätter mata befolkningen med tips och fakta om hur man får den perfekta kroppen och det perfekta livet. Livsmedels- och hälsobutikerna svämmar över av hälsosam smartmat och kosttillskott. Till mobilerna finns en uppsjö av kost- och träningsappar som hjälper individen att ha total kontroll över kaloriintag och energiförbrukning. Allt detta bidrar till att den drabbade får allt svårare att bryta sig loss från sin ortorektiska livsstil.

Har du ortorexi? Testa dig själv – svarar du ja på frågorna finns det risk att du har ortorexi: Äter du bara nyttigt om du själv får välja? Undviker du kolhydrater? Tränar du något de flesta dagar i veckan? Mår du dåligt om du missar en träning? Är du rädd för att tappa kontrollen om du bryter ditt kost- eller träningsschema?

TEMA Ortorexi Med ett temaarbete om ortorexi kan man sprida kunskap om faran med att fokusera alltför mycket på kost och träning. Temaarbetet kan genomföras i samarbete med flera andra ämnen, t.ex. Idrott och hälsa, svenska, matematik och naturkunskap. Några aktiviteter som kan ingå i temat: • Kartläggning av populära dieter, t.ex. LCHF, 5:2, stenåldersdiet/paleo, raw food etc. • Analys av träningsappar och hur de är utformade för att skapa motivation/press • Anonym enkätundersökning bland eleverna på skolan • Fältstudie om utbudet av hälsomat och kosttillskott i livsmedelsbutiken

6 Frisk- och riskfaktorer

147


Rekreation Rekreation betyder återupplivande och är ett begrepp som används för aktiviteter som får oss att må bra och samla krafter. Det kan handla om vila och avkoppling, men det kan också handla om uppfriskande upplevelser, miljöombyte och fysisk aktivitet. Rekreation är viktigt för att orka med vardagen, skolan och arbetet – den ger förnyad kraft och energi. För många är semestern en tid för återhämtning och rekreation, det är då man passar på att njuta, vila och samla kraft. Tyvärr är det också ganska många som upplever att semestern är precis tvärtom, nämligen stressig och fylld av krav. Rekreation kan vara olika för olika människor. En del samlar kraft och livsenergi genom friluftsaktiviteter och fiske, andra genom att jogga eller idrotta, några genom sol och bad på stranden och åter andra genom en helg på ett spa.

diskutera

· fundera på

1. Vad tycker du om att äta för mat och varför? 2. Tänker du på din långsiktiga hälsa när du gör dina matval? 3. Varför tror du att så många drabbas av övervikt, fetma och ätstörningar trots att de är medvetna om hälsoriskerna? 4. Vilka motionsformer gillar du och varför? 5. Hur mycket träning i veckan tycker du är lagom och när tränar man för mycket? 6. Vad är rekreation för dig?

148

6 Frisk- och riskfaktorer


Sömn och vila Sömnen är livsviktig för vår hälsa, för att vi ska orka med livet och för att kroppen ska fungera. Vi behöver mellan sex och nio timmar sömn per dygn. Barn och ungdomar behöver något mer sömn än vuxna. När man blir äldre behöver man i regel mindre sömn.

Varför måste man sova? När man sover får kroppen och hjärnan vila och återhämta sig. Musklerna slappnar av och hjärnan bearbetar de intryck man utsatts för under dagen. Det är viktigt att man får en ihållande sömn, eftersom sömnen innehåller olika faser. Faserna bildar cykler som upprepas under hela sömnen. Från fas 3 kanske man blir lite väckt men somnar om. Då är man i fas 1 igen och cykeln har börjat om. Kommer man aldrig längre än till första eller andra fasen, så får man inte den återhämtning som behövs. Så här ser sömnprocessen ut:

▶▶ 1: Insomning ▶▶ 2: Stabil sömn ▶▶ 3: Djup sömn med drömsömn/REM-sömn. Det är under djupsömnen som återhämtningen sker. Då sjunker hjärnans verksamhet och produktionen av stresshormon. Om man går miste om sömn en natt så kompenseras det nästa natt genom längre djupsömn. 6 Frisk- och riskfaktorer

149


Sömnsvårigheter En tredjedel av alla svenskar har periodvis sömnproblem. Tillfälliga sömnproblem är vanligtvis ingen fara – det är normalt att man har svårt att koppla av och sova om man är särskilt uppspelt eller orolig inför exempelvis en resa, ett prov eller någon annan viktig händelse. Andelen människor med återkommande sömnproblem ökar. De är vanligast hos kvinnor och orsakas ofta av stress. Man kan också få sömnproblem av allmän oro, sjukdomar, depression, ångest, missbruk, övervikt, stillasittande eller kvällsvanor. Här är några tips till den som lider av sömnsvårigheter:

▶▶ Se till att vara avkopplad när du går och lägger dig. Varva ner

med lugna aktiviteter en eller två timmar före läggdags.

▶▶ Drick inte kaffe, te eller energidrycker sex timmar före läggdags. ▶▶ Sovrummet ska vara svalt, mörkt och tyst. Använd en säng

och kudde som känns bra för din kropp.

▶▶ Ha regelbundna tider för när du lägger dig och går upp. ▶▶ Om du har något som oroar, ta lite tid att tänka igenom

problemen innan läggdags. Ge dig själv lite ”grubbeltid” då du kan gå igenom oroande tankar och känslor.

▶▶ Motionera regelbundet, men inte sent på kvällen.

Nätter vid datorn En orsak till de ökande sömnproblemen är den tid som många tillbringar framför tv och dator på kvällen. Datorspel, studier och jobb håller hjärnan aktiv på en hög nivå och när man ska lägga sig kan det bli svårt att varva ner. Kroppen och hjärnan mår bra av att varva ner före läggdags. Studier har också visat att ljuset från skärmen kan sänka nivån av hormonet melatonin, som är viktig för kroppens naturliga sömncykel – ljuset håller alltså kroppen vaken genom att lura i den att det är dag.

150

6 Frisk- och riskfaktorer


Stress Stress är ett tillstånd som finns och alltid har funnits hos såväl människor som djur. Det är stress som hjälper oss att agera snabbt i farliga situationer. När vi utsätts för fara utsöndras stresshormon, som orsakar olika reaktioner i kroppen, t.ex. ökad puls och ökat blodtryck.

Stress hjälper haren att överleva.

Positiv och negativ stress En viss grad av stress, det vi kallar positiv stress, kan få individen att prestera bättre, må bättre och känna sig mer aktiv. När stressnivån blir för hög och pågår under lång tid handlar det istället om negativ stress. Långvarig negativ stress kan påverka såväl den fysiska som den psykiska hälsan på flera olika sätt:

▶▶ Immunförsvaret försämras, man drabbas lättare av infektioner. ▶▶ Förhöjt blodtryck, risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. ▶▶ Värk och smärta i huvud, nacke och axlar. ▶▶ Trötthet, energilöshet och koncentrationssvårigheter. ▶▶ Problem med mage och tarm. ▶▶ Olust, irritation, nedstämdhet, aggressivitet, oro, ångest,

depression, sömnsvårigheter, minskad sexlust.

6 Frisk- och riskfaktorer

151


Stresshantering

stressor – situation eller företeelse som framkallar stress

diskutera

När man drabbas av negativ stress är det viktigt att man är uppmärksam på signalerna och gör någonting åt sin situation. Först måste man försöka ta reda på vad stressen beror på, eftersom det finns många olika saker som kan orsaka stress. För många är stress liktydigt med jäkt. Då handlar det ofta om tidsbrist, höga krav och många måsten. I vissa perioder av livet kan man ha många bollar i luften och inga som helst marginaler för återhämtning. Oron för att inte hinna med, inte orka med eller att tappa kontrollen kan skapa stor stress. Då är det väldigt viktigt att man rensar upp i sitt liv och skapar tid och utrymme för återhämtning. Man kanske måste bli bättre på att säga nej, att sänka sin egna krav och att tillåta sig själv att ta det lugnt. Men stress handlar inte bara om att ha för mycket att göra. Det finns andra typer av stressorer, alltså företeelser som framkallar stress. Precis som överaktivitet kan orsaka stress, så kan underaktivitet göra det. Att vara arbetslös, sysslolös eller uttråkad kan sätta igång stressreaktioner hos människor. Då är det viktigt att hitta någon sysselsättning som tar bort stressen, t.ex. en hobby, motion eller umgänge. Hos många av oss kan stress utlösas i situationer som vi tycker är obehagliga. Det kan vara folksamlingar, resor, att gå till affären, att gå till tandläkaren eller att prata inför andra. Ju oftare de här situationerna inträffar, desto större inverkan har de på livet. Ibland kan man bli hjälpt av terapi för att komma över specifika stressituationer.

· fundera på

1. Hur många timmar sover du per dygn? Räcker det? 2. Finns det några särskilda situationer när du har svårt att sova? 3. Vad gör du om du inte kan sova? 4. Vilka följder kan det få om man sover för mycket? 5. Vilka situationer får dig att känna stress? Varför? 6. Har du några knep för att hantera stressiga situationer?

152

6 Frisk- och riskfaktorer


Droger En drog är någonting man tar för att sätta igång vissa funktioner i kroppen. Läkemedel är droger, eftersom de påverkar kemin i kroppen för att bekämpa sjukdomar. Syftet med en drog kan också vara att förändra sinnesstämningen eller att bli berusad. Kaffe verkar uppiggande och tobak lugnande, medan alkohol och droger bland annat påverkar självbild, verklighetsuppfattning och kontrollen över kroppens funktioner.

Alkohol Alkohol är den enda berusningsdrogen som är tillåten i Sverige. Den har funnits väldigt länge, både här i Sverige och i de flesta andra delar av världen. Alkoholen har därför en väldigt stark kulturell betydelse. Men samtidigt som den är ett naturligt och för många ett självklart inslag i såväl fest som vardag, så är den för många något väldigt känsloladdat och kontroversiellt. Alkoholen är orsak till många problem och mycket ohälsa i samhället. Missbruk kan leda till kroppsliga problem som leverskador, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och cancer samt skador på hjärna och nervsystem. Men alkolmissbruk påverkar också personens liv och vardag och de anhöriga som finns i omgivningen. Det blir svårt eller omöjligt att ha ett jobb, att fungera i relationer och att delta i samhället. Alkohol är också ofta sammankopplat med våld, aggression, psykisk sjukdom och olycksfall.

6 Frisk- och riskfaktorer

153


Tobak Idag räknas tobak som en av de allra största riskfaktorerna. Den har visat sig ha en rad negativa effekter på hälsan, vilket lyckligtvis har bidragit till att tobaksanvändningen minskat. Tobaken är inte bara hälsofarlig, den är också starkt beroendeframkallande. Det kan göra det svårt att sluta när man väl vant kroppen vid nikotinet. Några av de skador som rökning kan ge upphov till är:

▶▶

Lungsjukdomar. Lungcancer har en stark koppling till rökning, men också astma och sjukdomen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).

▶▶

Hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotin skapar en direkt ökning av blodtryck och puls, dessutom ger rökning förtjockat blod, vilket ökar risken för kärlsjukdom.

▶▶

Cancer. Utöver lungcancer ökar rökning också risken för cancer i munhålan, luftstrupen, matstrupen, magen, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, livmoderhalsen och blodet.

▶▶

Fosterskador. Rökning under graviditeten kan ge upphov till missfall, dålig fostertillväxt, missbildningar och för tidig födsel.

Rökning gör dessutom att man får sämre kondition, hy, hår och tänder. Det påskyndar åldrandet och ökar risken för reumatism, diabetes och benskörhet. Dessutom påverkas fertiliteten och möjligheten att få barn minskar. Även snusande kan ha negativa effekter på hälsan och ökad risk för vissa sjukdomar. Alla vet att det är farligt att röka, men ändå är det många som gör det. De flesta börjar röka under tonåren, då man inte alltid tänker så mycket på sin långsiktiga hälsa. Kanske känner man sig stark och osårbar eller kanske bryr man sig helt enkelt inte om något annat än här och nu. Eftersom få människor börjar röka i vuxen ålder kan man göra stora folkhälsovinster genom att få unga människor att inte börja. Antiröknings- och Sluta röka-kampanjer är exempel på folkhälsoarbete som staten satsat ganska mycket på.

154

6 Frisk- och riskfaktorer


Narkotika Till skillnad från alkohol så är narkotika olagligt. Det finns många olika typer av narkotika, men de har alla som syfte att berusa eller försätta användaren i en viss sinnesstämning. Ett av polisens stora problem är att tillverkarna av kemisk narkotika hela tiden förändrar drogens kemiska sammansättning så att de rent tekniskt inte kan klassas som narkotika och därför inte är olagliga. Stora mängder ”nya” droger säljs på internet och det har blivit allt svårare att komma åt tillverkare, langare och användare. I vissa länder förekommer livliga debatter om legalisering av droger, eftersom man anser att det skulle minska ohälsa och kriminalitet samtidigt som det skulle ingå i den nationella ekonomin och genom skatter kunna betala för en del av de problem som den orsakar. I en del länder är det tillåtet att använda marijuana, medan man i andra ger gratis kanyler till heroinmissbrukare för att minska smittorisken av sjukdomar som hiv och hepatit C. I Sverige finns sprututbytesprogram i bland annat Malmö, Kalmar och Stockholm.

6 Frisk- och riskfaktorer

155


PREPARAT

HÄLSOEFFEKT

Cannabis

Hasch och cannabis kommer från växten Cannabis Sativa och är en av världens mest utbredda droger. Den har en avslappnande effekt och kan skapa upprymdhet och hallucinationer. Cannabisrökning ökar risken för cancer i lungor, mun och luftvägar. Långvarig användning kan också påverka hjärnans funktioner. Kan leda till psykoser redan vid enstaka användning.

Amfetamin och kokain

Både amfetamin och kokain är centralstimulerande medel – de är uppiggande och ger tillfälligt ökad energi och ökad sinnesnärvaro. Kokain kommer från kokaplantan, medan amfetamin framställs på kemisk väg. Regelbunden användning kan ge rastlöshet, sömnproblem, retlighet, hallucinationer och paranoia. Amfetamin minskar hungerkänslor, vilket kan medföra undervikt, nedsatt immunförsvar och bristsjukdomar.

Ecstacy

Ecstacy påminner om amfetamin och kokain, men har också inslag av hallucinationer. Drogen ger ett starkt välmående med ökat självförtroende och ”kärlekskänslor” till alla i omgivningen. Kroppstemperaturen ökar och man kan få svettningar och i värsta fall värmeslag. Ibland förekommer vattenförgiftning, då törsten gör att användaren dricker enorma mängder vatten. Användning kan leda till bestående hjärnskador. Det är också vanligt med psykiska problem som ångest eller depression.

Heroin/opiater

Heroin och andra opiater kommer från opievallmon. Drogen ger ett kortvarigt lyckorus och gör att man inte känner av kroppsliga signaler som hunger eller smärta. Den är väldigt beroendeframkallande och skapar starka abstinensbesvär. Heroinmissbruk leder till att man slutar sköta om sin kropp, eftersom man inte känner dess behov. Immunförsvaret sänks och man utsätter sig för smittorisker vid injektion. Det finns också risk för överdosering med andningssvårigheter och hjärtstillestånd.

156

6 Frisk- och riskfaktorer


PREPARAT

HÄLSOEFFEKT

LSD och andra hallucinogener

LSD, PCP, meskalin och giftsvampar är droger som skapar ett starkt rus med hallucinationer och vanföreställningar. Användande ger ökad hjärtverksamhet, rodnad och frossa. Det kan få allvarliga psykiska följder som depressioner, psykoser, paranoia och självmord.

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är läkemedel som används för att lindra sjuklig ångest och oro. Bland missbrukare används det ofta för att förstärka effekten av andra droger.

GHB

GHB är ett narkosmedel som ger en lugnande effekt. Det används sällan som läkemedel och blev vanligt som drog under 1990-talet. Ett GHB-rus kan få olika följder beroende på dosering. Det kan ge lugn, avslappning, upprymdhet, spasmer och medvetslöshet. Det inledande lyckoruset kan efter hand gå över i negativa eller aggressiva känslor. GHB kan ge muskelavslappning och dåsighet med nedsatt hjärtrytm och andningsdepression.

Kat

Kat kommer från växten Catha Edulis som framför allt växer i Afrika. När man tuggar på växtens blad uppstår ett rus som påminner om amfetamin och kokain. Först kommer upprymdheten, därefter ofta trötthet, irritation och nedstämdhet. Användning kan ge ökad hjärtfrekvens, huvudvärk, mag- och tarmproblem, rastlöshet och oro.

Sniffning

Sniffning är i vissa perioder vanligt bland ungdomar. Det kan t.ex. vara bensin, lacknafta, gaser och drivmedel – flera av dessa är billiga och lättillgängliga. Sniffning kan ge trötthet, huvudvärk, ångest och nedstämdhet. Långvarigt missbruk kan ge skador på lever och njurar, men också bestående hjärnskador.

6 Frisk- och riskfaktorer

157


Sex och relationer Sexualiteten är en viktig mänsklig funktion, eftersom det är den som får oss att vilja fortplanta oss och föra släktet vidare. Men sexualitet är så mycket mer än så. För oss människor är den, tillsammans med kärlek och relationer, en viktig del av vår hälsa och vårt välmående. Sex, kärlek och relationer är omgärdade av mängder av normer, värderingar, krav och känslor.

Bra och dåliga relationer Vi lever i ett samhälle där normen är tvåsamhet. Det innebär att vi förväntas para ihop oss med en person och leva ihop med den personen, förhoppningsvis under resten av livet. Vi förväntas inte bo i sexuellt fria kollektiv utan gränser och vi förväntas inte byta partner titt som tätt. Att ha en partner, en livskamrat, en själsfrände kan vara en fantastisk friskfaktor. I partnern har du en person som du kan lita på, ha roligt med och dela din glädje och sorg med. Så blir det i bästa fall. Men kravet på tvåsamhet kan ibland göra att man hamnar i och stannar i relationer som inte är så bra. Dåliga relationer kan vara destruktiva för båda parter. De kan exempelvis inbegripa fysisk eller psykisk misshandel, mobbning, ständiga gräl eller ständig tystnad och känslor av misslyckande eller mindervärde. På så sätt påverkar våra relationer vår hälsa.

158

6 Frisk- och riskfaktorer


Bra och dålig sex Sex är bra när det är bra för alla inblandade. Sex kan tillfredsställa lustar och sex kan bidra till intimitet och ömhet i en kärleksrelation. Bra sex är en friskfaktor, eftersom det håller igång konditionen och får oss att känna oss unga och friska. Vi mår bra av beröring och att avsluta dagen med en orgasm kan ge avkoppling och god sömn. Dålig sex, å andra sidan, kan påverka hälsan negativt. Så fort det kommer in olustkänslor så blir det dålig sex och om det förekommer våld eller tvång så blir det brottsligt. Det är viktigt att lyssna på sina känslor och inte bara ”ställa upp” på sex. Dålig sex och oönskad sex kan göra att man får svårt att ”hitta nyckeln” till bra sex.

Sexuell läggning och könsidentitet Under väldigt lång tid var heterosexualitet inte bara norm, utan det enda lagliga sättet att leva ut sin sexualitet. Homosexualitet sågs som högst avvikande och transsexualitet var för de flesta en helt okänd företeelse. Ända fram till 1944 var homosexualitet brottsligt och först 1979 ströks det ur Socialstyrelsens sjukdoms­register. Om man har en annan sexuell läggning än den heterosexuella så kan det ännu i våra dagar vara svårt att bearbeta. Svårigheten beror till väldigt stor del på hur omgivningens tolerans och acceptans ser ut. Sexualitet handlar inte bara om sexuell läggning, alltså vilket kön man attraheras av. Det handlar också om hur man ser på sitt eget kön, alltså vilken könsidentitet man har. Transsexualitet innebär att man upplever sig själv som tillhörande det andra könet – man är ”född i fel kön” och ”fången i fel kropp”. Sexualiteten är en så grundläggande del av oss själva och vår identitet, att allt som rör vår sexualitet också påverkar vår inre hälsa. Om man känner sig säker och trygg i sin sexualitet så behöver man inte lägga någon kraft eller energi på att bearbeta den. För personer som inte faller in i den sexuella normen, den heterosexuella tvåsamheten, kan sexualiteten ta mycket kraft och energi. Den kan också ge upphov till oro, ångest och depression. Hur trygg man känner sig i sin sexualitet beror till stor del på omgivningens syn på den.

6 Frisk- och riskfaktorer

159


Könssjukdomar När man pratar om sexualitet och hälsa så handlar det väldigt ofta om könssjukdomar, alltså sjukdomar som sprids genom sexuellt umgänge. Det enda som ger ett fullständigt skydd mot könssjukdomar är kondom eller avhållsamhet. Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige idag, i synnerhet bland ungdomar. Den är farlig på så sätt att den inte alltid ger symtom och att den kan leda till sterilitet om den lämnas obehandlad. Andra könssjukdomar är kondylom, gonorré, herpes, flatlöss, skabb, hiv/ aids och syfilis. Flera av dessa lyder under smittskyddslagen. Det innebär att man måste söka vård om man misstänker smitta och man måste berätta vilka man haft samlag med för att förhindra smittspridning. fertilitet – förmågan att fortplanta sig

Fertilitet Att bli med barn är något som är väldigt självklart, samtidigt som det inte alls är självklart. Det är en naturlig process i mänskligheten, men det finns stora individuella skillnader. Vissa människor vill ha barn och får det. Andra vill inte ha barn, men blir ändå gravida. Några vill ha barn, men kan inte. Andra vill inte ha barn, men känner sig tvingade till det. Idag väljer många att vänta med att skaffa barn, exempelvis på grund av att man vill studera, arbeta eller resa först. Eftersom fertiliteten avtar med åldern ökar risken för barnlöshet ju äldre man blir. De som har störst fertilitet, alltså ungdomar, är de som oftast blir oönskat gravida och som därför oftast gör aborter.

diskutera

· fundera på

1. Vad tror du är farligast – alkohol eller narkotika? Varför? 2. Vad tycker du om debatten kring legalisering av narkotika? Varför? 3. Kan man undvika att fastna i dåliga relationer? I så fall hur? 4. Hur stark är den heterosexuella normen bland ungdomar idag tycker du? 5. Är det alltid rätt att kunna göra abort? Varför/varför inte?

160

6 Frisk- och riskfaktorer


Frisk- och riskfaktorer i miljön Frisk- och riskfaktorer finns inte bara inom individen och i individens beteende och livsval. De finns naturligtvis också i den omgivande miljön.

Farliga miljöer Vissa miljöer är farligare än andra rent fysiskt, eftersom de innebär större risker för olycksfall. Det kan gälla allt ifrån geologiska förutsättningar, som risker för naturkatastrofer, till de förutsättningar som skapats av människan. Varje år dör hundratals människor i trafiken i Sverige. Hårt trafikerade områden, oskyddade industri­ områden, gamla gruvschakt och byggarbetsplatser kan utgöra hälso­risker för såväl barn som vuxna.

Miljöutsläpp Bor du i en avlägsen landsbygd med frisk skog, rent vatten och oförstörd luft så är du mer skyddad än om du bor i en hårt industrialiserad stadsmiljö som ständigt utsätts för utsläpp av gifter och avgaser. Miljöutsläpp kan exempelvis öka risken för vissa cancerformer och sjukdomar i lungor, luftrör och andra viktiga organ. De kan också påverka vår fertilitet och orsaka fosterskador.

6 Frisk- och riskfaktorer

161


FÖRDJUPNING Ozonlagrets betydelse för folkhälsan Atmosfären runt jordklotet består av fyra skikt, varav ett är strato­sfären. I stratosfären finns ozonlagret som skyddar oss från skadliga UV-strålar från solen. Ozonet fungerar så att det absorberar strålningen så att den inte släpps ner till jordens yta. Under 1970-talet upptäckte man att ozonlagret hade förtunnats på flera ställen. Orsaken var att vissa av de gaser som användes i tillverknings­ industrin bryter ner ozon. Det handlade framför allt om s.k. freoner, som bland annat användes som köldmedel i kylskåp och drivgas i sprayflaskor. Efter denna upptäckt slutade de flesta industrialiserade länder att använda freoner, men det finns fortfarande en del u-länder som ännu inte har avvecklat sin användning av freon. Idag har forskarna noggrann uppsikt över ozonskiktet och hur det har förtunnats. Det största ”hålet” finns över Antarktis och sprider sig under vårvintern över större delar av södra halvklotet, bland annat Australien. Ozonlagret över Sverige är ganska tjockt och har varit oförändrat sedan 1950-talet. Sedan allt fler länder slutat använda freoner har förtunningen av ozonlagret avstannat. Under 2016 konstaterades bl.a. att det stora hålet över Antarktis krympt.

Ozonförtunning och hudcancer Ozonlagret är väldigt viktigt eftersom det skyddar oss från solens skadliga strålar. Hade inte ozonlagret funnits så skulle solen varit alldeles för stark för oss människor. Den främsta faran är hudcancer, som kan uppstå när huden utsatts för stark solstrålning. Även ögonsjukdomen grå starr kan orsakas av stark UV-strålning. I våra hudceller produceras melanin, ett pigment som skyddar oss från skadliga UV-strålar. Hudcancer uppstår när hudceller skadas så att de inte längre producerar melanin som kan skydda cellerna. För det mesta kan cellerna reparera sig själva, men när reparationen inte fungerar kan hudcellerna istället börja växa okontrollerat och producera cancertumörer. I områden där ozonlagret är tunt finns en högre risk att drabbas av hudcancer.

162

6 Frisk- och riskfaktorer


Solen i Australien I Australien finns det flera faktorer som gör att hudcancer är vanligare än i andra delar av världen: • En stor del av befolkningen har brittiskt påbrå, vilket också innebär att man har en ljus hudtyp som egentligen inte är anpassad till det soliga klimatet. Ljushyade människor med lite pigment har inte ett lika bra skydd mot solen som människor med mörk hy. • Många australiensare har en livsstil som innebär att man vistas mycket utomhus, t.ex. genom vandring, surfande, segling och olika typer av friluftsaktiviteter. Detta gör att man tillbringar många timmar i solen. • Ozonlagret över Australien är något förtunnat samtidigt som det Antarktiska ozonhålet periodvis sträcker sig över delar av Australien. Detta gör att risken för UV-strålning är relativt hög i Australien.

Sola säkert För att undvika att brännas av UV-strålar och minimera risken för hudcancer bör man: • undvika solen mellan 11 och 15 på sommaren, då strålningen är som starkast • bära solhatt och tunna kläder om man vistas i stark sol • använda solkräm med hög solskyddsfaktor • undvika att sola solarium • ha koll på födelsemärken och leverfläckar för att lägga märke till förändringar.

Skyddande solhatt är en viktig del av australiensisk skoluniform.

6 Frisk- och riskfaktorer

163


Våld, krig och svält Att bo i områden som är drabbade av krig eller svält ökar naturligtvis också riskerna för ohälsa. Sverige som stat har inte deltagit i regelrätt krig på tvåhundra år, så de enda krig som når oss är bilderna från medierna. I vårt land finns dock många människor som tvingats fly från krig och förföljelse och som kommit till Sverige för att skydda sig själva och sina familjer. Våldsamma miljöer finns inte bara i krigsdrabbade länder. Många länder i väst, som är förskonade från krig i sitt eget land, har områden med hög kriminalitet, gängvåld och ökad risk för våldsolyckor. Men våld finns också i hemmen, inom familjen. Våld i hemmet förekommer i alla samhällsklasser. Att leva i en familj där det förekommer våld är att ständigt vara utsatt för hot mot hälsan.

Krig innebär alltid hälsorisker, inte minst för civilbefolkningen.

164

6 Frisk- och riskfaktorer


SAMMANFATTNING ▶▶

Frisk- och riskfaktorer kallas faktorer hos oss själva och i vår omgivning som påverkar hälsan positivt eller negativt.

▶▶

En viktig hälsofaktor är våra inre förutsättningar, t.ex. självbild, självkänsla, vilja, motivation, lyckobuffert och känsla av sammanhang (KASAM).

▶▶

Vår kost har stor betydelse för hälsan. Många stora folksjukdomar, som hjärtoch kärlsjukdomar och cancer, har direkt koppling till våra matvanor. Många sjukdomar kan förebyggas med bra mat.

▶▶

Att motionera regelbundet är viktigt för hälsan. Det förebygger övervikt, fetma och många sjukdomar och det är bra för hjärtat, magen och sömnen.

▶▶

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig. Långvariga sömnproblem kan orsaka fysiska och psykiska besvär. Stress är en vanlig orsak till sömnproblem, men också levnadsvanor och sjukdom.

▶▶

Stress kan vara positiv eller negativ. Stress blir negativ när den pågår under lång tid och man inte har någon möjlighet till återhämtning. Då kan man drabbas av nedsatt immunförsvar, ökat blodtryck, värk, magproblem, trötthet, ångest, oro eller depression.

▶▶

Missbruk av droger som alkohol, tobak och narkotika kan innebära riskfaktorer för hälsan. Olika droger påverkar hälsan på olika sätt, såväl fysiskt som psykiskt.

▶▶

Sex och relationer är friskfaktorer när de fungerar bra och riskfaktorer när de fungerar dåligt.

▶▶

Det finns frisk- och riskfaktorer i vår miljö och omgivning. Farliga miljöer, natur­katastrofer, trafik, industrier, miljöutsläpp, våld, krig och svält är alla hot mot hälsan.

165


INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vad betyder självbild? 2. Hur kan vår självbild påverka vår hälsa? 3. Hur kan självkänsla och självförtroende påverka hälsan? 4. Vad är vår lyckobuffert och hur påverkar den hälsan? 5. Vad har proteiner för funktion och i vilka livsmedel finns de? 6. Vad har kolhydrater för funktion och i vilka livsmedel finns de? 7. Vilka faktorer påverkar våra matvanor? 8. På vilka sätt kan kosten påverka hälsan? 9. Ge exempel på följder av övervikt. 10. På vilka sätt är motion en friskfaktor? 11. Vad är rekreation? 12. Varför måste vi sova? 13. Beskriv sömnens olika faser. 14. Vad kan man göra för att förebygga sömnproblem? 15. Varför kan man få sömnproblem av att spela datorspel sent på kvällen? 16. Vad har stress för funktion i människor och djur? 17. Förklara begreppen positiv stress och negativ stress. 18. På vilka sätt kan negativ stress påverka hälsan? 19. Vilka följder kan alkoholmissbruk ha för hälsan? 20. Vilka följder kan rökning ha för hälsan? 21. På vilka sätt kan en dålig relation påverka hälsan? 22. Varför kan klamydia vara farligt? 23. Ge exempel på olika riskfaktorer som kan finnas i den yttre miljön.

166


UPPGIFTER 1. Arbeta enskilt. Leta information om lyckoforskning och läs om lycka. Skriv en egen uppsats om lycka där du kommenterar resultat från lyckoforskningen och bidrar med dina egna tankar om lycka.

2. Arbeta i grupp. Varje grupp ska fördjupa sig i en diet/bantningskur och läsa på om

den. Ta reda på hur den fungerar, vad man får äta och vad den har för resultat. Försök gärna hitta tester och undersökningar som granskar dieten, både positiva och kritiska. Redovisa er diet för resten av klassen och avsluta med en diskussion. Om ni har tid och möjlighet kan ni också bjuda på en måltid som är komponerad enligt dieten.

3. Arbeta i helklass. Gör en motionsvaneundersökning bland eleverna på skolan. Gör en enkät och dela ut i så många klasser som möjligt. Ställ frågor om motionsvanor och varför man motionerar som man gör. Presentera resultaten i en utställning med tabeller och diagram (gärna i samarbete med matematiken).

4. Arbeta i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en drog utifrån ett hälsoperspektiv. Använd litteratur, informationsmaterial

5. Tillbaka till Anton och Patrik: Tiden har gått och Patrik har skaffat sig allt mer

ohälso­samma vanor. Han har gått upp i vikt, tappat kondition och har sömnsvårigheter. Anton har bestämt sig för att försöka övertala Patrik att ändra sina levnadsvanor. Arbeta i par och diskutera hur Anton bör göra. Presentera era förslag för varandra i mindre grupper, välj ut det bästa förslaget och redovisa för resten av klassen.

167


TOVE PHILLIPS

Hälsopedagogik TOVE PHILLIPS

Den här boken är för dig som studerar hälsopedagogik eller helt enkelt vill lära dig mer om hälsa och hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik tar upp allt ifrån faktorer som påverkar hälsan till folkhälsoarbete, krishantering och hälsoanalys. Detta är den andra upplagan av Hälsopedagogik och den innehåller uppdaterad och omarbetad information samt fördjupningssidor med samtida forskning och uppslag med tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser.

Hälsopedagogik

Varför har den psykiska ohälsan ökat? Hur påverkas vår hälsa av kost, motion, droger och stress? Vad kan man göra för att påverka människor så att de väljer en mer hälsosam livsstil?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Hälsopedagogik, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Hälsopedagogik ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS

ISBN 978-91-40-69422-5

9

789140 694225

Profile for Smakprov Media AB

9789140694225  

9789140694225  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded